552/1990

Utfärdat i Helsingfors den 18 juni 1990

Trafikministeriets beslut om trafikljus för vägtrafik

Trafikministeriet har med stöd av 50 § vägtrafiklagen av den 3 april 1981 (267/81) samt 54 § vägtrafikförordningen av den 5 mars 1982 (182/82) beslutat:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §

Då trafikljus används för att reglera trafik på väg som avses i 2 § vägtrafiklagen (267/81) skall bestämmelserna i detta beslut följas.

2 §

Trafikljus får endast användas på väg där den högsta tillåtna hastigheten för fordon är 70 km/h.

3 §

Då trafikljus uppsätts skall stadgandena i 51 och 54 §§ vägtrafiklagen följas.

Innan trafikljus uppsätts i anslutning till skyddsväg skall en organisation som företräder de synskadade beredas tillfälle att avge utlåtande i saken.

4 §

Trafikljus skall i enlighet med föreskrifterna i detta beslut placeras så, att de är så väl synliga som möjligt och att det tydligt framgår för vilken trafikriktning respektive signalbild är avsedd. Trafikljusanordningar får inte medföra olägenhet eller fara för trafiken och inte heller oskälig olägenhet för vägunderhållet.

2 kap.

Trafikljus vid korsning

Fordonssignaler
5 §

I fordonssignaler för reglering av trafik i korsning visas fast rött, gult eller grönt sken.

6 §

Då trafikljus i korsningar är i funktion skall alla trafikriktningar regleras med dem. Gårdsgata, tomtanslutning eller annan ringa trafikerad tillfart kan lämnas utan trafikljusreglering om de avskiljs med kantsten och om detta förfarande inte medför fara.

En skyddsväg, som är försedd med en mittrefug och som är belägen på minst 10 meters avstånd från den närmaste kanten av en trevägskorsning och invid vilken det finns högst ett körfält i vardera riktningen, kan emellertid regleras med trafikljus så att själva korsningen lämnas utan trafikljusreglering. Korsningen skall härvid vara föga trafikerad i sidoriktningen.

Om det i sådana fall som avses i 1 och 2 mom. kan uppstå oklarhet om väjningsplikten skall den anges med vägmärken.

7 §

En trafikström, som svänger åt höger och som klart har avskilts med en triangelrefug från de övriga trafikriktningarna vid tillfart och som inte korsar den lätta trafiken i samma nivå, kan lämnas utan trafikljusreglering, såvida detta inte medför fara. Den ifrågavarande trafikströmmen skall i förhållande till den övriga trafiken betecknas som väjningspliktig, såvida det inte för denna klart har reserverats ett eget körfält efter korsningen.

8 §

Då en skyddsväg är belägen högst 100 meter före primärsignalen i en trafikljusreglerad korsning på en väg där den högsta tillåtna körhastigheten överstiger 50 km/h och på en annan väg högst 60 meter före primärsignalen i en trafikljusreglerad korsning, skall den förses med trafikljus. På vägar där den högsta tillåtna körhastigheten är 50 km/h gäller denna bestämmelse inte skyddsvägar invid vilka det finns ett körfält i vardera riktningen och inte heller skyddsvägar som är belägna i en korsning som inte regleras med trafikljus. En skyddsväg som är belägen på högst 30 meters avstånd från den närmaste kanten av en trafikljusreglerad korsning skall emellertid alltid förses med trafikljus.

9 §

En fordonssignal skall ha tre ovanför varandra placerade ljusöppningar, av vilka öppningen för rött sken befinner sig överst och öppningen för grönt sken underst. Det kan finnas flera signaler med tre ljusöppningar bredvid varandra.

Då ljusöppningarna i särskilda fall inte kan placeras ovanför varandra skall de placeras bredvid varandra, med öppningen för rött sken till vänster och öppningen för grönt sken till höger.

10 §

Ljusöppningen skall vara rund. Ljusöppningen för grönt sken kan dock ha formen av en pil som avses i 22 § vägtrafikförordningen.

I en signal där ljusöppningen för grönt sken har formen av en pil, återupprepas i ljusöppningarna för rött och gult sken en pil med svarta konturer, vilken anger samma riktning som den gröna pilen, i enlighet med 22 § vägtrafikförordningen.

11 §

Det får finnas en eller två tilläggssignaler med en eller två ljusöppningar bredvid den ovan i 9 § 1 mom. avsedda fordonssignalen.

