1343/1990

Given i Helsingfors den 28 december 1990

Lag om ändring av lagen om skatt på inkomst och förmögenhet

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen den 29 december 1988 om skatt på inkomst och förmögenhet (1240/88) 16 § 1 mom. 1 punkten, 27 §, 35 § 3 mom., 50 §, 57 § 11 och 19 punkten, 64 § 1 mom. 4 punkten, 67 och 69 §§, 80 § 7 punkten, 86 § 1 mom. 1 punkten, 88 § 1 mom., 89 §, 95 § 1 och 2 mom., 97 § 1 mom., 98 § 1 mom., 101, 105 och 106 §§, 108 § 2 mom., 109 §, 120 § 14 punkten, 146 a § 2 mom. och 162 §,

av dessa lagrum 35 § 3 mom., 57 § 19 punkten, 69 §, 80 § 7 punkten, 86 § 1 mom. 1 punkten, 88 § 1 mom., 89 §, 97 § 1 mom., 101, 105, 106 och 109 §§, 120 § 14 punkten och 146 a § 2 mom. sådana de lyder i lag av den 29 december 1989 (1335/89) samt 50 och 162 §§ ändrade genom sistnämnda lag och lag av den 23 februari 1990 (195/90),

fogas till 57 §, sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda lag av den 29 december 1989, en ny 20 punkt, till 73 och 77 §§, sådana de lyder delvis ändrade genom sistnämnda lag, nya 4 mom., till 80 §, sådan den lyder delvis ändrad genom sistnämnda lag en ny 8 punkt, till 85 § ett nytt 2 mom., till 108 § nya 3 och 4 mom., till 120 §, sådan den lyder delvis ändrad genom nyssnämnda lag, en ny 15 punkt och till lagen en ny 167 b § som följer:

16 §

Fria från skatt på såväl inkomst som förmögenhet är

1) Finlands Bank, Helsingfors universitet, Oy Yleisradio Ab, Nordiska Investeringsbanken, Nordiska projektexportfonden, Nordiska utvecklingsfonden, Nordiska miljöfinansieringsbolaget, Utvecklingsområdesfonden Ab, Fonden för Industriellt Utvecklingssamarbete Ab, Finlands Exportkredit Ab, Ekokem Oy Ab och jubileumsfonden för Finlands självständighet,


27 §

Då en skattskyldig fysisk person eller makar tillsammans har idkat rörelse, utövat yrke eller bedrivit gårdsbruk, anses det sammanlagda beloppet av rörelsens eller yrkesutövningens resultat eller av nettoinkomsten av gårdsbruket upp till 230 000 mark vara förvärvsinkomst i sin helhet. Visar den skattskyldige att det skäliga värdet av det arbete som den skattskyldige eller makarna har utfört i rörelsen, yrkesutövningen eller gårdsbruket överstiger 230 000 mark, kan även den del av det sammanlagda beloppet av de nämnda inkomsterna som överstiger detta belopp anses som förvärvsinkomst. Förvärvsinkomst är dock inte nettoavkastningen av skogsbruk, ränteinkomster, dividender, hyresinkomster, bostadsinkomster, vinst på överlåtelse av värdepapper och fast egendom eller ersättning för överlåtelse av fastigheters substansdel, inte heller annan härmed jämförbar inkomst.

35 §

Då en sammanslutnings beskattningsbara inkomst fastställs, beaktas inte sådan i hemlandet förvärvad dividend, ränta eller vinstandel till vilken ansluter sig rätt till gottgörelse för bolagsskatt, ej heller sådan gottgörelse för bolagsskatt som ansluter sig till dem. Dividenden, räntan, vinstandelen och gottgörelsen fördelas för att beskattas som inkomst för delägarna i sammanslutningen så som 1 mom. stadgar.

50 §

Skattepliktig inkomst är inte färdkostnadsersättning, dagtraktamente, måltidsersättning och logiersättning som arbetsgivaren har betalt för arbetsresor. Skattestyrelsen meddelar årligen på förhand närmare föreskrifter om grunderna för beloppen av skattefria ersättningar efter att ha berett kostnadsersättningsdelegationen tillfälle att bli hörd i saken. Närmare stadganden om delegationen utfärdas genom förordning.

Med arbetsresa avses en resa som den skattskyldige tillfälligt företar till ett särskilt arbetsställe för att utföra uppgifter som hör till arbetet. I branscher där arbetstagaren ofta måste byta arbetsställe på grund av att det för branschen typiska arbetet är kortvarigt anses som arbetsresa även dagliga resor mellan bostaden och det särskilda arbetsstället, om den skattskyldige inte har någon egentlig arbetsplats.

