707/1992

Given i Helsingfors den 3 augusti 1992

Lag om ändring av grundskolelagen

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i grundskolelagen av den 27 maj 1983 (476/83) 20 § 3 mom., 21 a och 46 §§, 47 § 3 mom., 51, 58, 62 f och 64 §§, 78 § 4 mom., 81 § 2 mom., 88 §, 89 § 2 mom. och 92 § 2 mom.,

av dessa lagrum 20 § 3 mom. samt 21 a, 51, 58 och 64 §§ sådana de lyder i lag av den 25 januari 1991 (171/91), 46 § sådan den lyder delvis ändrad genom lag av den 10 juni 1988 (511/88), 62 f § sådan den lyder i lag av den 16 april 1987 (417/87) samt 81 § 2 mom. sådan den lyder i lag av den 12 juli 1985 (614/85),

ändras 12 §, 13 § 1 och 4 mom., 14 §, 15 § 2 mom., 16 § 2 mom., 18 § 1, 2 och 4 mom., 29-31 §§, 35 § 3 mom., 36 § 1 mom., 36 a § 2 och 3 mom., 38 §, 42 § 1 mom., 43 § 1 mom., 47 § 2 mom., 53 §, 56 § 6 mom., 57 §, 58 a § 3 och 4 mom., 62 a § 1, 2 och 4 mom., 62 b §, 62 d § 2 mom., 68 §, 69 § 3 mom., 70, 71 och 74 §§, 75 § 1, 3 och 4 mom., 76 §, 77 a § 2 mom., 78 § 1 och 2 mom., 78 a, 79 och 80 §§, 80 a § 1 mom., 83 § 1 och 2 mom. samt 87 §,

av dessa lagrum 12 §, 13 § 1 och 4 mom., 14 §, 15 § 2 mom., 16 § 2 mom., 18 § 2 och 4 mom., 29 och 30 §§, 35 § 3 mom., 36 § 1 mom., 36 a § 2 och 3 mom., 58 a § 3 och 4 mom., 62 b §, 69 § 3 mom., 70 och 74 §§, 75 § 1, 3 och 4 mom., 76 § samt 78 § 1 och 2 mom. sådana de lyder i nämnda lag av den 25 januari 1991, 31 § sådan den lyder ändrad genom sistnämnda lag samt lagar av den 3 februari 1984 och 8 februari 1991 (132/84 och 261/91), 38 § sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda lagar av den 25 januari 1991 och den 10 juni 1988, 47 § 2 mom. sådan den lyder i sistnämnda lag, 53 § sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda lag av den 25 januari 1991, 57 § sådan den lyder ändrad genom lagar av den 15 juli 1988 och den 28 juli 1989 (670/88 och 730/89), 62 a § 1, 2 och 4 mom. och 62 d § 2 mom. sådana de lyder i nämnda lag av den 16 april 1987, 71 § sådan den lyder i lag av den 3 februari 1989 (104/89), 77 a § 2 mom. och 80 a § 1 mom. sådana de lyder i lag av den 25 januari 1991 (169/91) samt 78 a och 79 §§ sådana de lyder ändrade genom nämnda lag av den 16 april 1987 och nämnda lag av den 25 januari 1991, samt

fogas till lagen nya 31 a-31 c §§ och till 36 a §, sådan den lyder i nämnda lag av den 25 januari 1991, ett nytt 4 mom. och till 62 a §, sådan den lyder i nämnda lag av den 16 april 1987, ett nytt 5 mom. samt till lagen en ny 78 b § och ett nytt 10 a kap., som följer:

12 §

Om en grundskolas förvaltning gäller vad som stadgas i kommunallagen (953/76) eller bestäms med stöd av den, om inte denna lag eller en förordning som givits med stöd av den stadgar annorlunda. Om grundskolans förvaltning gäller dessutom lagen om kommunernas undervisningsförvaltning (706/92).

13 §

En grundskola kan ha en direktion vars sammansättning på det sätt som anges i detta moment avviker från kommunallagens stadganden. Till direktionen väljs en medlem som lärarkåren inom sig har föreslagit och en medlem som skolans övriga personal inom sig har föreslagit. En del av medlemmarna skall utses bland elevernas vårdnadshavare. I en skola med elever i en årskurs som hör till högstadiet skall till direktionen dessutom höra två medlemmar som eleverna i en sådan årskurs utser bland sig för ett läsår i sänder. De medlemmar som utses bland eleverna har rätt att yttra sig vid direktionens möten, men inte rösträtt.


