47/1993

Given i Helsingfors den 25 januari 1993

Lag om företagssanering

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap.

Allmänna stadganden

1 §
Lagens syfte och förhållande till annan lagstiftning

I syfte att sanera livsduglig verksamhet som bedrivs av en gäldenär i ekonomiska svårigheter eller för att trygga förutsättningarna för verksamheten samt för att få till stånd reglering av skulder kan saneringsförfarande enligt denna lag inledas. Genom förfarandet kan, på det sätt som stadgas i denna lag, med ett saneringsprogram som fastställs av domstol bestämmas om åtgärder som gäller gäldenärens förmögenhet och skulder.

Denna lag tillämpas utan hinder av vad som i någon annan lag stadgas om borgenärers rätt till betalning, åtgärder för indrivning av skulder eller åtgärder för tryggande av att en skuld betalas.

2 §
Tillämpningsområde

Saneringsförfarande kan tillämpas på enskilda näringsidkare, öppna bolag, kommanditbolag, aktiebolag, andelslag, bostadsaktiebolag eller föreningar som bedriver ekonomisk verksamhet. Med näringsidkare avses i denna lag även den som utövar yrke eller idkar gårdsbruk eller fiske.

Saneringsförfarandet gäller inte

1) depositionsbanker eller sådana kreditinstitut som avses i lagen om finansieringsverksamhet (1544/91),

2) försäkrings- eller pensionsanstalter,

3) bolag eller andelslag i likvidation.

3 §
Definitioner

I denna lag avses med

1) inledande av förfarande den tidpunkt då domstolen har fattat beslut om inledande av saneringsförfarande,

2) insolvens att gäldenären är oförmögen att betala sina skulder när de förfaller till betalning och att denna oförmåga inte är endast tillfällig,

3) hotande insolvens att gäldenären riskerar att bli insolvent,

4) saneringsskuld alla gäldenärens skulder som har uppkommit innan saneringsförfarandet inleddes, inklusive säkerhetsskulder och skulder vilkas grunder eller belopp är förenade med villkor eller stridiga eller oklara av andra orsaker; som saneringsskuld anses dock inte en av gäldenären grundad pensionsstiftelses ansvarighetsunderskott,

5) realsäkerhetsrätt ägarförbehåll och annan säkerhet som grundar sig på ägande, panträtt i lös och fast egendom samt återtagningsrätt och retentionsrätt som medför förmånsrätt till föremålet för rätten,

6) säkerhetsskuld en saneringsskuld till säkerhet för vilken borgenären har en i förhållande till tredje man effektiv realsäkerhetsrätt till egendom som tillhör gäldenären eller som är i hans besittning, till den del säkerhetens värde vid den tidpunkt då förfarandet inleddes skulle ha räckt till för att täcka beloppet av borgenärens fordran efter avdrag av realiseringskostnaderna och de skulder som skall betalas med bättre förmånsrätt,

7) säkerhetsborgenär den som är borgenär i ett säkerhetsskuldförhållande,

8) efterställd skuld en skuld för vilken betalning får inflyta först efter övriga skulder.

En skadeståndsskuld anses vid tillämpning av 1 mom. 4 punkten ha uppkommit när den skadelidande fick kännedom om skadan och uppgift om vem som är ersättningsskyldig. En skuld som grundar sig på ett avtalsbrott anses ha uppkommit när den andra avtalsparten fick kännedom om avtalsbrottet.

Om egendom som tillhör gäldenären står som säkerhet för tredje mans skuld när förfarandet börjar, skall på sådant ansvar på motsvarande sätt tillämpas vad som stadgas om gäldenärens.

Ränta som tryggar nuvärdet bestäms enligt ett lämpligt index så att räntan för varje kvartal motsvarar den för det nästföregående kvartalet konstaterade indexförändringen förvandlad till årlig ränta.

4 §
Personligen ansvarigas ställning

Vid tillämpning av denna lag jämställs med en gäldenär den som enligt lag är personligen ansvarig för gäldenärens förbindelser. Detta inverkar dock inte på en sådan persons rättigheter och skyldigheter till den del de inte hänför sig till den verksamhet som är föremål för förfarandet.

De skuldregleringar som ingår i saneringsprogrammet gäller även till förmån för den som personligen ansvarar för gäldenärens förbindelser.

2 kap.

Inledande och avbrytande av saneringsförfarande

5 §
Rätt att ansöka om att saneringsförfarande skall inledas

Ansökan om saneringsförfarande kan göras av

1) gäldenären,

2) en borgenär eller flera borgenärer tillsammans, dock inte om borgenärens fordran till sin grund är stridig eller om beloppet till väsentlig del är stridigt eller om hans fordran av andra orsaker är oklar, eller

3) den som gäldenärens insolvens av andra orsaker än delägarskap sannolikt skulle åsamka ekonomiska förluster som grundar sig på fordringsrätt (sannolik borgenär).

6 §
Förutsättningar

Saneringsförfarande kan inledas, om

1) gäldenären och minst två borgenärer vilkas sammanlagda fordringar motsvarar minst en femtedel av gäldenärens kända skulder tillsammans ansöker om det,

2) gäldenären hotas av insolvens, eller

3) gäldenären är insolvent och något annat inte följer av 7 § 1 mom. 1 punkten.

På grund av hotande insolvens kan saneringsförfarande på ansökan av en borgenär eller sannolik borgenär inledas endast om det är nödvändigt för att ett avsevärt ekonomiskt intresse som sökanden har skall kunna tryggas.

7 §
Hinder och grunder för avbrott

Saneringsförfarande kan inte inledas, om

1) gäldenären är insolvent och det är sannolikt att insolvensen inte kan undanröjas med hjälp av saneringsprogrammet eller att ny insolvens kan förhindras endast för en kort tid,

2) det är sannolikt att gäldenärens tillgångar inte räcker till för att täcka kostnaderna för saneringsförfarandet och ingen annan har förbundit sig att svara för dessa kostnader,

3) det är sannolikt att gäldenären inte förmår betala skulder som uppkommer efter att förfarandet inletts,

4) det finns grundad anledning att anta att det huvudsakliga syftet med ansökan är att förhindra borgenärens indrivningsåtgärder eller att på något annat sätt kränka borgenärens eller gäldenärens rättigheter,

5) det finns grundad anledning att anta att det inte finns förutsättningar för att få till stånd eller fastställa ett saneringsprogram, eller

6) gäldenärens bokföring är behäftad med väsentliga brister eller fel, utom om det kan visas att bokföringen utan svårigheter kan försättas i behörigt och tillförlitligt skick.

Om en omständighet som avses i 1 mom. framgår efter att förfarandet har inletts, kan det på yrkande av en utredare som avses i 8 § eller på yrkande av en borgenär eller gäldenären bestämmas att förfarandet skall upphöra. En situation som avses i 1 mom. 1 punkten hindrar dock inte att förfarandet fortsätts, om det är sannolikt att företagets tillgångar eller en väsentlig del av den kan överlåtas som en helhet i den ordning som anges i denna lag.

3 kap.

Utredare och borgenärsdelegation samt gälde- närens samarbetsskyldighet

8 §
Utredare

Domstolen skall förordna en utredare som, för att syftet med förfarandet skall kunna nås och borgenärernas intressen bevakas, har till uppgift att

1) göra en utredning om gäldenärens tillgångar, skulder och andra förbindelser samt om omständigheter som inverkar på gäldenärens ekonomiska ställning och på dess beräknade utveckling,

2) följa och övervaka saneringsgäldenärens företagsverksamhet under förfarandet,

3) i behövlig omfattning sörja för granskning av den verksamhet som gäldenären bedrivit innan förfarandet inleddes,

4) vid behov kräva att gäldenärens rättshandlingar skall återgå enligt 36 och 37 §§ samt föra gäldenärens talan i enlighet med 31 §,

5) se till att ett förslag till saneringsprogram görs upp,

6) utföra de uppgifter som anges i 10 kap.

Flera än en utredare kan förordnas, om det är nödvändigt på grund av uppgifternas omfattning eller den sakkunskap som de kräver eller för att de olika borgenärsgruppernas intressen skall kunna bevakas på behörigt sätt. Uppgifterna enligt 1 mom. kan vid behov även fördelas på olika personer.

Utredaren skall vara myndig och känd som en hederlig person. Han skall ha den skicklighet, förmåga och erfarenhet som uppdraget kräver. Han får inte stå i ett sådant förhållande till gäldenären eller någon borgenär som kan vara ägnat att äventyra hans oberoende i förhållande till gäldenären eller hans opartiskhet gentemot borgenärerna, om inte något annat följer av 83 § 4 mom.

Utredarens uppdrag pågår tills saneringsprogrammet fastställs, om inte förfarandet upphör före det.

9 §
Utredarens rättigheter

Utredaren har för utförande av sina uppgifter rätt att få tillträde till lokaliteter som är i gäldenärens besittning och som används för företagets behov samt att granska gäldenärens bokföring, företagets korrespondens och andra företagshandlingar och företagsdatafiler. Utredaren har utan hinder av sekretesstadgandena samma rätt som gäldenären att för sitt uppdrag få uppgifter om gäldenärens bankkonton, betalningsrörelse, avtal och förbindelser som gäller finansieringen, samt om gäldenärens förmögenhet och beskattning och andra omständigheter som gäller gäldenärens ekonomiska ställning eller den verksamhet som gäldenären bedriver.

Utredaren har rätt att delta i möten som gäldenärsföretagets organ håller och att yttra sig vid dem. Utredaren skall meddelas kallelse till sådana möten.

Utredaren har rätt att anlita sakkunniga när han fullgör sitt uppdrag.

10 §
Borgenärsdelegation

Domstolen skall tillsätta en borgenärsdelegation som gemensam företrädare för borgenärerna, om det inte skall anses onödigt på grund av att antalet borgenärer är litet. Delegationen skall ha minst tre medlemmar. Delegationen skall vara sammansatt så att olika borgenärsgrupper, så som säkerhetsborgenärer och borgenärer vilkas fordringar inbördes har samma grund, är jämbördigt företrädda.

Borgenärsdelegationen skall som ett rådgivande organ biträda utredaren i hans uppdrag samt för borgenärernas räkning övervaka utredarens verksamhet.

Borgenärsdelegationen och dess medlemmar har för fullgörande av sina uppgifter rätt att i behövlig omfattning få uppgifter av utredaren om omständigheter som avses i 9 § 1 mom.

Om gäldenären i sin tjänst regelbundet har minst 50 personer i arbetsförhållande, har arbetskraftsdistriktsbyrån på gäldenärens hemort rätt att till borgenärsdelegationen utse en företrädare för arbetskraftsförvaltningen, som får delta i delegationens arbete utan rösträtt.

11 §
Utredarens informationsplikt

Utredaren skall utan dröjsmål delge borgenärsdelegationen och borgenärerna samt gäldenären den utredning som nämns i 8 § 1 mom. 1 punkten. Utredaren skall regelbundet och alltid när det behövs informera borgenärsdelegationen eller, om en sådan inte tillsatts, borgenärerna om sina åtgärder och iakttagelser i samband med uppföljnings-, övervaknings- och granskningsuppdraget samt förhandla med delegationen eller borgenärerna innan viktiga beslut fattas.

12 §
Jäv för utredaren och medlemmarna i borgenärsdelegationen

Utredaren eller en medlem av borgenärsdelegationen får inte delta i behandlingen av ett ärende som gäller ett avtal mellan honom och gäldenären. De får inte heller delta i behandlingen av ett ärende som gäller ett avtal mellan gäldenären och tredje man, om de av detta kan förmodas få en väsentlig fördel som kan stå i strid med gäldenärens eller någon borgenärs intresse.

13 §
Gäldenärens skyldighet att lämna uppgifter och att samarbeta

Gäldenären är skyldig att lämna domstolen, utredaren och borgenärsdelegationen de uppgifter som de kräver om omständigheter som kan vara av betydelse för saneringsförfarandet och saneringsprogrammet.

