820/1992

Given i Helsingfors den 28 augusti 1992

Förordning om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

På föredragning av undervisningsministern stadgas med stöd av lagen den 3 augusti 1992 om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (705/92):

1 kap.

Driftskostnader

1 §
Enhetspriser

Enhetspriserna för grundskolor, gymnasier och yrkesläroanstalter skall det år som avses i 12-14 §§ lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (705/92) räknas ut så, att det kalkylerade antalet undervisningstimmar per elev beräknat särskilt för varje huvudman jämförs med de kostnader per elev som ifrågavarande läroanstaltsform åsamkar huvudmannen. Av de uppgifter som erhållits på detta sätt uträknas med regressionsanalys den genomsnittliga korrelationen för hela landet mellan det kalkylerade antalet undervisningstimmar per elev och de beräknade kostnaderna per elev. Utgående från denna korrelation bestäms, på grundval av det särskilt för varje huvudman beräknade antalet undervisningstimmar per elev, det enhetspris som läggs till grund för statsandelen med beaktande av vad som stadgas nedan i denna paragraf samt i 2 och 3 §§.

Angående det kalkylerade antalet undervisningstimmar stadgas särskilt. Om det kalkylerade antalet undervisningstimmar per grundskole- och gymnasieelev är större än 3, beaktas 3/8 av den andel som överstiger nämnda timantal.

Den i 1 mom. nämnda korrelationen mellan det kalkylerade antalet undervisningstimmar och kostnaderna beräknas utgående från det kalkylerade antalet undervisningstimmar det år för vilket kostnadsuppgifterna samlas in. Det enhetspris som läggs till grund för statsandelen bestäms enligt det kalkylerade antalet undervisningstimmar den 10 september det år då enhetspriset bestäms.

2 §
Befolkningstäthetskoefficient

När enhetspriset för grundskolor och gymnasier beräknas, höjs det enligt 1 § beräknade beloppet i de kommuner vilkas folktäthet per landkvadratkilometer vid ingången av det år då enhetspriset bestäms är mindre än 5 med en koefficient vars storlek beror på kommunens folktäthet och beskriver den genomsnittliga skillnaden i dessa kommuner mellan den kalkylerade grunden för den statsandel som räknas ut per elev och de per elev beräknade kostnaderna. De totala kostnader som motsvarar höjningen divideras med elevantalet i hela landet och den kvot som erhålls avdras när enhetspriserna per elev beräknas.

3 §
Högstadiekoefficient

När en grundskolas enhetspris beräknas höjs det enligt 1 § uträknade beloppet per elev för kommuner som har högstadium så, att detta belopp motsvarar den genomsnittliga skillnaden mellan kostnaderna per elev i kommuner som har högstadium och kommuner utan högstadium. De totala kostnader som motsvarar höjningen avdras när enhetspriserna för alla kommuner beräknas.

4 §
Hemkommunernas betalningsandelar

Undervisningsministeriet skall senast den 15 november på förhand för följande år bestämma grunderna för beloppet av hemkommunens betalningsandel per elev.

Som de sannolika kostnader per elev som ligger till grund för uträknandet av hemkommunens betalningsandel för en elev som erhåller yrkesundervisning eller sådan undervisning som avses i 32 § 3 mom. grundskolelagen (476/83) bestäms för huvudmannen de enligt fjolårets bokslut föranledda kostnaderna för denna undervisning i bruttobelopp per elev justerade med den beräknade förändringen under innevarande och följande år i kostnadsnivån samt i verksamhetens art och omfattning. När hemkommunens betalningsandel bestäms beaktas dock inte de kostnader som avses i 19 § lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, med undantag av de kapitalersättningar för hyresvärdet som avses i lagens 51 § 2 mom.

I undervisning som avses i 11 § grundskolelagen bestäms hemkommunens betalningsandel så att det enligt 2 mom. beräknade markbeloppet per vårddag multipliceras med antalet vårddagar för eleven.

