221/1988

Utfärdat i Helsingfors den 4 mars 1988

Trafikministeriets beslut om utrustningen av färjor på allmänna vägar och om tillsynen över färjdriften

Trafikministeriet har med stöd av 72 § 1 mom. förordningen den 30 december 1957 om allmänna vägar (482/57) och 39 § vägtrafiklagen den 3 april 1981 (267/81) beslutat:

1 §

I detta beslut avses

1) Med färja ett sjötrafikmedel med fordonsdäck. Färjtyperna definieras på följande sätt:

a) en frigående färja är en fritt styrbar färja;

b) ett luftkuddefartyg är en fritt styrbar färja, som Tor sig med hjälp av en luftkudde;

c) en linstyrd färja är i regel en färja som drivs fram längs och styrs av en lina;

d) en isvägsfärja är en linstyrd färja, som förmedlar trafik på allmän vinterväg över vinterfarled.

2) Med färjled den vattenväg som en färja använder.

3) Med lina en styrlina eller manöverkabel.

2 §

Beträffande frigående färja och luftkuddefartyg iakttas i tillämpliga delar också vad som stadgas om handelsfartyg.

3 §

En linstyrd färja får vid kollisionstillbud omedelbart lösgöras från sin lina.

En linstyrd färja får även lösgöras och vara lösgjord från linan av följande orsaker:

1) för trafik i isförhållanden vid behov;

2) för transport av nedan i 15 § 2 mom. 1–5 och 7 punkterna nämnt fordon om ett långsamt sjötrafikmedel eller flottning har stängt färjleden;

3) under tiden för linbyte eller byte av linmaskineriet eller reparation av dem;

4) för transport till slip eller färjställe, manövrerad av en tillräckligt kompetent person; samt

5) på grund av svåra vind- eller strömförhållanden eller annat skäl, om den linstyrda färjans lina föranleder fara för båttrafiken eller den linstyrda färjans manövrering.

4 §

En färja skall vara så byggd, utrustad och bemannad, att den motsvarar sitt ändamål och är säker.

En färjas typ, mått, dräktighet och färgtoner fastställs av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

6 §

En färja skall vara utrustad med sådana ändamålsenliga anordningar, att den kan angöras säkert vid färjbryggan. På en färja skall även finnas anordningar för säker stängning av köröppningarna.

7 §

En färja skall ha följande utrustning:

1) Räddningsredskap enligt däckets totala ytinnehåll enligt följande tabell:

Däckets totala ytinnehåll m2 Livbojar med rep Båtar Flytvästar Flytredskap
≤ 80 2 st. 1 st. á 3 pers. 10 st. 1 st á 20 pers.
81–120 2 st. 1 st. á 3 pers. 20 st. 1 st á 20 pers.
121–170 4 st. 1 st. á 3 pers. 30 st. 2 st á 20 pers.
171–230 4 st. 1 st. á 3 pers. 40 st. 2 st á 20 pers.
231–300 4 st. 1 st. á 3 pers. 60 st. 3 st á 20 pers.
301–400 6 st. 1 st. á 3 pers. 100 st. 5 st á 20 pers.
401–500 8 st. 1 st. á 3 pers. 140 st. 7 st á 20 pers.

Varje följande påbörjad 100 m2 ökning av däckets ytinnehåll ökar räddningsredskapen som följer:

Livbojar med rep 2 st., flytvästar 40 st. och flytredskap å 20 personer 2 st.

För luftkuddefartyg bestäms däckets ytinnehåll enligt påmålade fordonsrutor och behovet av båt fastställs särskilt från fall till "fall.

2) 2 tillräckligt stora båtshakar.

3) Ankare med tillräckligt lång kätting.

4) Brandskyddsredskap minst en stackare av effektklass BII-C för varje huvudmaskin på däcket i omedelbar närhet av manhålsluckan och därtill i förarhytten en släckare av samma klass.

En isvägsfärjas utrustning avviker likväl från bestämmelserna i 1 mom. som följer:

1) 1 livboj med rep på vardera sidan av färjan och

2) 1 båtshake på vardera sidan av färjan.