Gäldenären är skyldig att medverka till att utredaren och borgenärsdelegationen kan sköta sin uppgift på behörigt sätt och att saneringsförfarandet kan slutföras i behörig ordning.

Om gäldenären är en sammanslutning, skall dess styrelsemedlemmar, verkställande direktören och de som personligen svarar för sammanslutningens förbindelser fullgöra skyldigheterna enligt denna paragraf. Den som är anställd hos gäldenären skall fullgöra nämnda skyldigheter för så vitt de hänför sig till hans arbetsuppgifter.

14 §
Tystnadsplikt

Utredaren, en medlem av borgenärsdelegationen eller en borgenär, en person som är anställd hos dem eller ett biträde eller en sakkunnig som anlitas av dem får inte utan lov röja eller till sin enskilda fördel utnyttja vad han i samband med förfarandet har fått veta om gäldenärens ekonomiska ställning, affärsförhållanden eller företagshemligheter.

4 kap.

Rättsverkningarna av att saneringsförfarandet börjar

15 §
Gäldenärens förpliktelser

Att ett saneringsförfarande inleds inverkar inte på förbindelser som gäldenären redan ingått, om inte något annat stadgas nedan.

När förfarandet inleds upphör dröjsmålsräntan att löpa på saneringsskulderna. Detsamma gäller andra sådana påföljder för dröjsmål med betalning som är beroende av hur länge dröjsmålet pågår.

Om skulder som uppkommer efter att förfarandet har börjat stadgas i 32 § och om skuld som uppkommer på nytt på grund av återvinning av betalning i 38 §.

16 §
Återgång av rättshandlingar som företagits under mellanskedet

Rättshandlingar som företagits efter att ansökan om saneringsförfarande har blivit anhängigt och innan förfarandet inleds kan återgå enligt 6 kap.

Vid skuldregleringen kan en till nackdel för gäldenären under den tid som avses i 1 mom. gjord ändring i betalningstidtabellen för skulden lämnas obeaktad.

17 §
Förbud mot betalning och ställande av säkerhet

Sedan förfarandet har inletts får gäldenären inte betala en saneringsskuld eller ställa säkerhet för den.

En betalning som har skett mot förbudet i 1 mom. skall återbetalas. På skyldigheten att returnera betalning för växel eller check tillämpas dock på motsvarande sätt 11 och 21 §§ lagen om återvinning till konkursbo (758/91). Om en borgenär på grund av betalning har återlämnat en säkerhet som ställts av tredje man eller om borgen fanns för skulden, tillämpas på returneringen av betalning på motsvarande sätt vad som stadgas i 19 och 21 §§ i den nämnda lagen, dock så att vad 19 § stadgar om insolvens gäller inledandet av saneringsförfarande.

En pantsättning eller någon annan åtgärd för ställande av säkerhet i strid med förbudet i 1 mom. är utan verkan, om inte något annat följer av stadgandena om löpande skuldebrev eller andra värdepapper eller värdeandelar. En ansökan om inteckning i gäldenärens egendom som gjorts efter att förfarandet inletts medför inte förmånsrätt för saneringsskulden.

18 §
Undantag från betalningsförbudet

En säkerhetsborgenär har utan hinder av förbudet enligt 17 § rätt att få betalning för räntor och andra kreditkostnader som motsvarar villkoren för skulden och som förfaller efter att förfarandet inletts. Borgenären kan inte göra gällande ett villkor om förtida betalning av kreditkostnader.

Utan hinder av förbudet i 17 §

1) skall arbetstagarnas löner och ersättningar för kostnader för arbetet för tre månader före inledandet av förfarandet betalas, utom när utredaren meddelar att han anser grunden för eller beloppet av en sådan skuld vara stridig,

2) skall de semesterlöner och semesterersättningar till arbetstagarna som har tjänats in före inledandet av förfarandet betalas,

3) skall underhållsbidrag till gäldenärens barn betalas till den del bidraget skulle ha haft förmånsrätt vid en utmätning vid tidpunkten för inledande av förfarandet,

4) kan genom beslut av utredaren betalning erläggas till borgenärer vars fordringar uppgår till mindre belopp, om det är ändamålsenligt med tanke på förfarandet,

5) kan, om inte utredaren beslutar något annat, ett betalningsrörelsekonto med kredit bibehållas och betalningarna till gäldenären även i fortsättningen styras till ett sådant konto samt betalningar som inflyter på kontot räknas som amortering på bankens kreditfordran i anslutning till kontot,

6) skall amorteringar och räntor på lån som tagits hos en pensionsstiftelse som grundats av gäldenären betalas i den mån det är nödvändigt för tryggande av stiftelsens likviditet.

19 §
Indrivningsförbud

Sedan förfarandet inletts får mot gäldenären inte riktas åtgärder för indrivning eller tryggande av betalning av en saneringsskuld som omfattas av betalningsförbudet. Åtgärder som vidtagits får inte fortsättas. Mot gäldenären får i fråga om en sådan skuld inte heller riktas påföljder för dröjsmål med betalning. Här nämnda förbud gäller bland annat följande åtgärder:

1) utövande av realiserings- eller återtagningsrättigheter som grundar sig på realsäkerhetsrätt och annat utnyttjande av säkerhet i syfte att få betalning,

2) uppsägning av skuld eller uppsägning eller hävning av avtal som ligger till grund för en skuld på grund av dröjsmål med betalningen, med undantag av hävning eller uppsägning av ett avtal om kontokredit eller någon annan fortlöpande kredit för förvägrande av ny skuld,

3) användning av en fordran som gäldenären har mot borgenären såsom kvittning av borgenärens fordran; en borgenär vars fordran inte avser en säkerhetsskuld får dock, om han själv står i skuld till saneringsgäldenären och skulden förfaller till betalning vid en på förhand bestämd tidpunk efter det förfarandet har börjat, till ett belopp som motsvarar ifrågavarande fordran hålla inne betalning till saneringsgälderären, varvid skuldförhållandet i övrigt fortsätter på tidigare villkor, tills borgenären får betalning i enlighet med saneringsprogrammet eller indrivningsförbudet upphör.

En åtgärd i strid med förbudet är utan verkan. Om egendom som utgör säkerhet har överlåtits i strid med förbudet, kan mottagaren dock få godtrosskydd enligt vad som stadgas särskilt. Förbudet hindrar dock inte borgenären från att anhängiggöra eller fortsätta en rättegång eller något annat förfarande som syftar till att bevara rättigheter eller ge en verkställighetsgrund.

Ett löst föremål som hör till gäldenärens anläggningstillgångar och som med stöd av pant- eller retentionsrätt är i en borgenärs besittning skall på yrkande av utredaren återlämnas i gäldenärens besittning, om det med tanke på den fortsatta verksamheten är behövligt. Hos borgenären kvarstår förmånsrätten till betalning ur egendomens värde samt rätten att återfå besittningen av egendom i de fall som avses i 20 § 2 punkten samt när saneringsförfarandet upphör utan att saneringsprogram fastställs eller programenliga skuldregleringar upphör. Egendom får inte överlåtas utan borgenärens samtycke.

20 §
Beviljande av undantag från indrivningsförbud

En domstol kan på yrkande av en säkerhetsborgenär efter att ha hört utredaren bevilja borgenären tillstånd att utöva de rättigheter som avses i 19 § 1 mom. 1 punkten, om

1) det är uppenbart att den egendom som är föremål för säkerhetsrätt inte behöver kvarstå hos gäldenären med tanke på saneringsregleringarna eller för att gäldenärens eller hans familjemedlemmars skäliga boendeförhållanden eller näring skall kunna tryggas, eller

2) en grund för yrkandet är prestationer som avses i 18 § 1 mom. eller 33 § 1 mom. eller att försäkringsskyldigheten enligt 33 § 2 mom. har försummats och försummelsen inte är av ringa betydelse.

21 §
Förbud mot utmätning och andra verkställighetsåtgärder

Sedan förfarandet inletts får gäldenärens egendom inte utmätas för saneringsskuld som omfattas av betalningsförbud. En utmätning i strid med förbudet är utan verkan. Behandlingen av ansökan om utmätning avbryts. Om utmätning redan har skett, skall verkställigheten avbrytas, och utmätningsmannen skall på begäran överlämna den egendom som han har tagit i sin besittning och eventuella penningmedel till utredaren. Om försäljningen av utmätt egendom har kungjorts innan förfarandet börjar, kan domstolen bestämma att verkställigheten skall avbrytas och försäljningen inställas, utom ifall det är uppenbart att det inte på det sätt som avses i 20 § 1 punkten är nödvändigt att egendomen i fråga kvarstår hos gäldenären. En borgenär som har ansökt om verkställighet har rätt att av gäldenären få ersättning för verkställighetskostnader som blivit onödiga på grund av att försäljningen inställs.

Efter att förfarandet har inletts får verkställighet inte inledas i syfte att vräka gäldenären från en lägenhet som huvudsakligen används för den verksamhet som är föremål för förfarandet och som han har i sin besittning, om vräkningsbeslutet grundar sig på att hyra eller något annat vederlag för lägenheten har förfallit till betalning före skuldsaneringen, men inte betalts. Detsamma gäller beslut om att med stöd av lagen om bostadsaktiebolag (809/91) ta en lägenhet som används för nämnda ändamål i bolagets besittning. Domstolen kan dock på yrkande av borgenären tillåta verkställighet, om det med beaktande av de åtgärder som borgenären redan har vidtagit beträffande lägenheten vore oskäligt att den förhindras.

Efter att förfarandet har inletts får handräckning inte ges för återtagande av gods eller för uppgörelse enligt lagen om avbetalningsköp (91/66). Ett återtagande eller en uppgörelse som har inletts skall avbrytas.

Har för verkställighetsmyndigheten innan förfarandet inletts på grund av ändringssökande ställts säkerhet för avbrytande av utmätning eller annan verkställighet, skall säkerheten på begäran återlämnas till utredaren eller, om säkerheten har ställts av tredje man, till denne.

22 §
Temporärt förbud

Domstolen kan sedan ansökan blivit anhängig, på yrkande av sökanden eller gäldenären bestämma att ett förbud enligt 17, 19 eller 21 § skall vara i kraft temporärt redan innan förfarandet inleds, om det prövas vara behövligt. Beslut om detta kan fattas utan att borgenärerna och gäldenären hörs, om det anses vara nödvändigt på grund av att saken är brådskande.

I ett beslut om temporärt förbud enligt 1 mom. får ändring inte sökas särskilt.

23 §
Förbud mot säkringsåtgärder

Sedan förfarandet inletts får mot gäldenären inte på basis av saneringsskulden riktas säkringsåtgärder enligt en myndighets beslut i andra fall än med stöd av 30 §. En säkringsåtgärd som har bestämts innan förfarandet inletts upphör när förfarandet börjar, om domstolen inte med stöd av 30 § bestämmer något annat.

24 §
Förhållandet till konkurs

Om en ansökan om försättande av gäldenären i konkurs är anhängig när ansökan om inledande av saneringsförfarande görs, skall behandlingen av konkursansökan skjutas upp tills beslutet om saneringsförfarandet har fattats. På samma sätt skall förfaras, om en ansökan om att gäldenären skall försättas i konkurs görs efter att ansökan om saneringsförfarande har blivit anhängig. Om ett saneringsförfarande inleds, förfaller konkursansökan. Om ansökan om inledande av saneringsförfarande avslås, skall domstolen samtidigt avgöra frågan om konkurs.

En ansökan om saneringsförfarande som har gjorts medan gäldenären är i konkurs skall lämnas utan prövning.

Sedan saneringsförfarandet inletts kan gäldenären på ansökan av en borgenär försättas i konkurs endast om gäldenären var insolvent när förfarandet inleddes och förhållandena var sådana som nämns i 7 § 1 mom. 1 punkten eller om ansökan grundar sig på försummad betalning av en skuld som uppkommit efter att förfarandet inleddes. Om gäldenären försätts i konkurs, upphör saneringsförfarandet.