Valet av de medlemmar i direktionen som skall utses av kommunfullmäktige kan genom instruktionen överföras på något annat kommunalt organ.


14 §

Den direktion som nämns i 13 § skall svara för utvecklandet av den fostran och undervisning som ges i skolan, för skolans interna samarbete och samarbetet mellan skolan och hemmet och mellan skolan och det omgivande samhället samt för upprätthållandet av arbetsron, och utföra de uppgifter som enligt särskilda bestämmelser ankommer på den.

15 §

Lärarkåren skall planera och främja skolarbetet samt delta i upprätthållandet av arbetsron. Lärarkåren skall föreslå den lärare jämte suppleant som skall väljas in i den direktion som nämns i 13 §. Lärarkåren skall dessutom utföra de uppgifter som enligt särskilda bestämmelser ankommer på den.

16 §

Elevkåren skall planera och främja elevernas gemensamma aktiviteter och skolarbetet. Elevkåren skall välja in två elevmedlemmar jämte personliga suppleanter i den direktion som nämns i 13 §. Elevkåren skall dessutom utföra de uppgifter som enligt särskilda bestämmelser ankommer på den.

18 §

En grundskola skall ha en föreståndare. På ett högstadium och ett sådant lågstadium som varaktigt har minst tolv basgrupper förestås skolan av en rektor. Vid en grundskola som bildas av specialklasser skall en rektorstjänst inrättas, om skolan varaktigt har minst sex basgrupper, av vilka åtminstone en grupp har elever på grundskolans högstadium.

Har grundskolan ingen rektor, skall för skolan utses en föreståndare bland lärarna. Föreståndaren utses tills vidare, och hans förordnande kan återkallas om det finns skäl. Har skolan endast en lärartjänst, är dess innehavare skolans föreståndare.


Gymnasiets rektor kan även sköta uppgifterna som föreståndare för grundskolan.

29 §

Vårdnadshavaren beslutar om valet av de ämnen i vilka en elev i grundskolan med beaktande av tillbudsstående möjligheter skall delta. Efter att vårdnadshavaren har hörts kan ett av de valda ämnena bytas ut mot ett annat, om detta med hänsyn till ett ändamålsenligt ordnande av undervisningen skall anses nödvändigt.

30 §

Statsrådet beslutar, efter att ha hört utbildningstyrelsen, om timfördelningen i den undervisning som ges i grundskolan och godkänner en allmän plan för språkundervisningen som innehåller språkundervisningens kvalitativa och kvantitativa mål.

Kommunen skall ha en läroplan för grundskolan. För finsk- och svenskspråkiga grundskolor godkänns särskilda läroplaner.

För uppgörandet av en läroplan bestämmer utbildningsstyrelsen läroplanens grunder, i vilka fastställs undervisningens riksomfattande mål och innehåll samt sådana allmänna grunder för elevbedömningen som utgör komplement till förordningen, och fastställer betygsformulären.

För ordnande av skolans arbete läsårsvis skall en arbetsplan som baserar sig på läroplanen godkännas. Om arbetsplanens innehåll stadgas genom förordning. Det får inte bestämmas att beslut om att godkänna arbetsplanen skall fattas av en tjänsteinnehavare.

31 §

Det timantal som i kommunen skall användas vid beräkningen av statsandelen för grundskolans driftskostnader utgörs av det i enlighet med 31 a-31 c §§ uträknade timantalet för lågstadiet, högstadiet, specialundervisningen, sjukhusundervisningen, förskoleundervisningen, påbyggnadsundervisningen, klubbverksamheten och de särskilda uppgifter som åläggs lärarna. I en tvåspråkig kommun skall timantalet räknas särskilt för vardera språkgruppen. Undervisningsministeriet kan av särskilda skäl på ansökan höja det timantal som avses i denna paragraf.

I kommunens timantal enligt 1 mom. räknas också in de timmar som i tillämpliga delar enligt 31 a-31 c §§ beräknats för en i kommunen belägen skola som ersätter grundskolan.

