280/1989
Dokumentversioner
Given i Helsingfors den 17 mars 1989
Förordning om de avgifter som centralen för turistfrämjande uppbär för sina prestationer
På föredragning av ministern för handläggning av ärenden som hör till handels- och industriministeriets verksamhetsområde stadgas med stöd av 5 § lagen den 29 december 1973 om grunderna för avgifter till staten (980/73) och 6 § lagen den 23 februari 1973 om centralen för turistfrämjande (186/73):
1 §
Centralen för turistfrämjande, nedan centralen, uppbär för sina tjänster och övriga prestationer en avgift till staten i enlighet med denna förordning.
Centralens avgiftsbelagda prestationer är marknadsutredningar och marknadsföringsåtgärder som utförs på beställning. Avgiftsbelagda prestationer är dessutom reklamprodukter som centralen låter tillverka och som på beställning överlåts för kommersiell användning i stor skala.
2 §
De avgifter som avses i denna förordning fastställs av centralen, som uppbär dem av beställaren.
3 §
Den avgift som fastställs enligt 2 § skall motsvara det sammanlagda beloppet av de kostnader som prestationen medför för staten, d.v.s. prestationens självkostnadsvärde, om inte något annat stadgas nedan. Avgiften fastställs särskilt för varje prestation.
De kostnader som ingår i självkostnadsvärdet beräknas enligt följande:
1) De direkta arbetskostnaderna beräknas genom att det antal arbetstimmar som har använts för att åstadkomma prestationen samt arbetets kvalitet beaktas. Arbetskostnaderna per timme fås genom att månadslönen i medeltal jämte normala tillägg för den personal som har utfört arbetet divideras med talet 150 och detta belopp höjs med 68 procent.
2) De direkta maskinkostnaderna beräknas genom att timpriset för maskinen, med beaktande av användningssättet, multipliceras med den tid maskinen har använts för att åstadkomma prestationen. Timpriset för maskinen fås genom att månadshyran för en hyrd maskin eller den kalkylerade månadshyran för en egen maskin divideras med talet 130. Den kalkylerade månadshyran för en egen maskin är 2 procent av anskaffningspriset för maskinen. Kostnaderna för att maskinen är i gång och används beaktas som indirekta kostnader.
3) Andra direkta kostnader. Resekostnaderna beaktas i enlighet med de tjänstekollektivavtal som gäller statstjänstemäns resekostnadsersättningar. Vad centralen har betalt för tjänster som den köpt för åstadkommande av prestationen och för anskaffningar som gjorts med tanke på den beaktas till fullt belopp.
4) Indirekta kostnader. Beloppet av de indirekta kostnader som avses i 2 § 1 mom. lagen om grunderna för avgifter till staten (980/73) fås genom att de enligt 1 punkten beräknade direkta arbetskostnaderna multipliceras med talet 1,5.
4 §
Är centralens sammanlagda kostnader för prestationen mindre än marknadspriset för motsvarande prestationer som har utförts av andra, kan en avgift som motsvarar den rådande prisnivån på marknaden uppbäras.
5 §
Avgiftens storlek fastställs innan prestationen utförs, om kunden begär det och avgiften går att exakt beräkna på förhand.
6 §
Centralen kan uppbära avgifter i förskott och i särskilda poster. Den slutliga avgiften uppbärs genom fakturering sedan prestationen har utförts. Avgiften skall betalas inom 14 dagar från den dag då räkningen tillställdes beställaren. En räkning som sänts per post anses ha kommit beställaren till handa den sjunde dagen efter postningsdagen. Om avgiften inte betalas senast på förfallodagen, uppbärs en årlig dröjsmålsränta på 16 procent.
7 §
En avgift som fastställts med stöd av denna förordning får indrivas utan dom eller utslag i enlighet med lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (367/61).
8 §
Handels- och industriministeriet meddelar närmare föreskrifter om tillämpningen av denna förordning.
9 §
Denna förordning träder i kraft den 1 april 1989.
Helsingfors den 17 mars 1989
Republikens President
Mauno Koivisto
Minister
Pertti Salolainen