1361/1988

Given i Helsingfors den 29 december 1988

Förordning om ändring av förordningen angående tillämpning av värnpliktslagen

På föredragning av försvarsministern

upphävs i förordningen den 26 januari 1951 angående tillämpning av värnpliktslagen (63/51) 38-42 §§, 4 kap. 55, 95 och 96 §§, 102 § 2 mom. och 106 §,

av nämnda lagrum 40 § sådan den lyder i förordning av den 11 juni 1971 (479/71),

ändras 2 § 1 mom., 3 § 1 mom., 6 §, 9 § 1 mom., 12 §, 16 § 1 mom., 3 kap., 50, 51, 54 §, 62 § 2 mom., 85 §, 91 § 2 mom., 107 §, 108 § 1 mom. och 114 §,

av dessa lagrum 12 och 107 §§ sådana de lyder i förordning av den 31 januari 1975 (62/75), 54 § sådan den lyder ändrad genom förordningar av den 13 oktober 1967 och den 5 november 1982 (446/67 och 799/82), 62 § 2 mom. sådant det lyder i förordning av den 19 april 1985 (339/85), 108 § 1 mom. sådant det lyder i förordning av den 22 december 1983 (1082/83) och 114 § sådan den lyder i förordning av den 19 september 1969 (597/69), samt

fogas till förordningen i stället för den 115 § som upphävts genom förordning av den 20 maj 1966 (309/66) en ny 115 § och till 118 § ett nytt 2 mom. som följer:

2 §

Beslutanderätt i de värnpliktsärenden som ankommer på staben för militärdistriktet har chefen för militärdistriktet. Föredragande för värnpliktsärenden är en sekreterare för uppbådsärenden som skall ha avlagt juris kandidatexamen eller vara en officer som är förtrogen med värnpliktsärenden.


3 §

Uppbåden inom ett militärdistrikt förrättas av en uppbådsnämnd. Om antalet värnpliktiga som skall besiktigas förutsätter det, kan huvudstaben för militärdistriktets område tillsätta flera uppbådsnämnder och fastställa arbetsfördelningen mellan dem. Ordförande i uppbådsnämnden är chefen för militärdistriktet eller en av honom förordnad officer med åtminstone majors grad samt övriga ledamöter sekreteraren för uppbådsärenden och en sådan representant för kommunen som avses i 21 § 2 mom. värnpliktslagen.


6 §

Uppbådsnämnden skall vid uppbådsförrättningen

1) granska och godkänna uppbådslängderna,

2) pröva de uppbåd underkastade värnpliktigas duglighet till tjänst,

3) avgöra ärenden som gäller förständigande att träda i tjänst samt

4) avgöra ansökningar om uppskov.

9 §

Centralnämnden för uppbådsärenden sammankallas av ordföranden och vid förhinder för honom av vice ordföranden.


12 §

Befolkningsregistercentralen skall ge huvudstaben de uppgifter som behövs för kontrollen över värnpliktiga och före kalenderårets utgång för upprättande av uppbådslängder de uppgifter som avses i 13 § i fråga om värnpliktiga som under det följande året fyller aderton år.

16 §

Staben för militärdistriktet upprättar med stöd av de uppgifter som erhållits enligt 12-15 §§ samt andra tillgängliga handlingar och upplysningar uppbådslängder, i vilka antecknas de män som fyller aderton år under det år då uppbådet skall förrättas.


3 kap.

Verkställande av uppbåd och beordrande till tjänstgöring

19 §

Försvarsministeriet reglerar enligt försvarsgren totalantalet beväringar som årligen skall antas till beväringstjänst och bestämmer i god tid på förhand de årliga allmänna dagarna för inträde i beväringstjänst.

20 §

Huvudstaben fastställer innan uppbåden förrättas kvoterna för de värnpliktiga i uppbådsåldern enligt försvarsgren och vapenslag och fördelar dem mellan militärlänen, vilka för staberna för militärdistrikten skall bestämma uppbådskvoterna enligt truppavdelningar.

