930/1989

Given i Helsingfors den 20 oktober 1989

Förordning om ändring av byggnadsförordningen

På föredragning av miljöministern

upphävs i byggnadsförordningen av den 26 juni 1959 (266/59) 5 § 5 mom., 85 § 3 mom., 97 §, 137 § 2 mom., och 138-140 §§, av dem 5 § 5 mom. sådant det lyder i förordning av den 24 september 1982 (718/82), 137 § 2 mom. sådant det lyder i förordning av den 10 oktober 1969 (628/69), 138 § sådan den lyder i förordning av den 5 februari 1982 (87/82) och 139 § sådan den lyder i förordning av den 16 december 1966 (673/66),

ändras 1 § 2 och 4 mom., 6, 11, 16 och 50-52 §§, 53 § 2 och 4 mom., 61 § 3 mom., 63 § 2 mom., 64 § 1 mom., 65-69 §§, 70 § 2 och 3 mom., 73 §, 74 § 1 mom., 75, 77, 79, 85 a, 88 och 89 §§, 90 § 2 mom., 91 § 1 mom., 95 § 4 mom., rubriken för 11 kap., 107-110 §§, 121-124 §§, 125 § 2 och 3 mom., 127 §, 129 § 2 mom., 130 och 132 §§, 133 § 2 och 3 mom., 137 § 1 mom. och 146 § 1 mom.,

av dessa lagrum 1 § 4 mom., 61 § 3 mom. och 127 § sådana de lyder i förordning av den 14 februari 1975 (116/75), 11, 65, 79 och 124 §§ sådana de lyder delvis ändrade genom förordning av den 7 april 1978 (268/78), 50 § sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda förordning av den 10 oktober 1969 och förordning av den 31 oktober 1973 (791/73), 51 § sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda förordningar av den 10 oktober 1969, den 31 oktober 1973 och den 14 februari 1975 samt förordningar av den 10 oktober 1980 och den 13 juli 1984 (687/80 och 553/84), 52 § sådan den lyder delvis ändrad genom förordning av den 26 september 1975 (745/75), 53 § 2 mom. och 125 § 2 mom. sådana de lyder delvis ändrade genom nämnda förordning av den 7 april 1978 och förordning av den 16 mars 1979 (310/79), 53 § 4 mom., 85 a § och 125 § 3 mom. sådana de lyder i nämnda förordning av den 31 oktober 1973, 64 § 1 mom., 69 och 132 §§ sådana de lyder i nämnda förordning av den 16 december 1966, 88 § sådan den lyder ändrad genom nämnda förordningar av den 31 oktober 1973 och den 7 april 1978, 91 § 1 mom. sådant det lyder i förordning av den 11 juni 1965 (334/65), 95 § 4 mom. sådant det lyder i förordning av den 18 mars 1988 (240/88), 121 § sådan den lyder ändrad genom nämnda förordningar av den 10 oktober 1969 och den 31 oktober 1973, 122 § sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda förordningar av den 14 februari 1975 och den 10 oktober 1980, 123 § sådan den lyder delvis ändrad genom nämnda förordningar av den 11 juni 1965 och den 13 juli 1984 samt 130 § och 137 § 1 mom. sådana de lyder i nämnda förordning av den 5 februari 1982, samt

fogas till förordningen en ny 13 §, i stället för den 13 § som upphävts genom förordning av den 30 december 1977 (1080/77), till 49 § ett nytt 2 mom., till 80 §, sådan den lyder i nämnda förordning av den 11 juni 1965, ett nytt 3 mom., till 90 § ett nytt 3 mom., till 120 § ett nytt 2 mom. samt till forordningen nya 130 a, 132 a, 147 b, 149 a och 157 a §§ som följer:

1 §

Miljöministeriet skall se till att de föreskrifter om byggande som har meddelats av statliga myndigheter jämkas samman. Byggföreskrifter på lägre nivå än lagar och förordningar får inte utan särskilda skäl avvika från föreskrifterna i byggbestämmelsesamlingen. Innan avvikande föreskrifter meddelas skall miljöministeriets utlåtande begäras.


Miljöministeriet meddelar föreskrifter om de beteckningar som skall användas i planer samt anvisningar om planbeskrivningens struktur och om de föreskrifter som bör användas i planer.

6 §

Försvarsministeriet får utan byggnadstillsynsmyndighetens tillstånd uppföra byggnader, konstruktioner och inrättningar som tjänar militära syften på fästningsområden och militära flygfält, på övningsområden samt på andra motsvarande områden som är i dess besittning.

11 §

Vid behov föreskrivs i instruktionen om befogenheterna och uppgifterna för en sektion inom byggnadsnämnden och för tjänsteinnehavare som är underställda nämnden, om kommunens övriga tjänsteinnehavares medverkan i byggnadstillsynen och om myndigheternas förfarande vid inspektionen av en byggnads anpassning till miljön.

13 §

Byggnadsnämnden skall i enlighet med de lokala förhållandena övervaka att byggnaderna, deras fasader och andra yttre delar samt sådana gårdsområden, konstruktioner och anläggningar som påverkar miljöbilden är i behörigt skick och att de inte förfular miljön.