På en färjbrygga eller i dess omedelbara närhet skall finnas en livboj med rep.

8 §

En färja skall ha ljus, signalljus och signalanordningar enligt förordningarna om reglerna till förhindrande av sammanstötning till sjöss och förhindrande av sammanstötning i inre farvatten (30/77 och 252/78):

1) Nattetid: En färja skall då den är i rörelse föra de i sjövägsreglerna för maskindrivet fartyg fastställda ljusen på sådant sätt att den verkliga färdriktningen framgår. När färjan är angjord vid brygga av annan orsak än för lastning och lossning skall positionsljusen vara släckta.

En linstyrd färja skall då den är i rörelse på mest synlig plats föra tre röda ljus i mittplanets riktning på ett avstånd av minst 1 meter från varandra så, att de bildar en liksidig triangel med spetsen uppåt; ljusen skall synas åt alla håll på en sträcka av minst 1 sjömil.

Ett luftkuddefartyg skall då det är i rörelse utan deplacement dessutom föra ett gult blinkande ljus, som är synligt åt alla håll.

En isvägsfärja eller -bro skall då den befinner sig i isrännan på mest synlig plats föra ett rött ljus, som är synligt åt alla håll på ett avstånd av minst 1 sjömil.

2) På dagen: Frigående färja och linstyrd färja, vilka trafikerar i enlighet med 3 § 2 mom. 4 punkten, skall visa två svarta klotformade signalfigurer med en diameter av minst 0,6 meter, symmetriskt anbragta en på vardera sidan om centerlinjen minst 2 meter ovanför skorstenen och däcksöverbyggnaden och minst 3 meter från varandra.

En linstyrd färja skall visa två vertikalt ovanför varandra på ett avstånd av minst 0,75 meter anbragta svarta klotformade signalfigurer med en diameter av minst 0,6 meter, av vilka det lägre är anbragt minst 4 meter ovanför skrovet.

På isvägsfärja behöver nämnda svarta klot dock inte föras.

3) En vissla, med vilken en frigående färja i rörelse skall ge ljudsignal enligt sjövägsreglerna.

En färja, som drivs fram längs en lina, skall vid begränsad sikt med högst 1 minuts intervaller ge tre ljudsignaler efter varandra, nämligen en lång (4–6 sekunder) och två korta (ungefär 1 sekund), vilka vid lugnt väder bär minst 1 sjömil.

På en isvägsfärja behöver vissla inte föras.

9 §

Ovan i 7 § stadgad utrustning skall förvaras så, att den vid behov kan användas omedelbart. För att säkerställa funktionsdugligheten hos räddningsutrustningens fästanordningar och för att upprätthålla färjpersonalens beredskap skall väg- och vattenbyggnadsdistrikten tillse att övningar i att lösgöra utrustningen utförs enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens direktiv.

Livbojar, flytvästar och -redskap skall kunna lösgöras av en person utan verktyg.

Utrustningen skall vara av sjöfartsstyrelsen godkänd typ.

10 §

Föraren av en linstyrd färja och en isvägsfärja skall ha fyllt 18 år, vara behörig för uppgiften och pålitlig. Därtill skall han vara förtrogen med färjmaskineriets konstruktion och drift samt med utfärdade förordningar om regler till förhindrande av sammanstötning till sjöss och i inre farvatten.

Föraren av en linstyrd färja i en färjled, som korsar en fartygsled, skall dessutom för en av sjöfartsstyrelsen bemyndigad person visa, att han är väl förtrogen med ovan i 1 mom. nämnda förordningar. Över godkänt förhör skall betyg utfärdas.

Föraren skall då han tillträder sin uppgift förete läkarintyg över att han kan särskilja till förhindrande av fartygskollisioner stadgade signalljus, -figurer och ljudsignaler. Läkarintyget skall förnyas med tre års intervaller.

På väg- och vattenbyggnadsdistriktet ankommer att tillse att behörigheten och förmågan hos varje färjförare inom distriktet motsvarar ovan i 1–3 mom. nämnda fordringar.