25 §
Borgenärens rätt att driva in en fordran hos tredje man

Att ett saneringsförfarande inleds hindrar inte att en saneringsskuld drivs in hos en borgensman, om borgensförbindelsen har givits i borgensmannens affärsverksamhet eller därmed jämförbar verksamhet, och inte heller att någon annan av tredje man ställd säkerhet används till betalning av en fordran, om säkerheten har ställts i affärsverksamhet eller därmed jämförbar verksamhet. Vad som ovan sagts om borgensman gäller även medgäldenärer.

Om någon annan än en person som avses i 1 mom. är borgensman, medgäldenär eller ställare av säkerhet, gäller stadgandena i 19-22 §§ på motsvarande sätt indrivning av en skuld hos borgensmannen eller ur säkerhetens värde. När 20 § tillämpas skall härvid den som ställt säkerheten höras i stället för utredaren.

Om borgensmannens, medgäldenärens och säkerhetsställarens ställning vid skuldreglering stadgas i 42 § 3 mom. och 48 §.

26 §
Gäldenärens rätt till förtida betalning av säkerhetsskuld

En förbindelse eller ett avtal om säkerhetsskuld kan efter att förfarandet har inletts genom beslut av utredaren sägas upp i syfte att få till stånd förtida betalning av skulden. Från återstoden av kreditgivarens fordran skall härvid dras av den del av kreditkostnaderna som hänför sig till den kredittid som inte utnyttjas. För de kostnader för grundande av kreditförhållandet som särskilt har nämnts i avtalet och som inte är oskäliga skall avdrag dock inte göras. En återstående skuld som grundar sig på ett avtal enligt lagen om avbetalningsköp bestäms enligt vad som i den nämnda lagen sägs om uppgörelse.

En uppsagd säkerhetsskuld kan utan hinder av 17 § genom beslut av utredaren betalas i förtid, om det är ändamålsenligt med tanke på gäldenärens finansieringsarrangemang.

27 §
Vissa avtals ställning

Ett hyres- eller leasingavtal där gäldenären är hyrestagare kan, sedan förfarandet har inletts, sägas upp av gäldenären med iakttagande av 29 och 30 §§ så att avtalet upphör två månader efter uppsägningen utan hinder av de villkor som gäller avtalets varaktighet eller uppsägning av det. Ersättningen för att avtalet upphör i förtid omfattar utöver den hyra eller det vederlag som hänför sig till uppsägningstiden, de direkta kostnaderna för återställande av besittningen av egendom samt skälig ersättning för annan skada som enligt vad uthyraren visar drabbar honom. I fråga om leasingavtal iakttas dessutom stadgandena i 26 § om hur de kreditkostnader som hänför sig till den icke utnyttjade kredittiden skall räknas gäldenären till godo.

Den som enligt ett avtal som har ingåtts innan förfarandet inleddes har åtagit sig en prestation gentemot gäldenären, men inte har uppfyllt åtagandet när förfarandet inleds, är utan hinder av 17 § berättigad att få betalning för sin prestation, om prestationen kan anses vara sedvanlig med tanke på gäldenärens verksamhet.

Har någon genom ett avtal som har ingåtts innan förfarandet inleddes förbundit sig gentemot gäldenären i form av någon annan prestationsskyldighet än vad som avses i 2 mom. och har gäldenären inte när förfarandet inleds fullgjort sin betalningsskyldighet enligt avtalet, skall utredaren på begäran av motparten meddela om gäldenären håller fast vid avtalet. Om svaret är nekande eller det inte ges inom skälig tid, får motparten häva avtalet.

En ersättning som i de fall som nämns i 1 och 3 mom. skall utgå på grund av att avtalet sägs upp eller hävs räknas till gäldenärens saneringsskulder och skall beaktas utan hinder av vad som nedan sägs om anmälning av fordringar.

Om rätten att säga upp en arbetstagare i samband med saneringsförfarande stadgas i lagen om arbetsavtal (320/70).

28 §
Rättsverkningarnas giltighet

Om ändring söks i beslutet om inledande av saneringsförfarande, förblir rättsverkningarna av att förfarandet inleds, däri inbegripet utredarens rättigheter och begränsningarna av gäldenärens bestämmanderätt, trots det i kraft. Rättsverkningarna upphör, om beslutet om att inleda förfarandet upphävs genom ett avgörande som har vunnit laga kraft eller om den domstol där ärendet är anhängigt på grund av ändringssökande så bestämmer.

Rättsverkningarna av att förfarandet inleds fortsätter tills saneringsprogrammet fastställs eller det med stöd av 77 § 3 mom. bestäms att programmet skall iakttas. Om saneringsförfarandet upphör utan att något saneringsprogram fastställs, upphör rättsverkningarna av att förfarandet inletts när domstolens beslut om försättande av gäldenären i konkurs eller om att förfarandet upphör har givits, om inte domstolen av särskilda skäl bestämmer att rättsverkningarna förblir i kraft tills beslutet har vunnit laga kraft eller något annat bestäms i saken. Om gäldenären efter att förfarandet har inletts försätts i likvidation, upphör rättsverkningarna av inledandet när likvidationen börjar.

Om saneringsförfarandet upphör utan att något saneringsprogram fastställs och det sker utan att gäldenären försätts i konkurs, kan sedan förfarandets rättsverkningar upphört verkställighet eller handräckning som förhindrats eller avbrutits med stöd av 21 § fortsätta på basis av tidigare ansökan om verkställighet eller handräckning. När domstolen beslutar om att förfarandet skall upphöra kan den på yrkande av en borgenär samtidigt bestämma om en säkerhetsåtgärd som avses i 23 §. Om en säkringsåtgärd var i kraft mot gäldenären eller hans egendom när förfarandet inleddes, skall domstolen bestämma att åtgärden träder i kraft på nytt, om inte annat följer av yttrande av den borgenär som ansökt om åtgärden eller av att gäldenären försatts i konkurs eller om åtgärden inte annars har förlorat sin betydelse.

5 kap.

Gäldenärens verksamhet och besittning av egendom under förfarandet

29 §
Gäldenärens bestämmanderätt och begränsningarna av den

Gäldenären har även efter att förfarandet har inletts rätt att bestämma om sin egendom och verksamhet, om inte något annat stadgas i denna lag. Har gäldenärens egendom utmätts för en saneringsskuld innan förfarandet inletts, kan över egendomen förfogas så som stadgas i denna lag utan hinder av 4 kap. 30 § utsökningslagen.

Sedan förfarandet har inletts får gäldenären dock inte utan utredarens samtycke

1) ta upp ny skuld, om det inte är fråga om sådan skuld som hänför sig till gäldenärens sedvanliga verksamhet och som inte är ovanlig till belopp eller villkor,

2) överlåta företaget eller en del av det, ej heller anläggnings- eller finansieringstillgångar eller immateriella rättigheter eller andra rättigheter som behövs för verksamheten,

3) bevilja nyttjanderätt eller någon annan rätt till egendom som avses i 2 punkten, om det inte är fråga om en åtgärd som hänför sig till gäldenärens sedvanliga verksamhet,

4) överlåta omsättningstillgångar på annat sätt än på sedvanliga villkor och som en del av den sedvanliga verksamheten,

5) säga upp avtal som behövs med tanke på verksamheten eller förutsättningarna att fortsätta den,

6) ställa säkerhet eller avge andra ansvarsförbindelser för någon annans skuld, om inte det är fråga om en åtgärd som hänför sig till gäldenärens sedvanliga verksamhet och som inte är ovanlig till sin betydelse eller sina risker,

7) vidta andra åtgärder som med beaktande av omfattningen och arten av gäldenärens verksamhet är ovanliga eller av stor räckvidd, eller

8) överlämna sin egendom till konkurs.

En rättshandling som företagits i strid med stadgandena i 2 mom. 1-7 punkten är utan verkan, utom när den andra parten inte visste eller borde ha vetat att gäldenären inte hade rätt att företa rättshandlingen i fråga.

30 §
Särskilda begränsningar av gäldenärens bestämmanderätt

Gäldenärens bestämmanderätt kan på yrkande av utredaren eller en borgenär begränsas även på annat än i 29 § angivet sätt, om det finns risk för att gäldenären förfar på ett sätt som skadar eller äventyrar borgenärens intressen. Gäldenären kan bland annat förbjudas att

1) företa en viss rättshandling,

2) företa vissa slag av rättshandlingar utan utredarens samtycke, eller

3) vidta sådana åtgärder som kan antas sänka värdet på egendom som tillhör gäldenären eller är i hans besittning.

Förbudet eller begränsningen kan bestämmas att gälla temporärt och utan att gäldenären hörs, om detta krävs på grund av att saken är brådskande.

Förbudet kan förenas med vite.

En rättshandling som företagits i strid med begränsningar som utfärdats med stöd av denna paragraf är utan verkan, utom när den andra parten inte visste eller borde ha vetat att gäldenären inte hade rätt att företa rättshandlingen i fråga.

31 §
Förande av gäldenärens talan och delgivningar till gäldenären

Gäldenären får fortfarande föra talan i en anhängig rättegång eller i ett därmed jämförbart förfarande där han är part, om inte utredaren beslutar att börja föra gäldenärens talan. Detsamma gäller rättegångar och andra förfaranden som blir anhängiga efter att förfarandet har inletts.

Utredaren har rätt att för gäldenärens räkning framställa yrkanden eller anhängiggöra rättegångar eller andra därmed jämförbara förfaranden och i ärendet föra talan för gäldenärens räkning.

En delgivning kan för gäldenärens räkning tas emot även av utredaren.

32 §
Skuld som uppkommit under förfarandet

Skulder som uppkommer efter att förfarandet har inletts skall betalas allteftersom de förfaller. Detsamma gäller vederlag och andra löpande betalningar som grundar sig på ett fortlöpande avtalsförhållande eller på fortlöpande nyttjande- eller besittningsförhållanden och som hänför sig till tiden efter det förfarandet inleddes.

Om gäldenären försätts i konkurs innan saneringsprogrammet upphör eller inom tre månader från det saneringsförfarandet av någon annan orsak har upphört, är de skulder som uppkommit efter det förfarandet inleddes till dess det upphörde i samma ställning som massaskulder.

33 §
Skydd för säkerhetens värde

En säkerhetsborgenär har rätt till ersättning för sådan minskning av värdet på säkerhetsegendom till hans nackdel som beror på att egendomen har använts i gäldenärens verksamhet medan ett förbud enligt 19 eller 22 § var gällande. En erlagd ersättning räknas som amortering av säkerhetsskuld.

Gäldenären skall se till att den egendom som utgör säkerhet för saneringsskulden och som omfattas av indrivningsförbud är försäkrad mot skada på behörigt sätt.

34 §
Förmånsrätt för ny kredit

Domstolen kan på ansökan av utredaren bestämma att en kredit som tas upp medan förfarandet pågår och som nämns i beslutet har samma eller bättre förmånsrätt till gäldenärens egendom som ställs som säkerhet för krediten än en saneringsskuld för vilken samma egendom utgör säkerhet. En förutsättning är att ett sådant arrangemang är nödvändigt med tanke på den finansiering som behövs under förfarandet och att det inte i betydande grad ökar de borgenärers risk vilkas förmånsrättsställning skulle försvagas. Arrangemanget påverkar inte de nämnda borgenärernas ställning som säkerhetsborgenärer.

Innan ett ärende som avses i 1 mom. avgörs skall domstolen ge gäldenären och de borgenärer vilkas ställning skulle påverkas av en ändring av förmånsrättsordningen tillfälle att bli hörda.

Om det är fråga om en säkerhet som grundar sig på inteckning eller någon annan inskrivningsåtgärd, skall den ändring av förmånsrättsordningen som domstolen bestämt, på ansökan av utredaren eller en ny borgenär antecknas i intecknings- eller inskrivningsregistret i fråga, och den träder i kraft den dag då en sådan ansökan görs. Är det fråga om en säkerhet av något annat slag, träder ändringen av förmånsrättsordningen i kraft när domstolens beslut därom har delgivits de säkerhetsborgenärer vilkas förmånsrättsställning försvagas. Delgivningen kan skötas av utredaren eller den nya borgenären på det sätt som avses i 81 §.

