779/1993

Utfärdat i Helsingfors den 20 augusti 1993

Arbetsministeriets beslut om skyddsinformationsblad

Arbetsministeriet har med stöd av 19 § kemikalielagen av den 14 augusti 1989 (744/89), sådant detta lagrum lyder ändrat genom lag av den 18 december 1992 (1412/92), beslutat:

1 §
Skyldighet att överlämna ett skyddsinformationsblad

Tillverkare, importör, distributör eller annan verksamhetsidkare, som svarar för överlåtelse av en kemikalie till marknaden eller för bruk, skall till mottagaren av kemikalien överlämna ett skyddsinformationsblad enligt 18 § kemikalieförordningen (675/93), då kemikalien används i industriell verksamhet eller annars yrkesmässigt.

2 §
Överlämnande av ett skyddsinformationsblad

Ett skyddsinformationsblad på finska eller svenska enligt mottagarens önskan lämnas till mottagaren av en kemikalie som orsakar fara.

Skyddsinformationsbladet överlämnas till mottagaren utan särskild avgift senast då en kemikalie som orsakar fara överlåts för första gången.

Då en kemikalie som orsakar fara och som är avsedd för allmän konsumtion säljs, behöver skyddsinformationsblad för den inte lämnas till mottagaren, om kemikaliens emballage är märkt med lämpliga varningspåskrifter och med andra uppgifter nödvändiga för säkerhet och hälsa.

Då mottagaren det begär, skall ett skyddsinformationsblad dock överlämnas även för en kemikalie avsedd för allmän konsumtion, om kemikalien används i industriell verksamhet eller annars i yrke.

3 §
Ändring av ett skyddsinformationsblad

Ett skyddsinformationsblad skall förnyas då ny betydelsefull information erhålles om kemikaliens risker för hälsa, säkerhet eller miljö.

På det ändrade skyddsinformationsbladet antecknas en datering som påvisar ändringen ''Ändrat:... (datum)''.

Då skyddsinformationsbladet för en kemikalie har ändrats, skall det ändrade skyddsinformationsbladet utan avgift tillställas alla tidigare mottagare, om dessa har mottagit kemikalien under de senaste 12 månaderna.

Ändrat skyddsinformationsblad behöver emellertid inte tillställas tidigare mottagare av kemikalien, då skyddsinformationbland enligt arbetarskyddsstyrelsens beslut om skyddsinformationsblad för farliga kemikalier (738/90) ersätts med skyddsinformationsblad enligt detta beslut.

Det förnyade skyddsinformationsbladet skall ges mottagaren utan särskild avgift.

4 §
Uppgifterna i skyddsinformationsbladet

I 18 § kemikalieförordningen föreskrivs om skyddsinformationsbladets obligatoriska rubriker.

Utöver uppgifterna enligt ovan nämnda rubriker skall på skyddsinformationsbladet antecknas datumet då bladet har utarbetats.

I bilagan ges anvisningar om antecknandet av uppgifterna enligt ovan nämnda rubriker på skyddsinformationsbladet.

5 §
Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den 1 september 1993.

Med detta beslut upphävs arbetarskyddsstyrelsens beslut om skyddsinformationsblad för farliga kemikalier (738/90).

Kemikalier får överlåtas till marknaden eller för bruk fram till den 1 juli 1994, om skyddsinformationsblad enligt arbetarskyddsstyrelsens beslut om skyddsinformationsblad för farliga kemikalier utarbetats och överlämnats för dem.

Bilaga 2 till EES-avtalet: komissionsdirektiv(91/155/EEG)

Helsingfors den 20 augusti 1993

Arbetsminister
Ilkka Kanerva

Överinspektör
Matti Kajantie

ANVISNING FÖR UTARBETANDE AV SKYDDSINFORMATIONSBLAD

I det följande ges anvisningar för bestämning av innehållet under rubrikerna avsedda ovan i 4 § så att mottagaren av en kemikalie som orsakar fara på basen av uppgifterna under rubrikerna kan vidta åtgärder för att skydda hälsan och trygga säkerheten på arbetsplatsen.

Uppgifterna skrivs koncist och tydligt.

Utöver de uppgifter som avses i anvisningen kan det vara nödvändigt att ge närmare uppgifter, om kemikalien har flera olika egenskaper. Om det är uppenbart att vissa uppgifter inte har betydelse eller om det tekniskt är omöjligt att ange dem, anges i informationsbladet grunden till varför uppgifterna inte har angivits.

De 16 huvudrubriker som nedan är angivna skall alltid användas i skyddsinformationsbladet. Fastän rubrikernas ordning inte är obligatorisk, rekommenderas det att man använder ordningen i enlighet med 18 § kemikalieförordningen. För utarbetandet av ett skyddsinformationsblad kan man använda den blankett som ingår som bilaga 2 i arbetsministeriets beslut om överlämnande av uppgifter om kemikalier som orsakar fara (780/93).