Tilläggssignaler med en ljusöppning har en öppning för grönt sken och tilläggssignaler med två ljusöppningar har öppningar för grönt och gult sken medan en sådan tilläggssignal som avses i 34 § 2 mom. har öppningar för rött och gult sken. Öppningen för grönt sken har härvid formen av en pil och i öppningen för gult eller rött sken finns en pil med svarta konturer, vilken anger samma riktning som den gröna pilen. Ljusöppningarna i tilläggssignalen skall vara belägna på samma höjd som ljusöppningarna med motsvarande färg i signalen bredvid som har tre öppningar.

12 §

Signalbilderna visas samtidigt i en primärsignal och i minst en sekundärsignal. Detta gäller emellertid inte de tilläggssignaler med en ljusöppning som avses i 11 §. Sekundärsignalen kan således utelämnas i trafikljus som uppsatts för ett kortvarigt behov för en arbetsplats skull, förutsatt att det finns endast ett körfält vid tillfart till korsning och att tillfarten är avsedd enbart för trafik som gäller arbetsplatsen.

Vid tillfart till korsning i samma körriktning med tre eller flera körfält används minst två sekundärsignaler.

Primärsignalen och sekundärsignalerna skall placeras så att föraren i ett fordon, som närmar sig korsningen eller som har stannat vid stopplinjen, kan observera den för honom avsedda primär- eller sekundärsignalen.

13 §

Primärsignalen placeras före korsningen till höger om eller ovanför en del av vederbörande körbana.

Beträffande trafik som vid tillfart dirigeras längs körfältet till vänster eller särskilt för sig längs körfälten till vänster placeras emellertid primärsignalen vänster om en del av vederbörande körbana, på mittrefugen på en dubbelriktad körbana eller ovanför en del av vederbörande körbana.

Primärsignalen placeras på stopplinjen eller i tillfartsriktningen högst fem meter efter stopplinjen, dock alltid före en skyddsväg.

14 §

Sekundärsignalen skall i förhållande till fordonets färdriktning placeras på motsatta sidan till primärsignalen. En sekundärsignal vid tillfart som har endast ett körfält kan emellertid placeras på samma sida som primärsignalen.

Sekundärsignalen placeras på en refug på körbanan i tillfartsriktningen till vänster om eller ovanför körbanan.

Sekundärsignalen placeras i första hand före korsningen, såvida inte möjligheten att uppfatta den eller dess placering vid sidan om en annan sekundärsignal förutsätter att den placeras annorlunda. En sekundärsignal skall placeras minst två och en halv meter efter primärsignalen.

15 §

Signalens nedre kant skall befinna sig minst två meter och högst fyra och en halv meter ovanför körbanans yta. Detta gäller dock inte en signal som är placerad ovanför körbanan och inte heller en sekundärsignal som är uppsatt på samma stolpe som primärsignalen.

16 §

Signalbilderna skall visas i följande ordningsföljd: rött, rött och gult samtidigt, grönt, gult, rött. I en trafikljusanordning, som även gäller plankorsning med järnväg, får signalbilden med rött och gult sken samtidigt övergå direkt till rött sken, då det är påkallat av särskilt vägande skäl.

Tilläggssignaler med en eller två ljusöppningar tillåts byta sken enligt den ordningsföljd som anges på bilderna i bilagan. Det är förbjudet att tilläggssignaler byter sken i annan ordningsföljd.

En signalbild med rött och gult sken samtidigt får visas under en tid av en till en och en halv sekund. En signalbild med gult sken är i regel beroende av hastighetsbegränsningen i tillfartsriktningen som följer:

Hastighetsbegränsning (km/h) Tiden för gult sken (s)
70 5
60 4
40-50 3

Vid reglering av svängande trafikriktningar är det möjligt att avvika från de värden som presenteras i ovanstående tabell. Tiden för en gul signalbild kan, om trafiken är datastyrd, förkortas till en tid av minst två sekunder.

17 §

Trafikljus skall i regel alltid reglera trafik. Om trafiken är mycket ringa, exempelvis under tiden kl. 24-06, kan trafikljusen emellertid släckas under denna tid, såvida detta inte medför fara.

Om trafikljusregleringen avbryts på grund av en kortvarig, tillfällig orsak eller ett tekniskt fel, skall trafikljusen såvitt det är möjligt kopplas så att de visar blinkande gult sken.

