104/1990

Given i Helsingfors den 9 februari 1990

Lag om ändring av familjepensionslagen

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i familjepensionslagen av den 17 januari 1969 (38/69) 13 a, 16 a-16 d och 17 a §§,

dessa lagrum sådana de lyder, 13 a och 16 a-16 c §§ i lag av den 5 februari 1982 (105/82), 16 d § i lag av den 30 december 1982 (1085/82) och 17 a § i lag av den 7 november 1969 (678/69),

ändras 6 § 1 mom., 13 § 1 mom. 1 punkten, 14 §, 15 a § 6 mom., 15 b § 7 mom. och 16-19 §§ samt dessutom den svenska språkdräkten i 1 § 1 mom., 4 § 2 mom., 9 § och 15 a § 1 mom.,

av dessa lagrum 1 § 1 mom. och 4 § 2 mom. sådana de lyder i lag av den 23 december 1988 (1218/88), 9 § och 13 § 1 mom. 1 punkten sådana de lyder i lag av den 28 juli 1978 (589/78), 15 a § 1 och 6 mom. samt 15 b § 7 mom. sådana de lyder i nämnda lag av den 5 februari 1982, 16 § sådan den lyder i lag av den 20 februari 1970 (134/70), 17 § sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda lag av den 5 februari 1982 och 18 § sådan den lyder ändrad genom sistnämnda lag och nämnda lag av den 23 december 1988, samt

fogas till 1 §, sådan den lyder ändrad genom nämnda lagar av den 28 juli 1978 och den 23 december 1988, ett nytt 3 mom. i stället för det 3 mom. som har upphävts genom sistnämnda lag, till lagen nya 20-39 §§, varvid den nuvarande 20 § blir 40 §, samt kapitelrubriker framför 1, 6, 19 och 32 §§ som följer:

1 kap.

Allmänna stadganden

1 §

I Finland bosatta personer beviljas familjepension i form av efterlevandepension och barnpension samt utbildningsstöd till den efterlevande maken i enlighet med denna lag.


Kan inte utredning om förmånslåtarens död visas men är det sannolikt att förmånslåtaren har avlidit, får familjepension beviljas för viss tid.

4 §

Stadgandet i 1 mom. om att förmånstagaren skall ha varit bosatt i Finland minst fem år tillämpas dock inte på ett barn, om den som har vårdnaden om barnet får efterlevandepension efter förmånslåtaren.

2 kap.

Rätt till familjepension då förmånslåtaren har avlidit före den 1 juli 1990

6 §

Förmånstagare är förmånslåtarens barn och änka.


9 §

I efterlevandepension betalas under de förutsättningar som nämns i 9 a och 9 b §§ till en änka som inte har fyllt 65 år begynnelsepension under sex månader efter förmånslåtarens död och därefter fortsättningspension.

13 §

Änkas rätt till begynnelse- och fortsättningspension upphör:

1) om hon ingår nytt äktenskap innan hon har fyllt 50 år; eller


14 §

Till en änka vars rätt till pension upphör enligt 13 § 1 mom. 1 punkten utbetalas, om hon har fått efterlevandepension för en längre tid än ett år, i ett för allt de pensionsbelopp som hon hade haft rätt till för den följande ettårsperioden. Vid beräkningen av dem beaktas de tilläggsdelar och bostadsbidrag som hör till efterlevandepensionen i enlighet med dess sista månadsbelopp.

15 a §

Till begynnelsepensionen och fortsättningspensionen enligt 9 b § 1 punkten för en änka består av en basdel, en tilläggsdel och ett bostadsbidrag. I andra fall består efterlevandepensionen av en tilläggsdel och ett bostadsbidrag.


Bostadsbidraget fastställs enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (591/78). Om utbetalning av bostadsbidrag gäller 32 § 1 mom.

15 b §

Tilläggsdel beviljas inte, om dess belopp är mindre än 20 mark per månad.