6 kap.

Återvinning vid saneringsförfarande

35 §
Återvinningsgrunderna och rätt att yrka återvinning

En rättshandling som kunde återgå, om konkurs hade sökts i stället för saneringsförfarande, kan fås att återgå i samband med saneringsförfarandet på motsvarande grunder som enligt lagen om återvinning till konkursbo och med iakttagande även av vad som i den nämnda lagen stadgas om tredje mans ställning.

Som fristdag anses i de fall som avses i 1 mom. den dag då ansökan om saneringsförfarande gjordes eller, om en ansökan om försättande av gäldenären i konkurs då var anhängig, den dag då konkursansökan gjordes. Är flera ansökningar om saneringsförfarande eller konkurs anhängiga, anses som fristdag den dag då den först anhängiggjorda ansökningen lämnades in.

Återvinning kan yrkas av utredaren eller en borgenär på det sätt som stadgas i 36 och 37 §§.

36 §
Återvinning på yrkande av utredaren

Utredaren skall väcka återvinningstalan inom sex månader från det förfarandet inleddes. Talan får dock väckas även inom tre månader från det grunden för återvinningen blev eller borde ha blivit känd för utredaren.

Vid återvinning som grundar sig på ett yrkande av utredaren tillämpas 15-19 §§ lagen om återvinning till konkursbo, så att vad som stadgas om konkursbo på motsvarande sätt gäller gäldenären.

37 §
Återvinning på yrkande av en borgenär

En borgenär som vill yrka återvinning skall anmäla detta till utredaren. Borgenären får framställa yrkandet, om utredaren inte åtar sig det.

Om en eller flera borgenärer yrkar återvinning, skall i tillämpliga delar 3 kap. 35 § utökningslagen iakttas. Vad som med anledning av borgenärens talan bestäms att skall överlåtas eller ersättas skall utan hinder av denna lag användas till betalning av kärandens fordran.

Borgenären skall väcka talan enligt 2 mom. inom sex månader från det han fick veta att saneringsförfarandet har inletts. Domstolen skall ge utredaren tillfälle att bli hörd i saken.

38 §
Skuld på grund av återvinning

En fordran som på grund av återvinning av betalning på nytt uppstår för en borgenär som varit svarande skall beaktas som saneringsskuld utan hinder av vad som nedan stadgas om anmälning av fordringar.

7 kap.

Saneringsprogram

39 §
Programmets innehåll

Saneringsprogrammet skall innehålla en utredning enligt 41 § om gäldenärens ekonomiska ställning och andra omständigheter som inverkar på saneringen samt bestämmelser enligt 42 § om åtgärder och arrangemang som gäller gäldenärens och borgenärernas ställning och som syftar till att fortsätta, ändra eller avsluta verksamheten. Av programmet skall i enlighet med 51 § framgå borgenärernas indelning i grupper samt avsaknad av rösträtt enligt 52 §.

40 §
Uppgörande av förslag

Utredaren skall göra upp ett förslag till saneringsprogram och ge in det till domstolen inom en av domstolen utsatt tid, som utan särskilda skäl inte får vara längre än fyra månader.

När utredaren utarbetar förslaget skall han förhandla med gäldenären och borgenärsdelegationen samt vid behov med borgenärerna och den sannolika borgenär som ansökt om förfarandet.

Berättigade att lägga fram förslag till saneringsprogram inom den tid som nämns i 1 mom. är dessutom

1) gäldenären,

2) den som är personligen ansvarig för gäldenärens skulder,

3) de som äger minst en femtedel av aktierna eller andelarna i gäldenärsbolaget,

4) de säkerhetsborgenärer vilkas fordringar företräder minst en femtedel av samtliga säkerhetsborgenärers sammanlagda fordringar,

5) de borgenärer vilkas fordringar företräder minst en femtedel av andras än säkerhetsborgenärernas sammanlagda fordringar.

De som är berättigade att lägga fram förslag har rätt att av utredaren få uppgifter som utöver den utredning som avses i 8 § 1 mom. 1 punkten behövs när förslaget utarbetas.

41 §
Utredningar

I saneringsprogrammet skall ingå en specificerad utredning om

1) gäldenärens tillgångar, skulder och andra förbindelser samt säkerheter för skulder,

2) verksamheten efter att förfarandet har inletts samt resultatet,

3) sådana förändringar i gäldenärens organisation eller i övriga verksamhetsförutsättningar som skett efter att förfarandet har inletts,

4) krediter som tagits efter att förfarandet har inletts, deras säkerheter och ingångna förbindelser,

5) sådana nära förhållanden mellan borgenärerna och gäldenären som avses i 3 § lagen om återvinning till konkursbo,

6) resultaten av granskningar av gäldenärens verksamhet samt om åtgärder eller misstankar angående gäldenärsbrott, bokföringsbrott eller andra straffbara handlingar med anknytning till företagsverksamheten som gäldenären har gjort sig skyldig till samt om åtgärder, iakttagelser eller misstankar som gäller återvinningsgrunderna,

7) hurdan gäldenärens ekonomiska ställning och verksamhetsförutsättningar samt borgenärernas ställning kan väntas bli utan program och med hjälp av ett program,

8) huruvida gäldenären har fullgjort sin skyldighet enligt 13 § att lämna uppgifter och samarbeta,

9) andra omständigheter som gäller gäldenären eller hans verksamhet och som är av betydelse för bedömningen av saneringsprogrammet och av förutsättningarna för att genomföra det, så som gäldenärens beredskap att fortsätta verksamheten på det sätt som förutsätts i saneringsprogrammet och med de ändringar som ingår i det samt att vidta andra åtgärder enligt programmet.

42 §
Åtgärder och arrangemang

I saneringsprogrammet skall individualiseras de åtgärder och arrangemang som syftar till sanering av gäldenärens verksamhet samt de åtgärder och arrangemang som gäller gäldenärens och borgenärernas ställning samt motiveringen för dem. I programmet skall bland annat bestämmas om

1) huruvida avsikten är att fortsätta gäldenärens verksamhet och i vilken omfattning samt därmed eventuellt sammanhängande förändringar i företagsformen, bolagsordningen, stadgarna eller bolagsavtalet eller i företagets organisation,

2) åtgärder och arrangemang som gäller gäldenärens tillgångar, så som att tillgångarna förblir hos gäldenären, realisering eller överlåtelse av dem, realiserings- eller överlåtelsesättet samt intäkter som härvid influtit eller beräknas inflyta,

3) arrangemang som gäller personalen,

4) regleringar som gäller saneringsskulder,

5) vederlag eller någon annan ersättning som för en arbetsprestation betalas till gäldenären, en bolagsman eller aktieägare i gäldenärsbolaget eller till någon närstående till dem eller grunderna för ersättningen,

6) finansieringen av programmet,

7) uppföljningen av programmet.

I fråga om skulderna skall saneringsprogrammet innehålla ett betalningsprogram, av vilket framgår skuldregleringens innehåll och betalningstidtabell särskilt för varje skuld samt för varje vanlig skuld en uppskattning av hurdan utdelningen skulle ha blivit i en konkurs, om 32 § 2 mom. inte tillämpas.

Är någon på grund av en borgensförbindelse eller såsom medgäldenär ansvarig för en viss skuld, skall i programmet bestämmas även om hans betalningsskyldighet gentemot borgenären. Om säkerheten för skulden är en realsäkerhetsrätt i tredje mans egendom, skall av programmet framgå hur skuldregleringen påverkar dennes ansvar.

Om enligt programmet gäldenärsföretaget, dess rörelse eller tillgångar eller en del av den överlåts som en funktionell helhet, skall av programmet framgå överlåtelsesättet, överlåtelsevillkoren och mottagaren, om han är känd.

43 §
Skulder som uppkommit under förfarandet

Saneringsprogrammet skall utarbetas med beaktande av att skulder som uppkommit under förfarandet skall betalas efter de prestationer som enligt 45 § hänför sig till säkerhetsskulderna och kreditkostnaderna för dem, men före övriga skulder.

44 §
Skuldsaneringsmetoder

I saneringsprogrammet är det i fråga om saneringsskulderna möjligt att i form av skuldsanering med nedan nämnda begränsningar tillämpa följande skuldregleringar:

1) att ändra betalningstidtabellen för en skuld,

2) att bestämma att gäldenärens betalningar först skall räknas som amortering av skuldkapitalet och därefter som amortering av kreditkostnaderna,

3) att nedsätta skyldigheten att betala kreditkostnader som hänför sig till den återstående kredittiden,

4) att sänka beloppet av skuld som inte betalts.

Skuldregleringarna kan även innebära att skulden betalas helt eller delvis

1) som en engångsprestation med en ny skuld som tas för detta ändamål eller

2) genom ersättande prestationer som är skäliga med hänsyn till borgenärens verksamhetsområde och ställning.

Vid skuldsaneringen får inte användas någon metod som begränsar borgenärens rätt mer än vad som är behövligt för att saneringsprogrammets syfte skall uppnås och villkoren för borgenärernas inbördes ställning enligt denna lag uppfylls.

45 §
Säkerhetsskuldernas ställning vid skuldsanering

På en säkerhetsskuld kan tillämpas endast de arrangemang som nämns i 44 § 1 mom. 1-3 punkten och 2 mom. 1 punkten. Dröjsmålsränta på säkerhetsskulden som förfallit till betalning innan förfarandet inleddes kan även sänkas till den del den överstiger den löpande räntan. När 44 § 1 mom. 2 punkten tillämpas på en säkerhetsskuld skall det bestämmas att på de kreditkostnader som skjuts upp skall betalas en ränta som tryggar deras nuvärde.

Skuldregleringen inverkar inte på en borgenärs säkerhetsrätts bestånd eller innehåll. Vid skuldsanering kan dock de säkerhetsarrangemang som hänför sig till säkerhetsskulden ändras genom att säkerheten ersätts med en annan säkerhet som tryggar skulden.

De prestationer som hänför sig till säkerhetsskulden skall bestämmas så att åtminstone nuvärdet av säkerhetsskulden blir betalt inom en skälig tid, som utan borgenärens samtycke inte får vara väsentligt längre än den återstående kredittiden eller, om skulden har förfallit i sin helhet, väsentligt längre än hälften av den ursprungliga kredittiden. När kreditkostnaderna sänks med stöd av 44 § 1 mom. 3 punkten skall dessutom beaktas den återstående betalningstidens längd så att sänkningen av kreditkostnaderna i proportion är desto mindre ju längre den nämnda tiden är.

46 §
Borgenärernas inbördes ställning

Borgenärer vilka utanför saneringsförfarandet skulle ha lika rätt att få betalning för sin fordran skall i samband med de skuldregleringar som ingår i saneringsprogrammet bli likställda sinsemellan.

I saneringsprogrammet kan dock utan hinder av 1 mom. bestämmas att borgenärer vilkas fordringar är små skall få full betalning, om detta anses ändamålsenligt med tanke på förfarandet. I saneringsprogrammet kan dessutom utan hinder av 1 mom. bestämmas om betalning av ett lån som upptagits hos en av gäldenären bildad pensionsstiftelse så att beloppet av pensionsstiftelsens icke täckta pensionsansvar inte ökar på grund av skuldregleringen i fråga om ett sådant lån.

I saneringsprogrammet skall som efterställda skulder anses ränta eller andra kreditkostnader som under förfarandet löper på annan saneringsskuld än en säkerhetsskuld samt efter dem sådana skulder som i konkurs skall betalas sist.

47 §
Oklara och okända samt vissa andra saneringsskulders ställning

Om en saneringsskuld är oklar till sitt belopp eller till sin grund, skall domstolen bestämma till vilket belopp skulden skall beaktas i saneringsprogrammet. Detsamma gäller på motsvarande sätt andra oklarheter som hänför sig till en borgenärs rätt. I ett beslut som här avses får ändring inte sökas separat.