31 a §

Det kalkylmässiga timantalet för undervisningen på grundskolans lågstadium är 28,5 timmar i veckan för varje rektors- och klasslärartjänst som på det sätt som anges genom förordning har beräknats på basis av skolans elevantal. När skolan räknat på det nämnda sättet har minst sju tjänster, skall det kalkylmässiga timantalet för varje tjänst höjas med två timmar i veckan.

Det kalkylmässiga timantalet för undervisningen på grundskolans högstadium är 35 timmar i veckan per årskurs och dessutom 1,5 timmar i veckan för varje elev på högstadiet. Finns i en årskurs endast en basgrupp, är det kalkylmässiga timantalet för undervisningen på grundskolans högstadium dock sammanlagt 56 timmar i veckan samt, om en sådan basgrupp består av fler än 24 elever, 56 timmar i veckan och dessutom tre timmar i veckan för varje elev utöver det nämnda elevantalet. Om elevantalet på grundskolans högstadium uppgår till minst 525, är det kalkylmässiga timantalet med avvikelse från vad som sägs ovan sammanlagt 1,7 timmar i veckan per elev.

31 b §

Det kalkylmässiga timantalet i veckan för grundskolans specialundervisning och sjukhusundervisning samt för grundskolans klubbverksamhet och sådana särskilda uppgifter som åläggs lärarna är sammanlagt 11 timmar per kommun samt 23,5 timmar per högstadieskola och 1 timme per lågstadieskola och specialskola samt 5 timmar per elev som enligt kommunens beslut får undervisning som avses i 11 § och 32 § 3 mom. och 3,1 timmar per elev som enligt kommunens beslut får annan specialundervisning samt dessutom 10,9 procent av det timantal som beräknats enligt 31 a §.

I svenskspråkiga och i tvåspråkiga kommuner skall det veckotimantal som nämns i 1 mom. höjas med 11 timmar.

Det i denna paragraf angivna veckotimantal som beräknats för en skola som ersätter grundskolan utgör, med avvikelse från 1 och 2 mom., 23,5 timmar per skola med klasser som motsvarar årsklasserna i en högstadieskola och 1 timme per skola med klasser som motsvarar årsklasserna i en lågstadieskola samt 3,1 timmar per elev som enligt skolans beslut får specialundervisning och dessutom 7 procent av det timantal som beräknats enligt 31 a §.

31 c §

Det kalkylmässiga timantalet för grundskolundervisningen ökas på det sätt som stadgas genom förordning, om i kommunen ges

1) påbyggnadsundervisning som avses i 4 § 2 mom.,

2) förskoleundervisning som avses i 4 § 3 mom., i särskilda undervisningsgrupper,

3) såsom gemensamt ämne undervisning i två eller flera främmande språk eller i det andra inhemska språket och i ett eller flera främmande språk,

4) sådan undervisning på främmande språk som avses i 25 § 2 mom., i särskilda undervisningsgrupper,

5) undervisning i ett sådant frivilligt ämne som avses i 27 § 4 mom.,

6) undervisning för tvåspråkiga elever i modersmålet eller det andra inhemska språket samt

7) undervisning i samiska såsom valbart ämne för elever som är bosatta inom samernas hembygdsområde.

5 kap.

Läroplikt och rätt till skolgång

35 §

Rätten till skolgång fortgår tills eleven har genomgått grundskolans lärokurs eller till utgången av juli det år då eleven fyller 18 år. Eleven kan dock av särskilda skäl beviljas rätt att fortsätta skolgången även därefter.


36 §

Av särskilda skäl kan kommunen i enskilda fall bevilja tillstånd att inleda skolgången ett år tidigare eller senare än vad som stadgas.


36 a §

Beslut om sådan intagning eller överföring till undervisning som avses i 1 mom. får inte fattas utan överläggning med elevens vårdnadshavare. Då detta kan ske utan oskäliga svårigheter, skall eleven undersökas psykologiskt, medicinskt eller en social utredning om eleven och hans uppväxtmiljö göras innan beslutet fattas. Vid behov kan flera av dessa undersökningar göras.

En elev som får sådan undervisning som avses i 1 mom. kan, sedan elevens vårdnadshavare har hörts, överföras till annan grundskoleundervisning som motsvarar hans utveckling.

