894/1987

När behovet det påkallar och de ekonomiska omständigheterna det tillåter skall en församling utom kyrkoherden, som är församlingens föreståndare, i sin tjänst ha en eller flera präster och diakoner.

Landets regering eller kyrkostyrelsen kan förordna att prästerna och kantorerna skall föra även andra böcker och längder än de som nämns i 1 mom.

Diakonerna biträder prästerna vid undervisningen av församlingsmedlemmarna i kristendomsskolorna, leder klubbar för växande ungdom och andra ungdomsklubbar, håller andaktsstunder samt biträder prästerna även i det övriga församlingsarbetet.

Om diakonernas och kantorernas åligganden bestäms närmare i ett reglemente, som församlingsfullmäktige godkänner och kyrkostyrelsen fastställer.

Då en präst-, diakon- eller kantorstjänst har blivit ledig i en församling förklarar kyrkostyrelsen tjänsten ledig att sökas hos kyrkostyrelsen senast före tjänstetidens slut den trettionde dagen efter den dag då beslut fattades om att tjänsten skulle förklaras ledig. Detta skall meddelas kyrkoherdeämbetena genom cirkulär och vid behov på annat sätt, som kyrkostyrelsen finner lämpligt. I meddelandet skall nämnas när ansökningstiden går ut.

Till en ansökan som gäller besättande av en präst-, diakon- eller kantorstjänst skall fogas:

Vid valförrättning får före röstningen som extra kandidat till tjänsten föreslås en valbar person, vars skriftliga samtycke samtidigt företes. Förrättas valet i enlighet med 41 § 2 mom. på flera orter, får en extra kandidat föreslås endast på den första valorten. Utom förslag om en extra kandidat får diskussion inte tillåtas vid valförrättningen.

Omröstningen sker med slutna sedlar. En röstande som understöder en föreslagen extra kandidat skall skriva dennes namn på röstsedeln. Han får samtidigt rösta på någon av de uppställda kandidaterna.

Understöds en extra kandidat av över hälften av de röstande, anses han vald till tjänsten. I annat fall anses den av de uppställda kandidaterna vald som får de flesta rösterna. Vid lika röstetal anses den vald som har högre förslagsrum.

Godkänner stiftets biskop och kyrkostyrelsen den valda extra kandidaten, utnämns eller förordnas denne till tjänsten. I annat fall utnämns eller förordnas den av de uppställda kandidaterna som i enlighet med 46 § 2 mom. skall anses ha blivit vald.

Godkänns den extra kandidaten inte, skall orsaken meddelas församlingsrådet.

En församlings prästerskap och kantorer avlönas av församlingen.

Präst-, diakon- och kantorstjänster som är gemensamma för två eller flera församlingar avlönas av församlingarna gemensamt enligt de grunder som fastställdes då tjänsterna inrättades eller varom har överenskommits.

Prästernas, diakonernas och kantorernas penninglön består av grundlön jämte ålders- och dyrortstillägg.

Har två eller flera församlingar en gemensam kyrkoherde-, präst-, diakon- eller kantorstjänst, kan kyrkostyrelsen beträffande en sådan tjänst bestämma att dess avlöningsklass skall höjas med högst två avlöningsklasser. Detsamma gäller vid fastställande av en kyrkoherdes avlöningsklass då i församlingen finns flera ordinarie prästtjänster.

Grundlönen för prästerna, diakonerna och kantorerna utgår enligt de avlöningsklasser som har fastställts för innehavare av statliga tjänster och befattningar enligt följande: till präst enligt avlöningsklassen A 14, till diakon A 11 och till kantor A 10.

Präster, diakoner och kantorer i församlingstjänst får ålderstillägg enligt samma principer som innehavare av statliga tjänster och befattningar. Kyrkostyrelsen hat rätt att vid beviljande av ålderstillägg till församlingarnas präster, diakoner och kantorer på ansökan beakta sådan tjänstgöring som inte berättigar till statligt ålderstillägg.

