878/1992

Given i Helsingfors den 18 september 1992

Förordning om ändring av förordningen om statens tjänstekollektivavtal

På föredragning av finansministern, med stöd av 5 § 4 mom. lagen den 6 november 1970 om statens tjänstekollektivavtal (664/70), sådant detta lagrum lyder i lag av den 26 juni 1992 (588/92), ikraftträdelsestadgandet i sistnämnda lag och 28 § lagen om statens tjänstekollektivavtal,

ändras i förordningen den 23 december 1987 om statens tjänstekollektivavtal 3 § och 9 § 4 mom. 49 punkten, av dessa lagrum 9 § 4 mom. 49 punkten sådan den lyder ändrad genom förordning av den 20 mars 1992 (243/92), samt

fogas till 6 § ett nytt 2 mom. samt till förordningen en ny 9 §, varvid de nuvarande 9, 10 och 11 §§ blir 10, 11 och 12 §§, som följer:

3 §
Rätt till information

Statens förhandlingsmyndighet har rätt att av myndigheterna få uppgifter och utredningar om tjänstemännens anställningsvillkor och om beslut som fattats med stöd av 5 § 2 mom. 2 punkten lagen om statens tjänstekollektivavtal samt andra uppgifter och utredningar som behövs för ingående av tjänstekollektivavtal och tryggande av arbetsfreden. Förvaltningsområdets förhandlingsmyndighet har samma rätt till den del det behövs för att den skall kunna fullfölja de förhandlingar som den ålagts att föra med stöd av lagen om statens tjänstekollektivavtal samt för att den skall kunna använda sin avtalsrätt.

6 §
Granskning av preciserande tjänstekollektivavtal

Vad som stadgas i 1 mom. gäller dock inte ett i lagen om statens affärsverk (627/87) avsett affärsverks förhandlingsresultat eller förslag till preciserande tjänstekollektivavtal eller preciserande tjänstekollektivavtal.

9 §
Vissa behörighetsarrangemang

Vid tillämpning av 5 § 2 mom. 2 punkten lagen om statens tjänstekollektivavtal skall centralförvaltning och distrikts- och lokalförvaltning under den vilka ingår i samma kapitel i statsbudgeten anses som ett ämbetsverk eller en inrättning.

Med undantag av vad som stadgas i 5 § 2 mom. 2 punkten lagen om statens tjänstekollektivavtal fattas beslut om tjänstemännens avlöning då det gäller ämbetsverk eller inrättningar för vilkas verksamhetsutgifter anvisas anslag under ett omkostnadsmoment av

1) justitieministeriet i fråga om sitt förvaltningsområde,

2) länsstyrelsen i fråga om underställda registerbyråerna och lokal polisen, med undantag av polisinrättningen i Helsingfors som själv beslutar om sina tjänstemäns avlöning,

3) finansministeriet i fråga om statens pensionsnämnd,

4) undervisningsministeriet i fråga om cheferna för centret för internationellt personutbyte, Institutet för Ryssland och Östeuropa, Förvaltningsnämnden för Sveaborg, statens allmänbildande läroanstalter och statliga yrkesläroanstalter,

5) social- och hälsovårdsministeriet i fråga om prövningsnämnden, arbetslöshetsnämnden och statens förläggning för asylsökande samt social- och hälsovårdsstyrelsen i fråga om statens skolhem, Järvenpään sosiaalisairaala och statens sinnessjukhus samt

6) arbetsministeriet i fråga om dess förvaltningsområde, med undantag av arbetarskyddsstyrelsen och arbetarskyddsförvaltningen, som lyder under den.

Finansministeriet kan befullmäktiga ett ämbetsverk eller en inrättning för vars omkostnader inte anvisas anslag under ett omkostnadsmoment att avgöra ärenden som avses i 5 § 2 mom. 2 punkten lagen om statens tjänstekollektivavtal.

10 §
Arbetsgivartjänstemän

49) Luftfartsverket: verkställande direktör, vice verkställande direktör, direktör, chef för flygstation, chef för flygtrafiktjänstcentral, biträdande direktör och överinspektör som sköter i 3 mom. 5 punkten avsedda ärenden vid administrativa avdelningen;



Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1992.

Helsingfors den 18 september 1992

Republikens President
MAUNO KOIVISTO

Minister
Ilkka Kanerva

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.