Det får inte bestämmas att beslut som fattas mot vårdnadshavarens vilja skall fattas av en tjänsteinnehavare.

38 §

En elev har rätt att gå i grundskola i det distrikt till vilket han hör.

Med avvikelse från 1 mom. har en elev dock rätt att bli intagen i en annan närbelägen skola som är ändamålsenlig och lämplig för honom, om

1) det inte finns någon skola med undervisning på elevens eget språk i hans eget distrikt,

2) eleven inte i sin skola kan fortsätta studera ett främmande språk som han tidigare har studerat eller det andra inhemska språket eller om

3) skolan inte är lämplig för eleven av något skäl som har samband med hans hälsotillstånd.

Dessutom har en elev som byter boningsort rätt att till utgången av läsåret fortsätta sin skolgång i skolan i det distrikt som han hörde till när läsåret började, om skolskjuts kan ordnas på ett ändamålsenligt sätt.

När ett och samma område enligt 7 § 1 mom. hör till två eller flera distrikt för lågstadiet eller högstadiet, beslutar kommunen till vilket distrikts skola eleven skall höra.

42 §

En elev som inte låter rätta sig av andra disciplinära åtgärder i grundskolan, kan av det kollegiala organ som avses i 2 § lagen om kommunernas undervisningsförvaltning avstängas för minst en månad och högst tre månader åt gången. Avstängningsbeslutet skall underställas länsstyrelsen. Kommunen skall ordna grundskoleundervisning för den som har avstängts.


43 §

Studerar en läropliktig i hemmet eller i en sådan läroanstalt för vilken det inte stadgas eller bestäms att studierna skall motsvara skolgång i grundskolan, skall hans framsteg prövas, om möjligt i slutet av varje termin. Prövningen utförs av en lärare som kommunen förordnar.


47 §

Om en elev tas in i en grundskola utanför det egna distriktet på någon annan grund än en som anges i 38 §, kan som villkor för intagningen ställas att elevens vårdnadshavare svarar för kostnaderna för skolskjuts eller ledsagning.


53 §

Två eller flera grundskolor kan ha gemensamma tjänster. Lärartjänsterna kan också vara kommunbundna. I en grundskola kan inrättas lärartjänster vilkas innehavare är skyldiga att fullgöra en del av sin undervisningsskyldighet i en eller flera grundskolor som tillhör en eller flera avtalskommuner.

Om grundskolors och andra läroanstalters gemensamma lärartjänster samt om den rätt som tjänsteinnehavare och befattningshavare vid andra läroanstalter har att undervisa i en grundskola stadgas särskilt.

56 §

Vad som ovan i denna paragraf stadgas om ordinarie lärare gäller i tillämpliga delar sådana rektorer och elevhemsföreståndare vilkas tjänst har dragits in. En ordinarie rektor förflyttas till en rektorstjänst eller till en lärartjänst varvid han samtidigt, om det är möjligt och om han samtycker, utan hinder av 18 § 2 mom. förordnas till skolföreståndare.

57 §

Om behörighetsvillkoren för tjänsteinnehavare och timlärare vid grundskolan stadgas genom förordning. Undervisningsministeriet kan av särskilda skäl bevilja dispens från dem.

Till en tjänst skall utnämnas den skickligaste och lämpligaste av de sökande som uppfyller de föreskrivna behörighetsvillkoren.

58 a §

Till en lärartjänst vid en läroanstalt som någon annan än den egna kommunen eller ett kommunalförbund eller staten svarar för förflyttas tjänsteinnehavaren av utbildningsstyrelsen. För en förflyttning till en tjänst i en annan kommun eller ett kommunalförbund krävs kommunens eller kommunalförbundets samtycke. Till en annan statlig tjänst förflyttas tjänsteinnehavaren av den utnämnande myndigheten.

Kan en tjänsteinnehavare inte förflyttas till en annan tjänst i den egna kommunen skall tjänsteinnehavaren, med dennes samtycke, anmälas till utbildningsstyrelsen för förflyttning. Om inte heller utbildningsstyrelsen kan förflytta tjänsteinnehavaren till en annan tjänst, skall den anmäla tjänsteinnehavaren till stats-kontoret, för förflyttning till någon annan statstjänst än en lärartjänst. Om statskontorets åtgärder gäller i tillämpliga delar 35 § statstjänstemannalagen (755/86).