En kyrkoherde har rätt att få en tjänstebostad med fyra boningsrum och kök med en sammanlagd yta om minst 85 kvadratmeter, och andra präster, diakoner och kantorer en bostad med tre rum och kök med en sammanlagd yta om minst 65 kvadratmeter. Dessutom skall för en kyrkoherdes bruk reserveras arbets- och mottagningsrum som inte räknas såsom naturaförmån.

Utan hinder av vad som ovan i detta kapitel stadgas om grundlönen och naturaförmåner för prästerna, diakonerna och kantorerna kan dessa med församlingsfullmäktiges samtycke flytta från en tjänstebostad till en egen bostad inom församlingens område. Tjänsteinnehavaren skall härvid ersättas för utebliven naturaförmån i enlighet med de grunder, enligt vilka man i samband med förskottsinnehållning skulle värdera den med minimiförmånen överensstämmande bostadsförmån och den tillgång till elektrisk ström i den nya bostaden, som med stöd av 57 § tillkommer honom.

Den som blivit utnämnd till en ordinarie präst-, diakon- eller kantorstjänst får börja sköta tjänsten vid ingången av nästföljande månad efter den då utnämningen vunnit laga kraft.

Har den som blivit vald till innehavare av en ordinarie präst-, diakon- eller kantorstjänst ännu inte innehaft motsvarande ordinarie tjänst, skall han i stället för att utnämnas förordnas att handha tjänsten under en prövotid av två år. För att bli utnämnd till innehavare av tjänsten skall den som utsetts att handha den, under prövotiden visa att han förmår sköta den och att han är lämplig att verka i kyrkans tjänst.

Om en präst, diakon eller kantor insjuknar eller annars blir oförmögen att handha sina tjänsteåligganden, skall kyrkostyrelsen på vederbörandes anhållan, på framställning av distriktsövervakaren, eller på eget initiativ förordna en vikarie för honom.

Om det råder brist på präster, diakoner eller kantorer kan en ordinarie präst, diakon eller kantor förordnas att temporärt vid sidan av sin egen tjänst sköta en tjänst i egen eller annan församling, varvid han får sin lön för huvudsysslan, och för den andra tjänsten ett arvode som fastställs av kyrkostyrelsen, likväl högst hälften av den därmed förbundna grundlönen. Angående vikarier som förordnats att tjänstgöra under semester gäller vad som stadgas i 67 §.

Förordnas en präst, diakon eller kantor, som inte innehar egen tjänst inom kyrkosamfundet, att handha en ledig tjänst, har han rätt till alla de löne- och andra förmåner som hör samman med tjänsten, om inte kyrkostyrelsen bestämmer annat.

Är en kyrkoherde i behov av tjänstledighet för enskilda angelägenheter, skall han ansöka därom hos distriktsövervakaren som, sedan han har prövat ärendet, kan bevilja sådan ledighet för högst fyra dagar. Kyrkoherden kan bevilja församlingens övriga präster, diakoner och kantorer tjänstledighet för lika lång tid. En distriktsövervakare skall i motsvarande fall ansöka om tjänstledighet hos stiftets biskop.

Om inte oundgängliga och brådskande tjänsteåligganden ställer hinder härför, har prästerna, diakonerna och kantorerna rätt till en fridag i veckan, dock inte lördag och söndag eller kyrklig högtidsdag.

Är en präst, diakon eller kantor för enskilda angelägenheter i behov av tjänstledighet för längre tid än fyra dagar, skall han ansöka därom hos kyrkostyrelsen och samtidigt till sin vikarie föreslå en sådan person som kyrkostyrelsen kan godkänna och som har avgett en skriftlig förbindelse om att han samtycker till att temporärt sköta tjänsten.

Om tjänstledighet för en präst, diakon eller kantor samt om vem som har förordnats att sköta hans tjänst skall kyrkoherden eller dennes vikarie underrätta församlingen söndagen närmast före ledighetens början eller, om den som erhållit tjänstledighet varit tvungen att tidigare lämna församlingen, påföljande söndag.

