Förordning om övervakning av icke-joniserande strålning
- Typ av författning
- Förordning
- Meddelats
- Uppdaterad författning
- 941/1987
Den ursprungliga författningens text
I de ursprungliga författningstexterna görs inga ändringar eller rättelser. Ändringarna och rättelserna syns i de uppdaterade författningarna och i pdf-versionerna av författningssamlingen.
På föredragning av social- och hälsovårdsministern stadgas med stöd av 2 och 19 §§ lagen den 26 april 1957 om strålningsskydd (174/57), av dessa lagrum 2 § sådan den lyder i lag av den 10 januari 1986 (15/86):
Allmänna stadganden
1 §
Denna förordning gäller apparater och anläggningar som alstrar icke-joniserande strålning samt deras användning.
2 §
I denna förordning avses med
icke-joniserande strålning en elektromagnetisk vågrörelse, vars våglängd överstiger 100 nm, och elektromagnetiska fält, vilkas frekvens är mindre än 3 x 10 15 Hz,
strålningsapparat en apparat eller anläggning, vars syfte är att ombilda elektronisk eller annan energi till icke-joniserande elektromagnetisk strålningsenergi eller att producera elektriska eller magnetiska fält,
strålningsexponering att kroppen eller en del av den utsätts för verkningarna av den strålning som en strålningsapparat utsänder, samt
exponeringsgräns det gränsvärde för vilket gäller att en strålningsexponering som överstiger värdet kan föranleda men för hälsan.
3 §
Stadgandena om övervakning i denna förordning gäller inte strålningsapparater, om den strålningsexponering som de alstrar kan utgöra högst en tiondedel av den fastställda exponeringsgränsen.
4 §
Social- och hälsovårdsministeriet fastställer exponeringsgränserna efter att ha hört handels- och industriministeriet.
5 §
Strålningsapparater och deras användning övervakas av strålsäkerhetscentralen.
Om den övervakning som ankommer på elinspektionscentralen i fråga om apparater som skall förhandsbesiktigas enligt typ med stöd av ellagen (319/79) samt i fråga om elmateriel och elanläggningar som används vid produktion, överföring och distribution av elektricitet stadgas i ellagen.
Angående den tillsyn över och besiktning av strålningsapparater som ankommer på arbetarskyddsmyndigheterna gäller vad som om dem stadgas eller i lagen om tillsynen över arbetarskyddet (131/73) eller i lagen om skydd i arbete (299/58) eller med stöd av dessa lagar.
Om den övervakning av radioanläggningar som ankommer på post- och telestyrelsen stadgas i förordningen om inspektion av radioanläggningar (367/54).
6 §
Strålsäkerhetscentralens uppgift är, utöver skötseln av de övervakningsuppgifter om vilka stadgas nedan, att
bereda föreskrifter, anvisningar och standarder om säkerheten vid användning av icke-joniserande strålning samt att göra framställningar för att utveckla dem,
följa och förutse den allmänna utvecklingen av säkerheten i samband med användningen av icke-joniserande strålning och strålningsapparater,
undersöka och utveckla de metoder som används vid mätningar och prov som gäller icke-joniserande strålning och strålningsapparater, samt att
inom ramen för tillbudsstående resurser ge andra myndigheter experthjälp särskilt i frågor som gäller mätningsteknik och bedömning av säkerheten.
Övervakning och besiktning
7 §
Följande apparater skall vara typgodkända innan apparaten säljs eller överlåts:
apparater för ultraviolettstrålning vilka är avsedda för hudvård eller annan behandling av huden,
diatermi- och hypertermiapparater som används inom medicinsk verksamhet samt
strålningsapparater som i huvudsak används i hushållen.
Också sådana laseranläggningar som fungerar på våglängden 200 nm-1 mm och som inte besiktigas med stöd av lagen om skydd i arbete skall vara typgodkända innan de säljs eller överlåts. Sådana anläggningar är bl.a. laseranläggningar som används
inom medicinsk verksamhet,
inom vetenskaplig verksamhet och undervisning samt
i huvudsak i hushållen.
8 §
Den som importerar, säljer eller eljest överlåter strålningsapparater är skyldig att presentera apparaterna för strålsäkerhetscentralen för typgodkännande.
Vad som sägs i 1 mom. tillämpas inte i det fall att strålningsapparatens säkerhet har konstaterats i samband med en besiktning som har utförts med stöd av ellagen eller om annat inte föranleds av 5 §.
9 §
Följande strålningsapparater skall sedan de installerats besiktigas på driftsstället innan de tas i bruk:
radio- och radaranläggningar vilkas genomsnittliga strålningseffekt överstiger värdet 1 kW eller pulseffekt värdet 100 kW,
laseranläggningar med stor effekt vilka används i reklamer, vid föreställningar eller eljest så, att publiken kan exponeras för den strålning som apparaten utsänder samt
strålningsapparater, om det i samband med typgodkännandet har konstaterats att de har sådana egenskaper eller används under sådana förhållanden att ett garanterande av deras säkerhet förutsätter besiktning på driftsstället.
I samband med typbesiktningen av sådana strålningsapparater som avses i punkt 3 skall erforderliga föreskrifter utfärdas om att apparaten skall presenteras för besiktning på driftsstället.
Vad som stadgas i 1 mom. gäller inte strålningsapparater som besiktigas med stöd av lagen om skydd i arbete.
10 §
Utöver de kategorier av apparater som avses i 7 och 9 §§ har strålsäkerhetscentralen rätt att besiktiga också andra strålningsapparater, om den strålningsexponering som de alstrar kan överstiga de fastställda exponeringsgränserna och om det inte angående deras säkerhet finns stadganden i andra lagar eller i författningar eller föreskrifter som har utfärdats med stöd av dem.
Särskilda stadganden
11 §
Strålsäkerhetscentralen kan av särskilda skäl bevilja undantag från de föreskrifter som har utfärdats med stöd av denna förordning, under förutsättning att strålsäkerheten har garanterats tillräckligt effektivt.
12 §
Social- och hälsovårdsministeriet samt handels- och industriministeriet utfärdar inom respektive ministeriums verksamhetsområde närmare föreskrifter om tillämpningen av denna förordning.
13 §
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1988.
Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter kan vidtas innan förordningen träder i kraft.
Helsingfors den 4 december 1987
Republikens President Mauno KoivistoSocial- och hälsovårdsminister Helena Pesola