62 a §

Ett tjänsteförhållande kan sägas upp av kommunen eller en ordinarie tjänsteinnehavare så att det upphör efter uppsägningstidens slut. Uppsägningen skall ske skriftligen.

En ordinarie tjänsteinnehavare får dock inte sägas upp, om uppsägningen inte beror på att

1) tjänsten dras in,

2) tjänsteinnehavaren inte längre förmår sköta sina uppgifter på behörigt sätt, eller på att

3) tjänsteinnehavaren fortgående eller på ett väsentlig sätt bryter mot eller försummar sin tjänsteplikt.


Kommunen får inte heller säga upp en tjänsteinnehavare under den tid för vilken tjänsteinnehavaren har beviljats tjänstledighet på grund av moderskaps-, faderskaps-, föräldra- eller vårdledighet. Inte heller får kommunen, sedan den fått kännedom om att tjänsteinnehavaren är havande eller ämnar utnyttja sin rätt till de ledigheter som nämns ovan, säga upp tjänsteförhållandet så att det upphör när tjänstledigheten börjar eller medan den pågår.

Det får inte bestämmas att beslut om att säga upp en tjänsteinnehavare skall fattas av en tjänsteinnehavare.

62 b §

Kommunen eller en timlärare och den som sköter en tjänst interimistiskt kan säga upp ett tjänsteförhållande så att det upphör efter uppsägningstidens slut.

En timlärare och den som sköter en tjänst interimistiskt kan sägas upp när det finns skäl. Det får inte bestämmas att beslut som avses i denna paragraf skall fattas av en tjänsteinnehavare.

62 d §

Kommunen kan före uppsägningstidens slut återta uppsägningen, om tjänsteinnehavaren eller timläraren samtycker härtill. Tjänsteinnehavaren eller timläraren får inte återta sin uppsägning, om inte kommunen ger sitt samtycke.

68 §

Har en tjänsteinnehavare tagit en annan anställning som hindrar honom att sköta tjänsten, skall hans tidigare tjänsteförhållande konstateras ha upphört, såvida han inte har beviljats avsked eller tjänstledighet eller något annat inte stadgas särskilt i saken.

69 §

En tjänsteinnehavares eller timlärares tjänsteförhållande upphör utan uppsägning den 31 juli det år då han uppnår avgångsåldern. Han kan dock beviljas rätt att kvarstå i samma tjänst eller uppgift under högst tre år därefter, om han alltjämt kan anses ha förmåga att sköta den.


70 §

En tjänsteinnehavare eller timlärare som på grund av sjukdom inte förmår sköta sin tjänst skall anhålla om tjänstledighet. Om han inte gör det, skall han befrias från tjänsteutövning för den tid sjukdomen varar.

En tjänsteinnehavare kan åläggas att genomgå kontroller och undersökningar för konstaterande av hans hälsotillstånd, om detta är nödvändigt för att bedöma hans förutsättningar att sköta tjänsten. Under samma betingelser kan en tjänsteinnehavare åläggas att lämna uppgifter om sitt hälsotillstånd. Det får inte bestämmas att beslut som avses i detta moment skall fattas av en tjänsteinnehavare.

71 §

En tjänsteinnehavare och en timlärare har rätt till ålders-, invalid-, arbetslöshets- och deltidspension av statens medel i tillämpliga delar enligt de stadganden som gäller för den som står i tjänste- eller arbetsförhållande till staten. Den pensionsgrundande lönen bestäms utgående från det kommunala tjänstekollektivavtalet.

74 §

Ändring i beslut som en kommunal myndighet har fattat i ett ärende som avses i denna lag eller i den förordning som givits med stöd av den skall sökas enligt kommunallagen.

Ärenden som gäller en elev och om vilka stadgas genom förordning skall med avvikelse från 1 mom. överklagas hos länsstyrelsen inom 14 dagar från delfåendet av beslutet och med iakttagande i övrigt av lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50).

Beslut som gäller godkännande av en arbetsplan får inte överklagas. Genom förordning kan dessutom stadgas att besvär i vissa ärenden som gäller elever inte får anföras över ett beslut som har fattats av en kommunal myndighet.