En präst, diakon och kantor i församlingstjänst har rätt att på grundval av tjänstgöring under semesterkvalifikationsåret erhålla semester vid en tid som godkänts av kyrkostyrelsen enligt samma grunder som gäller i fråga om semester för innehavare av statliga tjänster eller befattningar.

En präst, en diakon och en kantor är skyldiga att vid sidan av sin egen tjänst vara vikarie för en annan präst, diakon eller kantor under dennes semester. Om en präst, diakon eller kantor vikarierar i annan församling, är denna skyldig att ersätta hans resekostnader i enlighet med de stadganden som gäller resekostnadsersättningar till statens tjänstemän.

Semester för annan i församling anställd personal än den i 67 § nämnda bestäms enligt semesterlag. Närmare bestämmelser om tidpunkten för semester och om handhavandet av tjänsten under denna tid utfärdas av församlingsrådet.

För enskilda kyrkliga förrättningar får prästerna, diakonerna och kantorerna inte uppbära arvode.

Företar en präst, diakon eller kantor på begäran en särskild resa för en kyrklig förrättning av ovan nämnt slag, ersätts resekostnaderna av församlingens medel.

Platsen för en bostad, som är naturaförmån för en ordinarie präst, diakon och kantor, bestäms av församlingsfullmäktige. Församlingsfullmäktiges beslut skall underställas kyrkostyrelsen. Detsamma gäller även i fråga om kyrkoherdeämbetets kansli, om detta förläggs skilt från kyrkoherdens bostad.

Reseprästerna och resekantorerna förordnas av kyrkostyrelsen till sina befattningar sedan dessa har varit ledigförklarade så som i 36 och 37 §§ stadgas.

Reseprästerna och resekantorerna står under kyrkostyrelsens överinseende. Kyrkostyrelsen ger också närmare anvisningar om deras verksamhet, över vilken de inom en månad efter årets utgång skall avge en berättelse till kyrkostyrelsen.

Reseprästerna och resekantorerna är skyldiga att enligt en resplan som fastställs av kyrkostyrelsen besöka alla sådana orter där de som bekänner den ortodoxa tron annars inte kan erhålla religionsundervisning och själavård.

Reseprästerna och resekantorerna är skyldiga att på förordnande av kyrkostyrelsen tjänstgöra även annorstädes än på de orter som nämns i 2 mom., särskilt i det inre missionsarbetet, och erhåller då resekostnadsersättning ur kyrkosamfundets centralfond.

Ett lagligen sammankallat fullmäktigesammanträde kan förlängas med en vecka för behandling av de ärenden som nämns i kallelsen. Även de frånvarande skall samma dag som beslutet om att förlänga sammanträdet fattas på lämpligt sätt underrättas om att sammanträdet har förlängts.

Om församlingsstämma för val av präster, diakoner och kantorer stadgas i 41 §.

Församlingens diakoner och kantorer har rätt att närvara vid församlingsrådets sammanträden och har där yttranderätt men inte rösträtt.

Distriktsövervakarna lyder omedelbart under biskopen i stiftet och skall i sin verksamhet följa det reglemente som har fastställts av biskopskonferensen. De skall plikttroget övervaka församlingarnas religiöst-sedliga och andliga liv, vara prästernas, diakonernas och kantorernas ledare och rådgivare i deras verksamhet i församlingarna samt enligt förordnande av biskopen i stiftet och även annars med tillstånd av honom inspektera församlingarna inom sitt distrikt. Övervakarna skall årligen avge redogörelse över sin verksamhet till biskopen. Övervakarna erhåller av kyrkosamfundets medel resekostnadsersättning enligt de grunder på vilka sådan ersättning betalas till innehavare av statliga tjänster och befattningar.

