486/1986

Given i Helsingfors den 13 juni 1986

Förordning om lärarutbildning

På föredragning av ministern för handläggning av ärenden som hör till undervisningsministeriets verksamhetsområde stadgas med stöd av lagen den 10 december 1971 om lärarutbildning (844/71):

Lärarutbildningsenheter
1 §

Lärarutbildningsenheter som avses i 5 § lagen om lärarutbildning (844/71) är

1) sektionen för pedagogiska vetenskaper Helsingfors universitets filosofiska fakultet;

2) Jyväskylä universitets fakultet för pedagogiska vetenskaper;

3) Uleåborgs universitets fakultet för pedagogiska vetenskaper;

4) Joensuu universitets fakultet för pedagogiska vetenskaper;

5) Åbo universitets fakultet för pedagogiska vetenskaper;

6) Tammerfors universitets pedagogiska fakultet;

7) Åbo Akademis fakultet för pedagogiska vetenskaper; och

8) Lapplands högskolas avdelning för pedagogiska vetenskaper.

På en högskolas lärarutbildningsenhet tillämpas vad som är stadgat eller bestämt om respektive högskola, om inte annat följer av denna förordning eller av vad som stadgats om lärarutbildningsenhetens övningsskola.

Lärarutbildningsrådet
2 §

Det lärarutbildningsråd som nämns i 3 § 2 mom. lagen om lärarutbildning, har till uppgift att på begäran av undervisningsministeriet förberedelsevis handlägga ärenden som är av vikt för planering, utvecklande och anordnande av lärarutbildningen. Rådet kan göra framställningar och ta initiativ som rör lärarutbildningen.

3 §

Till lärarutbildningsrådet kallar undervisningsministeriet för två år i sänder en ordförande och tretton andra medlemmar samt för var och en av dem en personlig suppleant. Undervisningsministeriet, skolstyrelsen, yrkesutbildningsstyrelsen, alla lärarutbildningsenheter samt lärar-, student- och elevorganisationerna skall vara företrädda i rådet. Ordföranden skall representera undervisningsministeriet.

Lärarutbildningsrådet väljer inom sig en vice ordförande.

Om en medlem eller suppleant i lärarutbildningsrådet avgår under mandattiden, kallas i hans ställe en ny medlem eller suppleant för den återstående mandattiden.

4 §

Lärarutbildningsrådet sammanträder på kallelse av ordföranden eller, vid förhinder för honom, av vice ordföranden.

Lärarutbildningsrådet är beslutfört då sammanträdets ordförande och minst sex andra medlemmar är närvarande. Vid förhinder för medlem träder suppleanten i hans ställe.

Ärendena avgörs med enkel röstmajoritet. Faller rösterna lika, avgör ordförandens röst.

5 §

Lärarutbildningsrådet kan ha permanenta eller tillfälliga sektioner. Sektionerna tillsätts av undervisningsministeriet på framställning av rådet. En sektions medlemmar behöver inte vara medlemmar av rådet.

För den svenskspråkiga lärarutbildningen finns en permanent sektion.

6 §

Sekreterare i lärarutbildningsrådet och i dess sektioner är av undervisningsministeriet därtill förordnade tjänstemän med uppgiften som tjänsteåliggande.

Undervisningsministeriet kan på framställning av rådet till sekreterare i rådet eller någon sektion anta personer som inte är anställda vid undervisningsministeriet.

Kansligöromål för lärarutbildningsrådet och en sektion sköts vid undervisningsministeriet, om inte ministeriet bestämmer annat.

7 §

Lärarutbildningsrådet och en sektion kan kalla sakkunniga till sina möten.

8 §

Till ordförande, annan medlem, suppleant och sekreterare i lärarutbildningsrådet eller en sektion samt till sakkunnig som har kallats till rådets eller sektionens möte betalas mötesarvode och resekostnadsersättning enligt vad som är bestämt om statens kommittéer. Mötesarvode utges dock enligt högsta gällande tabellbelopp, även om mötet helt eller delvis har hållits under en tid som utgör arbetstid vid statens ämbetsverk.

Till en sekreterare som inte är tjänsteman vid undervisningsministeriet betalas arvode för berednings- och skrivarbete enligt vad som är bestämt om arvoden för sekreterare i statens kommittéer.

Anordnande av lärarutbildning
9 §

I 1 § 2 mom. lagen om lärarutbildning nämnd grundutbildning av lärare anordnas av högskolans lärarutbildningsenheter och andra utbildningsenheter i samråd.