16 §

Har en pensionstagare bott sex månader utan avbrott i en kommun som hör till en annan kommungrupp än den kommun enligt vars dyrhetsgrupp pensionens tilläggsdel betalas, ändras tilläggsdelen räknat från ingången av följande månad i enlighet med den kommungrupp till vilken den kommun hör som pensionstagaren då bor i.

17 §

Har de inkomster som inverkar på tilläggsdelen stigit med minst 4 000 mark jämfört med den inkomst enligt vilken tilläggsdelen har fastställts, skall tilläggsdelen i motsvarande mån rättas eller dras in. Tilläggsdelens belopp rättas även på pensionstagarens ansökan, om de inkomster som påverkar tilläggsdelen har förändrats så att tilläggsdelen bör höjas. Har pensionsanstalten kännedom om förutsättningar för en höjning av tilläggsdelen, kan höjningen göras också utan ansökan.

Har vid fastställandet av tilläggsdelen beaktats en pension eller motsvarande fortlöpande prestation eller ersättning enligt någon annan lag eller en förordning eller en offentligrättslig pensionsstadga, skall tilläggsdelen räknas som inkomst till sitt tidigare belopp när den fastställs på nytt, om inte grunderna för bestämmandet av förmånen har förändrats. Härvid skall dock iakttas vad som följer av familjepensionernas indexbundenhet.

18 §

Pensionens tilläggsdel kan förvägras eller minskas för viss tid eller varaktigt, om pensionstagaren

1) har skänkt bort egendom eller på något annat sätt försvagat sin ekonomiska ställning till den grad att det har inverkat på hans rätt att få pensionens tilläggsdel eller väsentligt har påverkat dess storlek och pensionstagaren har vetat eller bort veta att åtgärden kan inverka på tilläggsdelen, eller

2) i en ansökan eller anmälan som har gjorts för fastställande av tilläggsdel uppsåtligen har lämnat oriktiga uppgifter om de inkomster eller den förmögenhet som inverkar på tilläggsdelen och av denna orsak har fått tilläggsdel utan grund eller till ett för stort belopp.

Om det senare konstateras att ett lagakraftvunnet beslut genom vilket pensionens tilläggsdel med stöd av 1 mom. har förvägrats eller minskats är oskäligt för pensionstagaren, kan pensionsanstalten rätta beslutet.

3 kap.

Rätt till familjepension då förmånslåtaren har avlidit den 1 juli 1990 eller därefter

19 §

Förmånstagare är förmånslåtarens barn och efterlevande make.

Som förmånslåtarens barn anses också barn som nämns i 7 § 1-3 punkten samt barn som vid förmånslåtarens död har bott i samma hushåll som förmånslåtaren och för vilkas underhåll denne har svarat.

En och samma person kan inte samtidigt vara förmånstagare efter två eller flera förmånslåtare. Ett föräldralöst barn har dock rätt till barnpension efter två förmånslåtare.

Med föräldralöst barn avses ett barn som saknar båda föräldrarna.

20 §

Ett barn har rätt till barnpension, om det

1) inte har fyllt 18 år, eller

2) har fyllt 18 men inte 21 år och studerar på heltid eller deltar i yrkesutbildning.

Ett barn som får invaliditetspension enligt folkpensionslagen har inte rätt till barnpension.

21 §

Rätt till efterlevandepension har en efterlevande make som inte har fyllt 65 år,

1) om den efterlevande har eller har haft ett gemensamt barn med förmånslåtaren och äktenskapet har ingåtts innan förmånslåtaren fyllde 65 år, eller

2) om den efterlevande vid förmånslåtarens död har fyllt 50 år och äktenskapet har ingåtts innan den efterlevande har fyllt 50 år och förmånslåtaren 65 år och äktenskapet har varat minst fem år.

Om en änka är född före den 1 juli 1950, förutsätter efterlevandepensionen en minimiålder av 40 år i stället för den ålder av 50 år som nämns i 1 mom.

Efterlevandepensionen betalas som begynnelsepension under sex månader efter förmånslåtarens död och därefter som fortsättningspension.