16 §

I byggnadsordningen kan meddelas föreskrifter om byggnadsrätt och byggnaders avstånd från varandra och strandlinjen samt om gränserna för en tomt eller byggnadsplats.

49 §

Vad som stadgas om byggnadslov i detta kapitel gäller i tillämpliga delar tillstånd som avses i 42 a § 1 mom. byggnadslagen och 50 § i denna förordning.

50 §

Åtgärdstillstånd skall, även om byggnadslov eller annat tillstånd inte behövs, sökas för

1) användning av en byggnad eller del därav för ett väsentligt annat ändamål än det för vilket den har använts eller enligt byggnadslovet skall användas,

2) delning av en lägenhet, samt för ändring av en bärande konstruktion, brandteknisk sektion eller utrymningsväg i en byggnad och för andra motsvarande ändringar av konstruktioner, utom då åtgärden inte påverkar byggnadens säkerhet eller hygieniska förhållanden,

3) placering av en konstruktion eller anläggning som betydligt påverkar markanvändningen i omgivningen, såsom placering av ett större lager, ett avgränsat idrotts- eller samlingsområde eller ett område för husvagnar som inte inrättas enligt lagen om friluftsliv (606/73),

4) uppförande av master, skorstenspipor, cisterner, broar, minnesmärken av offentlig karaktär, bullerhinder, skidliftar samt andra konstruktioner och anläggningar som betydligt påverkar miljöbilden,

5) hållande på land eller i vatten av husvagn eller husbåt eller annan därmed jämförlig rörlig anordning som skall användas för annat än sedvanlig utflyktsverksamhet eller båtsport, om inte placeringsplatsen har godkänts på det sätt som stadgas ovan,

6) placering av försäljnings-, informations- och reklamanordningar, om inte anordningen är obetydlig eller placeras på ett sätt som godkänts i byggnadslovet eller om inte lösningen annars har godkänts av byggnadsnämnden, samt för

7) ändring av en byggnads fasad och en sådan ändring i fönsterindelningen, ytterväggens beklädning eller taktäckningsmaterialet eller dessas färgsättning som väsentligt påverkar byggnadens yttre samt för byggande av ett fast staket och en större brygga.

I byggnadsordningen kan föreskrivas att 1 mom. 3-7 punkten inte skall tillämpas, om tillämpning av dem endast inom en del av kommunen och om anmälningsförfarande i stället för tillståndsförfarande. Ett tillstånd som avses i dessa punkter är inte heller nödvändigt, om åtgärden grundar sig på en fastställd generalplan, en stads-, byggnads- eller strandplan eller om kommunen har godkänt byggande av bro, bullerhinder eller annan konstruktion i anslutning till byggande av väg eller gata.

Vad som stadgas i 1 mom. 6 punkten tillämpas inte på vägskyltar som tjänar allmänna behov och som placerats ut av en myndighet eller med tillstånd av den, ej heller på anordningar på vilken 19 § lagen om naturskydd skall tillämpas.

51 §

Byggnadslov skall sökas skriftligen. Till ansökan skall, till den del tillståndsmyndigheten inte innehar handlingarna, fogas

1) utredning om att sökanden innehar tomten eller byggnadsplatsen,

2) utdrag ur baskartan över området, på stads-, byggnads- eller strandplaneområden dock utdrag ur en sådan plan, utdrag ur fastighetsregistret och tomtkarta samt

3) huvudritningar som har gjorts och undertecknats av en kompetent planerare.

Enligt byggnadsnämndens prövning kan ett tillståndsärende behandlas också på grundval av annan utredning, om till ansökan har fogats sådana byggnadsritningar som är nödvändiga för bedömning av projektet, såsom utredning om byggnadens placering, om användningen av den våningsyta som får byggas och om byggnadens omfattning i övrigt, ändamålet för dess användning samt dess inverkan på grannarnas situation och på miljön. För att byggnadsarbetet skall kunna inledas eller fortsättas krävs dock att den myndighet som nämnts i tillståndsbeslutet har godkänt utredningen eller planen för arbetsskedet.

Vid behov kan av sökanden också krävas andra slags utredningar som är nödvändiga för bedömning av ansökan. Om det behövs för bedömning av ansökan, planen, utredningen eller byggnadsarbetet, kan byggnadsnämnden av särskilda skäl kräva att sökanden skall uppvisa en sakkunnigs utlåtande.

Sökanden skall i samband med ansökan om tillstånd lämna de uppgifter om byggandet, byggnaderna och lägenheterna som kommunen med stöd av 7 b § lagen om befolkningsböcker skall ge för hemortsregistret och den officiella statistiken.

52 §

Innan en ansökan om byggnadslov avgörs skall på byggnadsplatsen förrättas syn för att utreda hur byggnaden passar in i omgivningen, bedöma verkningarna av byggandet och höra grannarna, om detta inte skall anses onödigt. Sökanden och innehavarna av grannfastigheterna skall underrättas om tidpunkten för synen.

Byggnadsnämnden skall vid behov innan byggnadslovsärendet avgörs inhämta utlåtanden av hälsovårds- och brandmyndigheterna samt av andra myndigheter.