Under tiden för installering av signaler och då trafikljusregleringen avsiktligen avbryts för längre tid än ett dygn skall signalerna förses med ett vitt kors över ljusöppningarna för grönt sken, visa blinkande gult sken eller täckas över.

18 §

Då trafikljus används vid en skyddsväg som inte ansluter sig till en korsning eller vid en plankorsning med spårväg eller på en plats, där fordonstrafik korsar annan fordonstrafik på en plats som inte är en korsning, skall bestämmelserna i detta kapitel följas i tillämpliga delar.

19 §

I anslutning till de trafikljus som nämns ovan i detta kapitel kan det finnas en särskild fordonssignal (cykelsignal) för cyklister och mopedister som använder cykelbana. Om cykelsignal gäller i tillämpliga delar vad som bestäms om fordonssignal i 5-18 §§ och 38-39 §§, om inte annat följer av vad som sägs nedan.

Ovanför cykelsignalen skall det finnas en blå skylt med den i 25 § trafikförordningen avsedda vita figuren som föreställer en cykel. Figuren skall vara belyst.

Cykelsignalens nedre kant skall placeras på en höjd av minst 1,2 meter och högst 2,0 meter från körbanans eller cykelbanans yta. Det är inte nödvändigt att sätta upp en sekundärsignal, såvida särskilda omständigheter inte förutsätter detta.

Gångsignaler

20 §

I trafikljus skall vid skyddsvägar finnas särskilda signaler för gående.

21 §

En gångsignal skall ha två ovanför varandra placerade ljusöppningar, av vilka den övre visar fast rött sken och den undre fast grönt sken.

Med gångsignaler visas antingen rött eller grönt sken. Det röda skenet återger en stående person och det gröna skenet en gående person i enlighet med 28 § trafikförordningen.

Då fordonssignalerna är släckta eller då de visar blinkande gult sken, skall gångsignalerna hållas släckta.

22 §

Gångsignalen placeras i gångriktningen bakom skyddsvägen eller strax bakom den del av vägen som signalen avser, och den skall vara synlig över hela skyddsvägen eller den del av vägen som signalen avser.

Om en vägövergång är ordnad i flera delar, placeras signalerna för de olika delarna efter varandra på samma sida om skyddsvägen.

23 §

Då en trafikljusreglerad skyddsväg fortsätter såsom ett övergångsställe över en spårväg, skall trafiken även vid övergångsstället regleras med trafikljus.

24 §

Då signalbilder för fotgängare kombineras med ljudsignaler för vägledning av synskadade motsvarar ett snabbt avbrutet ljud grönt och ett långsamt avbrutet ljud rött sken.

Vid snabbt avbrutet ljud avbryts ljudet 300 gånger i minuten, ljudets och pausens tidsförhållande är 1:1. Vid långsamt avbrutet ljud avbryts ljudet 30 gånger i minuten, ljudets och pausens tidsförhållande är 1:4.

Om ljudsignalerna förorsakar omgivningen oskälig störning kan de under tiden kl. 22-07 tas ur bruk även om trafikljusregleringen i övrigt är i funktion.

3 kap.

Trafikljus för skytteltrafik

25 §

Då fordonstrafiken på en del av en väg regleras med trafikljus växelvis i endera riktningen, gäller bestämmelserna i 2 kap. i tillämpliga delar om inte annat följer av vad som sägs nedan.

En sekundärsignal kan utelämnas i sådana trafikljusanordningar som har uppsatts för kortvarigt bruk på grund av en arbetsplats eller av annan dylik anledning.

Om reglering av skytteltrafik inte gäller trafik med cykel eller moped, skall detta anges med en i anslutning till signalen uppsatt gul skylt med text. Gäller regleringen även gående, skall detta anges på motsvarande sätt.

4 kap.

Trafikljus på väg med avstängda körfält eller körfält med växlande körriktning

26 §

På en väg, där ett eller flera körfält kan användas för trafik omväxlande i den ena eller andra riktningen eller där trafiken kan stängas av på något körfält, skall signaler med ljusöppningar för fast rött, blinkande gult och fast grönt sken användas i trafikljus för reglering av fordonstrafik.

Ovanför körfält, som inte är avsedda för trafik i växlande riktning eller som inte är avstängda, får dock användas signaler med vilka endast grönt eller endast rött sken kan visas.

27 §

Signalerna skall placeras ovanför körfälten vid början av körfält med växlande körriktning eller körfält som skall stängas av, före början av körfält samt upprepas med sådana mellanrum längs körfältet som förhållandena påkallar.