Då bladet ändras, bör de ändrade punkterna påpekas för mottagaren av kemikalien.

1. Identifieringsuppgifter om kemikalie, dess tillverkare, importör eller annan verksamhetsidkare

1.1. Kemikaliens identifieringsuppgifter

I skyddsinformationsbladet anges det handelsnamn som står på kemikaliens emballage. Även andra identifieringsmetoder kan användas.

1.2. Identifieringsuppgifter om det företag som svarar för överlåtelse av kemikalien till marknaden eller för bruk.

Företagets namn, fullständiga adress och telefonnummer anges.

1.3. Nödtelefonnummer

Man anger det nödtelefonnummer, där närmare uppgifter om kemikalien erhålles. Telefonnumret kan vara företagets eget eller telefonnummer till en instans, till vilken uppgifterna för nödsituationer har lämnats in.

2. Sammansättning och uppgifter om beståndsdelar

Uppgifterna skall ge mottagaren möjlighet att omedelbart identifiera de risker som är förknippade med kemikalien.

Då det gäller ett preparat (blandning av ämnen), är det inte nödvändigt att utreda preparatets fullständiga sammansättning (ämnenas kemiska namn och mängder).

Sammansättningen skall utredas enligt följande principer:

- ämnen och deras koncentrationer eller koncentrationsintervall, som enligt bestämmelserna skall anges på en etikett enligt 10 § social- och hälsovårdsministeriets beslut om grunderna för klassificering samt märkning av kemikalier (739/93)

- åtminstone ämnen, för vilka det har bestämts gränsvärden för exponering i arbetsplatsens luft.

För varje beståndsdel anges klassificering och R-fraser i samband med ämnets namn och koncentration eller koncentrationsintervall.

Om uppgifterna nödvändiga för identifiering av ett ämne kan anses vara konfidentiella såsom föreskrivs i 10 § i ovan nämnda ministeriebeslut, måste ämnets kemiska namn anges på ett alternativt sätt. Namnet skall anges på sådant sätt att man på basen av uppgiften kan säkerställa att kemikalien hanteras på ett säkert sätt. Det använda namnet skall vara detsamma som det som används på den farliga kemikaliens varningsetikett.

3. Beskrivning av farliga egenskaper

Kemikaliens viktigaste farliga egenskaper anges tydligt och kort, särskilt de egenskaper som är kritiska och farliga för människan och miljön.

Man beskriver de viktigaste förväntade allvarliga verkningarna på människans hälsa likaså symptom som förekommer vid användning av kemikalien eller vid eventuellt missbruk.

Uppgifterna skall vara jämförbara med vad som anges på kemikaliens emballage, men de behöver inte upprepa etikettens innehåll.

4. Anvisningar för första hjälp

Förstahjälpsåtgärderna beskrivs. Det är viktigt att specificera när omedelbar medicinsk hjälp behövs.

Förstahjälpsuppgifterna skall vara kortfattade och för den skadade, de närvarande och förstahjälpspersonerna lätta att förstå. Symptomen och verkningarna skall presenteras kort och koncist. Anvisningarna skall visa vad man bör göra på platsen då ett olycksfall inträffar och om fördröjda verkningar är att vänta efter exponeringen.

Uppgifterna anges enligt de olika exponeringsvägarna under separata underrubriker, t.ex. inandning, hud- och ögonkontakt och förtäring.

Om givandet av förstahjälp på arbetsplatsen förutsätter särskilda kvalifikationer, ges anvisningar om handlingssätt och förstahjälpsförnödenheter och -ämnen.

5. Anvisningar i händelse av eldsvåda

Följande uppgifter anges i händelse av brand orsakad av kemikalien eller förekommande i kemikaliens närhet:

- lämpligt släckningsmedel

- släckningsmedel som inte bör användas av säkerhetsskäl

- särskilda exponeringsrisker, som beror på själva kemikalien, förbränningsprodukter eller bildade gaser

- särskild skyddsutrustning för brandbekämpning.

6. Anvisningar för förhindrande av utsläpp

Beroende på kemikalien ges anvisningar om

- förebyggande av personskador såsom:

avlägsnande av tändkällor, behovet av tillräcklig ventilation/andningsskydd, förhindrande av dammspridning, hindrande av hud- och ögonkontakt,

- förebyggande av miljöskador såsom:

förhindrande av utsläpp i avlopp, yt- och grundvatten samt på marken, varning för invånarna i omnejden,

- rengöringsåtgärder såsom:

användning av absorberande material (t.ex. sand, kiselgur, syrabindande medel, universalabsorbent, sågspån...), borttagning av gaser/dunster med vatten, utspädning.

