Förordning om ändring av gymnasieförordningen
- Typ av författning
- Förordning
- Meddelats
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
På föredragning av undervisningsministern
upphävs i gymnasieförordningen av den 12 oktober 1984 ( 719/84 ) 3 §, 29 § 2 mom., 32 § 7 mom., 36 §, 78 § 3 mom. och 96 §, av dessa lagrum 3 §, 29 § 2 mom. och 96 § sådana de lyder i förordning av den 25 januari 1991 (177/91) och 36 § sådan den lyder delvis ändrad genom sistnämnda förordning,
ändras 14 §, 29 § 1 mom. 2 punkten, 32 § 1 mom., 33 och 35 §§, 37 § 1 mom., 39 §, 40 § 1 mom., 41 § 2 mom., 46 § 4 mom., 51 § 2 mom. 2 punkten, 53 § 4 mom., 72 § 1 mom., 73 och 76 §§, 78 § 1, 2 och 5 mom., 79 § 1 och 2 mom., i 106 § 1 mom. det inledande stycket, 121 och 122 §§ samt 123 § 2 mom., av dessa lagrum 14 och 122 §§ sådana de lyder delvis ändrade genom nämnda förordning av den 25 januari 1991, 29 § 1 mom. 2 punkten, 32 § 1 mom., 33 och 35 §§, 37 § 1 mom., 40 § 1 mom., 41 § 2 mom., 51 § 2 mom. 2 punkten, 53 § 4 mom., 73 § och det inledande stycket i 106 § 1 mom. sådana de lyder i sistnämnda förordning, 39 § sådan den lyder ändrad genom sistnämnda förordning samt förordning av den 16 mars 1990 och förordning av den 14 juni 1991 (274/90 och 934/91), 46 § 4 mom. sådant det lyder i nämnda förordning av den 16 mars 1990, 72 § 1 mom. sådant det lyder i förordning av den 28 april 1989 (388/89), 76 § sådan den lyder ändrad genom nämnda förordning av den 25 januari 1991 och förordning av den 14 juni 1991 och 78 § 5 mom. sådant det lyder i förordning av den 1 juli 1988 (632/88), samt
fogas till 72 §, sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda förordning av den 28 april 1989, ett nytt 3 mom. och till förordningen en ny 107 §, i stället för den 107 §, som upphävts genom nämnda förordning av den 25 januari 1991, och en ny 128 a § som följer:
14 §
Vid ett gymnasium skall finnas en biträdande rektor eller en vice rektor.
29 §
Arbetsplanen skall innehålla föreskrifter om
det timantal som skall användas för undervisning och för annan verksamhet som överensstämmer med gymnasiets uppgift,
32 §
I läroplanen för gymnasiet skall såsom för alla elever gemensamma ämnen ingå modersmålet, det andra inhemska språket, ett första och ett andra främmande språk, religion, historia, samhällslära, matematik, kemi, biologi, geografi, gymnastik, hälsokunskap, musik och teckning. Musik och teckning kan vara valbara sinsemellan. Lärokursen i ett gemensamt ämne kan till en del vara valfri. I gymnasiets läroplan skall också ingå timmar som har reserverats för elevhandledning. Förutom lektioner ges eleverna också annan handledning inom ramen för elevhandledningen.
33 §
Innan ett beslut som avses i 18 § 4 mom. gymnasielagen fattas skall det utredas om eleven skall beviljas befrielse enligt 3 a § förordningen angående studentexamen.
35 §
Vårdnadshavare som önskar att religionsundervisning skall ordnas enligt 19 § 3 mom. gymnasielagen skall på begäran lämna upplysning om trosbekännelsens innehåll.
37 §
Antalet basgrupper beräknas så, att det i ett gymnasium finns en basgrupp för varje påbörjat antal om 36 elever i en årskurs.
39 §
Då sådan undervisning som avses i 21 a § 1 mom. gymnasielagen ordnas ökas gymnasiets kalkylmässiga timantal
i fråga om de språk som utgör gemensamma ämnen med två timmar per vecka för vart och ett av språken i varje årskurs där undervisning i språket i fråga meddelas, ett språk undantaget,
i fråga om undervisning på främmande språk med fem timmar per vecka för varje sådan årskurs där undervisning på det främmande språket i fråga ges i en särskild undervisningsgrupp, samt
i fråga om undervisning av tvåspråkiga elever med en timme per vecka för varje sådan undervisningsgrupp där minst åtta elever får undervisning i modersmålet eller i det andra inhemska språket enligt en lärokurs som godkänts för tvåspråkiga elever.
40 §
En elevs kunskaper och färdigheter bedöms i slutet av varje kurs av läraren i ämnet. En elev, som har fått ett svagt kursvitsord eller som av någon godtagbar orsak har varit frånvarande så att hans kunskaper och färdigheter inte har kunnat bedömas, har rätt att en gång delta i ett nytt förhör som gäller kursen. Eleven skall ges möjlighet att delta i det nya förhöret två skilda dagar. Vid bedömning av elevens prestationer iakttas samma principer som vid den egentliga bedömningen av kursen. Utbildningsstyrelsen kan bestämma att anteckning om deltagande är nog som bevis för att kursen har inhämtats.
