1688/1991

Given i Helsingfors den 30 december 1991

Lag om ändring av lagen om skatt på inkomst och förmögenhet

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i lagen den 29 december 1988 om skatt på inkomst och förmögenhet (1240/88) 99 §,

ändras 10 § 5 punkten, 27 §, 46 § 3, 5 och 10 punkten, 57 §, 64 § 1 mom. 4 punkten, 77 § 2 mom., 88 § 1 mom., 89 §, 91 § 1 mom. 1 punkten, 100 §, 146 a § 2 mom., 149 § 4 mom., 167 a § 2 mom. och 169 §,

av dessa lagrum 27 §, 64 § 1 mom. 4 punkten, 88 § 1 mom., 89 § och 146 a § 2 mom. sådana de lyder i lag av den 28 december 1990 (1343/90), 57 § sådan den lyder delvis ändrad genom sistnämnda lag och lag av den 29 december 1989 (1335/89) och 167 a § 2 mom. sådant det lyder i sistnämnda lag, samt

fogas till 46 § en ny 11 punkt, till 71 §, sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda lag av den 29 december 1989, ett nytt 3 mom. och till 73 §, sådan den lyder delvis ändrad genom sistnämnda lag och nämnda lag av 28 den december 1990, ett nytt 5 mom. som följer:

10 §

I Finland förvärvad inkomst är bland annat


5) pensionsinkomst som finska staten, en kommun eller något annat offentligrättsligt samfund betalar ut eller som direkt eller indirekt grundar sig på ett arbete, ett uppdrag eller en tjänst som avses i 4 punkten eller på en pensionsförsäkring som tagits i Finland,


27 §

Då en skattskyldig fysisk person eller makar tillsammans har idkat rörelse, utövat yrke eller bedrivit gårdsbruk, anses det sammanlagda beloppet av rörelsens eller yrkesutövningens resultat eller av nettoinkomsten av gårdsbruket upp till 240 000 mark vara förvärvsinkomst i sin helhet. Visar den skattskyldige att det skäliga värdet av det arbete som den skattskyldige eller makarna har utfört i rörelsen, yrkesutövningen eller gårdsbruket överstiger 240 000 mark, kan även den del av det sammanlagda beloppet av de nämnda inkomsterna som överstiger detta belopp anses som förvärvsinkomst. Förvärvsinkomst är dock inte nettoavkastningen av skogsbruk, ränteinkomster, dividender, hyresinkomster, bostadsinkomster, vinst på överlåtelse av värdepapper och fast egendom eller ersättning för överlåtelse av substansdel av fastigheten, inte heller annan härmed jämförbar inkomst.

46 §

Förvärvsinkomst är


3) dagpenning, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, skadestånd som utbetalts såsom försörjningspension samt annan pension eller ersättning för minskade inkomster och försämrad utkomst enligt sjukförsäkringslagen (364/63), lagen om rehabiliteringspenning (611/91), lagen om understödskassor (471/42) eller patientskadelagen (585/86) eller med stöd av obligatoriskt olycksfalls- eller trafikskadeskydd eller såsom skattepliktigt bidrag med anledning av stridsåtgärd eller annars utöver eller i stället för skattepliktig förvärvsinkomst,


5) studiestöd och annan härmed jämförbar förmån,


10) stöd för vård av barn i hemmet,

11) reservistlön.

57 §

Skattepliktig inkomst är inte

1) utkomststöd enligt socialvårdslagen (710/82),

2) underhållsstöd enligt lagen om tryggande av underhåll för barn (122/77),

3) förmåner enligt lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/87),

4) handikappbidrag enligt lagen om handikappbidrag (124/88),

5) andra förmåner som avses i lagen om rehabiliteringspenning (611/91) än rehabiliteringspenning och rehabiliteringsunderstöd,

6) begravningshjälp,

7) moderskapsunderstöd,

8) barnbidrag,

9) vårdbidrag enligt lagen om vårdbidrag för barn (444/69),

10) värnpliktigs dagspenning, militärunderstöd enligt militärunderstödslagen (566/48) och hemförlovningspenning enligt lagen om hemförlovningspenning (910/77),