Om byggnadslov söks för ett område som ingår i ett av statsrådet godkänt program angående skyddsområden vilka avses i lagen om naturskydd, skall länsstyrelsens utlåtande inhämtas. Utlåtandet skall avges utan dröjsmål.

53 §

När en ansökan avgörs skall det ses till

1) att byggnaden är lämplig på platsen i fråga samt att den är proportionerlig och passar in i omgivningen,

2) att till tomten eller byggnadsplatsen finns en användbar infartsväg eller att det är möjligt att anordna en sådan och att byggnadens höjdläge står i rätt proportion till grannfastigheten samt till gatu- och avloppsnivåerna,

3) att byggnaden inte placeras eller byggs så att den orsakar grannfastigheterna onödigt men eller försvårar deras ändamålsenliga bebyggande,

4) att byggnaden och dess utrymmeslösningar uppfyller kraven på säkerhet, hygien och social funktionsduglighet samt kraven på god energihushållning och att fastigheten är ändamålsenlig vad gäller användning och service, samt

5) att byggnaden är ändamålsenligt planerad, att konstruktionerna uppfyller de krav som ställs på dem och att för hälsan ofarligt byggnadsmaterial används.


När en ansökan eller anmälan som avses i 50 § 3-7 punkten behandlas, skall denna paragraf tillämpas endast till den del det behövs för att uppskatta åtgärdens verkan på markanvändningen och miljön.


61 §

I byggnadslovet eller av särskilda skäl medan byggnadsarbetet pågår kan föreskrivas att specialritningar och utredningar skall tillställas byggnadstillsynsmyndigheten. Miljöministeriets beslut om typgodkännande ersätter nämnda utredningar och ritningar till den del ärendet skall anses vara utrett i beslutet om typgodkännande.

63 §

Byggnadsnämnden skall, vid behov i samverkan med andra kommunala myndigheter sörja för tillsynen över ett byggnadsarbete som kräver tillstånd, genom att under de arbetsskeden där detta anses nödvändigt inspektera att arbetet överensstämmer med det tillstånd som har beviljats och de ritningar som har godkänts samt att byggandet i övrigt motsvarar de krav som ställs på det. Byggnadsnämnden kan dock efter ansökan tillåta att uppförandet av en byggnad som inte är en bostadsbyggnad övervakas av byggherren enligt en övervakningsplan som nämnden har godkänt. Ett beslut härom kan vid behov återtas.

64 §

Innan ett nybygge påbörjas skall den kommunala myndighet som anges i instruktionen utmärka byggnadsplatsen och byggnadens höjdläge i enlighet med de godkända ritningarna, om inte något annat föreskrivs i byggnadslovet.


65 §

Om de syner och inspektioner som skall förrättas medan byggnadsarbetet pågår föreskrivs i tillståndsbeslutet. Dessutom kan även andra syner och inspektioner som anses nödvändiga förrättas.

En nybyggnad eller del därav får inte tas i bruk innan den har godkänts vid slutsynen.

66 §

Om det med hänsyn till yrkesskickligheten hos den som har gjort specialritningen och utredningen samt till andra faktorer som inverkar på saken anses lämpligt, kan byggnadsnämnden besluta att den som har gjort ritningen eller utredningen eller en annan person som har tillräcklig yrkesskicklighet och kompetens i enlighet med sitt samtycke skall kontrollera byggnadsarbetets planenlighet och genom att göra anteckning i handlingarna bekräfta att kontrollen har utförts.

67 §

Har ett byggnadsarbete påbörjats men inte fullbordats inom den tid som stadgas i 150 §, kan byggnadsnämnden av skäl som anknyter till säkerheten, hygienen eller miljöbilden ålägga ägaren att slutföra arbetet helt eller delvis eller att vidta andra åtgärder som saken kräver.

Inställs en påbörjad rivning av en byggnad utan giltigt skäl, kan byggnadsnämnden av orsaker som nämns i 1 mom. föreskriva en viss tid inom vilken rivningsarbetet och uppsnyggningen av omgivningen skall slutföras.

68 §

Vid varje bygge skall finnas en av byggnadsnämnden godkänd person, som leder byggnadsarbetet och ansvarar för dess utförande. Såsom sådant bygge anses likväl ej uppförande eller rivning av mindre eller till sin uppbyggnad enkel konstruktion, anläggning eller byggnad, ej heller mindre grävningsarbete.

Byggnadsarbete må icke påbörjas, förrän byggnadsnämnden godkänt ansvarig arbetsledare. Till ansökan eller anmälan därom skall fogas vederbörandes skriftliga åtagande att såsom ansvarig arbetsledare leda arbetet.

Till ovan i 1 mom. avsedd ansvarig arbetsledare må antagas endast person, som vid teknisk skolas byggnadsavdelnings lärolinje avlagt teknikerexamen eller motsvarande tidigare examen eller högre examen på byggnadslinjen vid annan läroanstalt. Därutöver skall han ådagalägga att han äger erforderlig praktisk erfarenhet av yrket. Byggnadsnämnden må till ansvarig arbetsledare för enklare byggnadsarbete godkänna person, som inte äger stadgad kompetens, men som prövas äga tillräckliga förutsättningar därför.

Byggnadsnämnden må, då skäl därtill föreligger, återkalla godkännande av ansvarig arbetsledare.