41 §
En elev som har inhämtat årskursens lärokurs uppflyttas vid läsårets utgång till följande årskurs. En elev som i ett eller två ämnen inte har inhämtat årskursens lärokurs får villkor och kan uppflyttas till följande årskurs efter att i dessa ämnen ha avlagt en godkänd examen. Utbildningsstyrelsen bestämmer när ett svagt vitsord i något ämne eller i någon av ämnets lärokurser inte skall medföra kvarstannande i årskursen eller utgöra hinder för avgångsbetyg.
46 §
Elever intas till första årskurs vid gymnasier i kommunen sedan vårterminen i grundskolan avslutats så, att en del av elevplatserna besätts senare. Om de som har anmält sig till gymnasiet är flera än det antal elevplatser som skall besättas, intas eleverna i den företrädesordning som avgångsbetygets medeltal av vitsorden i modersmålet, det andra inhemska språket, de främmande språken, religion, livsåskådningskunskap, historia och samhällslära, matematik, fysik, kemi, biologi och geografi anger. I en tvåspråkig kommun intas eleverna särskilt i finska gymnasier och i svenska gymnasier.
51 §
För att tillrättavisa en elev får
rektorn tilldela eleven en skriftlig varning.
53 §
Är en elev föremål för brottsundersökning, kan han avstängas från skolgång.
72 §
Av innehavaren av en rektors- eller lärartjänst och av en timlärare, med undantag av undervisning på främmande språk, krävs att han behärskar skolans undervisningsspråk.
Vid undervisning på främmande språk krävs av innehavaren av en lärartjänst och av en timlärare att han behärskar undervisningsspråket.
73 §
Av den ordinarie innehavaren av en rektorstjänst krävs att han har avlagt examen i undervisningsförvaltning. En innehavare av en rektorstjänst som vid sin utnämning var behörig för tjänsten är fortfarande behörig för den även om han inte har avlagt en sådan examen.
Grunderna för examen i undervisningsförvaltning bestäms av utbildningsstyrelsen. Om den avgift som skall betalas för examen stadgas särskilt.
76 §
Behörig för en äldre lektortjänst i elevhandledning är den som
har behörighet för en tjänst som äldre lektor vid gymnasium och har slutfört separata studier för elevhandledare eller avlagt examen för elevhandledare vid grundskola eller slutfört av undervisningsministeriet godkända studier, eller
har avlagt pedagogie kandidatexamen enligt utbildningsprogrammet för elevhandledare.
Behörig för en tjänst som yngre lektor i elevhandledning är den som har slutfört separata studier för elevhandledare eller avlagt examen för elevhandledare vid grundskola eller slutfört av undervisningsministeriet godkända studier eller avlagt pedagogie kandidatexamen enligt utbildningsprogrammet för elevhandledare.
Om en tjänst som yngre eller äldre lektor har kombinerats med elevhandledaruppgifter, är behörighetsvillkor i fråga om elevhandledningen de studier eller examina som nämns i 1 och 2 mom.
78 §
Behörig för en tjänst som yngre lektor är den som har avlagt högre högskoleexamen och i examen eller fristående slutfört de pedagogiska studierna för ämneslärare samt de till utbildningsprogrammet eller inriktningsalternativet för ämneslärare hörande studierna i undervisningsämnet om minst 35 studieveckor eller motsvarande studier i ämnen som hör till tjänsten, dock högst i två ämnen. Motsvarigheten skall påvisas genom ett intyg som utfärda av högskolan.
Slutförda pedagogiska studier för ämneslärare krävs inte av den som har slutfört minst 35 studieveckors pedagogiska studier inom lärarutbildning och inte heller av den som är behörig som klasslärare i grundskolan.
Behörig för en tjänst som yngre lektor i musik är även den som vid Jyväskylä universitet har slutfört studier som motsvarar musiklärarexamen samt i samband med studierna eller fristående slutfört minst 15 studieveckors studier i musikvetenskap och pedagogiska studier för ämneslärare eller minst 35 studieveckors pedagogiska studier inom lärarutbildning. Slutförda pedagogiska studier inom lärarutbildning krävs dock inte av den som är behörig som klasslärare i grundskolan.
79 §
Behörig för en tjänst som äldre lektor är den som har avlagt högre högskoleexamen och i examen eller fristående slutfört de pedagogiska studierna för ämneslärare samt de till utbildningsprogrammet eller inriktningsalternativet för ämneslärare hörande studierna i undervisningsämnet eller motsvarande studier så, att studierna i ett av de ämnen som hör till tjänsten omfattat minst 55 studieveckor och, om till tjänsten hör två eller flera ämnen, dessutom i ett annat ämne minst 35 studieveckor. Motsvarigheten skall påvisas genom ett intyg som utfärdas av högskolan.
Slutförda pedagogiska studier för ämneslärare krävs inte av den som fullgjort åtminstone 35 studieveckors pedagogiska studier inom lärarutbildning, och inte heller av den som är behörig som klasslärare i grundskolan.