En saneringsskuld som inte har anmälts i förfarandet av gäldenären eller i enlighet med 71 § 1 mom. 3 punkten av borgenären och som inte annars har kommit till utredarens kännedom innan saneringsprogrammet fastställs upphör när saneringsprogrammet fastställs, om inte något annat bestäms i programmet. En borgenär som har realsäkerhet för sin fordran är dock utan hinder av det ovan sagda berättigad att driva in sin fordran ur värdet av säkerheten.

Skuldregleringar som avse masskuldebrevslån är i kraft till förmån för samtliga borgenärer för en sådan skuld. Detsamma gäller andra skulder, om gäldenärens förbindelse har satts i allmänt omlopp.

Domstolen kan utan hinder av 2 mom. även på eget initiativ när den fastställer saneringsprogrammet bestämma att skuldregleringar som gäller ersättningar för serieskador eller en därmed jämförbar grupp av saneringsskulder som har samma grund är i kraft även till fördel för sådana borgenärer vilkas fordringar inte på det sätt som avses i 2 mom. har kommit fram under förfarandet.

48 §
Tredje mans ställning i vissa fall

Har en fysisk person i annat sammanhang än i affärsverksamhet eller därmed jämförbar verksamhet gett en borgensförbindelse för gäldenärens skuld eller som säkerhet för gäldenärens skuld ställt sin bostad som motsvarar hans skäliga behov, kan i samband med saneringsförfarandet på hans begäran för honom fastställas reglering som gäller borgens- eller säkerhetsansvaret på det sätt som stadgas i lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/93). Vad som ovan sagts om borgensman gäller även medgäldenärer.

Om skuld i de fall som avses i 25 § 1 mom. inte under förfarandet har drivits in hos borgensmannen eller ur säkerhet som ställts av tredje man, kan borgenären utan hinder av skuldregleringen driva in sin fordran hos borgensmannen eller ur säkerhetens värde enligt de tidigare villkoren för skulden.

8 kap.

Fastställande av saneringsprogram

49 §
Alternativa förutsättningar för fastställande

Domstolen skall fastställa förslaget till saneringsprogram, om förutsättningar för fastställande finns enligt 50, 51-53 eller 54 § och något annat inte följer av 55 §.

50 §
Fastställelse med samtycke av alla borgenärer

Saneringsprogrammet kan fastställas, om alla kända borgenärer samtycker till det. Härvid kan innehållet i programmet avvika från de stadganden i denna lag som gäller saneringsborgenärernas ställning.

Programmet får dock inte fastställas, om

1) programmets innehåll kränker de rättigheter som tillkommer gäldenären, en bolagsman eller aktieägare i gäldenärsföretaget eller tredje man eller deras berättigade intressen eller är oskäligt från deras synpunkt, eller

2) det finns grundad anledning att anta att förutsättningarna för att genomföra programmet saknas.

51 §
Fastställelse med samtycke av gruppmajoriteter

Saneringsprogrammet kan fastställas, om en i 52 § nämnd majoritet av varje borgenärsgrupp som avses i 3 mom. har godkänt det. Härvid får programmets innehåll avvika från denna lags stadganden om borgenärernas ställning till nackdel för de borgenärer som gett sitt samtycke.

Den som lägger fram förslaget till program skall, om inte programmet fastställs med stöd av 50 §, även framställa ett förslag till indelning av borgenärerna i grupper.

Borgenärerna skall indelas i grupper på följande sätt:

1) säkerhetsborgenärerna indelas enligt arten av säkerhetsrätt och så att de borgenärer vilka som säkerhet har en företagsinteckning hänförs till en egen grupp,

2) andra än säkerhetsborgenärer indelas så att till samma grupp hör de borgenärer som utanför saneringsförfarandet har lika rätt till betalning,

3) de grupper som nämns i 2 punkten kan ytterligare delas in i särskilda grupper så att till varje grupp hör de borgenärer vilkas fordringar har en grund av samma slag,

4) utan hinder av vad som stadgas i 3 punkten kan till en egen grupp hänföras borgenärer med små fordringar som understiger ett visst belopp.

52 §
Hur majoriteten bestäms

Den majoritet som krävs för att programmet skall kunna fastställas föreligger, om ett godkännande av programmet i varje borgenärsgrupp har bifallits av över hälften av de borgenärer som deltagit i omröstningen, och deras sammanlagda fordringar företräder över hälften av totalbeloppet av de fordringar som de borgenärer vilka hör till gruppen och som deltagit i omröstningen har.

Vid bedömning av om majoritetskravet är uppfyllt beaktas inte en borgenär eller borgenärsgrupp som enligt förslaget till program skall få full betalning för sin fordran senast en månad efter det programmet fastställs eller vars rättsställning inte förändras på grund av programmet eller förändras endast så att ett betalningsdröjsmål som skett före förfarandet rättas till och skuldvillkoren förblir sådana de var före dröjsmålet. En borgenär som har en efterställd fordran beaktas inte, om en borgenär som har en fordran med bättre rätt enligt programmet blir utan full betalning eller om hans rättsställning annars försämras.

Av programförslaget skall framgå vilka borgenärer som enligt 2 mom. skulle sakna rösträtt.

En saneringsskuld som är oklar till sin grund eller till sitt belopp beaktas vid bedömning av om majoritetskravet uppfylls till det belopp som har fastställts med stöd av 47 § 1 mom.

53 §
Hinder för fastställande

Även om kraven enligt 51 och 52 §§ uppfylls får saneringsprogrammet inte fastställas, om

1) programmets innehåll kränker de rättigheter som tillkommer gäldenären, en bolagsman eller aktieägare i gäldenärsföretaget eller tredje man eller deras berättigade intressen eller är oskäligt från deras synpunkt,

2) det finns grundad anledning att anta att förutsättningar för att genomföra programmet saknas,

3) programmets innehåll inte i fråga om en borgenär som röstat mot godkännande motsvarar 44 § eller uppfyller kravet på likställdhet enligt 46 §,

4) programmets innehåll inte i fråga om en säkerhetsborgenär som röstat mot godkännande uppfyller det krav som ställs i 45 §,

5) någon annan borgenär som röstat mot godkännande av programmet gör det sannolikt att en betalning som enligt programmet skall tillfalla honom till sitt värde är mindre än vad han skulle få i gäldenärens konkurs utan tillämpning av 32 § 2 mom., eller

6) i programmet ingår en överlåtelse av gäldenärsföretaget, dess rörelse eller förmögenhet eller en del därav som en funktionell helhet och en borgenär som röstat mot godkännande av programmet gör sannolikt att en överlåtelse enligt programmet leder till ett resultat som är ekonomiskt ofördelaktigare än vad som kunde nås på annat sätt.

Finns det inte särskilda motskäl, får programmet inte heller fastställas, om

1) gäldenären eller någon för hans räkning i den verksamhet som saneringsförfarandet gäller har begått ett gäldenärsbrott som avses i 39 kap. 1-3 eller 6 § strafflagen eller ett bokföringsbrott eller är åtalad eller misstänkt för ett sådant brott,

2) gäldenären, en personligt ansvarig bolagsman i gäldenärsbolaget eller någon som hör till gäldenärsbolagets ledning i den verksamhet som saneringsförfarandet gäller har brutit mot ett näringsförbud eller är åtalad eller misstänkt för ett sådant brott, eller

3) gäldenären, en personligt ansvarig bolagsman i gäldenärsbolaget eller någon som hör till gäldenärsbolagets ledning har gjort sig skyldig eller med fog kan misstänkas ha gjort sig skyldig till ett förfarande för vilket han kunde ha meddelats näringsförbud, om gäldenären i stället för inledande av saneringsförfarande skulle ha försatts i konkurs.

54 §
Fastställelse utan samtycke av alla gruppmajoriteter

Även om den majoritet som avses i 51 och 52 §§ inte uppnås i en eller flera borgenärsgrupper, kan saneringsprogrammet på yrkande av den som utarbetat förslaget, utredaren eller gäldenären fastställas under följande förutsättningar:

1) hinder enligt 53 § föreligger inte för fastställandet,

2) åtminstone en borgenärsgrupp har röstat för godkännande av programmet med en majoritet som avses i 52 § och fordringarna för alla dem som avgett bifallsröst företräder minst en femtedel av fordringarna för alla de kända borgenärer som skall beaktas enligt 52 § 2 mom,

3) ingen av borgenärerna får enligt programmet en förmån som till sitt värde överstiger beloppet av hans fordran,

4) om för borgenärerna enligt programmet inflyter betalningar över den miniminivå som i denna lag krävs för borgenärsgruppen i fråga, fördelas förmånen mellan borgenärsgrupperna på skäligt sätt, och

5) betalning tillfaller enligt programmet inte borgenärer med fordringar i sämre förmånsställning än i fråga om en borgenärsgrupp som röstat emot och som består av andra än säkerhetsborgenärer.

55 §
Andra grunder för att inte fastställa programmet

Utöver vad som stadgas i detta kapitel ovan skall saneringsprogrammet lämnas utan fastställelse även om

1) programmets innehåll inte uppfyller kraven enligt 41 och 42 §§,

2) de stadganden om förfarandet som gäller behandlingen av programförslaget inte har iakttagits och försummelsen kan antas inverka på resultatet av behandlingen, eller

3) någon i övrigt har förfarit lagstridigt eller otillbörligt vid utarbetandet eller behandlingen av förslaget.

En sådan bestämmelse i ett saneringsprogram som strider mot lag eller är oskälig får inte fastställas.

Om det i saneringsprogrammet förutsätts att gäldenären eller någon annan innan programmet fastställs fattar ett visst beslut, utför en viss prestation, vidtar en viss åtgärd eller uppfyller ett visst villkor, får programmet inte fastställas förrän förutsättningen har uppfyllts.

56 §
Konkurrerande programförslag

Om fler än ett förslag till saneringsprogram uppfyller kraven för faställande, skall ett förslag som kan fastställas med stöd av 50 § ges företräde. Med stöd av 54 § kan ett förslag fastställas endast om det inte finns något förslag som motsvarar förutsättningarna i 50 eller 51 och 52 §§. Av två eller flera förslag som avses i 54 § skall det fastställas som vunnit mest understöd i borgenärsgrupperna.

9 kap.

Saneringsprogrammets rättsverkningar samt genomförande och ändringar av det samt när programmet förfaller

57 §
Rättsverkningar

När saneringsprogrammet har fastställts bestäms villkoren för saneringsskulderna och andra i programmet reglerade rättsförhållanden enligt programmet. Okända saneringsskulder upphör när programmet fastställs, om inte något annat följer av programmet eller av 47 § 2--4 mom.

En utmätning som riktar sig mot gäldenärens egendom och som baserar sig på en saneringsskuld förfaller när saneringsprogrammet fastställts med laga kraft. Detsamma gäller annan verkställighet som baserar sig på en saneringsskuld.

Att saneringsprogrammet fastställs hindrar inte prövning av ett påstående som gäller saneringsskuldens grund eller belopp eller giltigheten av eller innehållet i en säkerhetsrätt som hänför sig till saneringsskulden, om skulden eller rättigheten har gjorts stridig i saneringsförfarandet och saken med stöd av 75 § har anvisats till ett särskilt förfarande.

58 §
Förbud mot utdelning av medel

Om borgenärernas rätt till betalning för sina kapitalfordringar har begränsats genom skuldregleringar enligt saneringsprogrammet, får gäldenärens tillgångar inte efter att saneringsprogrammet har fastställts till dess det upphör delas ut till ägarna, med undantag av sådana vederlag eller ersättningar för arbete som avses i 42 § 1 mom. 5 punkten och som motsvarar programmet.

I 64 § 2 mom stadgas om den inverkan på skuldregleringar som en utdelning av tillgångar i strid med ett förbud har. På den återbetalnings- och ersättningsskyldighet som gäller tillgångar vilka har delats ut till aktieägare i ett aktiebolag i strid med ett förbud tillämpas 12 kap. 5 § lagen om aktiebolag (734/78).

