763/1993

Utfärdat i Helsingfors den 19 augusti 1993

Statsrådets beslut om grunderna för beviljande av räntestöd till dem som har bostadsskulder och betalningssvårigheter

Statsrådet har vid föredragning från miljöministeriet med stöd av 2 § 3 mom. lagen den 28 juni 1993 om räntestöd till dem som har bostadsskulder och betalningssvårigheter (621/93) beslutat:

1 §
Tillämpningsområde

När bostadslån som beviljats personer som har bostadsskulder och betalningssvårigheter godkänns såsom räntestödslån skall de grunder som fastställs i detta beslut iakttas.

2 §
Bostadslån

Som bostadslån betraktas lån som beviljats för att finansiera förvärv av bostad samt lån för vilket den bostad som gäldenärshushållet använder som sin egen bostad utgör säkerhet.

Med förvärv av bostad avses åtkomst mot vederlag av egnahemshus eller bostad i bostadsaktiebolag för eget stadigvarande boende eller byggande av egnahemshus samt reparation och renovering av bostad i samband med åtkomst. Förvärv av bostad anses ha skett då en medlem av gäldenärshushållet äger eller har ägt minst hälften av egnahemshuset eller av de aktier som berättigar till besittning av bostaden i bostadsaktiebolaget. Reparation eller renovering av bostad anses ha ägt rum i samband med åtkomst om lån för detta ändamål har tagits inom ett år från åtkomsten.

3 §
Hushåll

Behovet av räntestöd bedöms enligt hushållets ekonomiska läge. De som varaktigt delar samma bostad anses höra till gäldenärshushållet. Om några av dem som bor i bostaden genom ett särskilt hyresavtal eller motsvarande besittningsavtal förfogar över en del av denna, eller genom vårdavtal på grund av sjukdom eller handikapp eller någon annan orsak har placerats i hushållet för att där få vård, anses de bilda ett särskilt hushåll. Äkta makar, de som fortgående bor i gemensamt hushåll under förhållanden av äktenskapsliknande natur utan att äktenskap ingås och släktingar i rakt upp- eller nedstigande led samt minderåriga syskon anses dock alltid, om de delar bostad, bilda ett hushåll. Med ovan avsedda släktingar jämställs adoptiv- och fosterbarn.

4 §
Oskäliga ränteutgifter

Vid bedömningen av skäligheten i hushållets ränteutgifter skall ränteutgifterna jämföras med hushållets återstående inkomster. Med återstående inkomster avses sådana inkomster som återstår då skatterna samt de kalkylerade grundutgifter som bestäms enligt 6 § 1 mom. och som räknas till levnadskostnaderna och övriga utgifter som bestäms enligt 6 § 2 mom. avdras från de inkomster som enligt 5 § skall beaktas. Ränteutgifterna betraktas som oskäliga om de överstiger de återstående inkomsterna.

5 §
Inkomster

Som inkomster beaktas de månadsinkomster av bestående art som hushållets medlemmar har.

Som inkomster beaktas dock inte

1) mindre understöd eller andra små inkomster när det sammanlagda beloppet av dem inte överstiger 400 mark i månaden,

2) bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag (408/75) och lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (591/78) samt bostadstillägg enligt lagen om studiestöd för högskolestuderande (111/92) eller lagen om studiestöd (28/72),

3) barnbidrag enligt barnbidragslagen (796/92), samt

4) vårdbidrag enligt folkpensionslagen (347/56), handikappbidrag enligt lagen om handikappbidrag (124/88) eller vårdbidrag för barn enligt lagen om vårdbidrag för barn (444/69).

6 §
Utgifter

Från hushållets inkomster avdras såsom grundutgifter följande belopp som fastställs enligt antalet medlemmar i hushållet:

Antal personer mk/månad
1 2 700
2 4 400
3 5 900
4 7 200
5 8 500
6 9 600

I hushåll som består av mer än sex personer tillkommer 1 000 mark för varje nästföljande person. En påvisad graviditet beaktas då antalet personer i hushållet fastställs.