Stiftets biskop är högsta tillsyningsman och överherde för församlingarna, prästerskapet och kantorerna i stiftet. Han är skyldig att övervaka att den ortodoxa kyrkans lära förkunnas ren och oförfalskad, att de av Kristus instiftade sakramenten rätt utdelas, att gudstjänster och heliga ceremonier förrättas regelbundet, att kristlig uppfostran och undervisning i församlingar och läroanstalter handhas väl, att goda seder och sedlighet iakttas, att fattiga och sjuka erhåller vård, att kyrkans och församlingens ekonomi sköts på behörigt sätt, att den kyrkliga förvaltningen och församlingarnas förvaltning även i övrigt handhas enligt lag och att församlingens tjänare i sitt leverne iakttar ett värdigt och kristligt uppförande samt samvetsgrant fullgör sina tjänsteåligganden.

En biskop har rätt att inom sitt stift ge prästerskapets medlemmar, kantorerna och kyrkans funktionärer offentligt erkännande. Ärkebiskopen tillkommer att ge offentligt erkännande åt personer utanför kyrkosamfundet, vilka har gjort kyrkosamfundet tjänster. I dessa ärenden skall kyrkostyrelsen uttala sin mening.

Om biskopsvisitation och tiden för denna skall kyrkoherden i vederbörande församling, distriktsövervakaren och de medlemmar av prästerskapet samt de kantorer som biskopen ålägger att närvara vid visitationen underrättas minst en månad i förväg. Visitationen skall kungöras minst fjorton dagar innan den hålls.

Innan visitationen avslutas skall biskopen sammanträda med församlingens prästerskap och kantorer under deltagande av distriktsövervakaren, ärkebiskopens sekreterare eller någon annan diakon, som förordnats till detta uppdrag, och inspektionsdistriktets samtliga närvarande präster. Vid detta sammanträde meddelar biskopen prästerskapet och kantorerna de anmärkningar om församlingens religiöst-sedliga tillstånd och församlingsvården som han anser att visitationen har gett anledning till, även om ingen erinran om dem framförts från församlingens medlemmar. Vid detta sammanträde förs särskilt protokoll.

Behörighetsvillkor för museiföreståndartjänsten är

I kyrkomöte skall utom de självskrivna ombud om vilka stadgas i lagen om ortodoxa kyrkosamfundet, delta fjorton ombud för prästerskapet och kantorerna samt sjutton lekmannaombud.

Ombuden för prästerskapet och kantorerna väljs enligt inspektionsdistrikt, så att från varje stift utses ombud, som hör till stiftet, i förhållande till antalet valberättigade präster, diakoner och kantorer i stiftet. Från varje stift väljs dock minst ett ombud för prästerskapet och ett ombud för kantorerna. En prästmunk och munkdiakon anses höra till det inspektionsdistrikt inom vars område klostret är beläget.

Valbara till ombud för prästerskapet och kantorerna är alla ordinarie, extraordinarie och pensionerade präster, diakoner och kantorer samt prästmunkar och munkdiakoner inom kyrkosamfundet.

Rätt att delta i val av ombud för prästerskapet och kantorerna har de som enligt 1 mom. är valbara.

Senast den 15 mars det år då ordinarie kyrkomöte skall äga rum underrättar kyrkostyrelsen genom cirkulär och vid behov på annat sätt som den finner lämpligt de valbara medlemmarna av prästerskapet och de valbara kantorerna inom varje inspektionsdistrikt om antalet ombud för stiftet och anmodar dem att förrätta val av ombud. Kyrkostyrelsen bestämmer tid och plats för valen. Valdagen får inte utsättas till en senare tidpunkt än den 15 maj nämnda år.

Valförrättningen öppnas av distriktsövervakaren eller, vid förhinder för honom, av äldsta närvarande valberättigade person. Ordförande och protokollförare vid förrättningen är de som mötet härtill utser inom sig.

En frånvarande, inom inspektionsdistriktet valberättigad medlem har rätt att före den utsatta tiden för valen tillställa kyrkoherdeämbetet i den församling där valen hålls sin valsedel, inlagd i ett slutet kuvert. Kyrkoherdeämbetet skall vidarebefordra denna valsedel till valstället då valförrättningen inleds. Närvarande medlemmar skall överlämna sina sedlar hopvikna till ordföranden.