Som arbetsresa anses inte den skattskyldiges resor mellan bostaden och den egentliga arbetsplatsen, ej heller veckoslutsresor och liknande resor som under pågående arbetskommendering företagits mellan bostaden och det särskilda arbetsstället.

I branscher, där arbetstagaren ofta måste byta arbetsställe på grund av att det för branschen typiska arbetet är kortvarigt, anses i fråga om resekostnadsersättningar för dagliga resor mellan bostaden och det särskilda arbetsstället endast färdkostnadsersättningar vara skattefri inkomst, om den skattskyldige inte har någon egentlig arbetsplats. Om det likväl inte finns möjlighet att inta arbetsplatsmåltider som arbetsgivaren anordnar på det särskilda arbetsstället eller i dess omedelbara närhet, anses enligt vad skattestyrelsen årligen närmare föreskriver i fråga om resekostnadsersättningar för dagliga resor mellan bostaden och det särskilda arbetsstället dessutom måltidsersättningar vara skattefria.

Skattestyrelsen skall fastställa beloppen av ovan och i 51 § nämnda skattefria dagtraktamenten och måltidsersättningar, som arbetsgivaren betalt för arbetsresor, på grundval av det sammanlagda belopp för resekostnaderna som statens arbetsmarknadsverk har räknat ut. När ett inrikesdagtraktamente fastställs avdras från detta sammanlagda belopp 15 procent som inbesparade levnadskostnader. Det på detta sätt uträknade markbeloppet dras av från resekostnadernas sammanlagda belopp också då beloppen av utrikesdagtraktamenten fastställs. Skattestyrelsen skall fastställa beloppet av den skattefria kilometerersättning för en arbetsresa som den skattskyldige företagit med fordon som han äger eller innehar så att det motsvarar det maximibelopp för kilometerersättningar som statens arbetsmarknadsverk har räknat ut.

57 §

Skattepliktig inkomst är inte


11) avgångsbidrag och yrkesutbildningspenning enligt lagen om utbildnings- och avgångsbidragsfonden (537/90) och statstjänstemannalagen (755/86),


19) ersättning som med stöd av lagen om bestridande av bevisningskostnader med statens medel (666/72) av statens medel erhållits för kostnader för resa och uppehälle samt för ekonomisk förlust,

20) ersättning för uppehälle enligt 17 § lagen om arbetskraftspolitisk vuxenutbildning (763/90) samt de förmåner som nämns i 27 § i samma lag.

64 §

Skattepliktig inkomst är inte


4) annan studiepenning är sådan i 10 § lagen om studiestöd nämnd ersättning för förlorad förvärvsinkomst som har fåtts i form av vuxenstudiepenning.


67 §

Av vinst som erhållits vid överlåtelse av fast eller lös egendom som förvärvats genom köp, byte eller med dem jämförbart förvärv mot ersättning är, om överlåtaren ägt den lösa egendomen en kortare tid än fem år och den fasta egendomen en kortare tid än tio år, nedan angivna, på basis av besittningstiden fastställda proportionella andel skattepliktig inkomst i form av tillfällig försäljningsvinst:

besittningstiden i år den skattepliktiga andelen av överlåtelsevinsten
under 4 100 %
minst 4 men under 6 80 %
minst 6 men under 8 60 %
minst 8 50 %.
69 §

Skattepliktig inkomst är även 50 procent av det belopp med vilket sådan vinst som överlåtelser av egendom under skatteåret medfört och som inte beaktas vid fastställandet av tillfällig försäljningsvinst överstiger 220 000 mark (vinst av egendomsöverlåtelse).

73 §

Vinst som erhållits vid överlåtelse av bostadsrätt enligt lagen om bostadsrättsbostäder (650/90) är inte skattepliktig inkomst, om den skattskyldige överlåter en bostad som avses i ett bostadsrättsavtal som varit i kraft i minst två år. Den skattskyldige eller dennes familj skall ha bott minst två år utan avbrott i bostaden.

77 §

Ränta som enligt lagen om skattelättnader för depositioner och obligationer är skattefri samt ränta som är beskattningsbar enligt lagen om källskatt på ränteinkomst utgör inte skattepliktig inkomst för ett inhemskt dödsbo eller för en fysisk person som är delägare i detta, då dödsboet beskattas såsom sammanslutning.

80 §

Skattepliktig inkomst är inte


7) arbets- och brukspenning till fångar som avtjänar straff eller till personer som är internerade i tvångsinrättning,

8) den andel av Nordiska miljöfinansieringsbolagets vinst som tillkommer en stat som är medlem i bolaget.

