764/1986

Given i Helsingfors den 24 oktober 1986

Lag om ändring av lagen om statens tjänstekollektivavtal

I enlighet med riksdagens beslut, tillkommet på det sätt som 67 § riksdagsordningen stadgar,

ändras i lagen den 6 november 1970 om statens tjänstekollektivavtal (664/70) 1 §, 2 § 2―4 mom., 3 §, 4 § 2 mom., 5 §, 8 § 1 och 3 mom., 9 §, 12 § 1 mom., 13 § 1 mom. samt 16, 17 och 26 §§,

av dessa lagrum 2 § 3 mom. sådant det lyder delvis ändrat genom lag av den 9 mars 1979 (274/79), samt

fogas till 4 § ett nytt 3 mom. och till 8 § ett nytt 2 mom., varvid de nuvarande 8 § 2 och 3 mom. blir 3 och 4 mom., som följer:

1 §

För fastställande av villkoren i anställningsförhållandet (anställningsvillkoren) för statstjänstemän som avses i statstjänstemannalagen (755/86) genom tjänstekollektivavtal och för tryggande av arbetsfreden skall föras förhandlingar på det sätt som stadgas i denna lag.

Denna lag tillämpas på ärkebiskopen och biskoparna i de evangelisk-lutherska stiften och på domkapitlens tjänstemän samt på ärkebiskopen, biskopen och de biträdande biskoparna i det ortodoxa kyrkosamfundet ävensom på kyrkosamfundets övriga tjänstemän, om inte annat stadgas. Särskilda stadganden utfärdas om tillämpningen av denna lag på riksdagens justitieombudsman och biträdande justitieombudsman samt på tjänstemännen vid riksdagens, statsrevisorernas, riksdagens justitieombudsmans och Finlands delegations i Nordiska rådet kanslier och vid Riksdagsbiblioteket samt på tjänstemännen och funktionärerna vid Finlands Bank, Postbanken och folkpensionsanstalten.

2 §

Till anställningsvillkoren hänförs inte grunderna för ämbetsverks och inrättningars organisation eller annan reglering inom tjänsteapparaten, ej heller inrättande eller indragning av tjänster, myndigheters åligganden eller inre arbetsfördelning, arbetsledningen, arbetsmetoderna och uppkomsten av tjänsteförhållanden eller deras upphörande, med undantag av uppsägningstider och uppsägningsgrunder.

Avtal får inte ingås om

1) behörighetsvillkoren för tjänster, befordringsgrunder, tjänstemännens skyldigheter och disciplin eller om tillägg och ersättningar som skall betalas till tjänstemän inom utrikesrepresentationen på grund av speciella lokala förhållanden,

2) pensioner, familjepensioner eller med dem jämförliga andra förmåner, hyran för tjänstebostäder eller nyttjande av annan staten tillhörig egendom, med undantag av arbetsrum och arbetsredskap för dem som sköter uppgifter som gäller samarbete mellan arbetsgivare och tjänstemän, ej heller om

3) frågor i vilka överenskommelse inte kan träffas för arbetstagarnas del genom arbetskollektivavtal.

Genom förordning kan särskilt stadgas om de tjänster vars innehavare det åligger att företräda staten vid nedan i denna lag nämnda förhandlingar eller då stridsåtgärder vidtas, eller om tjänster vars innehavare på annat sätt skall företräda arbetsgivaren. Om justering av avlöningen i dessa tjänster samt om arvodena för tjänsteinnehavarna bestäms genom beslut av finansministeriet särskilt.


3 §

Tjänstekollektivavtal (preciserande tjänstekollektivavtal) kan ingås om precisering av gällande tjänstekollektivavtal. Om förhandlingsproceduren samt om förfarandet för tryggande av arbetsfreden eller om annat sådant förfarande kan särskilt avtal (huvudavtal) ingås. Likaså kan särskilt avtal (allmänt avtal) ingås om proceduren vid skötseln av tjänstemannafrågor.

Genom ett allmänt avtal som nämns i 1 mom. får awikelse inte göras från procedurer som anges i annan lag eller förordning. I övrigt gäller om avtal som nämns i 1 mom. vad som stadgas om tjänstekollektivavtal, om inte annat sägs nedan.

