118/1991

Given i Helsingfors den 18 januari 1991

Lag om ersättning till lantbruksföretagare för självrisktiden enligt sjukförsäkringslagen

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 §

En lantbruksföretagare har enligt denna lag rätt att i ersättning för arbetsoförmåga till följd av sjukdom få dagpenning under den självrisktid som nämns i 19 § 1 mom. sjukförsäkringslagen.

Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt sköter verkställigheten av lagen.

2 §

Med lantbruksföretagare avses den som då arbetsoförmågan inträder har en giltig försäkring som gäller minimipensionsskyddet enligt lagen om pension för lantbruksföretagare (467/69), eller har ansökt om en sådan försäkring.

3 §

Dagpenning betalas för varje veckodag under den tid arbetsoförmågan fortgår, med undantag av den dag då arbetsoförmågan inträdde, högst till utgången av den självrisktid som nämns i 1 §. Dagpenning betalas dock inte, om inte lantbruksföretagaren under självrisktiden har varit oförmögen att utföra sitt arbete under minst tre dagar i följd med undantag av den dag då arbetsoförmågan inträdde.

Om arbetsoförmågan har fortgått utöver den självrisktid som nämns i 1 §, krävs för att dagpenning skall betalas för självrisktiden att lantbruksföretagaren beviljas dagpenning enligt sjukförsäkringslagen.

För att dagpenning skall kunna betalas krävs att lantbruksföretagaren styrker sin arbetsoförmåga genom läkarintyg eller intyg från en sjukvårdsinrättning.

4 §

En lantbruksföretagare har inte rätt till dagpenning enligt denna lag, om han på grund av arbetsoförmågan har rätt till ersättning enligt lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare (1026/81), lagen om olycksfallsförsäkring (608/48), trafikförsäkringslagen (279/59), lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/48), lagen om olycksfall i militärtjänst (1211/90) eller någon annan lag och om inkomsten av företagarverksamheten beaktas då ersättningens storlek fastställs.

5 §

Dagpenningens storlek är 1/360 av den arbetsinkomst enligt lagen om pension för lantbruksföretagare som är fastställd för lantbruksföretagaren då arbetsoförmågan inträdde. Dagpenningen är dock minst 1/360 av det i 16 § 6 mom. lagen om olycksfallsförsäkring nämnda minimibeloppet av årsarbetsförtjänsten.

Då dagpenningen fastställs avrundas arbetsinkomsten till närmaste hundratal mark.

6 §

Dagpenning skall sökas skriftligen inom sex månader från den dag från och med vilken sökanden önskar att den skall betalas. Ansökan skall lämnas till folkpensionsanstalten, om den arbetsoförmåga med anledning av vilken dagpenning söks fortgår efter den självrisktid som nämns i 1 §. I annat fall skall ansökan lämnas till lantbruksföretagarnas pensionsanstalt eller ett ombud som denna har bemyndigat. Närmare stadganden om ansökan om dagpenning kan utfärdas genom förordning.

7 §

I beslut av lantbruksföretagarnas pensionsanstalt får ändring sökas genom skriftliga besvär hos den olycksfallsnämnd som avses i 53 § lagen om olycksfallsförsäkring senast den trettionde dagen efter den då ändringssökanden fick del av beslutet.

Ändring i ett beslut av lantbruksföretagarnas pensionsanstalt vilket gäller utbetalning av dagpenning i de fall som nämns i 3 § 2 mom. får dock inte sökas till den del beslutet bygger på sökandens rätt till dagpenning enligt sjukförsäkringslagen eller på den i 19 § 1 mom. i nämnda lag angivna självrisktidens längd.

I olycksfallsnämndens beslut får ändring inte sökas genom besvär.

8 §

Om det senare kommer fram att ett beslut som har fattats med stöd av denna lag har grundat sig på en oriktig eller bristfällig utredning och att rätt till dagpenning har förvägrats eller dagpenning beviljats till ett för litet belopp genom beslutet, skall lantbruksföretagarnas pensionsanstalt behandla ärendet på nytt.

Har beviljandet av dagpenning grundat sig på ersättningstagarens svikliga förfarande, kan olycksfallsnämnden på ansökan av lantbruksföretagarnas pensionsanstalt och efter att ha hört ersättningstagaren undanröja det tidigare lagakraftvunna beslutet och bestämma att den dagpenning som utbetalts utan grund skall återbetalas.

9 §

Om inte något annat följer av denna lag, gäller i tillämpliga delar vad som i lagen om olycksfallsförsäkring stadgas om förande av talan, delgivning av beslut, försenad ansökan eller försenade besvär, iakttagande av beslut oberoende av att ändring söks, verkställbarheten av olycksfallsnämndens beslut, fördröjd ersättning, överlåtelse och utmätning av förmån, rätt att få upplysningar och skyldighet att lämna upplysningar samt tystnadsplikt och brott mot den. Då olycksfallsnämnden behandlar ett ärende som avses i denna lag skall dessutom i tillämpliga delar iakttas vad förordningen om olycksfallsnämnden (839/81) stadgar om handläggning av ärenden och vad 10 § 1 mom. lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare stadgar om lantbruksföretagarmedlemmar.

10 §

De kostnader som denna lag medför betalas av statens medel. De förvaltningskostnader som verksamheten enligt denna lag åsamkar lantbruksföretagarnas pensionsanstalt fogas till anstaltens förvaltningskostnader för verksamhet enligt lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare. Förvaltningskostnaderna enligt denna lag hänförs dock inte till de totalkostnader som nämns i 13 § lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare.

Social- och hälsovårdsministeriet fastställer på framställning av lantbruksföretagarnas pensionsanstalt grunderna för beräknande av de förvaltningskostnader som nämns i 1 mom.

Staten skall varje år månatligen i förskott betala ett belopp som motsvarar det belopp som staten uppskatas komma att betala enligt 1 mom. Förskotten fastställs och betalas tillsammans med de förskott som staten skall utge enligt 16 § lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare.

De ärenden som olycksfallsnämnden behandlar med stöd av denna lag beaktas då den andel av kostnaderna för olycksfallsnämndens verksamhet som faller på lantbruksföretagarnas pensionsanstalt fastställs med stöd av 53 § 5 mom. lagen om olycksfallsförsäkring.

11 §

Folkpensionsanstalten skall utan obefogat dröjsmål avgiftsfritt till lantbruksföretagarnas pensionsanstalt lämna sådana uppgifter som behövs för behandlingen av frågor om dagpenning enligt denna lag. Uppgifterna kan lämnas genom teknisk anslutning.

12 §

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

13 §

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.

Dagpenning enligt denna lag betalas med anledning av arbetsoförmåga som har inträtt efter ikraftträdandet.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.

Regeringens proposition 211/90
Socialutsk. bet. 33/90
Stora utsk. bet. 147/90

Helsingfors den 18 januari 1991

Republikens President
MAUNO KOIVISTO

Social- och hälsovårdsminister
Mauri Miettinen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.