69 §

Förekommer vid ett bygge svårutförbara konstruktioner eller är arbetet annars svårutförbart och anses den ansvarige arbetsledarens kompetens inte tillräcklig, skall byggnadsnämnden besluta att ledningen av byggnadsarbetet till den del som nämns i beslutet skall anförtros en person som har tillräcklig kompetens därtill (ledare av svårutförbara byggnadsarbeten). Den ledare av svårutförbara byggnadsarbeten som har godkänts av byggnadsnämnden ansvarar för utförandet av arbetet till den del det leds av honom.

På en ledare av svårutförbara byggnadsarbeten tillämpas vad 68 § 2 och 4 mom. stadgar om ansvarig arbetsledare.

70 §

Uppgifterna och ansvaret för en arbetsledare som avses i 68 och 69 §§ börjar omedelbart sedan beslutet om hans godkännande har fattats. Han skall i fråga om det arbete som han leder se till

1) att byggnadsarbetet utförs i enlighet med det beviljade tillståndet och att de stadganden och föreskrifter som gäller byggandet iakttas, samt

2) att de nödvändiga anmälningarna för övervakning av arbetet görs samt att syn och inspektion begärs i bestämda arbetsskeden.

Miljöministeriet kan i byggbestämmelsesamlingen meddela föreskrifter och anvisningar om en ansvarig arbetsledares uppgifter.

73 §

Tekniska eller andra motsvarande utrymmen som tjänar byggnadens användningsändamål samt gavlar och torn får byggas utöver den takhöjd som föreskrivs i stadsplanen, om byggnadsnämnden anser att de harmonierar med miljöbilden och inte medför betydande men för grannarna.

Om inte något annat föreskrivs i stadsplanen, kan byggnadsnämnden tillåta att i en byggnad sockelplattan för en grundmur eller grundpelare, sockel, trappsteg, portstolpar och dörrposter, ljusbrunnar, bränslestörtar och andra dylika schakt, reservutgångar från skyddsrum, burspråk, balkonger, taklister, skyddstak och andra sådana byggnadsdelar samt en sådan del av ytterväggen som orsakas av tilläggsisolering i ringa mån får sträcka ut sig över tomtgränsen mot en gata eller ett annat allmänt område eller över byggnadsytan så som kommunen har beslutat härom.

De byggnadsdelar som sträcker sig ut över tomtgränsen eller byggnadsytan får inte medföra att den tillåtna våningsytan på tomten överskrids.

74 §

Den mark som hör till ett byggnadskvarter skall hållas snygg och får inte i strid med det användningsändamål som angetts i stadsplanen begagnas för störande upplagring eller annan därmed jämförbar verksamhet. Byggnadsnämnden kan bestämma om en ändamålsenlig reglering av dylik mark och om dess underhåll. Fastighetsägaren har, om inte något annat föreskrivs i stadsplanen eller i byggnadsordningen eller byggnadsnämnden av särskilda skäl annorlunda besluter rätt att bygga ett staket vid tomtgränsen. Byggnadsnämnden beslutar vid behov om skyldigheten att bygga ett staket, om dess beskaffenhet och placering samt om fördelningen av kostnaderna.


75 §

Under en byggnad får finnas en källarvåning. Av särskilda skäl kan det tillåtas att två källarvåningar byggs ovanpå varandra. Vad som här sägs tillämpas inte om det finns andra föreskrifter i stadsplanen om byggande av källare.

På en vind som byggs utöver de våningar som anges i stadsplanen får inte finnas utrymmen som räknas in i byggnadens våningsyta, om inte något annat föreskrivs i stadsplanen.

77 §

En byggnad skall vara ändamålsenlig och även lämpa sig för barn, åldringar och handikappade enligt vad byggnadens användning förutsätter.

Byggnadens utformning och färgsättning samt dess yttre i övrigt skall passa in i omgivningen.

Byggnaden skall uppföras av material som inte är hälsovådliga och också i övrigt så att men för hälsan inte uppkommer. Genom byggnadsplanering skall man försöka hindra att olycksfall inträffar.

79 §

Ljudisoleringen och bullerskyddet i en byggnad skall vara tillfredsställande med beaktande av rumsanvändningen.

80 §

Placeras ett arbetsrum helt och hållet eller till minst hälften i ett utrymme under markytan, skall vid planeringen av utrymmet fästas speciell uppmärksamhet vid tillräcklig ventilation, säkerhet i fråga om utrymningsvägar samt ändamålsenlig belysning och erforderliga reservsystem.

85 a §

Förvaltnings- och servicebyggnaderna för ett offentligrättsligt samfund eller sådana affärs- och servicelokaliteter till vilka alla med tanke på jämlikheten bör ha tillträde samt tomterna och byggnadsplatserna för dem skall lämpa sig även för sådana personers bruk vilkas förmåga att röra sig, handla och orientera sig är begränsad på grund av ålder, skada eller sjukdom.

88 §

Uppvärmningen och ventilationen i en byggnad skall ordnas så att byggnadens inomhusklimat med beaktande av användningen av olika utrymmen uppfyller kraven på hygien.

Uppvärmnings- och ventilationssystemen skall uppfylla kraven på god energihushållning.