Anvisningar kan ges t.ex. i formen ''använd aldrig...'', ''neutralisera med (ämne)...''..

Vid behov hänvisas till punkterna 8 och 13.

7. Hantering och lagring

7.1. Hantering

Man anger nödvändiga anvisningar för säker hantering inklusive tekniska åtgärder, såsom lokal och allmänventilation, anvisningar för förebyggande av aerosol- och dammbildning och brand, och andra särskilda krav eller hanteringsinstruktioner för kemikalien (t.ex. hanteringsmetoder och anordningar som inte skall användas eller som rekommenderas). Åtgärderna beskrivs kort.

7.2. Lagring

Man anger nödvändiga anvisningar om säkra lagringsförhållanden såsom särskilda konstruktions- eller andra krav för lagerrum eller kärl (väggar resistenta mot ämnet och ventilation medräknade), olämpliga material, lagringsförhållanden (temperatur- och fuktighetsgräns/intervall, belysning, inert gas...), speciella elanordningar och förebyggande av statisk elektricitet.

Nödvändiga anvisningar om volymmässiga lagringsbegränsningar anges. Särskilda krav såsom kemikaliens förpacknings- eller kärlmaterialtyp anges.

8. Förhindrande av exponering och personlig skyddsutrustning

I detta sammanhang avses med förebyggande av exponering alla de säkerhetsåtgärder som skall vidtas då kemikalien används för att minimera arbetstagarens exponering.

Eftersom tekniska åtgärder skall vidtas innan användning av personlig skyddsutrustning är nödvändig, bör uppgifter ges om sådana tekniska arrangemang som är nödvändiga för att förebygga exponering, t.ex. slutna system. Dessa uppgifter skall komplettera uppgifterna i punkt 7.1.

Speciella faktorer i anslutning till förebyggande av exponering anges såsom gränsvärden och biologiska standarder med litteraturhänvisningar, likaså uppgifter om rekommendabla metoder med litteraturhänvisningar för uppföljning av exponering.

Om personligt skydd behövs, anges typen av den anordning som ger ett tillräckligt och lämpligt skydd:

- andningsskydd:

när det är möjligt att bli exponerad för farliga gaser, ångor eller damm, anges ett lämpligt skydd såsom bärbart andningsskydd (friskluftapparat, tryckbehållare e.dyl.), ändamålsenliga masker och filter.

- handskydd:

typen av handskar som behövs för hantering av kemikalien bestäms. Om behövligt, anges andra åtgärder för skydd av hud och händer.

- ögonskydd:

typen av erforderligt ögonskydd bestäms såsom: skyddsglasögon, korgglasögon, ansiktsskärm

- skydd av hud:

Om det är nödvändigt att skydda andra kroppsdelar än händerna, bestäms typen och kvaliteten av det erforderliga skyddet såsom förkläde, stövlar och helt skyddande dräkt. Om behövligt, anges särskilda åtgärder för personlig hygien.

9. Fysikaliska och kemiska egenskaper Följande uppgifter om kemikalier anges:

Utseende: man anger det fysikaliska tillståndet (fast, vätska, gas) av och färgen på det ämne eller preparat som levereras.
Lukt: om lukten är tydlig, beskrivs den kort.
pH: pH-värdet för det levererade ämnet eller preparatet som sådant i vattenlösning anges; i sistnämnda fall anges koncentration.
Kokpunkt/kokintervall: Smältpunkt/smältintervall: Flampunkt: Antändlighet (fast, gas): Självantändlighet: Explosionsegenskaper: Oxidationsegenskaper: Ångtryck: Relativ täthet: Löslighet: - vattenlöslighet - fettlöslighet (lösningsmedel - olja (specificeras)): Fördelningskoefficient: n-oktanol/ vatten: I den betydelse som avses i rådets direktiv om tillnärmning av lagar och andra författningen om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen (67/548/EEG).
Övriga uppgifter: t.ex. följande faktorer som påverkar säkerheten: ångtäthet, blandbarhet, förångningshastighet, ledningsförmåga, viskositet osv.

De ovan beskrivna uppgifterna bör bestämmas med hjälp av de testmetoder som föreskrivs i social- och hälsovårdsministeriets beslut om grunderna för klassificering samt märkning av kemikalier.

10. Stabilitet och reaktivitet

Man anger kemikaliens stabilitet och skadliga reaktioner, som kan förekomma i kända förhållanden.

Förhållanden som skall undvikas:

Förhållanden som kan orsaka farliga reaktioner såsom temperatur, tryck, ljus, slag o.s.v. uppräknas och beskrivs kort.

