353/1991

Vid skattekvittning avses med

Skatteåterbäring kvittas inte mot preskriberad skatt. Skattekvittning verkställs inte heller vid återbäring av förskottskomplettering som har betalts för sent eller om skatteåterbäringen föranleds av befrielse från skatt eller av att skatt har betalts av misstag eller om de återburna medlen har betalts som utdelning ur den skattskyldiges konkursbo. Skatteåterbäring eller del därav som överförs till en främmande stat kvittas inte.

Utländska skatter som i Finland är föremål för indrivning med stöd av ett handräckningsavtal kvittas sist efter de övriga skatterna.

Har till Finland från en främmande stat överförts skatt eller förskott på skatt som inte har använts till avkortning av den skattsskyldiges skatter enligt beskattningslagen vid beskattningen av motsvarande inkomst, kvittas de överförda medlen mot det belopp som återstår att betala vid uppbörden vid denna beskattning.

De kvittningar som avses i denna paragraf verkställs före andra skattekvittningar.

Skattekvittningsdag är den sista dagen i den månad under vilken skatteuppbördsmyndigheten fick kännedom om återbäringen. Då förskott som skall återbäras kvittas mot en skatterest, är skattekvittningsdagen den sista oktober under beskattningsåret. Då skattekvittning verkställs enligt 9 a §, är skattekvittningsdagen den sista dagen i året efter skatteåret. Om kvittning enligt 9 a § verkställs som betalning av sådana i 82 eller 83 § beskattningslagen angivna skatter som har debiterats genom skatterättelse eller efterbeskattning, är skattekvittningsdagen dock den sista dagen i månaden efter den under vilken debiteringen av skatten har verkställts.

Skattestyrelsen eller på skattestyrelsens förordnande länsskatteverket kan till en främmande stat överföra skattemedel som har influtit i form av förskott eller på något annat sätt. Överföringen av medel sker enligt bestämmelser i en internationell överenskommelse med syfte att undvika att förskott på skatt uppbärs i mer än en avtalsstat eller att reglera överföringen av skattemedel mellan avtalsstaterna. Om inte annorlunda stadgas nedan, är ett villkor för överföring av medel att de medel som skall överföras inte vid beskattning i Finland genom tillämpning av ett internationellt avtal för att undvika dubbelbeskattning har använts till avkortning av en skattskyldigs skatter och att medlen kan användas till avkortning av den skattskyldiges skatter i en annan avtalsstat.

Är det uppenbart att villkoren i en överenskommelse som avses i 1 mom. är uppfyllda, kan förskottsinnehållningsmedel som en annan avtalsstat har begärt att skall överföras, sedan tillräcklig utredning erhållits om att dessa har influtit, överföras till behörig myndighet i den andra avtalsstaten utan att invänta att beskattningen har blivit avslutad så som avses i 81 § beskattningslagen.

Förskottsåterbäring som avses i 108 § 3 mom. beskattningslagen och belopp som avses i 114 a § i samma lag skall överföras till behörig myndighet i en annan avtalsstat, om de villkor som anges i 1 mom. är uppfyllda och de medel som skall överföras är i skatteuppbördsmyndighetens besittning. Då inkomst inte beskattas i Finland på grund av ett sådant förfarande vid ömsesidig överenskommelse som grundar sig på ett avtal mellan Finland och en främmande stat för att undvika dubbelbeskattning, skall de medel som har influtit eller den del av dem som begäran om överföring gäller likaså överföras till den andra avtalsstaten.

Om återbäring enligt lagen om förskottsuppbörd eller beskattningslagen uppenbarligen föranleds av tillämpningen av en överenskommelse eller ett avtal som avses i 1 mom., skall behörig myndighet i den andra avtalsstaten underrättas om återbäringen, och utbetalningen uppskjutas enligt den överenskommelse eller det avtal som nämns i 1 mom.

Skatt eller förskott på skatt, som överförts till Finland från en främmande stat och som inte har använts till avkortning av den skattskyldiges skatter eller till skattekvittning som avses i denna lag, skall återbäras till den skattskyldige.