308/1988

Utfärdat i Helsingfors den 7 april 1988

Statsrådets beslut om grunderna för planering och uppförande av biblioteksbyggnader samt normalpris för dessa

Statsrådet har vid föredragning från undervisningsministeriet med stöd av 13 § 1 mom. lagen den 28 december 1978 om statsandelar och statsunderstöd till grundskolor, gymnasier och allmänna bibliotek (1112/78), sådant detta lagrum lyder i lag av den 31 december 1986 (1053/86), beslutat:

1 §

Biblioteksbyggnader och bibliotekslokaliteter skall vara av skälig storlek, ändamålsenligt och ekonomiskt planerade samt fylla rimliga skönhetskrav.

Planerna skall vara uppgjorda och undertecknade av en person med tillräcklig sakkunskap och vid utarbetandet av dem skall föreskrifterna i detta beslut samt det godkända rumsprogrammet följas.

Andra än i detta beslut nämnda utrymmen får på anhållan av kommunen godkännas i en biblioteksbyggnads rumsprogram, om dessa extra utrymmen är nödvändiga och ändamålsenliga för bibliotekets verksamhet. Under samma förutsättningar får även större utrymmen godkännas i rumsprogrammet än vad som skulle vara tillåtet, beräknat enligt kommunens invånarantal och andra i 3 § nämnda grunder. I anslutning till en biblioteksbyggnad får placeras utrymmen för medborgar- och arbetarinstitut, musikinstitut och kommunal central för läromedel samt utrymmen för verksamhet som avses i idrottslagen (984/79), lagen om kulturverksamhet i kommunerna (1045/80) och lagen om ungdomsarbete (1068/85). Av särskilda skäl får även andra små utrymmen som hör till kommunens verksamhetsområde godkännas i rumsprogrammet, om det bör anses ändamålsenligt att de placeras i biblioteksbyggnaden.

På bibliotekets tomt får på anhållan av kommunen med tillstånd av skolstyrelsen placeras även andra byggnader för ändamål som har samband med kommunens verksamhet, om användningen av byggnaderna inte är till men för biblioteksverksamheten.

Om biblioteksutrymmen placeras i anslutning till andra än ovan i 3 mom. nämnda utrymmen, utgör de en bibliotekslokalitet.

2 §

Skolstyrelsen kan bevilja en kommun tillstånd att till värmecentralen för den biblioteksbyggnad som skall uppföras ansluta en annan byggnad. Kommunen skall då erlägga en sådan del av kostnaderna för den gemensamma värmecentralen som motsvarar den andel värmeenergi som den anslutna byggnaden kräver av hela den utvecklade energimängden. Tillståndet kan också gälla en tidigare uppförd värmecentral. Kommunen skall då, innan anslutning sker, av den erhållna statsfinansieringen, beräknad enligt värmecentralens nuvarande värde, återbetala den del som motsvarar de anslutna byggnadernas energiförbrukning. Likaså skall kommunen återbetala motsvarande del av den obetalda delen av det statliga amorteringslånet. De andelar som skall återbäras fastställs av skolstyrelsen.

Skolstyrelsen kan likaså bevilja en kommun tillstånd att ansluta vattenförsörjningsanläggningar och vattenförsörjningskonstruktioner för en annan byggnad till vattenförsörjningsanläggningar och vattenförsörjningskonstruktioner som redan är färdiga eller skall byggas för en biblioteksbyggnad, på samma villkor som de ovan i denna paragraf nämnda. Fördelningsgrund för kostnaderna är den beräknade vattenåtgången per dygn.

3 §

Den sammanlagda, till statsfinansiering berättigande nyttoytan för andra kommunbibliotek än sådana som är verksamma på sjukhus och vårdanstalter bestäms på basen av invånarantalet i kommunen. Finns i kommunen högst 2 000 invånare, får bibliotekens sammanlagda nyttoyta vara högst 240 m2. Är invånarantalet större får nyttoytan ökas med högst 60 m2 för varje påbörjat tusental invånare. Överstiger invånarantalet 50 000 är ökningen dock högst 50 m2 för varje påbörjat tusental invånare.

I en tvåspråkig kommun får till den på basen av invånarantalet beräknade ytan läggas 15 m2 för varje påbörjat tusental invånare med minoritetens språk.

I en kommun som upprätthåller ett landskapsbibliotek eller ett rikscentralbibliotek får nyttoytan vara högst 10 % större än den yta som beräknas på ovan i 1 och 2 mom. föreskrivet sätt.

