236/1987

Utfärdat i Helsingfors den 26 februari 1987

Statsrådets beslut om grunderna för planering och uppförande av biblioteksbyggnader samt normalpris för dessa

Statsrådet har vid föredragning från undervisningsministeriet med stöd av 13 § 1 mom. lagen den 28 december 1978 om statsandelar och -understöd åt grundskolor, gymnasier och allmänna bibliotek (1112/78), sådant detta lagrum lyder i lag av den 31 december 1986 (1053/86), beslutat:

1 §

Biblioteksbyggnader och -lokaliteter skall vara av skälig storlek, ändamålsenligt och ekonomiskt planerade samt fylla rimliga skönhetskrav.

Planerna skall vara uppgjorda och undertecknade av person med tillräcklig sakkunskap och vid utarbetandet av dem skall föreskrifterna i detta beslut samt det godkända rumsprogrammet följas.

Andra än i detta beslut nämnda utrymmen får på anhållan av kommunen godkännas i biblioteksbyggnads rumsprogram, såvida dessa extra utrymmen är för bibliotekets verksamhet nödiga och ändamålsenliga. Under samma förutsättningar får även större utrymmen godkännas i rumsprogrammet än vad som skulle vara tillåtet, beräknat enligt kommunens invånarantal och andra i 3 § nämnda grunder. I anslutning till biblioteksbyggnad får placeras utrymmen för medborgar- och arbetarinstitut, musikinstitut och kommunal central för läromedel samt i lagen om kommunala ungdomsnämnder och om statsunderstöd för det kommunala ungdomsarbetet (117/72), lagen om kulturverksamhet i kommunerna (1045/80) och idrottslagen (984/79) avsedd verksamhet.

På bibliotekets tomt får på anhållan av kommunen med tillstånd av skolstyrelsen placeras även andra byggnader för ändamål som har samband med kommunens verksamhet, om användningen av byggnaderna inte är till men för biblioteksverksamheten.

Är biblioteksutrymmen placerade i anslutning till andra än ovan i 3 mom. nämnda utrymmen utgör de en bibliotekslokalitet.

2 §

Skolstyrelsen kan bevilja kommun tillstånd att till värmecentralen för biblioteksbyggnad som skall uppföras ansluta en annan byggnad. Kommunen skall då erlägga en sådan del av kostnaderna för den gemensamma värmecentralen som motsvarar den andel värmeenergi som den anslutna byggnaden kräver av hela den utvecklade energimängden. Tillståndet kan också gälla en tidigare uppförd värmecentral. Kommunen skall då, innan anslutning sker, av den erhållna statsunderstödsandelen, beräknad enligt värmecentralens nuvarande värde, återbetala den del som motsvarar de anslutna byggnadernas energiförbrukning. Likaså skall kommunen återbetala motsvarande del av den obetalda delen av det statliga amorteringslånet. De andelar som skall återbäras fastställs av skolstyrelsen.

Skolstyrelsen kan likaså bevilja kommun tillstånd att ansluta vattenförsörjningsanläggningar och -konstruktioner för en annan byggnad till vattenförsörjningsanläggningar och -konstruktioner som redan är färdiga eller skall byggas för biblioteksbyggnad, på samma villkor som de ovan i denna paragraf nämnda. Fördelningsgrund för kostnaderna är den beräknade vattenåtgången per dygn.

3 §

Den sammanlagda nyttoytan för andra kommunbibliotek än sådana som är verksamma på sjukhus och vårdanstalter bestäms på basen av invånarantalet i kommunen. Finns i kommunen högst 2 000 invånare, får bibliotekens sammanlagda nyttoyta vara högst 240 m2. Är invånarantalet större får nyttoytan ökas med högst 60 m2 för varje påbörjat tusental invånare. Överstiger invånarantalet 50 000 är ökningen dock högst 50 m2 för varje påbörjat tusental invånare.

I tvåspråkig kommun får till den på basen av invånarantalet beräknade ytan läggas 15 m2 för varje påbörjat tusental invånare med minoritetens språk.

I kommun som upprätthåller landskapsbibliotek eller rikscentralbibliotek får nyttoytan vara högst 10 % större än den yta som beräknas på ovan i 1 och 2 mom. föreskrivet sätt.

Skolstyrelsen kan på grund av bosättningens struktur och läge eller däri skeende förändringar, liksom även på grund av i befolkningsprognos utvisad betydande ökning av invånarantalet eller av annat synnerligt skäl, fastställa den sammanlagda nyttoytan av kommunens bibliotek till högst 20 % större eller mindre än den yta som beräknas på ovan i 1 och 2 mom. föreskrivet sätt.

Av läktarareal i bibliotek beaktas 50 % vid bestämmandet av biblioteks nyttoyta.

Utöver ovan nämnda arealer får för bokbuss som anskaffats för biblioteksändamål godkännas 73-80 m2 garageutrymme per bil. Om inte särskilda skäl föreligger skall garageutrymmet förläggas till biblioteksbyggnaden eller bibliotekslokalitetens omedelbara närhet.