En efterlevande make som får invaliditets- eller arbetslöshetspension eller förtida ålderdomspension enligt folkpensionslagen eller frontmannapension enligt lagen om frontmannapension (119/77) har inte rätt till efterlevandepension. Till en efterlevande make som får ovan nämnd pension betalas dock i begynnelsepension det belopp med vilket begynnelsepensionen skulle överstiga en sådan pension.

22 §

En efterlevande make har inte rätt till efterlevandepension enligt 21 § 1 mom. 1 punkten, om ett där nämnt barn har givits som adoptivbarn före förmånslåtarens död eller är förmånslåtarens barn som den efterlevande har adopterat efter förmånslåtarens död.

Får den efterlevande maken efterlevandepension enligt denna lag på basis av ett tidigare äktenskap, har den efterlevande inte rätt till någon ny familjepension.

23 §

Rätt till familjepension har inte den som genom brott uppsåtligen har orsakat förmånslåtarens död.

24 §

En förmånstagares rätt till familjepension uppkommer den dag då förmånslåtaren avlider. Om en efterlevande make eller ett barn vid förmånslåtarens död saknar rätt till pension, uppkommer rätten till pension då den efterlevande eller barnet uppfyller pensionsvillkoren.

Om ett barn föds efter förmånslåtarens död, uppkommer den efterlevande makens rätt till pension enligt 21 § 1 mom. 1 punkten den dag då förmånslåtaren avled.

25 §

Rätten till barnpension upphör vid ingången av månaden efter den då

1) barnet fyller 18 år,

2) ett barn som avses i 20 § 1 mom. 2 punkten inte längre uppfyller villkoren i nämnda punkt,

3) barnet adopteras av någon annan än den efterlevande eller dennes make

4) barnet beviljas invaliditetspension enligt folkpensionslagen, eller då

5) vårdnaden om ett barn som vid förmånslåtarens död har bott i samma hushåll som förmånslåtaren och för vars underhåll denne har svarat övertas av barnets egna föräldrar.

26 §

Rätten till begynnelse- och fortsättningspension upphör vid ingången av månaden efter den då

1) den efterlevande maken fyller 65 år eller

2) den efterlevande ingår nytt äktenskap före fyllda 50 år.

Rätten till fortsättningspension upphör om den efterlevande maken beviljas förtida ålderdomspension enligt folkpensionslagen. Fortsättningspension betalas inte för den tid för vilken den efterlevande får invaliditets- eller arbetslöshetspension enligt folkpensionslagen.

Om ett äktenskap som nämns i 1 mom. 2 punkten upplöses inom fem år och den efterlevande maken inte har rätt till efterlevandepension enligt denna lag på basis av det upplösta äktenskapet, börjar den indragna efterlevandepensionen på ansökan löpa på nytt.

27 §

Till en efterlevande make vars rätt till pension upphör enligt 26 § 1 mom. 2 punkten och som har fått efterlevandepension för minst ett år betalas i ett för allt den efterlevandepension som den efterlevande skulle ha haft rätt till för de följande tre åren. Grunden för engångsbetalningen är den månadspension som den efterlevande senast hade rätt till. I beloppet ingår inte bostadsbidrag.

Om en indragen efterlevandepension börjar löpa på nytt enligt 26 § 3 mom., dras engångsbeloppet av från pensionen så att en tredjedel av det pensionsbelopp som betalas vid varje tid dras av under högst nio år.

Efter en och samma förmånslåtare betalas endast ett engångsbelopp.

28 §

Till barnpensionen hör alltid pensionens grundbelopp som är 1 572 mark per år. Till pensionen till ett barn under 18 år hör dessutom ett kompletteringsbelopp vars fulla belopp är 2 100 mark per år.

Då kompletteringsbeloppet beräknas skall familje- och försörjningspensioner som nämns i 26 § 1 mom. 1-4 punkten och 5 mom. folkpensionslagen och som barnet varaktigt uppbär efter en förmånslåtare beaktas så, att från det fulla kompletteringsbeloppet avdras 50 procent av den del av det sammanlagda beloppet av dessa förmåner som överstiger 1 460 mark per år.

Till ett föräldralöst barn betalas barnpension efter båda föräldrarna.