10 §

En högskola skall för utbildningen av ämneslärare utarbeta en allmän plan, i vilken fastställs grunderna och tidsplaneringen för de studier som lärarutbildningsenheten anordnar samt principerna för integreringen av de olika studier som ingår i utbildningen.

Den allmänna planen godkänns vid Helsingfors universitet av kansler och vid annan högskola av styrelsen för minst tre läsår i sänder.

11 §

Undervisningsministeriet beslutar på framställning av högskolorna hur många nya studerande som årligen skall antas till grundutbildning för lärare.

Undervisningsministeriet ger rekommendationer om urvalsgrunderna för de studerande som skall antas till grundutbildning för lärare.

Behörighetsvillkor för tjänster vid lärarutbildningsenhet
12 §

Angående behörigheten för professors- eller biträdande professorstjänsten gäller vad som för respektive högskola är stadgat om behörighetsvillkoren för dylika tjänster.

13 §

Om behörigheten för lektorstjänster av högre eller lägre avlöningsklass gäller utöver vad som för respektive högskola är stadgat om behörighetsvillkoren för lektorstjänster vad som nedan i denna förordning stadgas.

14 §

Hör till undervisningsområdet för en lektorstjänst ett ämne som motsvarar något av grundskolans eller gymnasiets läroämnen, krävs minst 55 studieveckor eller vitsordet laudatur eller motsvarande kunskaper i detta ämne. Om i undervisningsområdet för en lektorstjänst ingår flera sådana ämnen, krävs minst 55 studieveckor eller vitsordet laudatur eller motsvarande kunskaper i ett av ämnena, och i ett annat av ämnena minst 35 studieveckor eller vitsordet cum laude approbatur eller motsvarande kunskaper.

Vid besättandet av en lektorstjänst med undervisning i ett ämne, i vilket studier som avses i 1 mom. inte kan slutföras, ersätter behörighet för lärartjänst i motsvarande ämne i grundskola eller kommunalt gymnasium studierna i undervisningsämnet för tjänsten.

15 §

Med avvikelse från vad som stadgas i 14 § 1 mom. medför även följande ämneslärarexamina behörighet för där nämnda lektorstjänster:

1) för lektorstjänst på området för huslig ekonomi lärarexamen i huslig ekonomi;

2) för lektorstjänst i teckning teckningslärarexamen eller motsvarande slutexamen vid konstindustriella högskolan;

3) för lektorstjänst på området för handarbete en för tjänsten lämplig handarbetslärarexamen;

4) för lektorstjänst i gymnastik och idrott gymnastiklärarexamen eller kandidatexamen i fysisk fostran; samt

5) för lektorstjänst i musik musiklärarexamen vid Sibelius-Akademin.

Utan hinder av vad som för respektive högskolas del är stadgat om de studier i undervisningsämnet eller närstående ämne som krävs för lektorstjänst av lägre löneklass, krävs av sökande som är behörig för tjänsten med stöd av 1 mom. minst 35 studieveckor eller vitsordet cum laude approbatur eller motsvarande kunskaper i ett ämne som ingår i eller utgör stödämne för ijänstens undervisningsområde.

16 §

Av en lektor till vars uppgifter det hör att handleda undervisningsövningar fordras dessutom

1) minst 35 studieveckor i pedagogik, till vilka inte räknas undervisningsövningar, eller vitsordet um laude approbatur i pedagogik, i pedagogik och didaktik eller i pedagogisk ämbetsexamen eller motsvarande studier; samt

2) behörighet för lärartjänst i grundskola eller kommunalt gymnasium och minst två års erfaenhet som lärare vid grundskola eller gymnasium eller annan läroanstalt på mellanstadiet.

Av lektor, som handleder vid undervisningsövningar för dem som bedriver studier för att bli lärare vid annan läroanstalt än grundskola och gymnasium, krävs inte vad som stadgas i 1 mom. 2 punkten, om han är behörig för den läraruppgift som undervisningsövningarna gäller och har minst två års erfarenhet i denna uppgift.

17 §

Med avvikelse från 16 § fordras av lektor som meddelar specialundervisning och som handleder vid undervisningsövningar behörighet för specialklasslärar- eller speciallärartjänst vid grundskola samt minst två års erfarenhet som speciallärare.

18 §

Av lektor i spelning fordras

1) musikkandidatexamen eller filosofie kandidatexamen samt fördjupade studier i pianospel eller pianopedagogik, vilka ingår i examen eller är fristående;

2) högre musiklärarexamen med pianospel som huvudämne;

3) musiklärarexamen samt spellärarexamen; eller

4) diplomexamen i pianospel vid Sibelius-Akademin.