5 §
Hemkommunernas betalningsandelar då verksamheten inleds

I fråga om sådan yrkesundervisning samt sådan undervisning som nämns i 11 § och 32 § 3 mom. grundskolelagen för vilken i 4 § 2 mom. nämnt bokslut saknas på grund av att verksamheten inleds, skall hemkommunens betalningsandel bestämmas på basis av de sannolika kostnaderna beräknade per elev i medeltal på riksnivå för ifrågavarande läroanstaltsform.

6 §
Beräkning av elevantalen

I grundskolor, gymnasier och kvällsgymnasier bestäms statsandelen för driftskostnaderna och betalningsskyldigheten för elevernas hemkommuner enligt uppgifterna om elevantalet den 10 september. I undervisning som avses i 11 § grundskolelagen bestäms hemkommunernas betalningsskyldighet dock på det sätt som stadgas ovan i 4 § 3 mom. I elevantalen för kvällsgymnasier och gymnasiernas kvällslinjer inräknas elever som studerar grundskolans eller gymnasiets lärokurs i sin helhet.

Vid yrkesläroanstalter bestäms statsandelen för driftskostnaderna och hemkommunernas betalningsandelar samt för yrkesutbildning i musikläroanstalter hemkommunernas betalningsandelar enligt uppgifterna om elevantalet den 10 september och den 10 januari. I elevantalen inräknas elever som avlägger en grundläggande yrkesutbildningsexamen samt elever som studerar på en påbyggnadslinje och vid en hushållsskola. Elever som genomgår praktik vilken fortgår minst en termin beaktas inte när elevantalen beräknas.

Elever som deltar i undervisning vilken ordnas som avgiftsbelagd service beaktas inte när elevantalen beräknas.

7 §
Tillämpning av dagarna för beräkning av elevantalen

Statsandelen och hemkommunens betalningsandel bestäms

1) enligt uppgifterna om elevantalet på den ovan i 6 § 1 mom. nämnda kalkyldagen från ingången av den juli månad som föregår den dag då elevantalet räknas, samt

2) enligt uppgifterna om elevantalet på den ovan i 6 § 2 mom. nämnda kalkyldagen i september från ingången av den juli månad som föregår den dag då elevantalet räknas och enligt uppgifterna om elevantalet på kalkyldagen i januari från ingången av nämnda januari månad.

Om undervisning som avses i 6 § 2 mom. sträcker sig över fler än en kalkyldag, och en ändamålsenlig undervisning uppenbarligen inte kräver detta, beaktas elever som deltar i sådan undervisning inte i antalet elever under den kalkyldag som omedelbart föregått undervisningens avslutande.

8 §
Meddelande om elevantal

Huvudmännen för grundskolor, gymnasier, kvällsgymnasier och yrkesläroanstalter samt musikläroanstalter som ordnar yrkesundervisning i musik skall tillställa statsbidragsmyndigheterna med personsignum försedda elevförteckningar särskilt för varje läroanstaltsform inom sju dagar efter den dag då antalet elever har beräknats. Beträffande de egna eleverna skall den kommun som är huvudman för läroanstalten dock endast meddela elevantalen.

Statsbidragsmyndigheten skall inom 40 dagar efter den dag då antalet elever har räknats ut underrätta elevernas hemkommuner om antalet elever som går i skola i annan kommun, fördelade på läroanstalt och huvudman.

Statsandelen kan lämnas obeviljad i fråga om elever som inte inom den tid som föreskrivs i 1 mom. har anmälts till statsbidragsmyndigheten. Härvid har inte heller elevens hemkommun någon betalningsskyldighet.

9 §
Bosättningsstrukturgruppering

När enhetspriserna enligt 15 §, 18 § 1 mom. och 23 § 2 mom. lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet beräknas delas kommunerna på basis av sin befolkningstäthet in i fem bosättningsstrukturgrupper som följer:

befolkningstätheten per landkvadratkilometer vid ingången av det år då enhetspriset bestäms bosättnings stukturgrupp
högst 2 1
över 2 men högst 5 2
över 5 men högst 15 3
över 15 men högst 100 4
över 100 5

Med avvikelse från 1 mom. hör till bosättningsstrukturgrupp 1 de kommuner, som statsrådet med stöd av 9 § lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/81) har förklarat såsom skärgårdskommuner.

