235/1987

Utfärdat i Helsingfors den 26 februari 1987

Statsrådets beslut angående grunderna för planering och uppförande av grundskolbyggnader och gymnasiebyggnader samt normalpris för dessa byggnader

Statsrådet har vid föredragning från undervisningsministeriet med stöd av 13 § 1 mom. lagen den 28 december 1978 om statsandelar och statsunderstöd till grundskolor, gymnasier och allmänna bibliotek (1112/78), sådant detta lagrum lyder i lag av den 31 december 1986 (1053/86), beslutat:

1 §

Grundskolbyggnader och gymnasiebyggnader, vilka nedan kallas skolbyggnader, skall vara av skälig storlek, ändamålsenligt och ekonomiskt planerade samt med avseende på skönhet motsvara skäliga krav. Vid planeringen skall skolans egna behov främst beaktas, men i mån av möjlighet även byggnadens lämplighet för ändamål som innebär en gemensam användning av utrymmena.

Planerna för skolbyggnader skall vara uppgjorda och undertecknade av person med tillräcklig sakkunskap. Vid utarbetandet av ritningar och arbetsbeskrivningar skall föreskrifterna i detta beslut samt godkänt rumsprogram följas.

För i 3 § detta beslut avsedda utrymmen får på anhållan av kommunen i rumsprogrammet godkännas även större ytor än i 3 och 5 §§ är föreskrivet. Likaså får på anhållan av kommunen flera utrymmen godkännas även i andra fall än de som avses i 3 § 3 mom.

Andra än i detta beslut uppräknade utrymmen får på anhållan av kommunen godkännas i skolbyggnads rumsprogram, om de behövs och är ändamålsenliga för skolans verksamhet eller till denna nära ansluten verksamhet. Till socialverksamhet eller hälsovård anslutna utrymmen liksom av särskilda skäl även andra mindre utrymmen som hör till kommunens verksamhetsområde får godkännas i rumsprogrammet, såvitt placeringen av dem i skolbyggnaden bör anses ändamålsenlig.

På skolans tomt får på anhållan av kommunen med skolstyrelsens tillstånd placeras även andra byggnader för ändamål som har samband med kommunens verksamhet, om användningen av byggnaderna icke är till men för skolarbetet.

Utan hinder av vad i 4 mom. är föreskrivet får i skolbyggnad inrymmas i 7 § lagen om statsandelar och statsunderstöd till grundskolor, gymnasier och allmänna bibliotek (1112/78) avsedda biblioteksutrymmen.

Placeras i 3 § nämnda skolutrymmen i anslutning till andra än ovan i 4 och 6 mom. nämnda utrymmen, är det fråga om en skollokal.

Det godkända rumsprogrammet skall följas. Om likväl moduldimensionering eller andra särskilda skäl som framkommit under planeringen det kräver, har vederbörande statlig myndighet rätt att godkänna ritningarna, även om smärre avvikelser från rumsprogrammet i fråga om vissa detaljer har gjorts.

2 §

Skolstyrelsen kan bevilja kommun tillstånd att till värmecentralen för skolbyggnad som skall uppföras ansluta en annan byggnad. Kommunen skall då erlägga en sådan del av kostnaderna för den gemensamma värmecentralen som motsvarar den andel värmeenergi som den anslutna byggnaden kräver av hela den utvecklade energimängden. Tillståndet kan också gälla en tidigare uppförd värmecentral. Kommunen skall då, innan anslutningsåtgärder vidtas, av den erhållna statsandelen, beräknad enligt värmecentralens nuvarande värde, återbetala den del som motsvarar de anslutna byggnadernas energiförbrukning. Likaså skall kommunen återbetala motsvarande del av den obetalda delen av det statliga amorteringslånet. De andelar som skall återbäras fastställs av skolstyrelsen.

Skolstyrelsen kan likaså bevilja kommun tillstånd att ansluta vattenförsörjningsanläggningar och -konstruktioner för en annan byggnad till vattenförsörjningsanläggningar och -konstruktioner som redan är färdiga eller skall byggas för skolbyggnad, på samma villkor som de ovan i denna paragraf nämnda. Fördelningsgrund för kostnaderna är den beräknade vattenåtgången per dygn.