28 §

Rött sken skall ha formen av ett kryss, gult sken formen av en pil riktad i 45 graders vinkel nedåt och grönt sken skall ha formen av en nedåtriktad pil i enlighet med 27 § vägtrafikförordningen. Det kan finnas en eller två gula pilar.

Har en signal flera ljusöppningar skall den för rött sken finnas till vänster, den för gult sken i mitten och den för grönt sken till höger. Ljusöppningarna skall vara anbringade på samma höjd.

5 kap.

Trafikljus vid plankorsning med järnväg, klaff- eller svängbro och brandstation samt vid färjläge

29 §

I trafikljus för reglering av vägtrafik i en plankorsning med järnväg skall användas signaler som upptill har en eller två runda ljusöppningar för blinkande rött sken och undertill en rund ljusöppning för blinkande vitt sken. Signalerna skall alltid visa antingen rött eller vitt sken. Om det finns två ljusöppningar för rött sken skall de vara anbringade bredvid varandra på samma höjd och skenet i dem skall blinka växelvis.

Blinkande vitt sken får inte användas i andra trafikljus än de som nämns i 1 mom. samt i 37 §.

30 §

I trafikljus för reglering av trafik vid klaff- eller svängbro, vid brandstation eller färjläge kan användas signaler som upptill har en eller två runda ljusöppningar för blinkande rött sken och undertill en rund ljusöppning för blinkande och för fast gult sken. Om det finns två ljusöppningar för rött sken skall de vara anbringade bredvid varandra på samma höjd och skenet i dem skall blinka växelvis.

För reglering av vägtrafik som korsar spårvägstrafik kan även sådana trafikljus som nämns i 1 mom. användas.

Signalbilderna skall visas i följande ordningsföljd: blinkande gult, fast gult, blinkande rött, blinkande gult. Då det inte föreligger något behov av reglering, är signalerna inte i bruk.

31 §

En sådan signal som avses ovan i 29 och 30 §§ skall placeras till höger om körbanan. Om det i färdriktningen finns två eller flera körfält eller om det annars föreligger skäl därtill, placeras ytterligare en signal ovanför körbanan, på en mittrefug eller till vänster om körbanan. Om det finns flera signaler skall de anbringas på samma tvärlinje på vägen, om inte särskilda förhållanden föranleder annat.

32 §

Då en signal, som nämns ovan i detta kapitel, inte gäller trafik på gång- eller cykelbana, skall detta anges med text på en gul skylt, uppsatt i anslutning till signalen.

33 §

Blinkande rött sken får inte användas i andra trafikljus än de som nämns ovan i detta kapitel. Bommar vid plankorsning med järnväg, vid klaff- eller svängbro eller vid färjläge får dock förses med trafikljus med blinkande rött sken, vilka är i funktion när bommen sänks, är nedfälld eller lyfts.

34 §

Vid en sådan plankorsning med järnväg, som är belägen i en trafikljusreglerad vägkorsning eller i omedelbar närhet av en sådan, kan trafikljusen vid vägkorsningen anordnas så att de även gäller plankorsningen. Sådana signaler får inte kopplas så att de stängs av eller så att de visar blinkande gult sken, utom då tågtrafiken på järnvägen är ringa och järnvägsunderhållaren har sett till att vägtrafiken varnas på nödvändigt sätt.

I ovan avsedd korsning kan tilläggssignalbilder med två ljusöppningar användas, med vilka signalbilder i enlighet med punk 5 i bilden i bilagan visas. Dessa signalbilder skall vara släckta då det inte förekommer någon järnvägstrafik i korsningen.

6 kap.

Övriga trafikljus

35 §

I trafikljus för reglering av vägtrafik vid tullstation kan användas runda signaler med två ljusöppningar, där öppningen det röda skenet finns ovanför öppningen för det gröna. Om det på det ställe där fordonen stannas förekommer korsande trafik eller om hastigheten hos de fordon som skall stannas inte är låg, skall emellertid signaler med tre ljusöppningar användas.

36 §

Då spårvägstrafik, till följd av skenornas exceptionella placering eller av annan dylik orsak, kan förorsaka fara för fordonstrafik eller då det eljest är skäl att varna fordonstrafiken för speciell fara, kan signaler med högst två runda ljusöppningar för blinkande gult sken användas i samband med varningsmärket. Om det finns två ljusöppningar, skall de vara anbringade bredvid varandra på samma höjd och skenet i dem skall blinka växelvis.