59 §
Accessoriska förbindelsers ogiltighet

Förbindelser eller avtal enligt vilka gäldenären skall fullgöra en prestation som grundar sig på saneringsskulden eller anknyter till den är ogiltiga, om inte prestationsskyldigheten grundar sig på det fastställda saneringsprogrammet.

60 §
Betalningsprogrammets verkställbarhet

En betalningsskyldighet som motsvarar betalningsprogrammet i ett fastställt saneringsprogram kan, om den har åsidosatts, verkställas som en dom som förpliktar att fullgöra något.

61 §
Kontroll av hur programmet följs

För programmet kan utses en övervakare som har till uppgift att för borgenärernas räkning övervaka att programmet följs med beaktande av 63-65 §§ och att sörja för sådana åtgärder enligt programmet som inte ankommer på parterna. Om någon övervakare inte skall utses enligt programförslaget, kan förordnande av en övervakare begäras av borgenärsdelegationen eller av borgenärer som enligt 40 § skulle ha haft rätt att framställa ett förslag till saneringsprogram.

Till övervakare kan förordnas utredaren eller någon annan person. På övervakaren tillämpas i motsvarande mån vad som i 8 § 3 mom. samt i 9, 12, 14 och 83-87 §§ stadgas om utredare.

I saneringsprogrammet kan bestämmas att borgenärsdelegationens mandattid skall fortgå tills saneringsprogrammet upphör.

Gäldenären har från det saneringsprogrammet fastställts till dess det upphör en likadan skyldighet gentemot övervakaren, borgenärsdelegationen och domstolen att lämna uppgifter och att samarbeta som 13 § stadgar.

62 §
Redogörelse för hur programmet genomförs

Övervakaren eller, om en sådan inte förordnats, gäldenären skall med bestämda mellanrum ge borgenärsdelegationen och borgenärerna en redogörelse för hur programmet har genomförts. Tidpunkterna för redogörelserna kan slås fast i saneringsprogrammet eller i beslutet om fastställande av det. Har något annat inte bestämts, skall en redogörelse ges med sex månaders mellanrum.

Sedan saneringsprogrammet har upphört skall övervakaren eller, om en sådan inte har utsetts, gäldenären utan dröjsmål lämna borgenärsdelegationen och borgenärerna en slutredogörelse om hur programmet har fullföljts. Slutredogörelsen skall även tillställas den underrätt som har behandlat ärendet.

63 §
Ändring av programmet

Angående rättelse av skriv- eller räknefel eller därmed jämförbara klara fel i ett fastställt program gäller vad som stadgas om rättelse av dom. Domstolen kan även rätta andra slags fel i programmet, om de vilkas ställning påverkas av saken samtycker till det.

Innehållet i en skuldreglering eller ett betalningsprogram som motsvarar det fastställda programmet kan ändras med samtycke av den borgenär vars rätt ändringen kränker.

Om beloppet av en saneringsskuld i ett fall som avses i 57 § 3 mom. eller en borgenärs rätt i övrigt fastställs annorlunda än vad som har beaktats i saneringsprogrammet, skall programmet på yrkande av borgenären eller gäldenären ändras i den mån det avgörande som gäller borgenärens rätt påverkar innehållet i skuldreglering enligt programmet. Detsamma gäller på motsvarande sätt, om för borgenären på grund av återvinning av betalning uppkommer en fordran som avses i 38 §.

Om av gäldenärens verksamhet från det saneringsprogrammet har fastställts till dess det upphör uppkommer avsevärd vinst som överstiger ett belopp som framgår av saneringsprogrammet eller vad som skäligen kan förutsättas med tanke på fortsatt verksamhet, kan innehållet i skuldregleringarna på yrkande av övervakaren eller en borgenär ändras så att vinsten till den delen skall delas ut till borgenärerna. Rätt till tilläggsprestation före andra borgenärer och med inbördes lika andelar har de borgenärer för vilka beloppet av deras kapitalfordringar har sänkts genom skuldregleringen, dock inte borgenärer med efterställda fordringar.

64 §
Beslut om att en skuldreglering förfaller

Domstolen kan på yrkande av en borgenär bestämma att en i saneringsprogrammet fastställd skuldreglering som gäller borgenären skall förfalla, om gäldenären på ett väsentligt sätt har åsidosatt sin skyldighet enligt saneringsprogrammet gentemot borgenären och inte har fullgjort den inom en av borgenären förelagd skälig tilläggstid.

Har det förbud att dela ut tillgångar som avses i 58 § överträtts, kan det bestämmas att en skuldreglering enligt saneringsprogrammet skall förfalla i fråga om de borgenärer vilkas rätt till betalning för deras kapitalfordringar har begränsats i programmet. Ett yrkande på detta kan framställas av övervakaren eller av en borgenär till den del det är fråga om hans fordran. Domstolen kan låta bli att godkänna yrkandet, om tillgångar vilka delats ut i strid med förbudet har returnerats eller deras värde ersatts och det med beaktande av detta vore oskäligt att skuldregleringen skulle upphör.

Domstolen kan även bestämma att en skuldreglering enligt saneringsprogrammet skall förfalla, om det föreligger någon annan i programmet fastställd grund för detta än de som nämns i 1 eller 2 mom. Ett yrkande på detta kan framställas av övervakaren eller av en borgenär till den del det är fråga om hans fordran.

Det får inte bestämmas att en skuldreglering skall förfalla, om det finns skäl att anta att gäldenären för att gynna borgenären har förfarit på det sätt som avses i 1-3 mom.

En borgenär för vars del skuldregleringen förfaller har samma rätt till betalning som i det fall att något saneringsprogram inte hade fastställts. Gäldenären skall dock inte betala dröjsmålsränta på skulden under den tid skuldregleringen var i kraft, om inte domstolen av något särskilt skäl bestämmer annat.

65 §
Beslut om att programmet förfaller

Domstolen kan på yrkande av övervakaren eller en borgenär bestämma att saneringsprogrammet skall förfalla, om

1) det efter att programmet har fastställts framkommer omständigheter som enligt 53 § 2 mom. hade hindrat att programmet fastställs om de då hade varit kända, eller

2) gäldenären har brutit mot programmet för att gynna någon borgenär och förseelsen inte är ringa.

Om det bestäms att saneringsprogrammet skall förfalla, är det inte längre giltigt, och borgenärerna har samma rätt till betalning ur saneringsskulden som om programmet inte hade fastställts. Att programmet förfaller inverkar inte på giltigheten av redan företagna rättshandlingar.

66 §
Inverkan av konkurs på saneringsprogrammet

Om gäldenären försätts i konkurs innan saneringsprogrammet har slutförts, förfaller programmet. En borgenärs rättigheter i konkursen bestäms härvid som om något saneringsprogram inte hade fastställts.

Domstolen kan utan hinder av 1 mom. på yrkande av gäldenären eller den borgenär som gjort konkursansökan bestämma att saneringsprogrammet inte förfaller på grund av konkursen, om det finns särskilda skäl för detta med anledning av att huvuddelen av saneringsskulderna redan har betalts i enlighet med programmet.

I 32 § 2 mom. stadgas om den ställning som en skuld som uppkommit efter att förfarandet inletts har i konkurs. Om den ställning som arvodet och ersättningen till utredaren och övervakare har i konkurs stadgas i 87 § 5 mom.

10 kap.

Procedurstadganden

67 §
Behörig domstol

Ärenden som gäller saneringsförfarande enligt denna lag behandlas i följande underrätter: Björneborgs rådstuvurätt, Helsingfors rådstuvurätt, Joensuu rådstuvurätt, Jyväskylä rådstuvurätt, Kajana rådstuvurätt, Kotka rådstuvurätt, Kuopio rådstuvurätt, Lahtis rådstuvurätt, S:t Michels rådstuvurätt, Tammerfors rådstuvurätt, Uleåborgs rådstuvurätt, Vasa rådstuvurätt, Villmanstrands rådstuvurätt, Åbo rådstuvurätt, Esbo häradsrätt, Rovaniemi häradsrätt Seinäjoki häradsrätt, Vanda häradsrätt och Ålands häradsrätt. Om domstolarnas domkretsar i dessa mål stadgas genom förordning.

Ett ärende som gäller saneringsförfarande behandlas av den i 1 mom. nämnda domstol inom vars domkrets gäldenärens allmänna forum finns. Ett ärende som gäller rättelse eller ändring av ett fastställt saneringsprogram eller frågan om ett sådant program skall förfalla behandlas av den domstol där saneringsförfarandet var anhängigt.

En ansökan om att gäldenären skall försättas i konkurs, som görs medan ett ärende som gäller saneringsförfarande är anhängigt, behandlas i den underrätt där saneringsförfarandet är eller var anhängigt. Om gäldenären försätts i konkurs, skall den domstol som fattat beslutet samtidigt förordna en tillfällig förvaltare av boet och överföra ärendet till den underrätt som annars är behörig att behandla gäldenärens konkurs. Den sistnämnda domstolen beslutar om den fortsatta behandlingen av ärendet.

Det som stadgas i 3 mom. gäller också konkursansökan som gjorts före saneringsansökan och som enligt 24 § 1 mom. skall avgöras i samband med beslutet om saneringsansökan. Den domstol där konkursansökan har gjorts skall härvid på begäran hänskjuta konkursansökan för avgörande till den domstol där saneringsansökan behandlas.

68 §
Behandlingsordning

På ett ärende enligt denna lag tillämpas vad som stadgas i lagen om behandling av ansökningsärenden vid allmän underrätt (307/86), om inte något annat följer av denna lag.

En tvistig fråga som framkommer i förfarandet skall behandlas vid sammanträde i fulltalig underrätt, utom då parterna önskar något annat eller domstolen anser frågan vara klar.

69 §
Ansökan

Ansökan om inledande av saneringsförfarande skall skriftligen tillställas domstolens kansli. Om ansökan görs medan konkursansökan beträffande gäldenären är anhängig, kan den lämnas in till domstolen vid ett sammanträde där konkursansökan behandlas.

Till ansökan skall fogas en behövlig utredning om gäldenären. Gäldenären skall dessutom till sin ansökan bifoga en utredning om sina borgenärer, skulder och säkerheterna för skulderna samt om sin ekonomiska ställning.

Om de handlingar som skall fogas till ansökan och om den utredning som krävs stadgas närmare genom förordning.

70 §
Förberedande åtgärder med anledning av ansökan

Domstolen skall delge de av gäldenären nämnda borgenärerna hans ansökan samt ge dem tillfälle att inom en utsatt tid avge ett skriftligt yttrande.

Domstolen skall delge gäldenären en borgenärs eller sannolik borgenärs ansökan samt ge gäldenären tillfälle att inom en utsatt tid avge ett skriftligt yttrande. Domstolen skall även uppmana gäldenären att inom utsatt tid tillställa domstolen en utredning om sina borgenärer, skulder och säkerheterna för skulderna.

Om domstolen med anledning av en borgenärs eller sannolik borgenärs ansökan anser det behövligt, kan den innan beslut om att inleda förfarandet fattas ge andra borgenärer vilka framgår av gäldenärens utredning enligt 2 mom. eller borgenärerna med de största fordringarna tillfälle att inom en utsatt tid avge skriftligt yttrande.

Domstolen skall utan dröjsmål underrätta underrätten på gäldenärens allmänna forum om ansökan, om denna rätt inte är den behöriga domstolen i saneringsärendet.