3 §

Grundskolans och gymnasiets förvaltningsutrymmen, undervisningsutrymmen och övriga utrymmen samt personalbostäderna, deras yta och normalpriset är:

Tabell

I ett rumsprogram får endast utrymmen som behövs godkännas. Kommer antalet elever, som undervisas tillsammans, varaktigt att understiga det tillåtna maximiantalet eller föreligger andra särskilda skäl, får i rumsprogram fastställas mindre ytor än de ovan nämnda.

I skolan får för undervisning i ett och samma ämne godkännas två eller flera undervisningsutrymmen eller del av sådana, om undervisningen i ifrågavarande ämne på grund av sitt antal veckotimmar varaktigt fordrar detta.

Då grundskola och gymnasium förläggs till samma byggnader eller så nära varandra att det är möjligt att använda gemensamma utrymmen, bestäms utrymmena i enlighet med totalbehovet om inte annat krävs av särskilda skäl. Vid uppskattning av utrymmesbehovet skall också möjligheterna att utnyttja utrymmena i andra närliggande läroanstalter på mellanstadiet utredas.

Summan av de minimiytor som i rumsprogrammet bestäms för utrymmen som berättigar till statlig finansiering, får överskridas med högst 75 % av skillnaden mellan summorna för maximi- och minimiytorna. Vederbörande statliga myndighet kan av särskilda skäl meddela tillstånd att i det av myndigheten godkända rumsprogrammet avvika från denna bestämmelse. I det godkända rumsprogrammet meddelas den tillåtna sammanlagda nyttoytan.

Skolstyrelsen kan på speciella grunder, t.ex. i syfte att utveckla skolan, godkänna ett rumsprogram med avvikelser från de utrymmesbenämningar och ytor som anges i 1 mom. Skolans totalareal får inte heller i detta fall överstiga den i 1-4 mom. angivna maximiareal, som bestäms på basen av skolans elevantal.

4 §

Med undantag av auditorier och gymnastikutrymmen är höjden i undervisningsutrymmena 2,9-3,1 m. Om byggnadsarbetet utförs med användande av elementbyggda mellanbjälklag eller översta bjälklag får höjden vara högst 3,4 m. Den fria höjden i gymnastikutrymmena är högst 7 m. Ett gymnastikutrymme på mer än 760 m2 kan med skolstyrelsens tillstånd vara ännu högre än så.

Undervisningsutrymmenas fönsteryta får vara högst 15 % av golvets yta.

5 §

Utrymmena i elevhem och deras ytor är följande:

Om skolans köks- och bespisningsutrymmen ligger så långt borta att de inte kan utnyttjas för elevhemmets behov får härtill byggas ett kök (20-40 m2) och en matsal (1,0-1,4 m2) per elev som äter samtidigt, dock minst 14 m2.

Höjden i de ovan angivna utrymmena skall vara densamma som i undervisningsutrymmena.

6 §

På grundskolans tomt skall för lek och för undervisningen i idrott iordningställas en plan, vars yta är 2 400 m2, om för ändamålet lämplig plan inte finns i skolans omedelbara närhet. Finns i skolan flera än ett i 3 § 1 mom. 2 punkten ovan avsett gymnastikutrymme, skall planens yta ökas med 2 400 m2 för varje följande två gymnastikutrymmen. På gymnasiums tomt skall för undervisningen i idrott iordningställas en plan, vars yta är 4 000 m2, om annan för ändamålet lämplig plan inte finns i skolans omedelbara närhet.

7 §

Efter att vederbörande statliga myndighet har godkänt programmet rörande projektets genomförande bestämmer den på nedan i denna paragraf samt i 3, 5 och 8 §§ nämnda grunder ett normalpris för en byggnad.

När ytan av utrymme beräknas beaktas den yta, uttryckt i fulla kvadratmeter, som begränsas av de inre ytorna av de väggar som omger ifrågavarande utrymme eller bostad, likväl inte den yta som upptas av bärande konstruktioner, rör, fönster- och dörrnischer samt väggnischer mellan pelare i gymnastikutrymmen.

Till statsfinansiering berättigande nyttoyta utgörs av ovan i 3 § 1 mom. 1-6 punkterna nämnda utrymmen, vilka ingår i godkänt rumsprogram, samt i 5 § nämnda utrymmen, med undantag av tilläggsutrymmen för elevhemsföreståndarens bostad. Byggnads totala nyttoyta utgörs av till statlig finansiering berättigande nyttoyta samt i rumsprogrammet ingående ytor, som inte berättigar till statlig finansiering och till vilka hänförs i 1 § 3, 4 och 8 mom. avsedda tilläggsutrymmen.