89 §

Fönster i arbetsrum behöver inte vetta direkt mot det fria, om de gränsar till ett utrymme med ljustak genom vilket rummet får tillräckligt mycket dagsljus och vilket också annars kan ordnas trivsamt.

I fall som avses i 1 mom. kan även avvikelse ske från 84 § 2 mom.

90 §

Med arbetsrum avses rum som är avsedda att utgöra varaktiga arbetsställen för människor t.ex. butiker, kontorsrum samt utrymmen i fabriker och verkstäder. Stadgandena om arbetsrum skall i tillämpliga delar iakttas även i fråga om arbetstagarnas personalrum. Tvättstuga, bastu, hobbyrum eller annat sådant rum, som är avsett att brukas av dem som bor i huset, anses inte vara arbetsrum.

I bostads- eller affärshus kan finnas utrymmen som motsvarar byggnadens huvudsakliga ändamål och som ingår i våningsytan trots att de inte fyller de krav på bonings- eller arbetsrum som ställs i detta kapitel.

91 §

Vad som stadgas i detta kapitel gäller i tillämpliga delar även byggande utanför ett stadsplaneområde.


95 §

Vad som ovan stadgas om uppgörande och fastställande av gaturitningar gäller även ändring av dem. En ändring som skall anses obetydlig behöver dock inte läggas fram offentligt. Stadsstyrelsens beslutanderätt kan i fråga om smärre ändringar genom instruktionen även överföras på en tjänsteinnehavare.

11 kap.

Byggnadsservitut

107 §

För en tomt kan såsom ett byggnadsservitut stiftas en bestående rätt som belastar en annan fastighet att

1) placera en el-, tele-, vatten-, avlopps-, gas-, olje- eller värmeledning eller annan sådan ledning och därtill hörande anordning i en byggnad på den belastade fastigheten,

2) använda ett utrymme i en byggnad på den tjänande fastigheten, vilket är avsett för en ledning eller anordning som nämns i 1 punkten eller för en transformator,

3) använda en gång och ett skyddsrum eller en bilplats som finns i en byggnad på den tjänande fastigheten,

4) använda en vägg eller konstruktion i en byggnad på den tjänande fastigheten för att stödja mellanbjälklagen eller andra konstruktioner eller för ett annat motsvarande ändamål samt att bygga så att de byggnader som är belägna vid gränsen har en gemensam vägg,

5) använda grunderna för en byggnad eller stödmur på den belastade fastigheten som grund för en byggnad eller stödmur som byggs på den härskande fastigheten samt att utsträcka grunderna för byggnaden eller stödmuren till den tjänande fastigheten,

6) använda en i en byggnad på den tjänande fastigheten förlagd värmecentral eller inrättning som betjänar avfallshantering eller annan samhällsteknisk service samt utrymmen i byggnaden som har reserverats för dessa ändamål,

7) använda fastigheternas gemensamma vistelserum, kök, lager, bastur och tvättstugor samt andra inrättningar som betjänar boendet, arbete eller fastighetsskötseln eller utrymmen som reserverats för dessa ändamål och finns i en byggnad på den tjänande fastigheten,

8) göra en dörr eller annan öppning i en vägg på gränsen till granntomten eller underlåta att bygga en brandmur, samt att

9) utsträcka taket på en byggnad eller en sådan del av ytterväggen som orsakas av tilläggsisolering in på den tjänande fastigheten eller att bygga ett tak så att vattnet rinner ut på den eller på en byggnad som finns på den.

Ett servitut som avses i 1 mom. 1-3 punkten kan stiftas för en stads behov också i det fall att servitutet inte hänför sig till någon tomt.

108 §

För att ett byggnadsservitut skall uppkomma krävs att

1) ägarna av de berörda tomterna eller tomtägaren och staden har kommit överens därom eller, om tomterna tillhör en och samma ägare, att denne har ansökt om att servitutet stiftas,

2) servitutet anses behövligt och i praktiken ändamålsenligt,

3) servitutet inte medför betydande men eller är uppenbart oskäligt för den tjänande tomten och att servitutet inte strider mot det allmänna bästa, samt att

4) avtalet eller ansökan innehåller föreskrifter om det underhåll som servitutet förutsätter och de åtgärder som är nödvändiga om servitutet upphör.

Stiftande eller upphävande av byggnadsservitut söks skriftligen hos byggnadsnämnden. Till ansökan skall fogas ett utdrag ur fastighetsregistret, utredning om ägarförhållandena i fråga om de berörda tomterna och ett skriftligt avtal om stiftande eller upphävande av byggnadsservitutet.

Ett byggnadsservitut kan upphävas genom ett avtal mellan parterna. Om ett byggnadsservitut på grund av förändrade förhållanden har blivit onödigt eller har förlorat en stor del av sin betydelse, kan det upphävas även om ägaren till den härskande tomten motsätter sig det.

Då ett byggnadsservitut upphävs mot en parts vilja avgör en inlösningskommission tvist om det men eller den skada som orsakas härav.

109 §

Om stiftande eller upphävande av ett byggnadsservitut skall, sedan beslutet vunnit laga kraft, göras en anteckning i fastighetsregistret i fråga om respektive tomt.