I biblioteksbyggnad får för utrustning och redskap som erfordras för byggnadens skötsel godkännas ett utrymme för skötsel av fastigheten, som utgör 0.8 % beräknat på nyttoytan, dock minst 6 m2 och högst 20 m2.

I biblioteksbyggnad får enligt skolstyrelsens prövning godkännas en bostad om 60-80 m2 för en gårdskarl-eldare.

I biblioteksbyggnad skall finnas nödiga utrymmen för värme-, vatten- och elektricitetsförsörjningen samt förvaringsutrymmen, avsedda för den eventuella bostaden för en gårdskarl-eldare.

Ytterligare får finnas högst 10 % tambur- och korridorutrymmen, beräknat på nyttoytan.

4 §

Då programmet för projektets genomförande godkänns, bestämmer vederbörande statliga myndighet på nedan i denna paragraf samt i 5 § nämnda grunder ett normalpris.

När ytan av utrymme beräknas beaktas den yta, uttryckt i fulla kvadratmeter, som begränsas av de inre ytorna av de väggar som omger ifrågavarande utrymme eller bostad, likväl icke den yta som upptages av bärande konstruktioner, rör samt fönster- och dörrnischer.

Till statsfinansiering berättigande nyttoyta utgörs av ovan i 3 § nämnda biblioteksutrymmen, vilka ingår i godkänt rumsprogram, garageutrymme för biblioteksbil, utrymmen för skötsel av fastigheten samt sådan bostad för en gårdskarl-eldare, som skolstyrelsen ansett nödvändig.

Byggnads totala nyttoyta utgörs av till statlig finansiering berättigande nyttoyta samt i rumsprogrammet ingående ytor, som icke berättigar till statlig finansiering och till vilka hänförs i 1 § 3 mom. avsedda tilläggsutrymmen.

Byggnadens normalpris beräknas enligt till statsfinansiering berättigande nyttoyta.

Till normalpriset och därmed till de byggnadskostnader som berättigar till statlig finansiering räknas inte extra kostnader som föranleds av oekonomiska planeringslösningar eller i förhållande till planen dyra entreprenadanbud.

5 §

Normalpriser per kvadratmeter nyttoyta är följande:

1) Biblioteksbyggnad samt bibliotekslokal i anslutning till grundskolbyggnad:

biblioteksutrymmen 5 550 mk
garageutrymme för bokbuss 3 400 mk
bostad 3 800 mk
utrymmen för skötsel av fastigheten 4 750 mk

2) Annorstädes än i grundskolbyggnad belägen bibliotekslokal:

biblioteksutrymmen 4 995 mk
garageutrymme för bokbuss 3 060 mk

För följande kommuners del, i vilka kostnadsnivån för byggnadsarbeten konstant är högre än den allmänna kostnadsnivån för byggnadsarbeten, får de i 1 mom. nämnda normalpriserna höjas som följer:

% %
Enare 10 Esbo 10
Enontekis 10 Grankulla 10
Utsjoki 15 Helsingfors 10
Kemijärvi 5 Vanda 10
Kittilä 5 Borgå stad 5
Kolari 5 Borgå lk. 5
Muonio 10 Kervo 5
Pelkosenniemi 5 Kyrkslätt 5
Posio 5 Nurmijärvi 5
Salla 5 Sibbo 5
Savukoski 5 Träskända 5
Sodankylä 5 Tusby 5
Vichtis 5

Beträffande följande i 9 § lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/81) avsedda skärgårdskommuner får normalpriserna höjas med 5 procent: Houtskär, Iniö, Korpo, Nagu och Velkua samt Dragsfjärds kommuns skärgårdsdel.

Om svåra förhållanden föranleder väsentliga extra kostnader för biblioteksbyggnad eller bibliotekslokal i anslutning till grundskolebyggnad och det inte är möjligt att på rimligt sätt undvika dem, skall skolstyrelsen utgående från härav föranledda rimliga tilläggskostnader höja det normalpris som bestäms i enlighet med 1 mom. 1 punkten, dock med högst 265 mk per nyttokvadratmeter.

Om biblioteksbyggnad eller bibliotekslokal i anslutning till grundskolebyggnad förses med värmecentral som drivs med inhemskt bränsle, skall skolstyrelsen höja det normalpris som bestäms i enlighet med 1 mom. 1 punkten utgående från de rimliga kostnader som valet av nämnda uppvärmningsmetod enligt planer och specificerad kostnadsberäkning beräknas eventuellt komma att föranleda.

Storlekens inverkan på byggnadskostnaderna beaktas i enlighet med nedanstående tabell som en faktor, vilken höjer eller sänker det normalpris som följer av biblioteksbyggnadens rumsprogram:

≤500 brm2 +4 %
1 000 brm2 +2 %
3 000 brm2 ±0 %
6 000 brm2 -1 %
≥12 000 brm2 -2 %

Medelvärdena interpoleras. Ansluter sig till tillbyggnad ändrings- och grundförbättringsarbete som hör till samma entreprenad, beaktas arbetets inverkan som en faktor som förstorar projektet.