Material som skall undvikas:

Material såsom vatten, luft, syror, baser, oxiderande ämnen eller annat material, som kan orsaka en farlig reaktion, uppräknas och fenomenet beskrivs kort.

Skadliga sönderfallsprodukter:

Man uppräknar de skadliga material som bildas i farlig omfattning vid sönderfall av kemikalien.

Obs.

Särskilt bör nämnas:

- behovet av stabilisatorer och förekomst i preparatet,

- möjligheten till skadliga exotermiska reaktioner,

- betydelsen av säkerhet, om behövligt, då ämnets eller preparatets fysikaliska tillstånd förändras,

- om behövligt, skadliga sönderfallsprodukter som bildas i kontakt med vatten,

- sönderfallsmöjlighet för instabila produkter.

11. Uppgifter som rör inverkan på hälsa

Man beskriver kortfattat, men så fullständigt och grundligt som möjligt de toxikologiska (hälso)effekter som kan uppkomma om användaren kommer i kontakt med ämnet eller preparatet.

Man anger ämnets eller preparatets hälsoeffekter vid exponering. Uppgifterna baseras både på erfarenhet och slutsatser av vetenskapliga experiment. Man antecknar uppgifterna om olika exponeringsvägar (inandning, förtäring, hud- och ögonkontakt) och beskriver symptom i anslutning till fysikaliska, kemiska och toxikologiska egenskaper.

Man anger kända fördröjda och omedelbara effekter och även kroniska effekter, som beror på kortvarig och långvarig exponering: t.ex. allergi, cancerframkallande egenskap, genskadande egenskap, egenskap som orsakar risk för fortplantningen, fosterskador medräknade och narkos.

Med beaktande av de uppgifter som redan angivits i punkt 2 ''Sammansättning och uppgifter om bestånsdelar'' kan det vara nödvändigt att hänvisa till särskilda hälsoeffekter av preparatets beståndsdelar.

12. Uppgifter om kemikaliens farlighet för miljön

Man utvärderar eventuella verkningar samt hur kemikalien uppför sig och var den slutligen hamnar i miljön.

Man beskriver de viktigaste egenskaper som sannolikt påverkar miljön på grund av ämnets eller preparatets egenskaper och sannolika brukssätt:

- mobilitet

- beständighet och nedbrytning

- bioackumulering

- giftighet för vattenorganismer och övriga uppgifter om ekotoxicitet, t.ex. inverkan på avloppsverkens verksamhet.

Anmärkningar

Man bereder som bäst bestämmelser om utvärdering av miljöeffekterna av preparat (blandningar). Därför ges uppgifter om i preparatet ingående ämnen som klassificeras som miljöfarliga och som preparatet innehåller.

13. Avfallshantering

Om hanteringen av ett ämne eller preparat som avfall (överblivet ämne eller avfall från antagligt bruk) utgör en risk, beskriver man avfallets egenskaper och ger anvisningar om en säker behandling av avfallet.

Man anger lämpliga metoder (förbränning, återvinning, avstjälpningsplats, osv.) för hantering av avfall från ämnet eller preparatet eller av en förpackning innehållande kemikalierester.

Anmärkning

Hänvisning till bestämmelser om avfall inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet skall anges. Användaren skall påminnas om gällande nationella eller regionala bestämmelser.

14. Transportuppgifter

Man ger information om alla särskilda säkerhetsanvisningar, som behövs vid transport eller förflyttning av kemikalien antingen inom eller utanför användarens område.

Information kan ges enligt Förenta Nationernas avtal om transport av farliga ämnen och enligt andra internationella avtal om transport och förpackning av farliga ämnen.

15. Bestämmelser om kemikalier

Man ger den information som anges i etiketten i enlighet med bestämmelserna om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen och preparat.

Om det i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet finns särskilda bestämmelser om kemikalien för att skydda människan eller miljön (t.ex. begränsningar i överlåtelse till marknaden och för användning, gränsvärden för exponering på arbetsplatsen), skall dessa bestämmelser anges. Även motsvarande nationell lagstiftning bör anges.

Med skyddsinformationsbladet bör mottagarna av kemikalien påminnas om andra kända nationella bestämmelser och anvisningar som gäller kemikalien.

16. Övriga uppgifter

Övrig information som kan vara viktig för säkerhet och hälsa anges, t.ex.:

- anvisningar för utbildning

- rekommenderade brukssätt och begränsningar

- tilläggsuppgifter (skriftliga referenser och/eller teknisk kontakt)

- nyckelkällor som använts vid utarbetandet av skyddsinformationsbladet.

Datum för skyddsinformationsbladet anges, om det inte har nämnts på annat ställe.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.