29 §

Begynnelsepensionen till en efterlevande make består av en basdel, en tilläggsdel och ett bostadsbidrag. Detsamma gäller en efterlevande makes fortsättningspension, då

1) den efterlevande har ett barn under 18 år tillsammans med förmånslåtaren eller

2) den efterlevandes eller förmånslåtarens barn som inte har fyllt 18 år bor i samma hushåll som den efterlevande och gjorde detta redan vid förmånslåtarens död.

I andra fall än de som nämns i 1 mom. består den efterlevande makens fortsättningspension av en tilläggsdel och ett bostadsbidrag.

Om efterlevandepensionens basdel, tilläggsdel och bostadsbidrag gäller 15 a § 2-6 mom.

30 §

Efterlevandepensionens tilläggsdel bestäms enligt 15 b, 15 d och 15 f §§. Av pensionstagarens arbetsinkomst beaktas dock endast 60 procent när årsinkomsten fastställs. Som arbetsinkomst anses löneinkomst samt den del av inkomst av rörelse, yrke, gårdsbruk eller någon annan förvärvsverksamhet som skall anses som skälig ersättning för det arbete som har utförts i förvärvsverksamheten. Som arbetsinkomst betraktas också arbetslöshetsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (602/84) samt dagpenning på grund av arbetsoförmåga eller någon därmed jämförbar ersättning för förlorad förvärvsinkomst, om ersättningen betalas för ett år eller en kortare tid.

Om justering av tilläggsdelen gäller 16-18 §§.

31 §

Har en pension som inverkar på barnpension förändrats av någon annan orsak än indexbundenheten, skall pensionens belopp justeras.

4 kap.

Särskilda stadganden

32 §

Familjepension betalas från ingången av månaden efter den då pensionsrätten uppkom. Familjepension betalas, dock inte utan särskilda skäl för en längre tid än ett år innan pension söktes.

Har för den tid för vilken en förmånstagare senare beviljas folkpension betalts familjepension, anses den sistnämnda som delbetalning av folkpensionen och tilläggen till den.

33 §

Till den som får efterlevandepension enligt denna lag kan betalas utbildningsstöd. Av särskilda skäl kan utbildningsstöd betalas också sedan rätten till efterlevandepension upphörde. Utbildningsstödet ersätter kostnaderna för utbildning till ett yrke i vilket den efterlevande maken bedöms kunna skaffa sig sin huvudsakliga utkomst.

Som utbildningskostnader anses kostnader för studier och studiemateriel samt av utbildningen orsakade merkostnader för bostad, föda och nödvändiga arbetskläder samt nödvändiga resekostnader. Som utbildningskostnader kan också ersättas barnavårdskostnaderna under utbildningstiden.

Om den som får utbildningsstöd inte studerar regelbundet eller om studierna inte visar sig vara framgångsrika, kan det beviljade utbildningsstödet dras in.

Närmare stadganden om beviljande av utbildningsstöd utfärdas genom förordning.

34 §

Socialförsäkringskommissionen skall, utöver vad som stadgas i 67 § folkpensionslagen, fastställa de inkomster som påverkar efterlevandepensionens tilläggsdel, med undantag av de förmåner som nämns i 26 § 1 mom. folkpensionslagen eller andra med dem jämförbara förmåner.

35 §

Omhänderhas vårdnaden om ett minderårigt barn inte av dess förmyndare, kan pensionen betalas till den som har vårdnaden om barnet. Innan pensionen betalas ut skall folkpensionsanstalten höra socialnämnden.

Barnpensionen kan betalas till socialnämnden, om det av särskilda skäl inte kan anses ändamålsenligt att pensionen betalas till den som har rätt att lyfta den. Pensionen kan i sådana fall med socialnämndens samtycke också betalas till någon annan.

Om barnet har fyllt 15 år kan pensionen med förmyndarens samtycke betalas till barnet självt. Pensionen kan betalas till barnet också utan förmyndarens samtycke, om det finns särskilda skäl.