11) avgångsbidrag och yrkesutbildningspenning enligt lagen om utbildnings- och avgångsbidragsfonden (537/90) och statstjänstemannalagen (755/86),

12) ersättningar som arbetstagare med stöd av lagen om arbetsförmedling (246/59) erhållit av statens medel,

13) i lagen om läroavtal (422/67) nämnda ekonomiska fördelar som lärlingar erhåller av statens medel,

14) bostadsbidrag och bostadstillägg till studiepenningen som enligt lagstiftningen om bostadsbidrag betalas till därtill berättigade,

15) räntestöd som betalas av kommunernas medel till dem som skaffar sig sin första bostad,

16) ränteunderstöd enligt 7 § 3 mom. (39/84) lagen om studiestöd,

17) understöd som av statens och kommunernas medel betalas för reparation av bostäder till dem som erhåller folkpensionens bas- och tilläggsdel,

18) ersättning som med stöd av lagen om bestridande av bevisningskostnader med statens medel (666/72) av statens medel erhållits för kostnader för resa och uppehälle samt för ekonomisk förlust,

19) ersättning för uppehälle enligt 17 § lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning (763/ 90) och de förmåner som nämns i 27 § i samma lag,

20) bidrag om högst 70 mark per dag eller något annat jämförbart bidrag som erhållits av en arbetsmarknadsorganisation med anledning av stridsåtgärd.

64 §

Skattepliktig inkomst är inte


4) studiepenning enligt lagen den 14 januari 1972 om studiestöd (28/72), med undantag av sådan ersättning för förlorad förvärvsinkomst enligt 10 § i nämnda lag som har erhållits såsom vuxenstudiepenning.


71 §

Sådana andelar i viss egendom som omfattas av värdeandelssystemet anses överlåtna i den ordning som de har erhållits, om inte den skattskyldige visar något annat.

73 §

Vinst vid överlåtelse av fast egendom till ett skyddsområde som avses i lagen om naturskydd (71/23) är inte skattepliktig inkomst till den del en fastighet byts mot en annan fastighet. Vid sådant byte räknas anskaffningstiden för den fasta egendom som erhållits som vederlag från den tidpunkt då den överlåtna egendomen anskaffades.

77 §

Skattepliktig inkomst för en delägare i en sammanslutning är inte, i motsats till den andel av inkomsten som avses i 35 § 1 eller 2 mom., hans andel av sammanslutningens vinst.


88 §

Räntor som en fysisk person eller makar och ett inhemskt dödsbo som skall beskattas såsom en särskild skattskyldig drar av, beaktas endast till den del deras belopp överstiger en självriskandel om 1 500 mark.


89 §

Andra skattskyldiga än samfund har med de begränsningar i fråga om självriskandelen som stadgas ovan rätt att dra av 75 procent av det sammanlagda beloppet av sina räntor på andra skulder än sådana som hänför sig till näringsverksamhet eller gårdsbruk.

För fysiska personer och inhemska dödsbon som beskattas såsom särskilda skattskyldiga är ränteavdragets maximibelopp 20 000 mark i fråga om räntor som hänför sig till annat än förvärvsverksamhet. För makar är det gemensamma maximibeloppet 26 000 mark. De nämnda maximibeloppen skall höjas med 4 000 mark, om en fysisk person eller makar under skatteåret har försörjt ett minderårigt barn, och med 8 000 mark om det finns två eller flera sådana barn.

Har från den skattskyldiges eller makarnas inkomstskatt gjorts bostadsavdrag enligt 146 a § under skatteåret, har han eller de rätt att upp till följande belopp dra av räntor som hänför sig till annat än förvärvsverksamhet, nämligen

1) en skattskyldig på vilken stadgandena om makar i denna lag inte tillämpas 3 500 mark,

2) makar vilka båda har beviljats bostadsavdrag 6 000 mark,

3) makar av vilka endast den ena har beviljats bostadsavdrag 13 000 mark.