85 §

Byggnadsmarksavgiften enligt lagen om byggnadsmarksavgift i huvudstadsregionen (1061/88) är inte avdragsgill vid stats- och kommunalbeskattningen.

86 §

Den skattskyldige får från sin löneinkomst dra av

1) såsom avdrag för inkomstens förvärvande tre procent av löneinkomstens belopp, dock högst 2 100 mark,


88 §

Räntor som en fysisk person eller makar och ett inhemskt dödsbo som skall beskattas såsom en särskild skattskyldig drar av beaktas endast till den del deras belopp överstiger en självriskandel om 1 100 mark.


89 §

Andra skattskyldiga än samfund har med de begränsningar i fråga om självriskandel som stadgas ovan rätt att dra av 80 procent av det sammanlagda beloppet av sina räntor på andra skulder än sådana som hänför sig till näringsverksamhet eller gårdsbruk.

För fysiska personer och inhemska dödsbon som beskattas såsom särskilda skattskyldiga är ränteavdragets maximibelopp 20 000 mark i fråga om räntor som hänför sig till annat än förvärvsverksamhet. För makar är det gemensamma maximibeloppet 24 000 mark. De nämnda maximibeloppen skall höjas med 3 500 mark, om en fysisk person eller makar under skatteåret har försörjt ett minderårigt barn, och med 7 000 mark om det finns två eller flera barn.

Har från den skattskyldiges eller makarnas inkomstskatt gjorts bostadsavdrag enligt 146 a § under skatteåret, har han eller de rätt att upp till följande belopp dra av räntor som hänför sig till annat än förvärvsverksamhet, nämligen

1) en skattskyldig på vilken stadgandena om makar i denna lag inte tillämpas 5 000 mark,

2) makar vilka båda har beviljats bostadsavdrag 9 000 mark,

3) makar av vilka endast den ena har beviljats bostadsavdrag 12 000 mark.

I 2 och 3 mom. nämnda ränteavdrag får för fysiska personer eller inhemska dödsbon som beskattas såsom särskilda skattskyldiga ingå högst 5 000 mark och för makar sammanlagt högst 9 000 mark i andra räntor än räntor på bostadslån, till vilka hänförs räntor på lån för anskaffning eller grundlig förbättring av den skattskyldiges eller hans familjs stadigvarande bostad samt för anskaffning av bostadsrätt för den skattskyldige eller hans familj.

95 §

Det avdrag för sjöarbetsinkomst som vid statsbeskattningen beviljas från totalinkomsten utgör 18 procent av det sammanlagda beloppet av sjöarbetsinkomsten, dock högst 39 500 mark.

Det avdrag för sjöarbetsinkomst som vid kommunalbeskattningen beviljas från totalinkomsten utgör 30 procent av det sammanlagda beloppet av sjöarbetsinkomsten, dock högst 67 500 mark.


97 §

Fysiska personer eller inhemska dödsbon som beskattas såsom särskilda skattskyldiga har rätt att i förmögenhetsinkomstavdrag från sin totalinkomst på basis av vinstandelar som i Finland erhållits från placeringsfonder, hyresinkomster från bostäder som uthyrts för användning som annan bostad än fritidsbostad och på basis av andra räntor än sådana som berättigar till gottgörelse för bolagsskatt eller som är beskattningsbara enligt lagen om källskatt på ränteinkomst dra av 2 000 mark, ökat med 50 procent av det belopp med vilket dessa inkomster överstiger 2 000 mark. Avdraget kan dock uppgå till högst det sammanlagda beloppet av de inkomster som ligger till grund för avdraget och till högst 20 000 mark.


98 §

Den skattskyldige har rätt att dra av premier som han erlagt för sin egen och sin makes obligatoriska pensionsförsäkring. Dessutom har den skattskyldige rätt att dra av sina egna och sin makes frivilliga pensionsförsäkringspremier, dock inte engångspremier eller premier för separat beviljade invalidpensionsförsäkringar, till ett belopp som uppgår till högst 12 procent av förvärvsinkomstens belopp (pensionsförsäkringspremieavdrag). Folkpensionspremier är inte avdragsgilla.


101 §

Vid statsbeskattningen har den skattskyldige eller makar tillsammans rätt att från sin totalinkomst dra av 13 200 mark, om den skattskyldige eller makarna under skatteåret har försörjt ett barn som har fyllt 3 men högst 7 år (barnavårdsavdrag).

105 §

En skattskyldig eller makar tillsammans har rätt att vid kommunalbeskattningen från sin totalinkomst dra av 10 500 mark för varje minderårigt barn som han eller de har försörjt under skatteåret (barnavdrag).

