1443/1991
Dokumentversioner
Given i Helsingfors den 13 december 1991
Förordning om ändring av beskattningsförordningen
På föredragning av finansministern
upphävs i beskattningsförordningen av den 30 december 1959 (530/59) 9 § 3, 5 och 8 punkten, 25 § 10 a punkten samt 41, 45 och 46 §§,
av dessa lagrum 9 § 5 punkten sådan den lyder i förordning av den 30 december 1961 (588/61) och 25 § 10 a punkten sådan den lyder i förordning av den 18 december 1981 (902/81), samt
ändras 8 § 10 och 11 punkten, 9 § 4 och 7 punkten, 39 a, 43, 44 och 48 §§ samt 63 § 2 mom.,
av dessa lagrum 8 § 11 punkten sådan den lyder i förordning av den 12 juni 1964 (322/64), 9 § 4 punkten sådan den lyder i förordning av den 31 december 1974 (1058/74), 39 a § sådan den lyder i förordning av den 30 januari 1987 (75/87), 43 § sådan den lyder i förordning av den 14 mars 1969 (175/69) och 48 § sådan den lyder i förordning av den 29 december 1988 (1245/88), som följer:
8 §
Skattebyrå skall förutom vad som i beskattningslagen stadgas om dess uppgifter:
10) ge den skattskyldige tillfälle att bekanta sig med de offentliga beskattningsuppgifterna och vid behov få till påseende handlingarna som gäller hans beskattning;
11) införa en anteckning om prövningsnämndens behandling i de offentliga beskattningsuppgifterna;
9 §
Skattedirektör åligger, förutom vad som i beskattningslagen är stadgat:
4) att sörja för att de offentliga beskattningsuppgifterna finns till påseende efter avslutad beskattning;
7) att se till, att skattedeklarationer och andra beskattningshandlingar inte blir tillgängliga för obehöriga; samt
39 a §
En sådan avvikelse från skattedeklarationen som avses i 72 a § 1 mom. 2 punkten beskattningslagen får uppgå till högst 10 000 mark.
43 §
Skall en skattskyldige i enlighet med 72 § 1 mom. 3 punkten eller 2 mom., 73 § 1 mom. eller 74 § beskattningslagen ges tillfälle att lämna en utredning, skall myndighetens uppmaning, tillräckligt specificerad, ges skriftligen och tillställas den skattskyldige på det sätt som stadgas om delgivning i förvaltningsärenden.
När en person enligt 89 § beskattningslagen skall höras, tillställs honom ett meddelande antingen [ Den märkta texten har rättat (1992), Originaltexten lydde: varken ]
1) såsom därom särskilt stadgas per post mot mottagningsbevis eller
2) genom stämningsdelgivning eller
3) så lämnas det till honom eller till hans bud av en myndighet eller sänds det till honom mot bevis om delgivningens mottagande genom bud eller
4) delges det honom genom offentlig delgivning i officiella tidningen.
44 §
De offentliga beskattningsuppgifterna skall beträffande varje kommun innehålla för beskattningen och för statistiska ändamål behövliga uppgifter om de skattskyldiga, deras beskattningsbara inkomst och förmögenhet, den debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten, skatteförhöjning och statsskattens sammanlagda belopp, vid kommunalbeskattningen om inkomster av fastighet, rörelse och yrke samt personliga inkomster och på grund av skatteförhöjning påförda skattören samt deras sammanlagda belopp, den debiterade kommunalskatten, folkpensionspremien och kyrkoskatten, likaså om det sammanlagda beloppet av nämnda skatter och folkpensionspremien. De offentliga beskattningsuppgifterna skall dessutom innehålla uppgifter om de förskott som skall användas för betalning av skatterna och folkpensionspremien, om det belopp som vid skatteuppbörden skall betalas eller återbäras och om de personer som ansvarar för skattens hela belopp. Om kommunalskatten enligt med 62 § 1 mom. beskattningslagen skall betalas till staten, skall detta antecknas i de offentliga beskattningsuppgifterna.
Har beskattningen av en skattskyldig skett i länsskattenämnden, skall detta framgå av de offentliga beskattningsuppgifterna.
48 §
Har skatter och folkpensionspremie som påförts den ena maken i enlighet med 107 § beskattningslagen avkortats med den andra makens förskott, skall detta framgå av de offentliga beskattningsuppgifterna och antecknas på debetsedlarna. Motsvarande uppgifter skall också lämnas till skatteuppbördsmyndigheterna.
63 §
Sedan länsrättens beslut i ett ärende som gäller skattebesvär har vunnit laga kraft och högsta förvaltningsdomstolen har avgjort besvären skall besvärshandlingarna sändas till skattebyrån för förvaring.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1992. Stadgandena i 39 a § och 43 § 1 mom. tillämpas dock första gången vid beskattningen för 1991.
Helsingfors den 13 december 1991
Republikens President
MAUNO KOIVISTO
Finansminister
Iiro Viinanen