Normalpriset beräknas enligt till statsfinansiering berättigande nyttoyta. Normalpriset för den del av gymnastikutrymmesytan som berättigar till statsfinansiering bestäms i enlighet med det genomsnittliga normalpriset för hela utrymmet, i det fall att utrymmena byggs större än vad som anges i 3 §.

Till normalpriset och därmed till de byggnadskostnader som berättigar till statlig finansiering räknas inte extra kostnader som föranleds av oekonomiska planeringslösningar eller i förhållande till planen dyra entreprenadanbud.

8 §

I följande kommuner, där byggnadskostnaderna varaktigt är högre än den allmänna kostnadsnivån för byggnadsarbeten, får normalpriserna höjas som följer:

Tabell

Beträffande följande i 9 § lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/81) avsedda skärgårdskommuner får normalpriserna höjas med 5 procent: Houtskär, Iniö, Korpo, Nagu och Velkua samt Dragsfjärds kommuns skärgårdsdel.

Om svåra förhållanden föranleder väsentliga extra grundläggningskostnader för skolbyggnaden och det inte är möjligt att på rimligt sätt undvika dem skall skolstyrelsen höja det normalpris, som annars bestäms för skolbyggnaden, i enlighet med de skäliga extra kostnader som uppkommer, dock med högst 265 mk per nyttokvadratmeter.

Förses skolbyggnad med värmecentral som utnyttjar inhemskt bränsle, skall skolstyrelsen höja det normalpris som eljest skulle bestämmas för skolbyggnaden i enlighet med de skäliga tilläggskostnader som på basen av planerna och det specificerade kostnadsförslaget beräknas möjligen bli en följd av valet av sagda uppvärmningssätt.

Innehåller programmet rörande skolprojektets genomförande i 3 § 4 punkten nämnda köksutrymmen skall skolstyrelsen höja det normalpris som annars skulle bestämmas för skolans utrymmen i enlighet med de skäliga kostnader som de köksapparater och -maskiner vilka anskaffas beräknas medföra.

Omfattningens invekan på byggnadskostnaderna beaktas såsom en faktor som höjer eller sänker normalpriset enligt skolbyggnadsrumsprogrammet i enlighet med följande tabell:

500 bruttobyggm2 +4%
1 000 bruttobyggm2 +2%
3 000 bruttobyggm2 ±0%
6 000 bruttobyggm2 -1%
≥12 000 bruttobyggm2 -2%

Medelvärdena interpoleras. Om till tillbyggnaden ansluter sig ett ändrings- och saneringsarbete som hör till samma entreprenad beaktas dess inverkan såsom en faktor som förstorar projektet.

Är skolbyggnaden belägen på skyddsort, skall skolstyrelsen, då skyddsrum uppförs i anslutning till skolan och det är dimensionerat i enlighet med 7 § förordningen om befolkningsskydd, höja det normalpris som annars skulle bestämmas för skolbyggnaden med 3 000 mark per nyttokvadratmeter i skyddsrummet.

Kan vid byggandet av nya skolutrymmen utnyttjas existerande värmecentral, lekplan eller andra arbeten som normalt ingår i godtagbara byggnadskostnader, skall vederbörande statliga myndighet fastställa de normalpris, som utgör grund för finansieringen, i motsvarande mån lägre än de i 1 mom. nämnda priserna. Normalpriset sänks likväl inte, fastän skolbyggnaden ej förses med egen värmecentral, om byggnaden ansluts till sådant anläggningsnät, som grundats för anskaffning av värmeenergi.

Brinner skolbyggnad eller -lokal, för vars anskaffning eller sanering statsbidrag erhållits efter den 31 juli 1921, eller tas dylik byggnad ur skolans bruk, och blir kommun därför tvungen att uppföra nya byggnader, avdras från normalpriset för byggnad som skall uppföras värdet av den byggnad, som enligt godkänt rumsprogram utmönstras, vilket värde fastställs som om den utmönstrade byggnaden skulle uppföras i enlighet med den vid utmönstringstidpunkten rådande prisnivån av det byggnadsmaterial och på det sätt den uppförts, med beaktande av en av byggnadens ålder förorsakad värdeminskning, vilken för stenbyggnad är 1 %, för träbyggnad 2 % och för ekonomibyggnad 2 % för varje år, likväl sammanlagt högst 98 %. Har i byggnaden utförts grundförbättringar, skall nedsättningen av värdet på grund av ålder, beroende av förbättringarnas art, enligt prövning minskas. Överstiger beloppet av brandförsäkringsersättning för byggnad, som har brunnit, på ovan anfört sätt beräknat värde för byggnad som tas ur bruk, avdras hela brandförsäkringsersättningen från normalpriset för byggnad som skall uppföras.