Från hushållets inkomster avdras såsom övriga månatliga utgifter

1) dagvårdsavgifterna för barnen på basis av en utredning som hushållet lämnat in,

2) underhållsbidragen för barnen som betalas med stöd av domstolsbeslut eller ett behörigt skriftligt avtal, samt

3) ränteutgifterna för andra lån i det privata hushållet än de bostadslån som avses i 2 §, dock till ett belopp av högst 1 000 mark.

7 §
Räntestödslånets storlek

Om behovet av räntestöd är mindre än det stöd som betalas för hela bostadslånet, räknas beloppet av räntestödslånet enligt följande formel:

  R/100 x K-12 x I
  5/100

där R = den årliga ränteprocenten för bostadslånet före räntestödet

K = det totala kapital som återstår av bostadslånet

I = återstående inkomster.

Om räntegottgörelse för lånet betalas med stöd av lagen om räntestödslån för anskaffande av ägarbostad (639/82), beaktas som ränta på bostadslånet den andel av räntan som gäldenären skall betala. Förfarandet är detsamma, om räntegottgörelse för lånet betalas av andra medel än statens medel.

Räntegottgörelse betalas för lån eller låneandel på högst 900 000 mark. Räntegottgörelse betalas inte om beloppet av räntestödslånet understiger 150 000 mark. Då det finns flera lån gäller minimi- och maximistorleken det sammanlagda lånebeloppet.

8 §
Bristande förmåga att betala ränta

Räntegottgörelse betalas inte om gäldenären på grund av att hushållets inkomster är otillräckliga inte ens med hjälp av räntestöd antas klara av att betala de låneräntor som återstår för honom att betala. Räntegottgörelse betalas således inte om hushållet för sina grundutgifter skulle ha kvar mindre än 40 procent av de i 6 § 1 mom. nämnda kalkylerade beloppen för grundutgifter, då de räntor beaktas som återstår att betala efter räntegottgörelsen.

9 §
Förmögenhet

Räntegottgörelse betalas inte om hushållet har annan betydande förmögenhet än den för eget boende anskaffade bostaden och egendom som är oundgänglig för idkande av den egna näringen.

Hushållets förmögenhet, utöver den som avses i 1 mom., får sammanräknad inte överstiga

1) 150 000 mark i hushåll om minst sex personer,

2) 125 000 mark i hushåll om två till fem personer, och

3) 75 000 mark i en persons hushåll.

Värdet av förmögenheten uppskattas på grundval av den senaste beskattningen. Om ändringar har skett i fråga om egendomen efter den senast verkställda beskattningen, skall gäldenären lämna in en utredning över värdet av förmögenheten till den del ändringar har skett. Gäldenären skall också presentera en utredning över värdet av sin skattefria förmögenhet. Förmögenhetsposterna beaktas genom att från värdet av förmögenhetsposten avdras de skulder som gäldenären påtagit sig för att kunna förvärva dem.

10 §
Skuld mot säkerhet

Räntegottgörelse betalas inte för skuld för vilken den bostad som gäldenärshushållet använder för eget boende har ställts som säkerhet den 15 juli 1993 eller senare.

11 §
Godkännande

När lån godkänns som räntestödslån skall de sökande ges företräde hos vilka förhållandet mellan den återstående inkomsten enligt 4 § och sådana bostadslåneräntor enligt 7 § som gäldenären skall betala är minst.

Godkännandet av lån såsom räntestödslån kan centraliseras enligt lånebeviljare eller decentraliseras till lånebeviljarens olika verksamhetsställen. Om beslutet om godkännande sker decentraliserat skall de sökande placeras i den prioritetsordning som avses i 1 mom. enligt verksamhetsställe.

12 §
Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den 25 augusti 1993.

Helsingfors den 19 augusti 1993

Minister
Pirjo Rusanen

Tf. överinspektör
Riitta Kimari

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.