21 §

Staben för militärdistriktet skall i god tid före uppbådet reservera en för uppbådsförrättningen lämplig lokal, till vilken tillträde under uppbådet beviljas endast av ordföranden för uppbådsnämnden.

22 §

Staben för militärdistriktet skall bestämma uppbådsdagarna och genom kungörelse tillkännage tiden och platsen för uppbådet. Kungörelsen skall under uppbådstiden och minst två veckor dessförinnan vara uppsatt på kommunens anslagstavla och vid behov även finnas på andra lämpliga ställen. I uppbådskungörelsen skall även nämnas de påföljder som stadgas i värnpliktslagen för den som utan förfall uteblir från uppbådet.

Vad som nämns i uppbådskungörelsen kan även på något annat sätt meddelas dem som är underkastade uppbåd, nedan uppbådspliktiga.

23 §

Staben för militärdistriktet skall genom förmedling av polismyndigheten tillställa de värnpliktiga som avses i 16 § 3 mom. 3-5 punkten en skriftlig kallelse att inställa sig vid uppbådet. Polismyndigheten skall utan dröjsmål tillställa staben för militärdistriktet bevis över delgivningen.

24 §

Staben för militärdistriktet skall med hälsovårdscentralerna avtala om att dessa skall utföra den hälsoundersökning av uppbådspliktiga som enligt 23 § 3 mom. värnpliktslagen skall anordnas på förhand samt meddela dessa att en hälsoundersökning anordnas på förhand. Vidare skall staben se till att kommunen vid behov för de dagar som nämns i uppbådskungörelsen ålägger en läkare vid hälsovårdscentralen att fungera som läkare vid uppbådsförrättningen.

De värnpliktiga som avses i 24 § 2 mom. värnpliktslagen är inte skyldiga att delta i den hälsoundersökning som anordnas på förhand.

25 §

Chefen för polisdistriktet eller en polistjänsteman som han förordnat samt ett behövligt antal andra polismän skall vara närvarande vid uppbådet för att övervaka ordningen samt för att ge de upplysningar som behövs vid uppbådsförrättningen och annan handräckning.

26 §

Vid uppbådsförrättningen skall samtliga ledamöter av uppbådsnämnden vara tillstädes. Vid förrättningen får dessutom de personer vara närvarande vilkas tjänsteåligganden förutsätter det.

De som varit närvarande vid uppbådsförrättningen har tystnadsplikt i fråga om det som de har fått kännedom om.

27 §

Uppbådsläkaren skall vid uppbådsförrättningen besiktiga varje uppbådspliktig och i handlingarna för var och en anteckna en rekommendation till tjänsteduglighetsklass.

28 §

Uppbådsnämnden skall särskilt för varje uppbådspliktig besluta om hans tjänsteduglighet och om förständigande att träda i tjänst eller beviljande av uppskov. Om den uppbådspliktige inte är duglig till tjänst, skall han befrias från tjänstgöring under fredstid eller helt och hållet från fullgörandet av värnplikten eller också förständigas att inställa sig till ny besiktning.

Uppbådsnämndens beslut skall skriftligen meddelas de uppbådspliktiga eller deras ombud. Den som vistas utomlands skall bevisligen tillställas beslutet med posten, eller också skall det sändas till Finlands beskickning i vistelselandet för att av denna tillställas honom.

En uppbådspliktig som enligt 24 § 3 mom. värnpliktslagen inte varit skyldig att själv eller genom ombud vara närvarande vid uppbådet, skall bevisligen tillställas beslutet.

29 §

Den som på grund av laga förfall varit borta från ett normalt uppbåd kallas senare att för besiktning inställa sig vid ett uppbåd eller på staben för militärdistriktet. På samma sätt skall förfaras med en värnpliktig som har sänt in ett läkarintyg som inte har godkänts vid uppbådet.