Om tomtindelningen ändras i fråga om den härskande eller tjänande tomten, skall fastighetsingenjören i samband med tomtmätningen genom sitt beslut rätta byggnadsservitutet så att det motsvarar ändringen och samtidigt avlägsna de servitut som blivit onödiga. Då kvarters- eller tomtnumret ändras, avgörs ärendet av fastighetsregisterföraren sedan han vid behov har hört parterna.

110 §

Ett byggnadsservitut som har införts i fastighetsregistret är i kraft även om tomten övergår i någon annans ägo. Ett avtal om byggnadsservitutet binder även senare ägare av tomten.

120 §

Vad som stadgas om byggnadslov i detta kapitel gäller i tillämpliga delar sådant tillstånd som avses i 100 a § 1 mom. byggnadslagen och nedan i 121 §.

121 §

Åtgärdstillstånd skall, även om byggnadslov eller annat tillstånd inte behövs, sökas för

1) användning av en byggnad eller del därav för ett väsentligt annat ändamål än det för vilket den har använts eller enligt byggnadslovet skall användas,

2) delning av en lägenhet samt för ändring av en bärande konstruktion, brandteknisk sektion eller utrymningsväg i en byggnad och för andra motsvarande ändringar av konstruktioner, utom då åtgärden inte påverkar byggnadens säkerhet eller hygieniska förhållanden,

3) placering av en konstruktion eller anläggning som betydligt påverkar markanvändningen i omgivningen, såsom placering av ett större lager, ett avgränsat idrotts- eller samlingsområde eller ett område för husvagnar som inte inrättas enligt lagen om friluftsliv,

4) uppförande av master, skorstenspipor, cisterner, broar, minnesmärken av offentlig karaktär, bullerhinder och skidliftar samt andra konstruktioner och anläggningar som betydligt påverkar miljöbilden,

5) hållande på land eller i vatten av husvagn eller husbåt eller annan därmed jämförlig rörlig anordning som skall användas för annat än sedvanlig utflyktsverksamhet eller båtsport, om inte placeringsplatsen har godkänts på det sätt som stadgas ovan,

6) placering av försäljnings-, informations- och reklamanordningar, om inte anordningen är obetydlig eller placeras på ett sätt som godkänts i byggnadslovet eller om inte lösningen annars har godkänts av byggnadsnämnden, samt för

7) ändring av en byggnads fasad och en sådan ändring i fönsterindelningen, ytterväggens beklädning eller taktäckningsmaterialet eller dessas färgsättning som väsentligt påverkar byggnadens yttre samt för byggande av ett fast staket och en större brygga.

I byggnadsordningen kan föreskrivas att 1 mom. 3-7 punkten inte skall tillämpas, om tillämpning av dem endast inom en del av kommunen och om anmälningsförfarande i stället för tillståndsförfarande. Ett tillstånd som avses i dessa punkter är inte heller nödvändigt, om åtgärden grundar sig på en fastställd generalplan, en stads-, byggnads- eller strandplan eller om kommunen har godkänt byggande av bro, bullerhinder eller annan konstruktion i anslutning till byggande av väg eller gata.

Vad som stadgas i 1 mom. 6 punkten tillämpas inte på vägskyltar som betjänar allmänna behov och som placerats ut av en myndighet eller med tillstånd av den, ej heller på anordningar på vilken 19 § lagen om naturskydd skall tillämpas.

122 §

Byggnadslov skall sökas skriftligen. Till ansökan skall, till den del tillståndsmyndigheten inte innehar handlingarna, fogas

1) utredning om att sökanden innehar byggnadsplatsen,

2) utdrag ur byggnadsplanen samt

3) huvudritningar som har gjorts och undertecknats av en kompetent planerare.

Enligt byggnadsnämndens prövning kan ett tillståndsärende behandlas också på grundval av annan utredning, om till ansökan har fogats sådana byggnadsritningar som är nödvändiga för bedömning av projektet såsom utredning om byggnadens placering, om användningen av den våningsyta som får byggas och om byggnadens omfattning i övrigt, ändmålet för dess användning samt dess inverkan på grannarnas situation och på miljön. För att byggnadsarbetet skall kunna inledas eller fortsättas krävs dock att den myndighet som nämnts i tillståndsbeslutet har godkänt utredningen eller planen för arbetsskedet.

Vid behov kan av sökanden också krävas annat slags utredningar som är nödvändiga för bedömning av ansökan. Om det behövs för bedömning av ansökan, planen, utredningen eller byggnadsarbetet kan byggnadsnämnden av särskilda skäl kräva att sökanden skall uppvisa en sakkunnigs utlåtande.

Sökanden skall i samband med ansökan om tillstånd lämna de uppgifter om byggandet, byggnaderna och lägenheterna som kommunen med stöd av 7 b § lagen om befolkningsböcker skall ge för hemortsregistret och den officiella statistiken.

123 §

Då storleken och lämpligheten i fråga om det tilltänkta ändamålet för en byggnadsplats övervägs skall uppmärksamhet fästas vid de normativa gränserna för byggnadsplatsen och andra anteckningar som visar byggnadsplanens syfte. Då det i byggnadsplanen inte har uttsatts någon byggnadsplats eller någon minsta areal för en sådan inom ett kvarter eller en del av detta skall byggnadsplatsen motsvara den relativa areal för byggnadsplatsen som bestäms med stöd av byggnadsrätten.

