812/1993

Given i Helsingfors den 10 september 1993

Förordning om ändring av förordningen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

På föredragning av undervisningsministern

ändras i förordningen den 28 augusti 1992 om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (820/92) 1 §, 4 § 1 och 2 mom., 5 och 6 §§ samt 8 § 1 och 2 mom.,

av dessa lagrum 6 § sådan den lyder delvis ändrad genom förordning av den 16 oktober 1992 (924/92), samt

fogas till förordningen nya 3 a och 10 a §§ som följer:

1 §
Enhetspriser för grundskolor och gymnasier

Enhetspriserna för grundskolor och gymnasier skall det år som avses i 12 och 13 §§ lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (705/92) räknas ut så att det kalkylerade antalet undervisningstimmar per elev beräknat särskilt för varje huvudman jämförs med de kostnader per elev som läroanstaltsformen i fråga åsamkar huvudmannen. Av de uppgifter som erhållits på detta sätt uträknas med regressionsanalys den genomsnittliga korrelationen för hela landet mellan det kalkylerade antalet undervisningstimmar per elev och de beräknade kostnaderna per elev. Utgående från denna korrelation bestäms, på grundval av det särskilt för varje huvudman beräknade antalet undervisningstimmar per elev, det enhetspris som läggs till grund för statsandelen med beaktande av vad som stadgas i denna paragraf samt i 2 och 3 §§.

Angående det kalkylerade antalet undervisningstimmar stadgas särskilt. Om det kalkylerade antalet undervisningstimmar per elev någon annanstans än på samernas hembygdsområde är större än 3, beaktas 3/8 av den andel som överstiger nämnda timantal.

Den i 1 mom. nämnda korrelationen mellan det kalkylerade antalet undervisningstimmar och kostnaderna beräknas utgående från det kalkylerade antalet undervisningstimmar det år för vilket kostnadsuppgifter samlas in. Det enhetspris som läggs till grund för statsandelen bestäms enligt det kalkylerade antalet undervisningstimmar den 20 september det år då enhetspriset bestäms.

3 a §
Enhetspriser för yrkesläroanstalter och specialyrkesläroanstalter

Vid beräkning av enhetspriserna för yrkesläroanstaler och specialyrkesläroanstalter graderas de genomsnittliga riksomfattande belopp per elev enligt läroanstaltsform som avses i 14 § 1 mom. lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet på det sätt som stadgas i 2-6 mom. De kostnader som motsvarar de graderade beloppen beaktas när nämnda belopp skall räknas ut för annan utbildning än vad som avses i 2-6 mom.

I yrkesläroanstalter är de belopp som avses i 1 mom. 50 procent högre än i annan utbildning än vad som avses i detta moment och i 3 och 4 mom. när det är fråga om:

1) specialundervisning, som meddelas i fristående undervisningsgrupper eller motsvarande specialundervisning som meddelas i andra undervisningsgrupper,

2) utbildning för mekaniker (transportteknik),

3) utbildning för artenomer (konservator),

4) utbildning för skogsmaskinförare samt

5) utbildning för hästskötare, hästtränare och ridlärare.

I yrkesläroanstalter är de belopp som avses i 1 mom. 20 procent högre än i annan utbildning än vad som avses i detta moment och i 2 och 4 mom. när det är fråga om:

1) utbildning för datanomer,

2) utbildning för sekreterare, linjen för offentlig förvaltning och för sekreterare, affärslinjen,

3) utbildning för tandhygienister och tandtekniker,

4) utbildning för laboratorieskötare,

5) utbildning för artenomer (fotografering och videoinspelning),

6) utbildning för restonomer samt

7) utbildning för artesaner (glas).

I sådan utbildning som vid yrkesläroanstalterna ordnas som kvällsundervisning är de belopp som avses i 1 mom. 20 procent lägre än i annan motsvarande utbildning.

Vad som stadgas i 1-4 mom. tillämpas även på sådan motsvarande utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen.

Vid beräkning av enhetspriserna för specialyrkesläroanstalter är de belopp som avses i 1 mom. i sådan utbildning som ordnas för gravt handikappade 50 procent högre och i specialyrkesläroanstalter som fungerar som handelsläroanstalter 20 procent lägre än i annan utbildning som ordnas vid specialyrkesläroanstalter.

Enhetspriset för läroanstalten beräknas så att antalen elever som genomgår sådan utbildning som avses i 1-6 mom. multipliceras med de belopp per elev som för varje utbildning enligt nämnda stadganden särskilt räknats ut, varefter resultaten adderas och det erhållna beloppet divideras med det sammanlagda antalet elever vid läroanstalten.