106 §
Ärenden som gäller en elev och nämns i 47 § 2 mom. gymnasielagen är
107 §
Ändring får inte sökas genom besvär, om beslutet gäller
ordnande av en elevs studier på det sätt som stadgas i 18 § 4 mom. gymnasielagen och 41 § 7 mom. denna förordning,
elevbedömning och uppflyttning från årskurs,
godkännande av studier slutförda i en annan läroanstalt som genomgången kurs,
beviljande av tillstånd för en elevs frånvaro,
disciplinär tillrättavisning av en elev, med undantag av avstängning för viss tid.
121 §
Såsom undervisningspraktikant vid ett gymnasium kan antas en person som utbildar sig till lärare vid grundskola eller gymnasium. Praktikanten skall ha en övervakande lärare.
122 §
Undervisningsministeriet beviljar tillstånd för ett sådant försök som är nödvändigt för det allmänna utvecklandet av gymnasiet och som förutsätter avvikelse från stadgandena i gymnasielagen och denna förordning samt de föreskrifter som utfärdats med stöd av dem. Tillstånd för ett försök som förutsätter avvikelse från grunderna för läroplanen beviljas av utbildningsstyrelsen. I försöket skall ett av utbildningsstyrelsen godkänt försöksprogram följas.
123 §
Yppar sig missförhållanden i fråga om verksamheten vid ett gymnasium, skall länsstyrelsen vidta de åtgärder som behövs för att avhjälpa dem. Utbildningsstyrelsen kan, om inte rättelse på annat sätt fås till stånd, för viss tid eller tills vidare återkalla gymnasiets rätt att ge betyg.
128 a §
Av den, vars behörighet för en tjänst som yngre eller äldre lektor vid ett gymnasium bestäms enligt 128 § 1 eller 2 mom. och som inte har avlagt den examen i skolans undervisningsspråk som utgör behörighetsvillkor, krävs det behärskande av undervisningsspråket som anges i 72 § 1 mom. Inom undervisningen på främmande språk iakttas vad som stadgas i 72 § 1 och 3 mom.
Den vars behörighet för en tjänst som yngre lektor vid ett gymnasium bestäms enligt 78 § 4 mom. eller 128 § 1 eller 2 mom. har behörighet för en tjänst som yngre lektor i fråga om studier i de ämnen som hör till tjänsten även då han har avlagt vitsordet cum laude approbatur i de ämnen som hör till tjänsten, dock högst i två ämnen, enligt vad förordningen om ledig-anslående och sökande av lärartjänster och -befattningar vid statens läroverk samt om lärarnas kompetensvillkor stadgar om studier i de ämnen som hör till tjänsten.
Den vars behörighet för en tjänst som äldre lektor vid ett gymnasium bestäms enligt 79 § 3 mom. eller 128 § 1 eller 2 mom. har behörighet för en tjänst som äldre lektor i fråga om studier i de ämnen som hör till tjänsten även då han har avlagt vitsordet laudatur i ett ämne som hör till tjänsten och, om till tjänsten hör två eller flera ämnen, dessutom vitsordet cum laude approbatur i ett annat ämne som hör till tjänsten enligt vad som stadgas om ämnen som hör till tjänsten i förordningen om lediganslående och sökande av lärartjänster och -befattningar vid statens läroverk samt om lärarnas kompetensvillkor.
Av den vars behörighet för en tjänst som yngre eller äldre lektor vid ett gymnasium bestäms enligt 128 § 1 eller 2 mom. krävs inte en eller två terminers undervisningsövningar vid ett normallyceum eller vitsordet approbatur i pedagogik eller i pedagogik och didaktik eller pedagogisk ämbetsexamen, om han har slutfört minst 35 studieveckors pedagogiska studier inom lärarutbildning eller om han är behörig som klasslärare vid grundskola.
Den vars behörighet för en tjänst som yngre eller äldre lektor vid ett gymnasium fastställs enligt 128 § 1 eller 2 mom. har behörighet för tjänsten i fråga även om han inte har avlagt examen i skolförvaltning, om han uppfyller de övriga behörighetsvillkoren för tjänsten.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1993.
Av den som fått det högsta eller mellersta vitsordet i den examen i skolförvaltning som avses i 73 §, sådan den lyder då denna förordning träder i kraft, krävs inte examen i undervisningsförvaltning. Dessutom iakttas vad som stadgas i 7 mom. i ikraftträdelsestadgandet i förordningen om ändring av gymnasieförordningen (177/91).
Ovannämnda 2 mom. samt förordningens 73 och 76 §§, 78 § 1, 2 och 5 mom., 79 § 1 och 2 mom. och 128 a § tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1995. Till dess tillämpas i stället för dem de stadganden som gällde innan denna förordning trädde i kraft. Dessutom tillämpas 78 § 3 mom., som upphävts genom denna förordning, till utgången av år 1994. Den examen i undervisningsförvaltning som nämns i 73 § kan dock på det sätt som anges i stadgandet ordnas och godkännas som en prestation som ersätter examen i skolförvaltning redan från ingången av år 1993.
Helsingfors den 27 november 1992
Republikens President MAUNO KOIVISTOUndervisningsminister Riitta Uosukainen