Normalpriserna för skollokaler som avses ovan i 1 § 7 mom. är 10 % lägre än normalpriserna för skolbyggnader.

9 §

Vederbörande statliga myndighet bestämmer för ändrings- och saneringsarbete samt för därtill direkt anslutet underhållsarbete ett normalpris i enlighet med de skäliga kostnader som arbetet enligt programmet rörande projektets genomförande och kostnadsförslaget kan beräknas medföra. Från kostnaderna skall likväl avdras försäljningsvärdet för sådan del som avlägsnas vid saneringen. Till normalpriset och de byggnadskostnader vilka berättigar till statsfinansiering hänförs inte sådana kostnader, för vilka statsfinansiering ej beviljas då nytt skolhus uppförs.

10 §

Den årliga värdeminskningen, som avses i 3 § 1 mom. lagen om statsandelar och statsunderstöd åt grundskolor, gymnasier och allmänna bibliotek, vilken var i kraft till utgången av år 1985, utgör 6 % av de till normalpris begränsade byggnadskostnadernas belopp eller, då byggnad flyttas till ny plats, 6 % av det belopp av de till normalpris begränsade anskaffningskostnaderna som fås då till icke amorterad del av tidigare, till normalpris begränsade byggnadskostnader fogas ovan nämnda av flyttningen föranledda skäliga kostnader.

I 1 mom. avsedd värdeminskning om 6 % tillämpas på de flyttbara skolbyggnader, uppförda av element, vilkas byggnadsarbeten inletts efter den 1 januari 1976 och för vilka programmet rörande projektets genomförande godkänts före 31.12.1985 samt på fasta skolbyggnader för vilka i 24 § nämnda lag avsett byggnadstillstånd beviljats före 31.12.1985. För projekt vilka inletts före den 1 januari 1976 är värdeminskningen 5 %.

11 §

Då fråga är om ändringar i färdig skolbyggnad eller i byggnad, som uppförts för annat ändamål men tagits i bruk av grundskola, får vederbörande statliga myndighet, om ändringarna är ändamålsenliga, godkänna programmet rörande projektets genomförande, även om lokaliteterna inte motsvarar i 1-5 §§ av detta beslut fastställda fordringar.

12 §

Om det första skedet av programmet rörande projektets genomförande har godkänts före den 1 januari 1983 och det avviker från föreskrifterna i detta beslut och från tillämpningsdirektiv som utfärdats av skolstyrelsen, skall kommunen utverka godkännande av vederbörande statliga myndighet för nytt, i enlighet med detta beslut uppgjort rumsprogram.

Har rumsprogrammet godkänts före ikraftträdandet av detta beslut, får i fråga om areal, som nu räknas till nyttoyta men som tidigare vid godkännandet av programmet lämnats utanför nyttoytan, vid bestämmandet av normalpris iakttas bestämmelserna i detta beslut.

I 3 och 5 §§ är normalprisen för olika utrymmen angivna enligt kostnadsnivån för byggnadskostnadsindexpoängtalet 154. Det normalpris, som i enlighet med dessa normalpris för olika utrymmen skall bestämmas för byggnad, skall höjas till nivån enligt senaste kända byggnadskostnadsindex för den dag då programmet rörande projektets genomförande godkänns.

13 §

Med vederbörande statliga myndighet avses i detta beslut skolstyrelsen eller länsstyrelsen, då ifrågavarande ärende enligt gällande stadganden skall avgöras av denna myndighet.

14 §

Närmare direktiv om tillämpningen av detta beslut och planeringen av byggnader samt om de omständigheter som skall beaktas vid utförande och övervakning av byggnadsarbetet ges av skolstyrelsen.

15 §

Detta beslut träder i kraft den 10 mars 1987. Beslutet tillämpas likväl från och med den 1 januari 1987 och det gäller till utgången av år 1987.

Helsingfors den 26 februari 1987

Undervisningsminister
Pirjo Ala-Kapee

Regeringsråd
Pentti E. Laasonen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.