71 §
Beslut om att inleda förfarandet

När domstolen fattar beslut om att inleda saneringsförfarande skall den

1) utse en utredare så som stadgas i 83 §, om inte något annat följer av 90 §,

2) tillsätta en borgenärsdelegation så som stadgas i 84 §, om inte något annat följer av 10 eller 90 §,

3) sätta ut en dag då borgenärerna senast skriftligen skall meddela utredaren sina yrkanden, om de avviker från vad gäldenären anmält, vid äventyr att ett sådant yrkande annars förblir obeaktat och borgenärens fordran upphör så som i 47 § stadgas,

4) sätta ut en dag då utredaren senast skall delge parterna den utredning om gäldenärens ekonomiska ställning som avses i 8 § 1 mom.,

5) sätta ut en dag då förslaget till saneringsprogram senast skall göras upp samt tillställas utredaren och domstolen, och

6) anteckna i beslutet det klockslag då det meddelades eller avkunnades.

Av beslutet skall framgå på vilket sätt gäldenärens rätt att bestämma om sin egendom och verksamhet begränsas av att förfarandet inleds.

Utredaren skall utan dröjsmål delge beslutet de borgenärer som framgår av gäldenärens ansökan eller utredning samt borgensmän, medgäldenärer och ställare av säkerhet. Om det är fråga om en gäldenär som avses i 10 § 4 mom., skall beslutet även delges arbetskraftsdistriktsbyrån.

72 §
Påbörjande av behandlingen av programförslaget

Sedan förslaget till saneringsprogram har tillställts domstolen, skall den ge de parter som inte gjort upp programmet tillfälle att inom en utsatt tid skriftligen uttala sig om förslaget eller kalla den som har del i saken till ett sammanträde för att bli hörd. En borgenär som kallats för att bli hörd kan ges tillfälle att i stället för att infinna sig vid domstolen avge ett skriftligt yttrande. För delgivningen av uppmaningen och kallelsen samt programförslaget svarar utredaren.

Domstolen kan på yrkande av någon som är berättigad att framlägga programförslag förlänga den tid som reserverats för uppgörande av programmet, om det av särskilda skäl är nödvändigt.

Ett programförslag som getts in efter utgången av den utsatta tiden lämnas utan avseende.

73 §
Avsaknad av programförslag

Om domstolen inte inom utsatt tid har tillställts ett sådant förslag till saneringsprogram som uppfyller kraven i 41 och 42 §§, skall domstolen ge sökanden och den som eventuellt lagt fram ett bristfälligt förslag tillfälle att bli hörd. Om hörandet inte föranleder något annat, skall domstolen fatta beslut om att saneringsförfarandet skall upphöra.

74 §
Invändningar mot fordringar

När domstolen beslutar om den fortsatta behandlingen av programförslaget skall den samtidigt ge parterna tillfälle att inom en kortare tidsfrist än vad som avses i 72 § 1 mom. skriftligen meddela utredaren sina invändningar mot de fordringar som avses i programförslaget. Invändningarna kan för gäldenärens räkning framföras både av utredaren och av gäldenären.

Invändningarna skall inom den utsatta tiden av utredaren delges gäldenären och de borgenärer vilkas rätt varje invändning gäller. Utredaren skall före den fortsatta behandlingen tillställa domstolen en förteckning, av vilken framgår vem som gjort en invändning och föremålet för invändningen.

Invändningar som framförts efter utgången av den tidsfrist som avses i 1 mom. lämnas utan prövning.

75 §
Behandlingen av invändningar

Invändningar enligt 74 § handläggs och saken avgörs i samband med behandlingen av programförslaget, om det med beaktande av den bevisning som krävs och övriga omständigheter är möjligt utan att saneringsförfarandet orsakas väsentligt dröjsmål eller annan olägenhet.

Om saken inte enligt 1 mom. kan handläggas och avgöras i samband med saneringsförfarandet, skall domstolen anvisa den part som har bevisbördan i ärendet att inom utsatt tid föra ärendet till prövning i en särskild rättegång eller genom något annat förfarande som är avsett för sådana ärenden. Om beaktande av en dylik fordran i saneringsprogrammet stadgas i 47 § 1 mom.

76 §
Behandling och delgivning av programförslaget samt omröstningsförfarande

Sedan de som har del i saken har getts möjlighet att framföra sin uppfattning om förslaget till saneringsprogram och domstolen har fattat ett beslut enligt 47 § 1 mom. om att beakta oklara saneringsskulder, kan den som har gjort upp förslaget ges tillfälle att rätta, justera eller komplettera förslaget inom utsatt tid.

Domstolen skall efter att ha fått det slutliga programförslaget besluta hur borgenärerna skall delas in i grupper och vilka grupper som är röstberättigade. I det beslut som här avses får ändring inte sökas särskilt.

Domstolen skall uppmana de röstberättigade borgenärerna att inom en utsatt tid skriftligen meddela om de godkänner eller förkastar programförslaget (röst). En röst som givits efter utsatt tid lämnas utan avseende. Utredaren svarar för delgivningen av uppmaningen, det slutliga programförslaget och protokollet över behandlingen samt parternas skriftliga röster.

Domstolen skall delge utredaren de röster som getts inom utsatt tid. Utredaren skall utan dröjsmål göra upp en utredning över rösterna och resultaten av omröstningen för varje programförslag (omröstningsutredning) samt ge in den till domstolen och svara för delgivningen av den.

77 §
Beslut om faställande av saneringsprogram

Efter att ha fått omröstningsutredningen kan domstolen, om det anses nödvändigt, ge dem som har del i saken tillfälle att inom utsatt tid avge ett skriftligt yttrande om utredningen samt om de arrangemang som avses i 61 § och som gäller uppföljningen av programmet.

Sedan domstolen har fattat sitt beslut om fastställande av saneringsprogrammet och bestämt om de frågor som gäller uppföljningen av programmet skall utredaren delge parterna beslutet.

Domstolen kan när den fastställer saneringsprogrammet bestämma att det skall iakttas trots att ändring söks, om inte den domstol där ärendet är anhängigt på grund av att ändring har sökts beslutar något annat.

Saneringsförfarandet upphör när saneringsprogrammet har fastställts.

78 §
Beslut om att förfarandet skall upphöra utan att saneringsprogram fastställs

Om det yrkas att förfarandet skall avbrytas eller om en borgenär i ett saneringsskuldförhållande yrkar att gäldenären skall försättas i konkurs, skall domstolen ge gäldenären, utredaren och borgenärerna tillfälle att inom en utsatt tid avge ett skriftligt yttrande eller kalla den som är delaktig i saken för att höras vid sammanträdet. Utredaren svarar för delgivningen av en uppmaningar, kallelser och yrkanden till gäldenären och borgenärerna.

79 §
Beslut om att skuldreglering eller sanerings- program skall förfalla

Innan det med stöd av 64 eller 65 § bestäms att en skuldreglering eller ett saneringsprogram skall förfalla skall domstolen ge gäldenären, borgenärerna och övervakaren tillfälle att inom en utsatt tid avge ett skriftligt yttrande i ärendet eller kalla den som är delaktig i saken för att höras vid sammanträdet.

80 §
Kungörelser och anmälningar

Ett domstolsbeslut genom vilket saneringsförfarandet inleds eller förordnas att upphöra eller i vilket utfärdas ett i 22 § angivet temporärt förbud eller en i 30 § angiven begränsning av gäldenärens bestämmanderätt skall kungöras och meddelas vissa myndigheter samt antecknas i handelsregistret och i de register som förs över vissa förmögenhetsslag och inteckningar enligt vad som stadgas genom förordning.

81 §
Delgivningssätt

Delgivningar enligt denna lag kan skötas per post mot delgivningskvitto eller mottagningsbevis, om det inte finns särskild anledning att använda något annat för tvistemål föreskrivet delgivningssätt.

82 §
Tvångsmedel mot gäldenären

Om gäldenären försummar en skyldighet som han har enligt 13 § eller 70 § 2 mom., kan domstolen vid vite förplikta honom att fullgöra den inom utsatt tid.

11 kap.

Förordnande av utredare och tillsättande av borgenärsdelegationen samt övervakningen av dem

83 §
Förordnande av utredare

Utredaren utses på framställning av en borgenär i samband med att beslut om att inleda saneringsförfarande fattas. Framlägger ingen av borgenärerna ett godtagbart förslag till utredare, skall domstolen till utredare utse en för uppdraget lämplig person som är villig att åta sig det.

På yrkande av borgenärsdelegationen kan i stället för den utredare som utsetts enligt 1 mom. eller vid sidan av honom utses en utredare som delegationen har föreslagit. Ett yrkande med stöd av detta mom. om byte av utredare skall framställas inom en månad från det borgenärsdelegationen tillsattes.

Om minst hälften av de kända borgenärer som hör till en borgenärsgrupp som avses i 51 § 3 mom. kräver det, kan i stället för den utredare som utsetts enligt 1 mom. eller vid sidan av honom utses en utredare som de har föreslagit. En förutsättning är att förslaget har omfattats av minst hälften av de kända borgenärerna i varje ovan nämnda borgenärsgrupp. Ett yrkande med stöd av detta mom. om byte av utredare skall framställas inom en månad från det saneringsförfarandet inleddes.

Utredaren skall alltid uppfylla kraven enligt 8 § 3 mom. Den som står i sådant förhållande till gäldenären eller till en borgenär som avses i det nämnda stadgandet kan dock utses till utredare, om minst två tredjedelar av de kända borgenärerna i varje borgenärsgrupp understöder valet av honom. En borgenär som inte utnyttjar möjligheten att framföra sin åsikt beaktas inte när majoriteten räknas ut.

84 §
Tillsättande av borgenärsdelegationen och beslutsfattandet i den

Borgenärsdelegationen kan tillsättas när beslut om att inleda förfarandet fattas eller senare. Varje enskild medlem i delegationen förordnas på framställning av en borgenär som hör till borgenärsgruppen i fråga. Delegationen kan senare kompletteras med en företrädare för en sådan borgenärsgrupp som inte är företrädd i delegationen. Borgenärsdelegationen väljer inom sig en ordförande.

En borgenärsgrupps företrädare i delegationen kan bytas ut, om minst hälften av de kända borgenärerna i gruppen föreslår det.

Borgenärsdelegationen sammankallas på initiativ av utredaren eller ordföranden eller på begäran av en medlem. Delegationen fattar sina beslut med enkel majoritet.

85 §
Övervakning och tvångsmedel

Om utredaren försummar en uppgift eller skyldighet som ankommer på honom enligt denna lag, kan domstolen vid vite förplikta honom att fullgöra den inom en utsatt tid.

86 §
Skiljande av en utredare från hans uppdrag

Domstolen kan på eget initiativ eller på yrkande av borgenärsdelegationen eller en borgenär, sedan utredaren samt enligt domstolens prövning andra parter getts tillfälle att bli hörda, skilja utredaren från hans uppdrag, om han i väsentlig mån försummar sina skyldigheter eller om det finns andra vägande skäl. Domstolen kan även av giltig orsak befria utredaren från hans uppdrag, om han begär det.

Domstolen kan bestämma att ett beslut som avses i 1 mom. skall iakttas trots att ändring söks, om inte den domstol där ärendet är anhängigt på grund av att ändring har sökts bestämmer något annat.

När en ny utredare utses i stället för den som befriats från sitt uppdrag tillämpas på motsvarande sätt vad 83 § stadgar.

12 kap.

Kostnaderna för förfarandet

87 §
Utredarens arvode och ersättningar för kostnader

Utredaren har för sitt uppdrag rätt till ett skäligt arvode som betalas av gäldenärens medel. När arvodet bestäms skall avseende fästas vid gäldenärsbolagets värde vid den tidpunkt då förfarandet inleddes, uppgiftens svårighetsgrad och omfattningen av de åtgärder som den kräver, resultatet av utredarens arbete samt övriga omständigheter. På yrkande av utredaren kan arvodet betalas som delprestationer allt efter som uppdraget fortskrider, om detta med beaktande av uppdragets varaktighet, arbetsmängden och andra omständigheter skall anses skäligt.

Utredaren har rätt till ersättning av gäldenärens medel för de kostnader som varit nödvändiga för fullgörande av uppdraget. På yrkande av utredaren skall sådan ersättning betalas redan innan uppdraget har slutförts, om detta skall anses motiverat med beaktande av kostnaderna.