11 §

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen kan, med beaktande av den linstyrda färjans typ och storlek samt trafikens omfattning, för varje enskilt fall särskilt bestämma, huruvida en linstyrd färja, med undantag av isvägsfärja, skall ha annan personal än föraren.

Sjöfartsstyrelsen fastställer storleken och behörigheten hos besättningen på frigående färjor och på luftkuddefartyg.

12 §

Vederbörande väg- och vattenbyggnadsdistrikt skall vartannat år låta av sjöfartsstyrelsen befullmäktigad besiktningsman anställa besiktning av linstyrda färjor. Härvid skall undersökas huruvida utrustningen enligt 7 § och anordningarna enligt 8 § motsvarar de fordringar detta beslut ställer och huruvida envar linstyrd färjas skrov är säkert. Konstateras sådana brister vid besiktningen, som äventyrar säkerheten, får den linstyrda färjan inte användas innan det konstaterats att bristerna avhjälpts.

Besiktningsman skall utfärda ett besiktningsintyg, som skall försvaras ombord på den linstyrda färjan.

En linstyrd färja, som trafikerar i inre farvatten, skall genom sliptagning besiktigas minst vart fjärde år och en linstyrd färja, som trafikerar till sjöss, vartannat år. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen kan dock av särskilda skäl förlänga dessa tider med högst ett år i sänder.

Undervattensdelarna på en linstyrd färja, som haft bottenkänning, skall besiktigas genast efter bottenkänningen. Denna besiktning kan göras utan sliptagning.

Efter att ha hört väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utfärdar sjöfartsstyrelsen direktiv åt besiktningsmännen.

13 §

Väg- och vattenbyggnadsdistrikt skall fortgående tillse, att färjorna inom distriktets område hålls i gott skick och att de är utrustade och bemannade enligt föreskrifterna.

14 §

Trafiken på en frigående färja och ett luftkuddefartyg leds och övervakas av dess befälhavare samt på en linstyrd färja och en isvägsfärja av dess förare.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen kan vid behov fastställa tidtabeller, som färjtrafiken skall iaktta. Angående fastställande av tidtabeller skall väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skriftligen meddela länsstyrelsen och den skall underrätta allmänheten därom genom kungörelse i de lokala tidningarna. Vidare skall tidtabellen uppsättas i färjställets omedelbara närhet.

15 §

Vägtrafikanfer skall färjas över vattendrag i den ordning de anländer till färjstället, men befälhavare eller förare, som nämns i 14 § 1 mom., har rätt att avvika från denna regel om färjans däcksutrymme, dräktighet eller jämvikt eller väderleksförhållandena inte tillåter att fordon som är närmast i tur tas ombord för överfart.

Utöver vad som bestämts med stöd av vägtrafiklagstiftningen, har följande fordon rätt att färjas över före andra fordon:

1) utryckningsfordon;

2) fordon i polistjänst;

3) fordon, som befordrar eller som skall avhämta en insjuknad person för vård;

4) fordon, som befordrar läkare, veterinär, sjukskötare, hälsovårdade eller barnmorska på brådskande tjänsteresa;

5) fordon, som befordrar trafikövervakande myndighet på brådskande tjänsteresa;

6) för yrkesmässig persontransport använd bil i regelbunden tur; samt

7) fordon, som utför underhållsarbete på allmän väg.

Önskar ovan i 2 mom. nämnt fordon överfart med färja med fastställd tidtabell på annan än tidtabellsenlig tid, skall färjningen utföras och färjan vid tidpunkten för överfarten om möjligt vara reserverad vid avgångsbryggan, om meddelande om fordonets ankomst lämnats på förhand.

Önskar ovan i 2 mom. nämnt fordon följa med en färja efter det den lagt ut, skall färjan återvända för att hämta fordonet då åtgärden försnabbar detta fordons överfart. Ryms nämnda fordon härvid på grund av platsbrist inte på färjans däck, har befälhavare eller förare, som nämnts i 1 mom., rätt att beordra utrymning av erforderlig del av däcksutrymmet.