Om biblioteksbyggnad eller bibliotekslokal i anslutning till grundskolebyggnad är belägen på skyddsort, skall skolstyrelsen då skyddsrum uppförs i anslutning till bibliotek och det är dimensionerat i enlighet med 7 § förordningen om befolkningsskydd, höja det normalpris som bestäms i enlighet med 1 mom. 1 punkten med 3 000 mk per nyttokvadratmeter i skyddsrummet.

Kan vid uppförandet av nya biblioteksutrymmen utnyttjas existerande värmecentral eller andra arbeten som normalt ingår i godtagbara byggnadskostnader, skall vederbörande statliga myndighet fastställa de normalpris, som utgör grund för statsfinansieringen, i motsvarande mån lägre än de i 1 mom. nämnda priserna. Normalpriset sänks likväl inte, fastän biblioteksbyggnaden ej förses med egen värmecentral, om byggnaden ansluts till sådan anläggnings nät, som grundats för anskaffning av värmeenergi.

Brinner biblioteksbyggnad eller -lokal, för vars anskaffning eller grundförbättring statsbidrag erhållits efter den 31 juli 1921, eller tages dylik byggnad ur bibliotekets bruk, och blir kommun fördenskull tvungen att uppföra nya byggnader, avdrages från normalpriset för byggnad som skall uppföras värdet av den byggnad, som enligt godkänt rumsprogram utmönstras, vilket värde fastställs som om den utmönstrade byggnaden skulle uppföras i enlighet med den vid utmönstringstidpunkten rådande prisnivån av det byggnadsmaterial och på det sätt den uppförts, med beaktande av en av byggnadens ålder förorsakad värdeminskning, vilken för stenbyggnad är 1 %, för träbyggnad 2 % och ekonomibyggnad 2 % för varje år, likväl sammanlagt högst 98 %. Har i byggnaden utförts grundförbättringar, skall nedsättningen av värdet på grund av ålder, beroende av förbättringarnas art, enligt prövning minskas. Överstiger beloppet av brandförsäkringsersättning för byggnad, som har brunnit, på ovan anfört sätt beräknat värde för byggnad som tages ur bruk, avdrages hela brandförsäkringsersättningen från normalpriset för byggnad som skall uppföras.

6 §

För omändrings- och grundförbättringsarbete samt därtill direkt anslutet underhållsarbete bestämmer vederbörande statliga myndighet normalpriset för arbetet i enlighet med de skäliga kostnader som sagda arbete enligt programmet rörande projektets genomförande och kostnadsförslaget kan beräknas medföra. Från kostnaderna skall likväl avdragas försäljningsvärdet för sådan del, som vid grundförbättringen skall avlägsnas. Till normalpriset och de byggnadskostnader vilka berättigar till statsfinansiering hänförs inte sådana kostnader, för vilka statsfinansiering ej beviljas då nytt bibliotek uppförs.

7 §

Då fråga är om ändringar i färdig biblioteksbyggnad eller färdiga lokaliteter eller i byggnad eller lokaliteter, som uppförts för annat ändamål, men tagits i bruk av bibliotek, får vederbörande statliga myndighet, såframt ändringarna är ändamålsenliga, godkänna programmet för projektets genomförande även om lokaliteterna inte fullt motsvarar i detta beslut fastställda fordringar.

8 §

Om det första skedet av programmet rörande projektets genomförande har godkänts före den 1 januari 1983 och det avviker från föreskrifterna i detta beslut, skall kommunen utverka godkännande av vederbörande statliga myndighet för nytt, i enlighet med detta beslut uppgjort rumsprogram.

I 5 § är normalprisen per kvadratmeter nyttoyta angivna enligt kostnadsnivån för byggnadskostnadsindexpoängtalet 154. Det normalpris, som skall bestämmas för byggnad och för bibliotekslokal i skolbyggnad år 1987, skall justeras till nivån enligt senaste kända byggnadskostnadsindex för den dag då programmet för projektets genomförande godkänns.

9 §

Med vederbörlig statslig myndighet avses i detta beslut skolstyrelsen eller länsstyrelsen beroende på vilkendera som enligt gällande stadganden skall handlägga ärendet.

10 §

Närmare föreskrifter angående tillämpningen av detta beslut och planeringen av byggnader samt angående de omständigheter som skall beaktas vid utförande och övervakning av byggnadsarbetet meddelas av skolstyrelsen.

11 §

Detta beslut träder i kraft den 10 mars 1987. Beslutet tillämpas likväl från och med den 1 januari 1987 och det gäller till utgången av år 1987.

Helsingfors den 26 februari 1987

Undervisningsminister
Pirjo Ala-Kapee

Regeringsråd
Pentti E. Laasonen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.