Förhandlings- och avtalsparter är

1) på statens vägnar den myndighet som genom förordning ombetros uppdraget (statens förhandlingsmyndighet),

2) i de fall som avses i 4 mom. på statens vägnar det ämbetsverk eller den inrättning som bestäms av statens förhandlingsmyndighet (förvaltningsområdets förhandlingsmyndighet),

3) på tjänstemännens vägnar en sådan registrerad förening till vars egentliga syfte hör att bevaka tjänstemännens intressen i tjänsteförhållandena (tjänstemannaförening), och med vilken statens förhandlingsmyndighet finner det vara ändamålsenligt att förhandla och ingå tjänstekollektivavtal, samt

4) i de fall som avses i 4 mom. på tjänstemännens vägnar av en tjänstemannaförening med vilken förvaltningsområdets förhandlingsmyndighet finner det vara ändamålsenligt att förhandla och ingå preciserande tjänstekollektivavtal (förvaltningsområdets tjänstemannaförening).

Statens förhandlingsmyndighet kan ålägga förvaltningsområdets förhandlingsmyndighet att föra förhandlingar som behövs för ingående av tjänstekollektivavtal och berättiga myndigheten att för egen eller för respektive förvaltnings del ingå preciserande tjänstekollektivavtal. Står ett av förvaltningsområdets förhandlingsmyndighet ingånget preciserande tjänstekollektivavtal i strid med ett tjänstekollektivavtal som ingåtts av statens förhandlingsmyndighet, är det ogiltigt till den del det strider mot tjänstekollektivavtalet.

4 §

Ett tjänstekollektivavtal träder i kraft först då statsrådet har godkänt det. Statsrådets godkännande krävs dock inte för ett preciserande tjänstekollektivavtal, om i det gällande tjänstekollektivavtalet har överenskommits om de merutgifter som avtalet åsamkar staten.

Om ett tjänstekollektivavtal eller ett med stöd av 5 § 2 mom. utfärdat statsrådsbeslut åsamkar staten merutgifter som skall godkännas av riksdagen, skall statsrådet till denna del för godkännande underställa riksdagens lönedelegation tjänstekollektivavtalet eller sitt beslut.

5 §

Bundna av ett tjänstekollektivavtal är

1) staten,

2) de tjänstemannaföreningar som ingått avtalet eller som i efterhand med samtycke av tidigare parter i avtalet skriftligen biträtt detta,

3) de tjänstemannaföreningar som direkt eller genom mellanled är eller under avtalets giltighetstid varit underföreningar i tjänstemannaföreningar som nämns i 2 punkten och

4) de tjänstemän som är eller under avtalets giltighetstid har varit medlemmar i en av avtalet bunden förening.

Utan hinder av ett tjänstekollektivavtal kan statsrådet bestämma annat om tjänstemännens anställningsvillkor än vad som är överenskommet i avtalet, om möjligheterna att få eller kvarhålla personal hos staten eller andra vägande skäl kräver detta. Statsrådet får likväl inte bestämma sämre anställningsvillkor än vad som gäller enligt tjänstekollektivavtalet.

Utan hinder av ett tjänstekollektivavtal kan finansministeriet berättiga en tjänsteman att för semester, ålderstillägg eller annan ekonomisk förmån av tjänsteförhållandet också tillgodoräkna sig annan tid än den som enligt tjänstekollektivavtalet får tillgodoräknas, bevilja tillstånd att utge förmån enligt avtalet även till annan tjänsteman än sådan som enligt avtalet är berättigad till den och ekonomisk förmån eller kostnadsersättning på grundval av tjänsteförhållandet också i andra fall än de som nämns i avtalet, samt inom ramen för statsförslaget bestämma om personliga lönetillägg, tilläggsarvoden och andra därmed jämförbara arvoden.

Staten får inte i andra fall än de som avses i 2 och 3 mom. inom ett tjänstekollektivavtals tillämpningsområde bestämma eller avtala att anställningsvillkor för en tjänsteman, som står utanför tjänstekollektivavtalet men utför i avtalet nämnt arbete, skall vara sådana att de strider mot kollektivavtalet.

Vad som stadgas i 1 och 4 mom. skall iakttas endast om staten, föreningen eller tjänstemannen inte är bunden av ett tidigare, på andra villkor ingånget tjänstekollektivavtal eller om den krets som avtalet binder inte är begränsad i själva avtalet.

8 §

Annan stridsåtgärd mot gällande anställningsförhållande än lockout eller strejk får inte inledas.

Också stridsåtgärder som nämns i 1 mom. är förbjudna, om de syftar till att påverka andra omständigheter än sådana om vilka avtal kan ingås enligt 2 § eller om så är särskilt stadgat i lag. Förbudet gäller andra ärenden än sådana om vilka avtal kan ingås enligt 2 § även när ett huvudavtal eller allmänt avtal enligt 3 § 1 mom. kan ingås om dem.