Önskar annat än ovan i 2 mom. nämnt fordon följa med en färja efter det den lagt ut, kan färjan såframt plats finns, återvända för att hämta fordonet, ifall åtgärden inte väsentligt fördröjer trafiken. Färjan återvänder inte för att hämta fordonet om färjan avgått tidtabellsenligt eller om ovan i 2 mom. nämnt fordon tagits ombord, trafiken är livlig eller färjsträckan är kort.

För att komma i åtnjutande av företräde i fråga om överfart, skall busstrafikidkare eller motsvarande tillställa väg- och vattenbyggnadsdistriktet styrkt avskrift av fastställd tidtabell i tre exemplar, vari bussens eller motsvarande fordons ankomsttid till färjstället finns nämnd, för att anslås i färjbryggans omedelbara närhet. En färja får inte med oskälig avvikelse från sin tidtabell vänta på en bil, som inte kunnat hålla sin tidtabell.

16 §

Om trafikering med färja på grund av inträffad skada, väderleksförhållanden eller annan orsak kan bli farlig, kan färjningen stoppas.

Också i andra fall än de som nämnts i 1 mom. kan fotgängare och cyklister transporteras över farled med båt om detta inte innebär fara.

17 §

En färja får inte belastas med större last än besiktningsintyget medger. Ett fordons eller en fordonskombinations totalvikt skall vid behov påvisas med vägningsintyg eller genom vägning före inkörningen på färjan. Där lokala förhållanden det kräver kan väghållare begränsa vikten på fordon som skall färjas. Varje passagerare skall noggrant följa färjpersonalens lastningsinstruktioner.

En färjas däcksutrymme skall lastas så, att en dörr åtminstone på den ena sidan av varje fordon kan öppnas för avstigning.

Föraren av ett fordon skall alltid dra åt handbromsen då han kört in på färjan.

På en färja kan placeras med enhetligt bruk överensstämmande märken och tavlor, som avser förbud mot tobaksrökning, begränsning av tomgång eller annat, som är påkallat med hänsyn till säkerheten eller dirigeringen av trafiken.

18 §

Den som går ombord på en färja eller lämnar denna skall iaktta nödvändig försiktighet och följa de order och förbud som har getts med hjälp av trafikanordningar samt de instruktioner som färjpersonalen ger.

Det är tillåtet att gå ombord på en färja då vägen till färjan är fri från trafik bort från färjan och då tillfarten till färjan inte annars är begränsad. Det är tillåtet att avlägsna sig från en färja först då färjan med hjälp av sina anordningar stadigt har angjorts vid bryggan och färjans port eller annan skyddsanordning, som utgör stängningsanordning, har fällts ned. Om det till avstängningsanordningen ansluter sig ett rött ljus är det tillåtet att avlägsna sig först då ljuset har släckts.

En färja får inte avgå innan bommen på stranden är nedfälld och de till förhindrande av nedstörtning i vattnet byggda skyddsanordningarna på färjan är på plats och tillräckligt stöd till förhindrande av lastens förskjutning vid behov anbragts.

19 §

Med undantag av fordon som transporterar brännbara vätskor av klass III skall fordon, som transporterar farliga ämnen och som försetts med skyltar i enlighet med trafikministeriets beslut om transport av farliga ämnen på väg, transporteras på färja med särskilda turer, då andra fordon eller passagerare inte får vara med ombord. Färjor som trafikerar enligt tidtabell utför återkommande transporter på tider om vilka väg- och vattenbyggnadsdistriktet och den som utför transporten överenskommit. Om tillfällig färjning på dylika färjor skall i god tid överenskommas med vederbörande vägmästare. På färjor, som följer tidtabell, verkställs tillfällig färjning endast vardagar, utom lördagar och dagar före helg- och högtidsdag.

Ovan i 1 mom. nämnt fordon skall på färja placeras så, att det är minst utsatt för brandfara vid eventuell brand ombord. Fordon, som transporterar sprängämnen, skall dessutom placeras på färja så, att sprängämnena vid behov lätt kan lossas i vattendraget. Särskilt sprängkapslar skall vid fara snabbt kunna avlägsnas från färjan.