75 §

Ändring i ett beslut som huvudmannen för en skola som ersätter grundskolan eller skolans organ eller befattningshavare har fattat enligt denna lag eller den förordning som givits med stöd av den skall sökas genom besvär hos länsrätten så som lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden stadgar.


Ärenden som gäller en elev och om vilka stadgas genom förordning skall med avvikelse från 1 mom. överklagas hos länsstyrelsen inom 14 dagar från delfåendet av beslutet och med iakttagande i övrigt av lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden.

Beslut som gäller godkännande av en arbetsplan får inte överklagas. Genom förordning kan stadgas att besvär i vissa andra fall inte får anföras över beslut som har fattats av skolans huvudman, organ eller befattningshavare.

76 §

Ändring i beslut som utbildningsstyrelsen och länsstyrelsen har fattat enligt denna lag eller den förordning som givits med stöd av den skall sökas enligt lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden. Genom förordning kan stadgas att besvär i vissa ärenden inte får anföras över utbildningsstyrelsens eller länsstyrelsens beslut.

77 a §

Den läroplan som skolan har uppgjort skall underställas kommunen och utbildningsstyrelsen.


78 §

Huvudmannen för en skola som ersätter grundskolan skall för skolans förvaltning tillsätta en direktion. Vad 13 § 1 mom. stadgar om val av medlemmar i direktionen kan också tillämpas på en skola som ersätter grundskolan. Närmare stadganden utfärdas vid behov genom förordning.

Vad som stadgas i 1-3, 7, 8, 15, 16, 18-30, 37-42, 44, 45, 47, 48, 50, 85-87, 92, 99 och 108 §§ i denna lag samt i 6 och 7 §§ lagen om kommunernas undervisningsförvaltning, gäller i tillämpliga delar skolor som ersätter grundskolan samt eleverna i dem. Undervisningen för eleverna i en skola som ersätter grundskolan är avgiftsfri, och de studiesociala förmånerna för skolans elever skall ordnas av kommunen, om inte kommunen och skolans huvudman har kommit överens om något annat.


78 a §

Angående rektors- och lärarbefattningar samt befattningshavare och timlärare vid en skola som ersätter grundskolan gäller i tillämpliga delar vad 55 §, 56 § 1-4 mom., 56 a, 56 b, 58 a-58 e, 59, 62 a, 62 b, 62 d och 62 g §§, 69 § 1, 3 och 4 mom. samt 70 § stadgar om tjänster, tjänsteinnehavare och timlärare vid grundskolan. Om disciplin och avstängning från handhavandet av befattning gäller dessutom i tillämpliga delar vad som stadgas i fråga om statstjänstemän. Som tjänstemannanämndfungerar den tjänstemannanämnd som tillsatts i anslutning till länsstyrelsen.

De uppgifter som enligt 62 a och 62 b §§ ankommer på kommunen skall i en skola som ersätter grundskolan skötas av direktionen och de uppgifter som nämns i 62 d § av det organ eller den befattningshavare som förordnas i skolans reglemente. En befattningshavare vid en sådan skola kan med stöd av 56 § 1 mom. eller 56 a § 1 mom. förflyttas till en tjänst vid en grundskola, ett gymnasium, dess kvällslinje, ett kvällsgymnasium eller en annan läroanstalt endast om det inte finns någon lämplig befattning, till vilken han kan förflyttas, vid en annan skola som ersätter grundskolan, ett privat gymnasium eller dess kvällslinje eller ett kvällsgymnasium med samma huvudman som den förstnämnda skolan.

78 b §

En skola som ersätter grundskolan skall ha ett reglemente som godkänts av direktionen. I reglementet bestäms

1) skolans namn,

2) skolans förläggningskommun och undervisningsspråk,

3) förfarandet när det gäller anställning av rektor, lärare och övrig personal samt deras rättigheter och skyldigheter,

4) organens och befattningshavarnas behörighet och uppgifter samt

5) andra angelägenheter som gäller skolans verksamhet och som direktionen anser vara viktiga.

Direktionen avgör de ärenden som i en grundskola inte får delegeras till en tjänsteinnehavare.