I det ränteavdrag som nämns i 2 och 3 mom. får för fysiska personer eller inhemska dödsbon som beskattas såsom särskilda skattskyldiga ingå högst 3 500 mark och för makar sammanlagt högst 6 000 mark i andra räntor än räntor på studielån med statsgaranti och räntor på bostadslån, till vilka hänförs räntor på lån för anskaffning eller grundlig förbättring av den skattskyldiges eller hans familjs stadigvarande bostad eller för anskaffning av bostadsrätt för den skattskyldige eller hans familj.

91 §

Vid tillämpning av självriskandelen eller då den skattskyldige har yrkat på att räntor skall dras av till ett större belopp än vad han eller makarna tillsammans enligt lagen är berättigade till, lämnas räntorna oavdragna i följande ordning:

1) andra räntor än sådana som hänför sig till förvärvsverksamhet eller till en bestämd förvärvskälla, och av dessa i första hand andra räntor än räntor på studielån och bostadslån,


100 §

Har en under skatteåret i Finland bosatt persons skattebetalningsförmåga med beaktande av de inkomster och den förmögenhet som står till hans och hans familjs förfogande, av någon särskild orsak, såsom försörjningsplikt, arbetslöshet eller sjukdom, nedgått väsentligt, avdras från inkomsten ett skäligt belopp, dock inte mera än 8 000 mark (avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga). Avdraget beviljas i hela tusental mark.

På basis av kostnader som enbart beror på sjukdom kan den skattskyldiges skattebetalningsförmåga anses ha blivit väsentligt nedsatt endast om det sammanlagda beloppet av hans och familjemedlemmarnas sjukdomskostnader under skatteåret uppgår till minst 4 000 mark och samtidigt utgör minst 10 procent av den skattskyldiges totalinkomst. Som familjemedlemmar betraktas den skattskyldiges make och minderåriga barn.

146 a §

Bostadsavdragets fulla belopp är 8 000 mark. Avdraget beviljas till fullt belopp vid beskattningen för ibruktagningsåret för den första bostaden. För de nio följande skatteåren görs bostadsavdraget på tjänstens vägnar. Under dessa år är dess belopp lika många tiondedelar av avdragets fulla belopp som det återstående antalet år som berättigar till avdraget, skatteåret inberäknat.


149 §

Såsom engångsinkomst som har influtit för två eller flera år anses den sammanlagda inkomsten av försäljning av ett eller flera av en konstnärs konstverk vid en eller flera försäljningar under ett kalenderår. Såsom inkomst som influtit för två eller flera år anses däremot inte tillfällig försäljningsvinst eller vinst av egendomsöverlåtelse, inte heller inkomst av överlåtelse av en fastighet eller ett värdepapper som hör till en näringsidkares anläggningstillgångar.

167 a §

De villkor som stadgas för bostadsavdrag i 146 a § 1 mom. 2 punkten anses bli uppfyllda, om den skattskyldige under skatteåret eller de fem föregående skatteåren i sin ägo inte har haft minst hälften av en bostadsbyggnad eller aktier eller andelar som berättigar till besittning av en bostadslägenhet. Om en första bostad som avses i 146 a § tas i bruk 1992 eller senare, beviljas bostadsavdrag inte.

169 §

Vid tillämpningen av 127 och 131 §§ fastställs beskattningsvärdet för en byggnad som har färdigställts före 1989 till ett belopp som är högst 30 procent högre än det värde som fastställdes vid beskattningen för det föregående skatteåret, om inte en större värdestegring följer av grundlig förbättring av byggnaden.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

Lagen tillämpas första gången vid stats- och kommunalbeskattningen för 1992.

Regeringens proposition 62/91
Statsutsk. bet. 66/91

Helsingfors den 30 december 1991

Republikens President
MAUNO KOIVISTO

Minister
Ole Norrback

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.