30 §

Dagen efter uppbådsförrättningens slut skall polismyndigheten meddelas uppgift om dem som utan att ha förhinder uteblivit från uppbådsförrättningen eller under pågående förrättning avlägsnat sig utan tillåtelse.

En uppbådspliktig anses ha uteblivit utan att ha förhinder, om han utan anmält och styrkt hinder uteblivit från uppbådet och om han inte heller i enlighet med 24 § 2 mom. värnpliktslagen till uppbådsnämnden sänt ett läkarintyg beträffande sin tjänsteduglighet, oberoende av om han varit upptagen i uppbådslängden eller inte.

31 §

Polismyndigheten skall, när en värnpliktig som avses i 30 § eller en värnpliktig som underlåtit att inställa sig till särskild besiktning eller avlägsnat sig från en sådan har anträffats, befalla honom att inställa sig vid en uppbådsförrättning eller på staben för närmaste militärdistrikt för att ett beslut som avses i 28 § skall kunna fattas.

Är det uppenbart att en värnpliktig undviker besiktningen, skall polismyndigheten sköta om att han kommer till uppbådet eller till staben för militärdistriktet.

Polismyndigheten skall utan dröjsmål underrätta staben för militärdistriktet om när den har utdelat en befallning med stöd av 1 mom.

32 §

Om en värnpliktig besiktigas i något annat sammanhang än vid ett uppbåd, sköts besiktningen av chefen för militärdistriktet eller en officer som avses i 2 § 2 mom., sekreteraren för uppbådsärenden och en läkare som har förordnats till denna uppgift. I fråga om besiktningen och de beslut som fattats och de åtgärder som vidtagits på grundval av den gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som stadgas om en uppbådsförrättning.

33 §

Har ett förständigande att träda i tjänst inte getts vid uppbådet eller vid en särskild besiktning, skall det tillställas den som saken gäller med posten mot mottagningsbevis eller genom förmedling av kretskontrollanten. En värnpliktig som vistas utomlands tillställs förständigandet att träda i tjänst på det sätt som stadgas i 28 § 2 mom.

34 §

Uppskov med inträde i tjänst beviljas på ansökan vid uppbådet av uppbådsnämnden och annars av staben för militärdistriktet. Till ansökan skall fogas behövliga uppgifter om grunden för uppskovet.

En värnpliktig som är riksdagsman, skall, med den inskränkning som anges i 14 § värnpliktslagen, beviljas uppskov med inträdet i tjänst sedan han skriftligt meddelat att han behöver uppskov för att sköta riksdagsmannauppdraget.

För en uppbådspliktig som fått uppskov med inträdet i tjänst räknas uppskovstiden från ingången av året efter uppbådet. Annars räknas uppskovstiden från den dag då beslutet fattades.

35 §

Om en värnpliktig som fått uppskov med inträdet i tjänst vill inleda tjänstgöringen innan tiden för uppskovet löpt ut, skall han skriftligen anmäla detta till staben för militärdistriktet.

Närmare föreskrifter om inträde i tjänst för en värnpliktig som nämns i 1 mom. och för en värnpliktig som annars än vid uppbåd har godkänts till tjänstgöring meddelas av huvudstaben.

36 §

En värnpliktigs tjänstgöringstid börjar den dag då han har infunnit sig till tjänstgöring vid den truppavdelning som avses i förständigandet att träda i tjänst.

Polismyndigheten skall vid första tillfälle till tjänstgöringsplatsen föra en värnpliktig som utan laga hinder underlåtit att på utsatt dag träda i tjänst.

37 §

En värnpliktigs tjänsteduglighet skall kontrolleras vid truppavdelningen inom fjorton dagar efter det han har infunnit sig till tjänstgöring.

50 §

Den som ansöker om att få träda i tjänst som frivillig skall till sin ansökan foga de uppgifter som huvudstaben föreskriver och en minderårig dessutom sin förmyndares samtycke.