79 §

Utöver vad som stadgas i 78, 78 a och 78 b §§ kan genom förordning stadgas om skolor som ersätter grundskolan, om deras befattningshavare, timlärare och elever samt om annat som gäller ordnandet av skolans verksamhet.

80 §

Undervisningen och den övriga verksamheten i en skola som ersätter grundskolan övervakas av kommunen. Kommunen kan i en instruktion utfärda föreskrifter om en skola som ersätter grundskolan.

Beslut om intagning av elever i en skola som ersätter grundskolan fattas av kommunen, om inte kommunen och skolans huvudman har kommit överens om något annat.

80 a §

När förvaltningen och undervisningen vid en i 77 a § nämnd skola som ersätter grundskolan och som följer en egen läroplan organiseras, kan enligt vad som bestäms i skolans reglemente och läroplan, utan hinder av 78, 78 a och 79 §§, undantag göras från vad 18 § 1 och 2 mom., 19-21 §§, 27-30 §§ samt 78 b § 2 mom. stadgar och med stöd av dessa paragrafer bestäms om grundskolans förvaltning och undervisning.


83 §

En privat skola som organiserats så att den motsvarar grundskolan och som är verksam när denna lag träder i kraft beviljas statsandel för driftskostnaderna så som lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (705/92) stadgar.

En privat skola som motsvarar grundskolan är skyldig att ge kommunen de uppgifter om skolans verksamhet som kommunen begär och att behandla de förslag om skolan som kommunen riktar till den.


10 a kap.

Finansiering

84 a §

Kommunerna beviljas statsandel för anläggningsprojekt, som gäller grundskolor och skolor som ersätter grundskolan, enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

Kommunerna får statsandel för driftskostnaderna för grundskolor och skolor som ersätter grundskolan enligt vad som stadgas i den lag som nämns i 1 mom.

84 b §

I anläggningskostnaderna för en grundskola som är gemensam för två eller flera kommuner deltar kommunerna i det förhållande som kommunerna utnyttjar elevplatser i skolan, om inte kommunerna har avtalat om någon annan grund för kostnadsfördelningen.

84 c §

För en elevs skolgång i en grundskola som är gemensam för två eller flera kommuner eller, på de grunder som avses i 38 § och 80 a § 2 mom., i en annan skola än skolan i den kommun där eleven vid en tidpunkt som anges genom förordning har sin hemort enligt lagen om befolkningsböcker (141/69), är elevens hemkommun skyldig att betala den andel av grundskolans driftskostnader som hänför sig till eleven på det sätt som stadgas i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, om inte kommunerna har avtalat om någon annan grund för kostnadsfördelningen.

11 kap.

Särskilda stadganden

87 §

En grundskola som är gemensam för två eller flera kommuner förvaltas av den kommun där skolan är belägen.

När en skola som är gemensam för två eller flera kommuner är belägen i en kommun som inte deltar i samarbetet, skall det bestämmas i instruktionen vilken kommun som förvaltar skolan.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993.

En direktion som valts innan denna lag träder i kraft skall sitta kvar till utgången av sin mandatperiod.

En elev som enligt 38 § har haft rätt att gå i skola utanför sitt eget distrikt, har rätt att fortsätta sin skolgång där, i enlighet med de stadganden som gällde innan denna lag trädde i kraft.

Disciplinära ärenden som gäller lärare och som är anhängiga hos länsstyrelsen när denna lag träder i kraft skall behandlas enligt de stadganden som gällde innan denna lag trädde i kraft.

När ett beslut som har fattas före ikraftträdandet överklagas skall de stadganden om ändringssökande tillämpas som gällde innan denna lag trädde i kraft.

Om behörigheten och uppgifterna för organen, tjänsteinnehavarna och befattningshavarna inom grundskolan och de skolor som ersätter grundskolan gäller vad som sägs i de stadganden som gällde när denna lag trädde i kraft och vad som med stöd av stadgandena föreskrivs i reglementen och instruktioner, tills en sådan instruktion eller ett sådant reglemente som avses i denna lag har godkänts för kommunen eller för de skolor som ersätter grundskolan.

RP 215/91
FvUB 6/92
StoUB 3/92

Helsingfors den 3 augusti 1992

Republikens President
MAUNO KOIVISTO

Undervisningsminister
Riitta Uosukainen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.