Skolstyrelsen kan på grund av bosättningens struktur och läge eller däri skeende förändringar, liksom även på grund av i en befolkningsprognos utvisad betydande ökning av invånarantalet eller av annat synnerligt skäl, fastställa den sammanlagda nyttoytan av kommunens bibliotek till högst 20 % större eller mindre än den yta som beräknas på ovan i 1 och 2 mom. föreskrivet sätt.

Av läktararealen i ett bibliotek beaktas 50 % vid bestämmandet av bibliotekets nyttoyta.

Utöver ovan nämnda arealer får för bokbussar som anskaffats för biblioteksändamål godkännas 73-80 m2 garageutrymme per buss. Om inte särskilda skäl föreligger skall garageutrymmet förläggas till biblioteksbyggnaden eller bibliotekslokalitetens omedelbara närhet.

I en biblioteksbyggnad får för utrustning och redskap som erfordras för byggnadens skötsel godkännas ett utrymme för skötsel av fastigheten, som utgör 0.8 % beräknat på nyttoytan, dock minst 6 m2 och högst 20 m2.

I en biblioteksbyggnad får enligt skolstyrelsens prövning godkännas en bostad om 60-80 m2 för en gårdskarl-eldare.

I en biblioteksbyggnad skall finnas nödiga utrymmen för värme-, vatten- och elanläggningar.

Ytterligare får finnas högst 10 % tambur- och korridorutrymmen, beräknat på biblioteksutrymmenas nyttoyta.

4 §

Då programmet för projektets genomförande godkänns bestämmer skolstyrelsen eller länsstyrelsen, genom att tillämpa separat fastställda markbelopp per nyttokvadratmeter, på nedan i denna paragraf samt i 5 § nämnda grunder ett normalpris.

När ytan av ett utrymme beräknas, beaktas den yta som begränsas av de inre ytorna av de väggar som omger ifrågavarande utrymme eller bostad, likväl inte den yta som upptas av bärande konstruktioner, rör eller fönster- och dörrnischer.

En till statsfinansiering berättigande nyttoyta utgörs av ovan i 3 § nämnda biblioteksutrymmen, vilka ingår i ett godkänt rumsprogram, garageutrymme för biblioteksbussen, utrymmen för skötsel av fastigheten samt sådan bostad för en gårdskarl-eldare, som skolstyrelsen ansett nödvändig.

En byggnads totala nyttoyta utgörs av den till statlig finansiering berättigande nyttoytan samt av en yta som har godkänts i rumsprogrammet med stöd av 1 § 3 mom., men som inte berättigar till statlig finansiering.

Byggnadens normalpris beräknas enligt den till statsfinansiering berättigande nyttoytan.

Till normalpriset och därmed till de byggnadskostnader som berättigar till statlig finansiering räknas inte extra kostnader som föranleds av oekonomiska planeringslösningar eller i förhållande till planen dyra entreprenadanbud.

5 §

Storlekens inverkan på byggnadskostnaderna beaktas i enlighet med nedanstående tabell som en faktor vilken höjer eller sänker det normalpris som följer av biblioteksbyggnadens rumsprogram och rumsprogrammet för en bibliotekslokal i samband med en skolbyggnad:

≦ 500 brm2 +4 %
1 000 brm2 +2 %
1 500 brm2 +1 %
3 000 brm2 ±0 %
6 000 brm2 -1 %
≧ 12 000 brm2 -2 %

Medelvärdena interpoleras. Ansluter sig till en tillbyggnad ändrings- och grundförbättringsarbete som hör till samma entreprenad, beaktas arbetets inverkan som en faktor som förstorar projektet.

Om svåra förhållanden föranleder väsentliga merkostnader för en biblioteksbyggnad eller bibliotekslokal i anslutning till en skolbyggnad och det inte är möjligt att på rimligt sätt undvika dem, kan skolstyrelsen höja normalpriset högst 5 %.

Om en biblioteksbyggnad eller bibliotekslokal i anslutning till en skolbyggnad är belägen på en skyddsort, kan normalpriset på skyddsrummet som uppförs i anslutning till biblioteket och är dimensionerat i enlighet med 7 § förordningen om befolkningsskydd, bestämmas 50 % högre än normalpriset på biblioteksutrymmen.

Om en biblioteksbyggnad eller bibliotekslokal i anslutning till en skolbyggnad förses med en värmecentral som drivs med inhemskt bränsle, skall skolstyrelsen höja det normalpris som bestäms i enlighet med 1 mom. 1 punkten utgående från de rimliga merkostnader som valet av nämnda uppvärmningsmetod enligt planer och specificerad kostnadsberäkning beräknas eventuellt komma att föranleda.