10 §
Elevens hemkommun

När statsandelen och hemkommunens betalningsandel bestäms avses med elevens hemkommun den kommun, där eleven har i lagen om befolkningsböcker (141/69) avsedd hemort den 1 augusti som omedelbart föregår den dag då antalet elever beräknas.

2 kap.

Anläggningsprojekt

11 §
Ansökning om statsandel

Till undervisningsministeriet riktade ansökningar som gäller statsandel för anläggningsprojekt skall tillställas länsstyrelsen före utgången av året före det år vars budget ligger till grund för ansökan om statsandel.

Till ansökan skall fogas en uppskattning av vid vilken tidpunkt projektet kan genomföras samt grunderna för hur en statsandel som beviljats två eller flera kommuner för ett gemensamt projekt skall fördelas mellan kommunerna.

12 §
Inledande av projekt

Byggande som avses i 26 § 1 mom. lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet anses ha inletts, när grundstenen till byggnaden har murats eller byggandet av annan grund på motsvarande sätt har inletts eller rivningsarbeten eller uppförandet av bestående konstruktioner i anslutning till ändrings- och grundreparationsarbeten har påbörjats.

I 26 § 1 mom. lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet avsett förvärv av lokaler samt i nämnda paragrafs 3 mom. avsedd anskaffning av lösegendom anses ha inletts, när ett bindande avtal som gäller förvärvet eller anskaffningen har ingåtts.

13 §
Projektredovisning

En sådan projektredovisning som avses i 33 § lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet skall innehålla

1) en utredning över tidpunkterna för påbörjandet och slutförandet av projektet,

2) en utredning över projektets byggnadskostnader och kostnaderna för anskaffning av lösegendom som ansluter sig till projektet,

3) huvudritningarna till byggnadsprojektet, samt

4) det lokal- och anskaffningsprogram som förverkligats beträffande projektet.

14 §
Bestämmande av kostnadsnivån

Den prisnivå för projektet som avses i 27 § 3 mom. lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och den kostnadsnivå för enhetspriserna som avses i lagens 29 § 3 mom. bestäms med stöd av byggnadskostnadsindex. Beträffande lösegendom som avses i lagens 26 § 3 mom. bestäms projektets prisnivå dock med stöd av något annat motsvarande index.

15 §
Statsbidragsmyndigheten

Länsidrottsnämnden är statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller statsunderstöd för anläggningsprojekt i enlighet med vad statsrådet beslutar.

3 kap.

Ikraftträdelse- och övergångsstadganden

16 §
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1993.

17 §
Grundskolornas och gymnasiernas enhetspriser 1993

För 1993 bestäms de enhetspriser för grundskolor och gymnasier som ligger till grund för statsandelen med avvikelse från 1 § 3 mom. i enlighet med det maximala timantalet enligt de stadganden som gäller den 10 september 1992.

18 §
Yrkesläroanstalternas enhetspriser 1993

Enhetspriserna för 1993 för yrkesundervisningsanstalter, handelsläroanstalter, läroanstalter för huslig ekonomi samt läroanstalter inom lantbruksbranschen graderas på grundval av läroanstalternas storlek på det sätt som stadgas i 52 § 1 mom. lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Enhetspriset skall härvid uppgå till minst 75 procent av de genomsnittliga beräknade kostnaderna per elev vid läroanstalter som hör till samma läroanstaltsform.

19 §
Hemkommunernas betalningsandelar 1993

På hemkommunens betalningsandel skall år 1993 inte tillämpas 4 § 1 mom. beträffande driftskostnader som orsakats av undervisning som avses i 11 § och 32 § 3 mom. grundskolelagen. Hemkommunens betalningsandel beräknas dock i enlighet med 4 § 2 och 3 mom.

Helsingfors den 28 augusti 1992

Republikens President
MAUNO KOIVISTO

Undervisningsminister
Riitta Uosukainen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.