36 §

Folkpensionsanstaltens kostnader för förmåner som beviljas enligt denna lag betalas av statens medel med iakttagande på motsvarande sätt av vad som stadgas om betalning av statens andel av kostnaderna för folkpensionens tilläggsdel till folkpensionsanstalten. Staten betalar dock på förhand 90 procent av de pensionsbelopp som har sänts för utbetalning.

Förvaltningskostnader i fråga om verksamheten enligt denna lag hänförs till folkpensionsanstaltens förvaltningskostnader.

37 §

Om inte något annat stadgas i denna lag, iakttas dessutom i tillämpliga delar 35, 37-39, 39 b-42, 42 b-43, 44-46, 69-73, 74-75, 79-83 och 84-88 a §§ folkpensionslagen. Barnpension får dock utan hinder av kravet enligt 41 § folkpensionslagen på tio års boende i Finland betalas till ett barn vars vårdnadshavare får efterlevandepension efter samma förmånslåtare som barnet.

Den som är missnöjd med prövningsnämndens beslut får söka ändring hos försäkringsdomstolen också i de fall som avses i 18 § 1 mom.

Om bindande av pensionerna enligt denna lag vid levnadskostnaderna gäller på motsvarande sätt lagen om bindande av de i folkpensionslagen stadgade pensionerna och understöden vid levnadskostnaderna (348/56).

38 §

Banker och andra penninginrättningar är skyldiga att på begäran lämna pensionsanstalten, socialförsäkringskommissionen, prövningsnämnden och försäkringsdomstolen de uppgifter som behövs för att rätten till efterlivandepension eller pensionens storlek skall kunna klarläggas.

39 §

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.


Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.

Om förmånslåtaren har avlidit innan denna lag har trätt i kraft och barnet fyller 16 år efter ikraftträdandet, har barnet med avvikelse från 12 § 1 mom. 1 punkten rätt att få barnpension tills det fyller 18 år. Till en änka som försörjer ett sådant barn betalas med avvikelse från 13 § 2 mom. för motsvarande tid sådan fortsättningspension som betalas med stöd av 9 b § 1 punkten. Därefter har änkan med avvikelse från 9 b § 3 punkten rätt till fortsättningspension, om hon har fyllt 40 år vid den tidpunkt då barnet fyller 18 år.

En barnpension, som ett barn har rätt till med stöd av 8 § 1 mom. familjepensionslagen efter en förmånstagare som avlidit innan denna lag träder i kraft, ändras räknat från den 1 juli 1990 till barnpension enligt 28 §. Har pensionsanstalten inte vid denna tidpunkt de uppgifter som behövs för att fastställa kompletteringsbeloppet, beviljas detta på ansökan. Ändras barnpensionen på anfört sätt till barnpension enligt 28 § skall pensionen utbetalas så länge som rätten till pensionen fortgår, efter förskottsinnehållning på skatt minst till ett lika stort belopp som den pension som har betalts innan lagen träder i kraft.

Om en änka får pension när denna lag träder i kraft, tillämpas 15 b § 7 mom. då familjepensionen i övrigt justeras efter ikraftträdandet.

Utöver vad som stadgas i 21 § 1 och 2 mom. har en kvinna rätt till efterlevandepension, om hon har fyllt 40 år och lever i äktenskap med förmånslåtaren då lagen träder i kraft, och om äktenskapet har ingåtts innan förmånslåtaren hade fyllt 65 år och vid dennes död hade fortgått minst tre år.

Vad denna lag stadgar om barn tillämpas på adoptivbarn också när domstolen har gett sitt samtycke till adoptionen före den 1 januari 1980. Dessa adoptivbarn har inte rätt till barnpension efter sina biologiska föräldrar.

Markbeloppen i denna lag motsvarar det poängtal för det officiella levnadskonstnadsindexet enligt vilket storleken av de folkpensioner som utbetalades i mars 1981 har beräknats.

Regeringens proposition 173/89
Socialutsk. bet. 36/89
Stora utsk. bet. 224/89

Helsingfors den 9 februari 1990

Republikens President
Mauno Koivisto

Social- och hälsovårdsminister
Mauri Miettinen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.