För följande kommuners del, i vilka kostnadsnivån för byggnadsarbeten konstant är högre än den allmänna kostnadsnivån för byggnadsarbeten, får det normalpris för projektet som beräknats på ovan i detta beslut anförda grunder höjas som följer:

% %
Enare 10 Esbo 10
Enontekis 10 Grankulla 10
Utsjoki 15 Helsingfors 10
Kemijärvi 5 Vanda 10
Kittilä 5 Borgå stad 5
Kolari 5 Borgå lk. 5
Muonio 10 Kervo 5
Pelkosenniemi 5 Kyrkslätt 5
Posio 5 Nurmijärvi 5
Salla 5 Sibbo 5
Savukoski 5 Träskända 5
Sodankylä 5 Tusby 5
Vichtis 5

Beträffande följande i 9 § lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/81) avsedda skärgårdskommuner får det på ovan i detta beslut anförda grunder beräknade normalpriset för ett projekt höjas med 5 procent: Houtskär, Iniö, Korpo, Nagu och Velkua samt Dragsfjärds kommuns skärgård.

Kan vid uppförandet av nya biblioteksutrymmen utnyttjas en existerande värmecentral eller andra arbeten som normalt ingår i godtagbara byggnadskostnader, skall skolstyrelsen eller länsstyrelsen fastställa de normalpris, som utgör grund för statsfinansieringen, i motsvarande mån lägre än de i 1 mom. nämnda priserna. Normalpriset sänks likväl inte, fastän biblioteksbyggnaden ej förses med en egen värmecentral, om byggnaden ansluts till en sådan anläggnings nät, som grundats för anskaffning av värmeenergi.

Brinner en biblioteksbyggnad eller bibliotekslokal, för vars anskaffning eller grundförbättring statsbidrag erhållits efter den 31 juli 1921, eller tas en dylik byggnad ur bibliotekets bruk, och blir kommunen därför tvungen att uppföra nya byggnader, avdras från normalpriset för den byggnad eller den lokal som skall uppföras värdet av den byggnad som enligt det godkända rumsprogrammet utmönstras. Detta värde fastställs som om den utmönstrade byggnaden skulle uppföras i enlighet med den vid utmönstringstidpunkten rådande prisnivån av det byggnadsmaterial och på det sätt den uppförts, med beaktande av en av byggnadens ålder förorsakad värdeminskning, vilken för en stenbyggnad är 1 ½ %, för en träbyggnad 2 % och en ekonomibyggnad 2 ½ % för varje år, likväl sammanlagt högst 98 %. Har i byggnaden utförts grundförbättringar, skall nedsättningen av värdet på grund av ålder, beroende av förbättringarnas art, enligt prövning minskas. Överstiger beloppet av brandförsäkringsersättning för byggnad, som har brunnit, det på ovan anfört sätt beräknade värdet för den byggnad som tas ur bruk, avdras hela brandförsäkringsersättningen från normalpriset för den byggnad som skall uppföras.

6 §

För omändrings- och grundförbättringsarbete samt därtill direkt anslutet underhållsarbete bestämmer skolstyrelsen eller länsstyrelsen normalpriset för arbetet i enlighet med de skäliga kostnader som nämnda arbete enligt programmet rörande projektets genomförande och kostnadsförslaget kan beräknas medföra. Från kostnaderna skall likväl avdras försäljningsvärdet för en sådan del, som vid grundförbättringen skall avlägsnas. Till normalpriset och de byggnadskostnader vilka berättigar till statsfinansiering hänförs inte sådana kostnader, för vilka statsfinansiering ej beviljas då ett nytt bibliotek uppförs.

7 §

Då det är fråga om ändringar i en färdig biblioteksbyggnad eller färdiga lokaliteter eller i en byggnad eller lokaliteter, som uppförts för annat ändamål, men tagits i bruk av biblioteket, får skolstyrelsen eller länsstyrelsen om ändringarna är ändamålsenliga, godkänna programmet för projektets genomförande även om lokaliteterna inte fullt motsvarar de fordringar som fastställts i detta beslut.

8 §

Om från godkännandet av det första skedet av programmet rörande projektets genomförande har förflutit mera än tre år och det avviker från föreskrifterna i detta beslut, skall kommunen utverka godkännande av skolstyrelsen eller länsstyrelsen för ett nytt, i enlighet med detta beslut uppgjort rumsprogram.

9 §

Detta beslut träder i kraft den 13 april 1988. Beslutet tillämpas från och med den 1 januari 1988 och det gäller till utgången av år 1988.

Helsingfors den 7 april 1988

Undervisningsminister
Christoffer Taxell

Biblioteksråd
Keijo Perälä

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.