Utredaren skall till sitt yrkande på arvode eller kostnadserssättning foga en redogörelse för de åtgärder som vidtagits samt en specifikation, av vilken framgår grunderna för arvodet och kostnaderna. Finns det fler än en utredare, skall de lägga fram sina krav samtidigt, om inte särskilda skäl för något annat förfarande föreligger.

Beloppet av arvodet och kostnadsersättningarna fastställs av borgenärsdelegationen, eller om en sådan inte finns, av domstolen. Domstolen skall avgöra ett ärende som gäller arvode eller ersättning även när utredaren, gäldenären eller en borgenär vill klandra borgenärsdelegationens beslut och väcker talan inom 14 dagar från det han fick kännedom om borgenärsdelegationens beslut, dock senast inom en månad från det beslutet fattades. Domstolen skall innan ärendet avgörs ge parterna tillfälle att bli hörda.

Om gäldenären försätts i konkurs, är utestående arvoden och ersättningar som avses i denna paragraf i samma ställning i konkursen som konkurskostnaderna. Vid utmätning har utestående arvoden och ersättningar samma förmånsrätt som en fordran som avses i 4 § lagen om borgenärernas inbördes rätt till betalning (1578/92).

88 §
Kostnader för borgenärsdelegationen

Om inte något annat bestäms i saneringsprogrammet, skall ersättning för de nödvändiga kostnader som en medlem i borgenärsdelegationen har åsamkats av deltagandet i delegationens arbete betalas av borgenärerna i den borgenärsgrupp som han företräder.

En medlem i borgenärsdelegationen har rätt till ett skäligt arvode för sitt uppdrag, om den borgenärsgrupp som han företräder så beslutar. Beslutet kräver enkel majoritet uträknad enligt såväl antalet borgenärer som beloppet av fordringarna.

Den betalningsskyldighet för borgenärerna i en grupp som avses i 1 och 2 mom. är solidarisk. Den inbördes betalningsskyldigheten mellan borgenärerna bestäms i proportion till beloppet av deras fordringar.

89 §
Kostnaderna för deltagande i förfarandet

Den som vill utnyttja sin rätt att lägga fram ett förslag till saneringsprogram är skyldig att utarbeta förslaget på egen bekostnad.

Parterna svarar själva för de kostnader som deltagandet i saneringsförfarandet åsamkar dem. Vid behandlingen av invändningar som avses i 75 § 1 mom. och klander som avses i 87 § 4 mom. tillämpas dock på motsvarande sätt vad som stadgas om rättegångskostnader i tvistemål.

13 kap.

Förenklat saneringsförfarande

90 §
Saneringsförfarande utan utredare och borgenärsdelegation

När gäldenären har gjort en ansökan om inledande av saneringsförfarande behöver en utredare inte utses, om ingen av borgenärerna har gjort framställning om förordnande av utredare eller annars yrkat det. När ansökan har gjorts av en borgenär behöver en utredare inte utses, om gäldenärens kända borgenärer innan beslutet om inledande av förfarandet fattas ges tillfälle att inom en utsatt tid avge ett skriftligt yttrande, och ingen av borgenärerna yrkar att en utredare skall utses. Efter att förfarandet har inletts kan en utredare utses om någon av borgenärerna kräver det.

Domstolen kan förordna en utredare, även om ingen av borgenärerna har yrkat det, om det av särskilt skäl anses behövligt. Även om det har yrkats att en utredare skall förordnas, kan domstolen låta bli att förordna en utredare, om det finns särskilda skäl att anse att det med tanke på beredningen av saneringsprogrammet eller bevakningen av borgenärernas intressen inte är behövligt att förordna en utredare.

Vad som stadgas i 1 mom. tillämpas på motsvarande sätt på tillsättande av borgenärsdelegation.

Om en utredare inte har förordnats,

1) hänför sig gäldenärens skyldigheter enligt 13 § till borgenärerna,

2) skall gäldenären höras när 20 § tillämpas,

3) skall tillgångar som avses i 21 § 1 mom. överlämnas till gäldenären,

4) får gäldenären inte utan samtycke av de kända borgenärerna företa rättshandlingar som enligt denna lag kräver samtycke av utredaren,

5) kan domstolen bestämma i vilken omfattning gäldenären får betala sådana små skulder som avses i 18 § 2 mom. 4 punkten,

6) skall ett meddelande som avses i 27 § 3 mom. begäras av gäldenären, som inom skälig tid skall visa att de kända borgenärerna har samtyckt till att hålla fast vid avtalet,

7) får gäldenären utan hinder av 29 § överlämna sin egendom till konkurs,

8) skall domstolen ha hand om delgivning som ankommer på utredaren samt om uppgörande av omröstningsutredning.

91 §
Avstående från kungörelse

På yrkande av den som ansöker om saneringsförfarande och med samtycke av gäldenärens kända borgenärer kan domstolen besluta att en kungörelse som avses i 80 § och som gäller inledande av förfarandet inte skall publiceras. Domstolen kan dock publicera en kungörelse, om det av särskilda skäl anses behövligt.

Om kungörelse inte sker, kan en borgenär som inte delgivits beslutet om inledande av saneringsförfarande, utan hinder av denna lag yrka betalning för sin fordran och utöva sina rättigheter som borgenär. Om det dock måste antas att borgenären annars har fått kännedom om att förfarandet inleds, tillämpas 47 § 2 mom.

92 §
Snabbt fastställande av saneringsprogram

Tillställs domstolen ett förslag till saneringsprogram och samtliga kända borgenärers samtycke till det samt gäldenärens skriftliga yttrande om förslaget, kan förslaget utan hinder av 72 och 74-76 §§ fastställas som saneringsprogram, om det inte finns något hinder för det.

14 kap.

Skadeståndsskyldighet

93 §
Ersättningsskyldighet med anledning av grundlös ansökan

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet anhängiggör en uppenbart grundlös ansökan om saneringsförfarande är skyldig att ersätta den skada som gäldenären eller någon borgenär därigenom åsamkas.

94 §
Ersättningsskyldighet för utredaren och medlemmar av borgenärsdelegationen

Utredaren är skyldig att ersätta skada som han i sitt uppdrag genom fel eller försummelse har vållat gäldenären eller en borgenär eller en borgensman eller den som ställt säkerhet. Som arbetsgivare svarar utredaren för skada som vållats ovannämnda personer så som stadgas i 3 kap. skadeståndslagen.

Vad som sägs i 1 mom. gäller på motsvarande sätt ersättningsskyldigheten för en medlem i borgenärsdelegationen.

95 §
Ersättningsskyldighet på grund av brott mot tystnadsplikt

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot tystnadsplikten enligt 14 § är skyldig att ersätta gäldenären för den skada som därigenom orsakats.

15 kap.

Särskilda stadganden

96 §
Ändringssökande

I ett domstolsbeslut i ett ärende som gäller saneringsförfarande eller saneringsprogram får ändring sökas, om inte detta särskilt har förbjudits eller fråga är om ett avgörande som gäller behandlingen av ärendet.

97 §
Offentligrättsliga borgenärers ställning vid skuldsanering

En offentligrättslig fordringsägare får utan hinder av någon annan lag samtycka till skuldreglering enligt denna lag eller till frivilliga skuldarrangemang som till sitt innehåll motsvarar principerna i denna lag. Om samtycket får den myndighet besluta som har behörighet att driva in fordran. Detsamma gäller på motsvarande sätt ett offentligt samfund som har en privaträttslig fordran på gäldenären.

98 §
Hur lån som innehåller kapitaliserad ränta behandlas vid skuldreglering

Om ränta enligt lånevillkoren kapitaliseras vid återbetalningen av en skuld, kan dessa villkor åsidosättas vid skuldregleringen och det belopp som är obetalt när förfarandet inleds behandlas på samma sätt som sådan skuld till vilken inte hör kapitalisering av ränta.

Om en skuldreglering som gäller en skuld som avses i 1 mom. upphör, har en borgenär rätt att yrka betalning utan att villkoret som gäller kapitalisering av räntan beaktas.

99 §
Särskilda preskriptionstiders eller indrivningsfristers förhållande till saneringsförfarandet

Om en borgenär skall driva in en fordran inom en i lag särskilt angiven tid vid äventyr att han annars förlorar rätten till betalning, utgör utgången av denna tid efter att saneringsförfarandet har inletts eller ett i 22 § nämnt temporärt förbud har trätt i kraft inte något hinder för erhållande av betalning med stöd av saneringsprogrammet.

Om ett indrivnings- eller verkställighetsförbud som grundar sig på denna lag upphör utan att saneringsprogrammet fastställs eller en i programmet fastställd skuldreglering upphör, beaktas vid beräkningen av den tid som avses i 1 mom. inte det kalenderår under vilket indrivnings- eller verkställighetsförbudet trädde i kraft eller tiden därefter till utgången av det kalenderår då förbudet på ovan angivet sätt upphörde eller skuldregleringen upphörde. Om saneringsförfarandet upphör utan att något saneringsprogram fastställs, beaktas den tid indrivningsförbudet är i kraft inte när den tid bestäms inom vilken borgenären skall kräva prestation av borgensman som avses i 25 § 2 mom.

Om en borgenär för bibehållande av en i lag stadgad förmånsrätt måste ansöka om utmätning inom en bestämd tid, tillämpas på åberopandet av förmånsrätten på motsvarande sätt vad som i 1 mom. stadgas om rätt att erhålla betalning.

Om ett på denna lag grundat indrivnings- eller verkställighetsförbud upphör utan att saneringsprogrammet fastställs eller ett iprogrammet fastställd skuldreglering, beaktas vid beräkning av den i 3 mom. angivna tiden inte tiden från det verkställighetsförbudet trädde i kraft till det upphörde eller skuldregleringen upphörde. Om utsökningsindrivningen avbryts på grund av ett verkställighetsförbud enligt denna lag eller saneringsprogrammet, lämnas den tiden på motsvarande sätt utan avseende vid bedömning av om förmånsrätten bevaras.

100 §
Användning av rättegångshandlingar för forskningsändamål

Har rättegångshandlingar vilka hänför sig till ett ärende som avses i denna lag med stöd av lagen om offentlighet vid rättegång (945/84) sekretessbelagts, kan den domstol där ärendet har varit anhängigt utan hinder av detta ge tillstånd till att uppgifter ur en sådan handling lämnas för vetenskaplig forskning, om det är uppenbart att utlämnande av uppgiften inte kränker de intressen till vars skydd sekretess har föreskrivits.

Den som med stöd av denna paragraf har fått sekretessbelagda uppgifter har samma tystnadsplikt som den som har del i saken.

16 kap.

Ikraftträdelsestadganden

101 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 8 februari 1993.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

102 §
Övergångsstadganden

I fråga om en säkerhetsskuld som uppkommit innan denna lag har trätt i kraft kan kreditkostnader, som hänför sig till kredittiden för en skuld efter fastställandet av saneringsprogrammet, inte nedsättas till den del värdet av säkerheten vid den tidpunkt då förfarandet inleddes skulle ha räckt till för att täcka skuldkapitalet och nuvärdet av de nämnda kreditkostnaderna.

Har gäldenären innan denna lag trätt i kraft försatts i konkurs, kan utan hinder av 24 § 2 mom. saneringsförfarande inledas, om en ansökan om detta görs innan gäldenärens egendom i betydande omfattning har börjat underkastas realisering och senast innan konkursdomen avkunnas. Behandlingen av konkursärendet avbryts tills beslutet om inledande av saneringsförfarande fattas. Om saneringsförfarande inleds, förfaller konkursen. Saneringsskulder är härvid skulder som uppkommit innan konkursen börjat, och skulder som uppkommit under konkursen jämställs med skulder som uppkommit under saneringsförfarandet.

I de fall som avses i 2 mom. kan en gäldenär göra ansökan om saneringsförfarande utan hinder av konkurs.

RP 182/92
LaUB 15/92

Helsingfors den 25 januari 1993

Republikens President
MAUNO KOIVISTO

Justitieminister
Hannele Pokka

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.