Valförrättningarnas ordförande skall utan dröjsmål sända valprotokollen, jämte alla de handlingar som kommit till vid valet, till kyrkostyrelsen.

En valberättigad medlem av prästerskapet inom inspektionsdistriktet i fråga och en kantor, som önskar göra anmärkningar angående lagligheten av den valförrättning som nämns i 180 § eller angående valbarheten hos en person som därvid har erhållit röster, har rätt att inom sju dagar från dagen för valet framföra sin anmärkning hos kyrkostyrelsen.

Efter granskning och rättelse av valresultaten fastställer kyrkostyrelsen stiftsvis resultatet av valet av ombud för prästerskapet och kantorerna till kyrkomötet. I prokollet över fastställande av valen skall namnen på alla dem som har erhållit röster antecknas. Har kyrkostyrelsen förordnat om nya val eller fyllnadsval, gäller i fråga om dem i tillämpliga delar vad som i denna förordning stadgas om val av prästerskap och kantorer.

För dem som har erhållit de flesta rösterna utfärdar kyrkostyrelsen fullmakt att vara ombud för stiftets prästerskap och kantorer vid kyrkomöte.

Är någon som erhållit fullmakt förhindrad att fullgöra sitt uppdrag som ombud, skall kyrkomötets ordförande i hans ställe inkalla den som har erhållit de flesta rösterna näst efter dem som erhållit fullmakt. Ställföreträdarens mandattid varar till dess den i vars ställe han har blivit inkallad kan tillträda sitt uppdrag. Finns ingen som kan inkallas i stället för den som har förhinder, skall de medlemmar av prästerkapet och de kantorer, som är närvarande vid kyrkomötet och har invalts från stiftet i fråga, utse ett lämpligt ombud för prästerskapet eller kantorerna, som sedan kallas av ordföranden.

Utan hinder av vad som stadgas i 4-6 mom. skall stadgandet i 177 § 1 mom. om lägsta antal ombud för prästerskapet och kantorerna iakttas.

Senast den 15 juli meddelar kyrkostyrelsen kyrkoherdeämbetena, genom cirkulär eller på annat sätt som den finner lämpligt, för vilka ombud för prästerskapet och kantorerna i respektive stift fullmakt har utfärdats och vilka andra som har erhållit röster.

Kyrkomötet kan föreläggas ärenden till behandling av landets regering, kyrkosamfundets biskopar, kyrkostyrelsen, kyrkosamfundets prästerskap och kantorer, församlingarna och klostren samt de brödraskap och föreningar som är verksamma inom kyrkosamfundet.

De avgifter som församlingarna enligt 41 § lagen om ortodoxa kyrkosamfundet skall betala till centralfonden skall tillställas kyrkostyrelsen årligen i fyra poster så, att den första posten betalas i januari, den andra i april, den tredje i juli och den fjärde i oktober.

Ett meddelande om de omständigheter som bestämmer avgifternas storlek skall i enlighet med kyrkostyrelsens anvisningar för varje år tillställas kyrkostyrelsen senast den 15 april följande år. Kyrkostyrelsen meddelar senast den 10 maj församlingarna betalningsraternas storlek.

Årets två första betalningsposter är lika stora som den fjärde posten föregående år. Den fjärde betalningsposten för ett år motsvarar en fjärdedel av församlingens avgifter det året. Till den tredje posten läggs ett belopp, som motsvarar vad församlingen har betalt för litet, eller också avdras därifrån vad församlingen har betalt för mycket.

Har, sedan avgiften betalt skattören som avses i 41 § 1 mom. 1 punkten lagen om ortodoxa kyrkosamfundet avlyfts genom ett laga kraft vunnet beslut eller har församlingen påförts skatt som avses i 2 punkten i samma moment, har församlingen rätt att från centralfonden återfå vad som betalts för mycket.