Med avvikelse från vad som föreskrivs ovan i 1 mom. kan på en frigående färja och ett luftkuddefartyg också tas ombord andra fordon och passagerare med iakttagande av vad som stadgas eller bestämts om transporten av farliga ämnen på fartyg.

I övrigt skall i fråga om transport av farliga ämnen iakttas vad om transport av dem på väg är stadgat eller bestämt särskilt.

20 §

Om en färjled korsar en farled, skall på ömse sidor om färjleden in vid farleden efter omständigheterna på 500–1 300 meters avstånd från färjleden, på en plats som är väl synlig från det håll därifrån fartygen kommer, uppsättas ett rektangulärt förmärke (figur 1) med undre kanten minst två meter över vattenytan vid medelvattenstånd (MW), vilket märke förpliktar fartyg som kommit fram till det, att med en lång ljudsignal anmäla, sin avsikt att korsa färjleden. Märket har

1) högst uppe en kvadrat med vit botten med en röd rand runtomkring och en i mitten placerad svart cirkel;

2) i mitten en rektangel med vit botten och med ett svart streck mittpå; samt

3) nederst en rektangel med blå botten och en vit bild av en linstyrd färja och därunder ett vitt streck.

Om en färjled inte korsar en farled, skall den förses med ett märke i enlighet med 1 mom. 3 punkten, placerat vid färjlägena eller vid randen av allmän farled på ett avstånd av 50–200 meter från färjleden. Därtill kan i samband med märket användas en skylt med texten "Varning för vajer".

En färjled, där en isvägsfärja trafikerar eller där en bro över isväg används, skall förses med förmärke i enlighet med 1 mom. Övre kanten av nämnda märke skall förses med radarreflektor och vid behov med ett gult ljus, som blinkar om natten. Dessutom förses färjleden i bägge ändarna med radarreflektor och ljus, som lyser vitt om natten.

På natten eller vid dålig sikt skall under seglationssäsongen ovan nämnda förmärken vid behov och enligt möjlighet belysas eller förses med en yta som reflekterar ifrågavarande färg.

Då lokala förhållanden det fordrar, kan märket genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens beslut placeras avvikande från vad som ovan bestämts.

Om färjleden, där en färja trafikerar med hjälp av lina, korsar en farled, skall i omedelbar närhet av vardera färjbryggan på minst 4 meters höjd över vattenytan vid medelvattenstånd (MW) anbringas ljussignalanordningar, som med synbarhet på ett avstånd av 1 sjömil visar

1) ett rött ljus, när linan eller linorna är strama eller det eljest är förbjudet att korsa färjleden; och

2) ett grönt ljus när linan eller linorna inte hindrar fartyg att passera och det är tillåtet att korsa färjleden.

Linan eller linorna monteras på plats sålunda, att varje lina, då den inte hålls stram längs hela farledens bredd, sjunker ned under det trallningsdjup som sjöfartsstyrelsen fastslagit på basis av det fastställda seglationsdjupet.

Linan eller linorna får inte onödigtvis hållas strama och trafik över färjleden sålunda förhindras.

21 §

Korsar en vinterväg, som skall underhållas såsom en allmän väg, en vinterfarled, skall väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bestämma, på vilket sätt trafikförbindelsen över fartygsrännan skall ordnas. Sker överfarten med hjälp av en bro eller en linstyrd färja skall väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, efter att ha hört sjöfartsstyrelsen, bestämma till vilken bredd fartygsränna, med beaktande av trafiken i den, får öppethållas mellan brostöden eller förtöjningsställena för färjan.

Samtidigt skall väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bestämma på hur lång sträcka från vägens och fartygsrännans korsning vägen skall utstakas samt, om vakttjänst anses nödig, på vilket sätt denna skall ordnas.

I fartygstrafik skall vid en vintervägs korsning iakttas följande:

1) Farten skall på sträckan mellan de i 20 § 3 mom. nämnda förmärkena minskas i så god tid före märkena, att den fasta isens kant i rännan på sträckan mellan märkena inte går sönder genom vågrörelsen eller sugningen.