Byggnadsplatsen skall till sin form och sitt läge vara sådan att den inte försvårar en ändamålsenlig användning av kvarteret i övrigt för det syfte som planen anger. Dessutom skall byggnadsplatsen gränsa till en i byggnadsplanen upptagen trafikled eller i särskilda fall till ett allmänt område genom vilket en körbar förbindelse kan ordnas.

Då byggnadens areal inte har bestämts i byggnadsplanen skall byggnadens avstånd från byggnadsplatsens gräns vara minst hälften av dess höjd på den sida som vetter mot gränsen, dock minst fyra meter. Byggnadsnämnden kan av särskilda skäl tillåta att byggnaden uppförs närmare gränsen eller ända till gränsen, om detta kan ske utan betydande men för grannen eller om denne har gett sitt samtycke.

124 §

Innan en ansökan om byggnadslov avgörs skall på byggnadsplatsen förrättas syn för att utreda hur byggnaden passar in i omgivningen, bedöma verkningarna av byggandet och höra grannarna, om detta inte skall anses onödigt. Sökanden och innehavarna av grannfastigheterna skall underrättas om tidpunkten för synen.

Byggnadsnämnden skall vid behov innan byggnadslovsärendet avgörs inhämta utlåtanden av hälsovårds- och brandmyndigheterna samt av andra myndigheter.

Om byggnadslov söks för ett område som ingår i ett av statsrådet godkänt program angående skyddsområden vilka avses i lagen om naturskydd, skall länsstyrelsens utlåtande inhämtas. Utlåtandet skall avges utan dröjsmål.

125 §

När en ansökan avgörs skall det ses till

1) att byggnadsplatsen är tillräckligt stor och lämplig för ändamålet,

2) att byggnaden är lämplig på platsen i fråga samt att den är proportionerlig och passar in i omgivningen,

3) att till byggnadsplatsen finns en användbar infartsväg eller att det är möjligt att anordna en sådan samt att avledandet av avfallsvattnet och vattentillgången kan ordnas på ett tillfredsställande sätt,

4) att byggnaden inte placeras eller byggs så att den orsakar grannfastigheterna onödigt men eller försvårar deras ändamålsenliga bebyggande,

5) att det finns det antal bilplatser samt områden för lekplatser och vistelse som ändamålet för byggnadsplatsens användning förutsätter,

6) att byggnaden och dess utrymmeslösningar uppfyller kraven på säkerhet, hygien och social funktionsduglighet samt kraven på god energihushållning och att fastigheten är ändamålsenlig vad gäller användning och service, samt

7) att byggnaden är ändamålsenligt planerad, att konstruktionerna uppfyller de krav som ställs på dem och att för hälsan ofarligt byggnadsmaterial används.

När en ansökan eller anmälan som avses i 121 § 3-7 punkten behandlas skall denna paragraf tillämpas endast till den del det behövs för att uppskatta åtgärdens verkan på markanvändningen eller miljön.


127 §

I byggnadslovet eller av särskilda skäl medan byggnadsarbetet pågår kan föreskrivas att specialritningar och utredningar skall tillställas byggnadstillsynsmyndigheten. Miljöministeriets beslut om typgodkännande ersätter nämnda utredningar och ritningar till den del ärendet skall anses vara utrett i beslutet om typgodkännande.

129 §

Byggnadsnämnden skall, vid behov i samverkan med andra kommunala myndigheter, sörja för tillsynen över ett byggnadsarbete som kräver tillstånd, genom att under de arbetsskeden där detta anses nödvändigt inspektera att arbetet överensstämmer med det tillstånd som har beviljats och de ritningar som har godkänts och att byggandet i övrigt motsvarar de krav som ställs på det. Byggnadsnämnden kan dock efter ansökan tillåta att uppförandet av en byggnad som inte är en bostadsbyggnad övervakas av byggherren enligt en övervakningsplan som nämnden har godkänt. Ett beslut härom kan vid behov återtas.

130 §

Innan ett nybygge påbörjas skall den kommunala myndighet som anges i instruktionen utmärka byggnadsplatsen och byggnadens höjdläge i enlighet med de godkända ritningarna, om inte något annat föreskrivs i byggnadslovet.

Om de syner och inspektioner som skall förrättas medan byggnadsarbetet pågår föreskrivs i tillståndsbeslutet. Dessutom kan även andra syner och inspektioner som anses nödvändiga förrättas.

En nybyggnad eller del därav får inte tas i bruk förrän den har godkänts vid slutsynen.

130 a §

Om det med hänsyn till yrkesskickligheten hos den som har gjort specialritningen och utredningen samt till andra faktorer som inverkar på saken anses lämpligt, kan byggnadsnämnden besluta att den som har gjort ritningen eller utredningen eller en annan person som har tillräcklig yrkesskicklighet och kompetens i enlighet med sitt samtycke skall kontrollera byggnadsarbetets planenlighet och genom att göra anteckning i handlingarna bekräfta att kontrollen har utförts.