106 §

Vid kommunalbeskattningen avdras från en skattskyldig fysisk persons totalinkomst 12 500 mark, om han under skatteåret har försörjt ett minderårigt barn och om stadgandena i denna lag om makar inte tillämpas på honom (ensamförsörjaravdrag).

108 §

Då fullt pensionsinkomstavdrag vid kommunalbeskattningen räknas ut, anses som full folkpension vad som under skatteåret sammanlagt har betalts till en ensamstående i form av folkpensionens basdel och tilläggsdel till fullt belopp i den första kommungruppen.

Vid uträkning av fullt pensionsinkomstavdrag för makar av vilka den ena erhåller folkpension eller familjepension enligt familjepensionslagen och den andra erhåller folkpension, ovan avsedd familjepension eller frontmannapension, anses folkpension till fullt belopp vara basdelen utökad med 85 procent av beloppet av den i 2 mom. nämnda tilläggsdelen. Sistnämnda sammanräknade belopp anses, vid uträkning av pensionsinkomstavdrag till fullt belopp, vara makens folkpension till fullt belopp, även då endast den ena av makarna erhåller ovan nämnd familjepension eller folkpension som har börjat betalas till mottagaren den 1 september 1991 eller därefter, och den andra maken inte erhåller folkpension eller frontmannapension eller ovan angiven familjepension.

Det sammanräknade belopp som avses i 2 mom. anses dock utgöra makens folkpension till fullt belopp vid uträkning av pensionsinkomstavdraget, om tilläggsdelen bestäms enligt den tilläggsdel som betalas till en ensamstående person.

109 §

Om en skattskyldig fysisk persons totalinkomst efter de avdrag som nämns ovan inte överstiger 8 800 mark, skall från inkomsten vid kommunalbeskattningen dras av nämnda inkomstbelopp (grundavdrag). Om totalinkomsten efter nämnda avdrag överstiger fullt grundavdrag, skall detta minskas med 20 procent av den överskjutande inkomsten.

120 §

Skattepliktiga tillgångar är inte


14) en personalfondsmedlems rätt till fondens tillgångar,

15) andel i Nordiska miljöfinansieringsbolagets tillgångar.

146 a §

Bostadsavdragets fulla belopp är 7 800 mark. Avdraget beviljas till fullt belopp vid beskattningen för ibruktagningsåret för den första bostaden. För de nio följande skatteåren görs bostadsavdraget på tjänstens vägnar. Under dessa år är dess belopp lika många tiondedelar av avdragets fulla belopp som det återstående antalet år som berättigar till avdraget, det ovan nämnda skatteåret inberäknat.


162 §

På ersättningar för arbetsresor som företagits innan denna lag trätt i kraft tillämpas de stadganden som gällde före denna lag.

Med avvikelse från 50 § skall skattestyrelsen för beskattningen för 1991 fastställa

1) inrikesdagtraktamentet för arbetsresor som varar längre än 10 timmar till 157 mark och för arbetsresor som varar längre än 6 timmar till 69,50 mark,

2) måltidsersättningen till 39,25 mark,

3) kilometerersättningen för arbetsresa som den skattskyldige företagit med bil som han äger eller innehar till 1,44 mark och

4) beloppet av utrikesdagtraktamenten så att de motsvarar de utrikesdagtraktamenten som statens arbetsmarknadsverk räknat ut på grundval av de sammanlagda resekostnadernas belopp.

Med avvikelse från 50 § 5 mom. avdras vid beskattningen för 1992 2,5 procent i form av inbesparade levnadskostnader, vid beskattningen för 1993 5 procent, vid beskattningen för 1994 7,5 procent, vid beskattningen för 1995 10 procent och vid beskattningen för 1996 12,5 procent.

167 b §

Vid kommunalbeskattningen för 1991 skall, innan det grundavdrag som avses i 109 § görs, ett belopp som uppgår till 14 procent av den del av löneinkomsten som överstiger 20 000 mark, dock högst 2 800 mark, dras av från den skattskyldiges totalinkomst. Om den skattskyldiges totalinkomst överstiger 60 000 mark, minskas avdraget med 14 procent av den del av totalinkomsten som överstiger 60 000 mark.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Den tillämpas första gången vid beskattningen för 1991.

Vid beskattningen av försäljningsvinster som erhållits av köp och andra överlåtelser som skett innan denna lag har trätt i kraft tillämpas de stadganden om tillfällig försäljningsvinst och vinst av egendomsöverlåtelse som gällde före denna lag.

Regeringens proposition 122/90
Statsutsk. bet. 79/90
Stora utsk. bet. 261/90

Helsingfors den 28 december 1990

Republikens President
Mauno Koivisto

Finansminister
Matti Louekoski

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.