Av lektor i spelning fordras också god undervisningsförmåga som visats i examen eller genom undervisningsprov.

19 §

Av handarbetsledare krävs god yrkesskicklighet på området.

Uppgifter för lektor vid lärarutbiläningsenhet
20 §

En lektor av högre och en av lägre avlöningsklass skall undervisa i läroämnet för tjänsten och handleda vid därtill anslutna övningar. En lektor vid lärarutbildningsinstitutionen skall dessutom handleda vid undervisningsövningar, om inte lärarutbildningsenheten bestämmer annorlunda i fråga om någon tjänst eller extraordinarie befattning. Lärarutbildningsenheten kan bestämma att handledning vid undervisningsövningar även skall åligga en lektor vid enheten som inte hör till lärarutbildningsinstitution.

Om undervisnings- och arbetsskyldigheten för en lektor av högre eller lägre avlöningsklass gäller vad som är stadgat, bestämt eller avtalat om skyldigheter för lektorer vid respektive högskola. Till undervisningsskyldigheten räknas föreläsnings- och gruppundervisning, undervisning i form av seminarier, demonstrationer och övningskurser samt grupphandledning som hör till handledningen vid undervisningsövningar. Om övriga uppgifter som ingår i undervisningsskyldigheten överenskoms genom tjänstekollektivavtal.

21 §

En lektor i spelning skall undervisa i läroämnet för tjänsten och handleda vid därtill anslutna övningar under 640 timmar per läsår. Utöver undervisningsskyldigheten skall lektorn handha andra uppgifter i samband med undervisningen så som därom närmare bestäms i högskolans reglemente.

Fortsatta studier
22 §

Längden av den tjänstgöringsperiod som avses i 11 § 1 mom. lagen om lärarutbildning och som berättigar till fortsatta studier räknas på samma sätt som den tjänstgöringstid som berättigar till ålderstillägg för statens tjänstemän.

Den tjänstgöringsperiod som utgör förutsättning för att rätt och skyldighet till fortsatta studier skall kunna förnyas börjar omedelbart efter det av den tidigare tjänstgöringsperioden har upphört.

Beviljandet av tjänsteledighet för fortsatta studier förutsätter, att den som är berättigad till studier har en av lärarutbildningsenheten godkänt plan för studierna.

23 §

Undervisningsministeriet utfärdar närmare föreskrifter om anordnandet av fortsatta studier.

Särskilda stadganden
24 §

Undervisningsministeriet utfärdar vid behov närmare bestämmelser om tillämpningen av denna förordning.

25 §

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1986.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 15 juni 1973 om lärarutbildning (503/73) jämte senare ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter kan vidtas innan den träder i kraft.

26 §

Den som när denna förordning träder i kraft innehar en lektorstjänst eller extraordinarie lektorsbefattning i avlöningsklass A 21 vid en lärarutbildningsenhet är, utan hinder av vad som stadgas i 13―15 §§, behörig för en i fråga om undervisningsområdet motsvarande lektorstjänst eller extraordinarie lektorsbefattning av högre avlöningsklass vid en lärarutbildningsenhet.

Den som när denna förordning träder i kraft innehar en lektorstjänt eller extraordinarie lektorsbefattning i avlöningsklass A 20 vid en lärarutbildningsenhet är, utan hinder av vad som stadgas i 13―15 §§, behörig för en i fråga om undervisningsområdet motsvarande lektorstjänst eller extraordinarie lektorsbefattning av lägre avlöningsklass vid en lärarutbildningsenhet.

Den som när denna förordning träder i kraft innehar en sådan lektorstjänst eller extraordinarie lektorsbefattning till vars uppgifter hör att handleda vid undervisningsövningar är, utan hinder av vad som stadgas i 13―17 §§, fortfarande behörig för en lektorstjänt eller extraordinarie lektorsbefattning med uppgift att handleda vid undervisningsövningar.

Den som när denna förordning träder i kraft innehar en lektorstjänst eller extraordinarie lektorsbefattning i spelning vid en lärarutbildningsenhet är, utan hinder av vad som stadgas i 18 §, fortfarande behörig för en lektorstjänst eller extraordinarie lektorsbefattning i spelning vid en lärarutbildningsenhet.

Helsingfors den 13 juni 1986

Republikens President
Mauno Koivisto

Minister
Gustav Björkstrand

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.