Den som antagits till beväringstjänst såsom frivillig skall tillställas ett förständigande att träda i tjänst. Däri skall anges vilken dag och vid vilken truppavdelning han skall träda i tjänst.

Har en ansökan om rätt att tjänstgöra som frivillig avslagits, skall sökanden delges beslutet.

51 §

Försvarsministeriet fastställer antalet frivilliga som antas till tjänst. Närmare föreskrifter om antagande av frivilliga meddelas av huvudstaben.

54 §

Värnpliktiga, som befinns lämpliga för sådana specialuppgifter inom manskapet som ställer de högsta kraven eller för uppgifter som förutsätter speciella färdigheter, kan av kommendören för truppavdelningen beordas till utbildning för sådana uppgifter.

Specialuppgifter, som ställer de högsta kraven och i vilka tjänstgöringstiden utgör 330 dagar, är uppgifter i pansarvagnstrupperna, skeppstjänstgöringsuppgifter inom sjöstridskrafterna, uppgifter inom radio- och elektronikbranschen, uppgifter som specialfordonsförare samt motsvarande andra tekniskt eller i övrigt synnerligen krävande och ansvarsfulla uppgifter.

Uppgifter, som förutsätter speciella färdigheter och i vilka tjänstgöringstiden utgör 285 dagar, är utbildningsgrens- och specialutbildningsuppgifter som kräver yrkeskunnighet.

62 §

Har värnpliktig åtnjutit i 16 § 2 mom. värnpliktslagen avsedd permission i sammanlagt mer än fjorton dygn, skall tjänstgöringstiden förlängas med den tid permissionstiden överstigit nämnda antal dygn.

85 §

Närmare föreskrifter om kontrollmyndigheternas verksamhet meddelas av försvarsministeriet.

91 §

Besiktning som avses i 1 mom. verkställs i den ordning som stadgas i 32 §.

107 §

En bevärings fritid är den tid som inte hör till tjänstgöringen och vilotiden. Föreskrifter om en bevärings tjänstgöring, vilotid och fritid meddelas av huvudstaben.

Om givande och beviljande av permissioner som nämns i 16 § värnpliktslagen meddelar huvudstaben närmare föreskrifter.

108 §

En värnpliktig har rätt till fri resa eller ersättning för resekostnaderna när han reser till beväringstjänst eller till ett urvalsprov eller en urvalstest som ansluter sig till den, när han reser till en repetitionsövning eller till extra tjänstgöring samt när han återvänder.


114 §

Har en utländsk medborgare, som upptagits till finsk medborgare och som inte har fyllt och inte heller under året fyller trettio år, innan han blivit finsk medborgare under fredstid fullgjort sin tjänstgöringsplikt i sitt hemland eller varit i sådan tjänstgöring minst sex månader, skall han på begäran befrias från beväringstjänst under fredstid.

Under samma förutsättningar skall en värnpliktig finsk medborgare som har medborgarskap även i ett annat land på begäran befrias från beväringstjänst under fredstid.

En finsk medborgare som har medborgarskap även i något annat land och vars egentliga bo och hemvist inte är i Finland kan befrias från beväringstjänst under fredstid, om han styrker att han har familjeband och andra personliga band som faktiskt förenar honom med något annat land än Finland.

115 §

Tillstånd som avses i 50 och 50 a §§ värnpliktslagen beviljas av kommendören för truppavdelningen.

118 §

Försvarsministeriet meddelar allmänna anvisningar om organiseringen av verksamheten inom de beväringskommittéer som har tillsatts för att utveckla beväringarnas tjänstgöringsförhållanden.


Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1989.

Stadgandena i 54 § tillämpas på de värnpliktiga som träder i tjänst den 1 januari 1990 eller därefter.

Helsingfors den 29 december 1988

Republikens President
Mauno Koivisto

Försvarsminister
Ole Norrback

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.