En tjänsteman får inte delta i en strejk annat än med stöd av beslut av den tjänstemannaförening som inlett strejken. Tjänstemän som avses i

2 § 4 mom. får inte vidta stridsåtgärder. Om lockout beslutar statens förhandlingsmyndighet.

9 §

Den som är bunden av ett tjänstekollektivavtal får inte medan avtalet är i kraft vidta en stridsåtgärd som avser avtalets giltighet, bestånd eller rätta innebörd eller avgörande av en tvist med anledning av ett på avtalet grundat anspråk, ändring av gällande avtal eller åstadkommande av ett nytt avtal. Denna fredsplikt kan utvidgas genom ett tjänstekollektivavtal. Fredsplikten gäller även en förening, om en underförening som nämns i 5 § 1 mom. 3 punkten har ingått tjänstekollektivavtal med föreningens samtycke. Att det finns ett gällande huvudavtal, ett allmänt avtal eller ett annat endast för reglering av specialfrågor ingånget avtal hindrar inte att en stridsåtgärd vidtas för åstadkommande av ett nytt avtal om andra frågor, såvida inte annat är överenskommet.

12 §

Anser statens förhandlingsmyndighet eller en i

3 § 3 mom. 3 punkten nämnd tjänstemannaförening att en stridsåtgärd kan åstadkomma allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner, och har vid förhandlingar enighet inte kunnat nås om avstående från eller begränsning av stridsåtgärden, har statens förhandlingsmyndighet eller tjänstemannaföreningen rätt att, inom fem dygn efter det ett i 7 § lagen om medling i arbetstvister nämnt meddelande har lämnats, skriftligen anmäla till riksförlikningsmannabyrån att den kommer att hänskjuta saken till statens tjänstetvistsnämnd.


13 §

Tjänstetvistsnämnden har åtta medlemmar

Medlemmarna, som skall vara förtrogna med tjänstemännens arbetsförhållanden, utses av riksförlikningsmannen för tre kalenderår i sänder fyra medlemmar på förslag av statens förhandlingsmyndighet och fyra på förslag av de mest representativa centralorganisationerna för tjänstemannaföreningarna. För varje medlem utses enligt samma grunder två personliga suppleanter.


16 §

Tjänstetvistsnämnden skall avgöra ett ärende som gäller en stridsåtgärds samhällsfarlighet inom fjorton dygn, i det i 12 § 1 mom. angivna fallet räknat från det ett i 7 § lagen om medling i arbetstvister nämnt meddelande om att en stridsåtgärd inletts eller utvidgats har inkommit till riksförlikningsmannabyrån, och i det i 12 § 2 mom. angivna fallet räknat från det saken hänskjutits till tjänstetviststnämnden. Nämnden skall underrätta parterna i tvisten och riksförlikningsmannabyrån om sitt beslut.

17 §

Har tjänstetvistsnämnden funnit att en planerad eller inledd stridsåtgärd eller en utvidgning av en stridsåtgärd är sådan som nämns i 12 §, skall nämnden i sitt beslut uppmana parterna att helt eller till någon del avstå från stridsåtgärden. I intet fall får en stridsåtgärd som hänskjutits till nämnden vidtas tidigare än två veckor från den ursprungligen meddelade tidpunkten för stridsåtgärdens början eller utvidgning.

26 §

Respektive statliga myndighet skall inom en månad från det ett sådant preciserande tjänstekollektivavtal ingåtts, i fråga om vilket överenskommelse har träffats i ett tjänstekollektivavtal om de merkostnader som avtalet åsamkar staten, och från det ett annat tjänstekollektivavtal godkänts, sända en avskrift av avtalet till riksförlikningsmannabyrån.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988, och den tillämpas på tjänstekollektivavtal som ingåtts och beslut av statsrådet och finansministeriet som fattats samt på stridsåtgärder som inletts eller fortgår efter ikraftträdandet. Den ändrade lydelsen av 12 § 1 mom. samt 16 och 17 §§ skall tillämpas, om ett i 7 § lagen om medling i arbetstvister nämnt meddelande skal tillställas riksförlikningsmannabyrån eller om sa ken i de fall som avses i 12 § 2 mom. lagen on statens tjänstekollektivavtal efter ikraftträdande har hänskjutits till tjänstetvistsnämnden.

Regeringens proposition 239/84
Andra lagutsk. bet. 3/86
Stora utsk. bet. 50/86

Helsingfors den 24 oktober 1986

Republikens President
Mauno Koivisto

Minister
Pekka Vennamo

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.