Ovan i 1 mom. nämnt ljus kan även användas i samband med vägmärke för skyddsväg eller väjningsplikt i korsning, då särskild orsak därtill föreligger till följd av skyddsvägens eller korsningens placering eller av annan orsak.

37 §

Då spårvägstrafik regleras särskilt för sig i förhållande till den övriga trafiken kan särskilda signaler som visar vitt sken användas, varvid bokstaven S motsvarar rött sken, ett vågrätt streck gult sken och en signalbild som har formen av en pil grönt sken.

7 kap.

Gemensamma bestämmelser

38 §

Tidsättningen för trafikljusreglering skall bestämmas så att fordon eller gående som, då trafikljus det tillåter, börjat passera korsningen, färdas över vägen eller en del av vägen, tryggt kan göra detta.

Med cykelsignal får trafik regleras samtidigt med korsande cykel- och fotgängartrafik som regleras med gångsignal, förutsatt att den punkt där trafiken korsas befinner sig på minst två och en halv meters avstånd från biltrafikens körbana.

Det är likaså tillåtet att med gångsignal reglera trafik samtidigt med korsande trafik, som regleras med gångsignal.

39 §

Då svängande trafik regleras med en signalbild som har formen av en grön pil, får inte grönt sken för fordons-, fotgängar- eller spårvägstrafik samtidigt visas i korsande riktning och inte heller för spårvägstrafik någon annan signalbild, som tillåter körning.

40 §

Den för gående avsedda gröna signalbilden får inte tändas efter det att det för biltrafiken har tänts en grön rund signalbild för sådan tillfart från vilken det är möjligt att svänga över den ovan avsedda skyddsvägen. Om trafiken styrs med trafikljus, vilkas reglering anpassas efter trafiksituationen, kan förfaras annorlunda om det inte förekommer någon svängande biltrafik vid det aktuella tillfället.

41 §

En signal skall ha en ljusöppning med en genomskärning av 200 ± 10 mm eller 300 ± 10 mm. I samband med signalen kan en bakgrundsskärm användas.

Bakgrundsskärm skall i allmänhet användas vid signaler som anbringas ovanför körbanan samt vid signaler för huvudriktningen på vägar där hastighetsbegränsningen är 60 km/h eller 70 km/h.

En cykelsignal skall ha en ljusöppning med en genomskärning av 80 ± 5 mm och 100 ± 5 mm.

42 §

Väghållaren skall se till att det ordnas ett behörigt tekniskt och trafiktekniskt underhåll för trafikljusanläggningar. För att förekomsten av fel i lamporna skall minskas bör det ordnas ett tillräckligt ofta återkommande säsongbyte av lamporna.

En automatisk övervakning av lamporna i de röda trafikljussignalerna bör ordnas, så att de trafikljus som reglerar vägtrafik kopplas att visa blinkande gult sken då en röd lampa går sönder i en gångsignal, i en primärsignal, i en enda sekundärsignal eller i flera än en sekundärsignal.

8 kap.

Ikraftträdande

43 §

Detta beslut träder i kraft den 1 november 1990.

Genom detta beslut upphävs trafikministeriets beslut av den 14 juni 1978 om trafikljus för vägtrafik (459/78) jämte senare ändringar.

Trafikljusanordningar, som redan är i bruk då detta beslut träder i kraft, skall före utgången av år 1995 ändras så att de överensstämmer med beslutet. De för synskadade avsedda akustiska anordningarna skall emellertid ändras i enlighet med 24 § före utgången av år 2000.

Sådana för synskadade avsedda akustiska anordningar som följer de gamla föreskrifterna får installeras i nya trafikljusreglerade korsningar inom ett år efter det att detta beslut trätt i kraft. Akustiska anordningar som följer både gamla och nya föreskrifter får inte användas i samma korsning.

Helsingfors den 18 juni 1990

Trafikminister
Raimo Vistbacka

Överingenjör
Olli Hintikka

Tillåtna användningssätt och tillåten ordningsföljd för tilläggssignaler med en eller två ljusöppningar

Tilläggssignal med en öppning

1 Förgrönfas till höger

2 Eftergrönfas till vänster

3 Eftergrönfas till höger

4 Extra grönfas till höger

5 Tilläggssignal till höger* i trafikljus i plankorsning med järnväg

*tilläggssignal till vänster även möjlig

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.