2) Fartyg skall styras så, att bron, brostöden eller övriga överfartsanordningar inte skadas.

3) Fartyg får inte passera varandra eller mötas på den sträcka av fartygsrännan som befinner sig mellan förmärkena.

4) Måste fartyg i fartygsrännan på sträckan mellan förmärkena passera annat fartyg, som fastnat i isen, eller kan fartyg, som fastnat i isen på denna sträcka av rännan inte lösgöras utan att ny ränna öppnas, skall fartygsbefälet ge färjpersonalen nödig hjälp för flyttning av bron eller färjan jämte därtill hörande anordningar till ett tryggt ställe; i särskilt brådskande fall gäller denna skyldighet dock inte räddningsfartyg, isbrytare eller passagerarfartyg i reguljär trafik.

22 §

En färja skall i sjötrafiken iaktta vad som stadgas i förordningarna om förhindrande av sammanstötning till sjöss och i inre farvatten.

Har en linstyrd färja i fall, som avses ovan i 3 § 2 mom. 1–3 och 5 punkterna, för färd i isränna kastat loss från linan, används dock varningsanordningar som avses i 8 § detta beslut.

Då en linstyrd färja trafikerar längs linan och då den är lösgjord från linan i de i 3 § 2 mom. 1–3 och 5 punkterna nämnda fallen, skall föraren tillse att fartyg, som närmar sig färjleden och som använder den officiella farleden, får passera före färjan och, innan färjan sätter sig i rörelse, såvitt möjligt förvissa sig om att fartyg av nämnda slag inte nalkas i farleden på ett avstånd från färjleden som äventyrar trafiken.

Föraren av en linstyrd färja skall, då ett fartyg som den linstyrda färjan skall väja för nalkas färjleden, tillse att den linstyrda färjans lina eller linor inte i farleden hindrar fartygets färd. Föraren av den linstyrda färjan skall även tillse att fartyg, som skall väja för en linstyrd färja, inte behöver vänta oskäligt länge på att få korsa färjleden. Om vattendraget vid färjleden skall reserveras för knippbogsering av virke eller på grund av tillfällig annan transport upplåtas för sjötrafik till större djup än det fastställda seglationsdjupet eller större bredd än ledmärkena anger, skall den linstyrda färjans lina eller linor vid behov sänkas ned till färjledens botten. Den som verkställer tillfällig transport skall dock i god tid på förhand till vederbörande vågmästare eller förare anmäla tidpunkten för den kommande transporten och, innan färjleden korsas, ytterligare försäkra sig om att den linstyrda färjans lina eller linor vilar på botten.

23 §

På framställning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skall länsstyrelsen, efter att ha hört sjöfartsstyrelsen, meddela av de lokala förhållandena påkallade närmare bestämmelser i ärenden, som angår säkerheten i en farleds och en färjleds korsningsområde och trafiken inom sådant. Initiativ i saken kan väckas även av sjöfartsstyrelsen, varvid länsstyrelsen, innan beslut utfärdas, skall höra väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

24 §

Ombord på en färja skall finnas en för allmänheten tillgänglig anmärkningsbok, vari resande, som har skäl till anmärkning mot färjans framförande eller dess personal, är berättigad att göra anteckning. Denna anteckning skall uppta datum och klockslag samt resandens egen namnteckning och adress.

En anmärkning, som gjorts, skall anmälas till vägmästaren, som hos polismyndighet skall begära undersökning, om sakens beskaffenhet det kräver.

25 §

Om det observeras att någon uppenbart obehörigen eftersträvar överfart skall denna person inte tas ombord för överfart.

26 §

Om användningen av en frigående färja med stöd av 18 § lagen om allmänna vägar beläggs med avgift skall bestämmelsen härom anslås i färjbryggornas omedelbara närhet.


Detta beslut träder i kraft den 1 april 1988.

Genom detta beslut upphävs trafikministeriets beslut den 17 december 1980 om utrustningen av färjor på allmänna vägar och om tillsynen över färjdriften (995/80).

Helsingfors den 4 mars 1988

Trafikminister
Pekka Vennamo

Regeringsråd
Kalevi Perko

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.