132 §

Vid varje bygge skall finnas en av byggnadsnämnden godkänd person, som leder byggnadsarbetet och ansvarar för dess utförande. Såsom sådant bygge anses likväl ej uppförande eller rivning av mindre eller till sin uppbyggnad enkel konstruktion, anläggning eller byggnad, ej heller mindre grävningsarbete.

Byggnadsarbete må icke påbörjas, förrän byggnadsnämnden godkänt ansvarig arbetsledare. Till ansökan eller anmälan därom skall fogas vederbörandes skriftliga åtagande att såsom ansvarig arbetsledare leda arbetet.

Till ovan i 1 mom. avsedd ansvarig arbetsledare må antagas endast person, som vid teknisk skolas byggnadsavdelnings lärolinje avlagt teknikerexamen eller motsvarande tidigare examen eller högre examen på byggnadslinjen vid annan läroanstalt. Därutöver skall han ådagalägga att han äger erforderlig praktisk erfarenhet av yrket. Byggnadsnämnden må till ansvarig arbetsledare för enklare byggnadsarbete godkänna person, som inte äger stadgad kompetens, men som prövas äga tillräckliga förutsättningar därför.

Byggnadsnämnden må, då skäl därtill föreligger, återkalla godkännande av ansvarig arbetsledare.

132 a §

Förekommer vid ett bygge svårutförbara konstruktioner eller är arbetet annars svårutförbart och anses den ansvarige arbetsledarens kompetens inte tillräcklig, skall byggnadsnämnden besluta att ledningen av byggnadsarbetet till den del som nämns i beslutet skall anförtros en person som har tillräcklig kompetens därtill (ledare av svårutförbara byggnadsarbeten). Den ledare av svårutförbara byggnadsarbeten som har godkänts av byggnadsnämnden ansvarar för utförandet av arbetet till den del det leds av honom.

På en ledare av svårutförbara byggnadsarbeten tillämpas vad 132 § 2 och 4 mom. stadgar om ansvarig arbetsledare.

133 §

Uppgifterna och ansvaret för en arbetsledare som avses i 132 och 132 a §§ börjar omedelbart sedan beslutet om hans godkännande har fattats. Han skall i fråga om det arbete som han leder se till

1) att byggnadsarbetet utförs i enlighet med det beviljade tillståndet och att de stadganden och föreskrifter som gäller byggandet iakttas, samt

2) att de nödvändiga anmälningarna för övervakning av arbetet görs samt att syn och inspektion begärs i bestämda arbetsskeden.

Miljöministeriet kan i byggbestämmelsesamlingen meddela föreskrifter och anvisningar om en ansvarig arbetsledares uppgifter.

137 §

Vad som stadgas i 77-79, 81-83, 85, 85 a, 87, 87 a, 88, 90, 90 a, 102, 120, 121, 126, 127, 129, 130, 130 a, 131, 132, 132 a, 147 b och 149 a §§ samt i tillämpliga delar vad som stadgas i 75, 80, 84, 122, 125, 128, 129 och 133 §§ gäller vid byggande på ett område för vilket stadsplan, byggnadsplan eller strandplan inte har fastställts.


146 §

I en stads- eller byggnadsplan kan för ett semesterområde som avses i 151 § 3 mom. byggnadslagen medges lättnader i vad som annars stadgas genom förordning.


147 b §

Den som utarbetar en byggnads- eller specialplan skall ha tillräcklig utbildning och erfarenhet med hänsyn till planeringsuppgiftens art och de krav som den ställer inom det planeringsområde som uppgiften avser.

En enkel byggnad kan även planeras av en person som inte har den kompetens som anges 1 mom. men som anses ha tillräckliga förutsättningar för att utföra planeringsuppgiften.

149 a §

En byggnadsinspektör eller en annan tjänsteinnehavare som nämns i instruktionen kan medan byggnadsarbetet pågår samtycka till avvikelse från den plan som har godkänts i tillståndsbeslutet, om det med beaktande av avvikelsens art och av de stadganden och föreskrifter som gäller prövningen av tillståndet inte är fråga om någon väsentlig ändring av tillståndet och om avvikelsen inte påverkar grannens situation. De justerade ritningarna skall vid behov före slutsynen tillställas byggnadsnämnden för godkännande.

157 a §

Ägaren av en byggnad är skyldig att på en plats som syns från gatan, planvägen eller någon annan trafikled sätta upp ett nummer eller en bokstav som visar adressen i enlighet med vad kommunen har beslutat. Numret eller bokstaven för ett hörnhus skall sättas upp mot båda gatorna, planvägarna eller de andra trafiklederna utanför huset.


Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1990. På tillståndsärenden som är anhängiga då förordningen träder i kraft tillämpas dock tidigare stadganden. I stället för 50 och 121 §§ i förordningen tillämpas motsvarande tidigare stadganden och de föreskrifter som meddelats i byggnadsordningen med stöd av dem tills ändringen av den kommunala byggnadsordningen har trätt i kraft. De nya stadgandena skall dock tillämpas från ingången av 1992.

Helsingfors den 20 oktober 1989

Republikens President
Mauno Koivisto

Miljöminister
Kaj Bärlund

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.