435/1993

En kreditanstalt kan bevilja företag räntestödslån som avses i 2 § lagen om vissa räntestödslån av kreditanstalters medel (1015/77) för upplagring av råvaror, förnödenheter och produkter, som är nödvändiga för tryggande av befolkningens utkomst och upprätthållande av produktionen under eventuella störningar i utrikeshandeln, med iakttagande av vad som stadgas i lagen och föreskrivs i detta beslut. Detta lån kallas nedan skyddsupplagringslån.

Ett skyddsupplagringslån kan beviljas för upplagring av en vara som ingår i det skyddsupplagringsprogram som fastställts av statsrådet med stöd av 3 § 1 mom. lagen om skyddsupplag (970/82). En förutsättning för lån är att om upplagring av varan ingås ett skyddsupplagringsavtal enligt lagen om skyddsupplag.

Ett lån godkänns som skyddsupplagringslån av Försörjningsberedskapscentralen. Förutsättning för att lånet skall godkännas är att det företag som inrättar upplag och Försörjningsberedskapscentralen ingår ett tidsbundet avtal om upplagring av en i skyddsupplagringsprogrammet ingående råvara, förnödenhet eller produkt för bestämd tid. Då avtalet ingås och skyddsupplagringslånet godkänns skall uppmärksamhet fästas vid varans och upplagringsprojektets betydelse med hänsyn till försörjningssäkerheten.

Ett skyddsupplagringslån kan godkännas att endast användas för kostnader som orsakas av anskaffningen av varan. Som godtagbara kostnader anses de utgiftsposter som orsakas av anskaffning och leverans av den vara som skall upplagras i uppläggarens skyddsupplag.

Ansökan om att ett lån skall godkännas som skyddsupplagringslån skall riktas till Försörjningsberedskapscentralen och göras skriftligen enligt de anvisningar som Försörjningsberedskapscentralen fastställt. Till ansökan skall utöver de uppgifter som krävs fogas kreditanstaltens meddelande att anstalten beviljar lånet, om det godkänns som skyddsupplagringslån.

Efter det att Försörjningsberedskapscentralen har godkänt lånet som skyddsupplagringslån sänder centralen sitt beslut till kreditanstalten för beviljande av lånet. I beslutet om godkännande skall nämnas låntagaren, lånets användningsändamål, lånebeloppet, lånetiden, den ränta som skall uppbäras av låntagaren och räntegottgörelsens belopp som fastställts i statsbudgeten. Anser Försörjningsberedskapscentralen att den inte kan godkänna lånet som skyddsupplagringslån, skall kreditanstalten underrättas om detta.

Kreditanstalten fattar beslut om beviljande av skyddsupplagringslån sedan den har fått Försörjningsberedskapscentralens beslut om godkännande och har godkänt säkerheterna för lånet. Kreditanstalten skall underrätta Försörjningsberedskapscentralen och statskontoret om att ett lån har beviljats och lyfts.

Skyddsupplagringslånet kan lyftas av låntagaren så snart den vara som skall upplagras finns i låntagarens upplag.

Lånetiden för skyddsupplagringslån är densamma som giltighetstiden för skyddsupplagringsavtalet, nämligen minst tre och högst tio år.

Räntegottgörelsen för skyddsupplagringslån betalas med medel ur försörjningsberedskapsfonden, som står utanför statsbudgeten, till kreditanstalten två gånger om året på basis av en av kreditanstalten företedd kalkyl. Om låntagaren försummar att till kreditanstalten betala en amortering som förfallit, betalas gottgörelse inte för tiden efter förfallomånaden. Betalas gottgörelsen inte på det sätt som anförts för skyddsupplagringslån, är räntelåntagaren skyldig att betala ränta för lånet i enlighet med kreditanstaltens allmänna utlåningsränteprocent.

Kreditanstalten och Försörjningsberedskapscentralen skall övervaka att lånemedlen används för det ändamål som har bestämts i beslutet om godkännande av ett lån som skyddsupplagringslån. Låntagaren är skyldig att på uppmaning lämna Försörjningsberedskapscentralen och kreditanstalten alla uppgifter som behövs för övervakningen.

I ett skuldebrev som gäller ett skyddsupplagringslån skall nämnas att, om låntagaren använt lånemedel för annat ändamål än det för vilket de beviljats eller i sin ansökan om lån på någon väsentlig punkt lämnat oriktig uppgift eller hemlighållit omständigheter av väsentlig betydelse för beviljandet av lånet, betalas räntegottgörelse inte för lånet efter det låntagarens förfarande har konstaterats. I skuldebrevet skall likaså intas ett omnämnande om att låntagaren härvid till försörjningsberedskapsfonden skall betala den räntegottgörelse som Försörjningsberedskapscentralen betalat för lånet räknat från den dag lånet lyftes och dessutom en straffränta på två procent om året på det lånebelopp som redan lyfts, räknat från den dag det lyftes.

Försörjningsberedskapscentralen skall i de fall som avses i 11 § genom sitt beslut fastslå den tidpunkt från vilken betalningen av räntestöd upphör och bestämma om återkrav av räntegottgörelsen av låntagaren samt om betalning av straffränta. Kreditanstalten skall driva in räntegottgörelsen och straffräntan av låntagaren samt utan dröjsmål redovisa dem till försörjningsberedskapsfonden.

Har utbetalning av räntegottgörelse upphört av orsaker som avses i 11 § har vederbörande kreditanstalt rätt att betrakta lånet som omedelbart förfallet till betalning utan uppsägning.

Närmare bestämmelser om verkställigheten av detta beslut meddelas vid behov av handels- och industriministeriet.

Detta beslut träder i kraft den 19 maj 1993.

Genom detta beslut upphävs handels- och industriministeriets beslut av den 15 oktober 1982 om allmänna villkor för räntestödslån som beviljas företagen för skyddsupplagring (758/82) jämte ändringar.