I tillägg till vad som stadgas i denna paragraf höjs enhetspriset vid läroanstalter med mindre än 200 elever med ett belopp som erhålls genom att det genomsnittliga belopp för enhetspriser för yrkesläroanstalter och specialyrkesläroanstalter som avses i 10 § lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet multipliceras med ett tal som är 0,12 procent av skillnaden mellan 200 och läroanstaltens elevantal. Om vid en läroanstalt som avses i detta moment ordnas utbildning som hör till två eller flera läroanstaltsformer, är ovan nämnda procenttal dock 0,24.

4 §
Hemkommunernas betalningsandelar

Grunderna för beloppet av hemkommunens betalningsandel per elev bestäms senast den 15 november.

Som de sannolika kostnader per elev som ligger till grund för uträkningen av hemkommunens betalningsandel per elev som erhåller sådan undervisning som avses i 32 § 3 mom. grundskolelagen (476/83) bestäms för huvudmannen de enligt fjolårets bokslut föranledda kostnaderna för denna undervisning i bruttobelopp per elev justerade med den beräknade förändringen under innevarande och följande år i kostnadsnivån samt i verksamhetens art och omfattning. När hemkommunens betalningsandel bestäms beaktas dock inte de kostnader som avses i 19 § lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.


5 §
Hemkommunernas betalningsandelar då verksamheten inleds

I fråga om sådan i 11 § och 32 § 3 mom. grundskolelagen nämnd undervisning för vilken ett i 4 § 2 mom. nämnt bokslut saknas på grund av att verksamheten inleds, skall hemkommunens betalningsandel bestämmas på basis av de sannolika kostnaderna beräknade per elev i medeltal på riksnivå för undervisningen i fråga.

6 §
Beräkning av elevantalen

I grundskolor bestäms statsandelen för driftskostnaderna och betalningsskyldigheten för elevernas hemkommuner enligt uppgifterna om elevantalet den 20 september. I undervisning som avses i 11 § grundskolelagen bestäms hemkommunernas betalningsskyldighet dock på det sätt som stadgas i 4 § 3 mom.

I gymnasier, kvällsgymnasier, yrkesläroanstalter och specialyrkesläroanstalter bestäms statsandelen för driftskostnaderna och hemkommunernas betalningsandelar samt för yrkesutbildning vid musikläroanstalter hemkommunernas betalningsandelar enligt uppgifter om elevantalet den 20 september och den 20 januari. I elevantalen för kvällsgymnasier och gymnasiernas kvällslinjer inräknas elever som studerar grundskolans eller gymnasiets lärokurs i sin helhet. I elevantalen vid yrkesläroanstalter, specialyrkesläroanstalter och inom yrkesutbildning vid musikläroanstalter inräknas elever som avlägger examen inom grundläggande yrkesutbildning samt elever som studerar vid påbyggnadslinjer och hushållsskolor. Privatelever, elever som genomgår praktik som fortgår minst en termin och elever som deltar i utbildning som ordnas i form av avgiftsbelagd service beaktas inte när elevantalen beräknas.

När de elevantal skall beräknas som ligger till grund för statsandelen och hemkommunernas betalningsskyldighet kan en elev samtidigt räknas som elev endast vid en läroanstalt. Elever vid kvällsgymnasier och gymnasiers kvällslinjer och elever i yrkesutbildning som ordnas i form av kvällsundervisning kan dock räknas till elevantalen vid två läroanstalter.

8 §
Meddelande om elevantal

Huvudmännen för grundskolor, gymnasier, kvällsgymnasier, yrkesläroanstalter, specialyrkesläroanstalter och sådana musikläroanstalter som ordnar yrkesundervisning i musik skall tillställa statsbidragsmyndigheterna med personbeteckning försedda elevförteckningar särskilt för varje läroanstaltsform inom tio dagar efter den dag då antalet elever har räknats ut. Beträffande de egna grundskoleeleverna skall den kommun som är huvudman för grundskolan dock endast meddela elevantalen.

Statsbidragsmyndigheten skall inom 50 dagar efter den dag då antalet elever har räknats ut underrätta elevernas hemkommuner om antalet elever som går i skola i annan kommun, fördelade på läroanstalt och huvudman.


10 a §
Statsbidragsmyndighet i fråga om vissa statsunderstöd

Utbildningsstyrelsen är statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller statsunderstöd för undervisningsverksamhet och som avses i 38 § lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.


Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1994. Förordningen tillämpas första gången när enhetspriserna och de belopp som utgör grunden för hemkommunernas betalningsandel skall bestämmas för 1994.

Utan hinder av vad som stadgas i 1 § 3 mom. samt 6 § 1 och 2 mom., tillämpas uppgifterna om elevantalen den 10 september 1993 när enhetspriserna för 1994 skall beräknas och hemkommunernas betalningsandelar skall bestämmas hösten 1993.

Helsingfors den 10 september 1993

Republikens President
MAUNO KOIVISTO

Undervisningsminister
Riitta Uosukainen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.