41/1986

Given i Helsingfors den 17 januari 1986

Lag om missbrukarvård

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap.

Allmänna stadganden

1 §
Målsättningar

Missbrukarvården har som mål att förebygga och minska missbruket av rusmedel ävensom därmed förknippade sociala olägenheter och men för hälsan samt att främja missbrukarens och honom närstående personers funktionsförmåga och säkerhet.

2 §
Rusmedel

Med rusmedel avses i denna lag alkoholdryck samt annat berusningsframkallande ämne.

3 §
Anordnande av missbrukarvård

Kommunen skall sörja för att vården av missbrukare ordnas så att den till sin innebörd och sin omfattning motsvarar behovet i kommunen.

Att anordna och utveckla service och åtgärder inom missbrukarvården ankommer inom socialvården på socialnämnden och inom hälsovården på hälsovårdsnämnden.

4 §
Förhållande till andra lagar

På verksamhet som kommunen ordnar med stöd av denna lag tillämpas lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (677/82), om inte annorlunda stadgas genom lag.

5 §
Påverkande av levnadsförhållanden och levnadssätt

Socialnämnden och andra kommunala myndigheter bör förebygga uppkomsten av sådana förhållanden och levnadssätt som allmänt ökar missbruket av alkohol och övriga rusmedel.

Socialnämnden och hälsovårdsnämnden skall följa missbruket av rusmedel i kommunen och förmedla kunskap om faktorer som har samband med uppkomsten och förebyggandet av missbruk samt möjligheterna att ge vård vid missbruk, och lämna sakkunnighjälp till övriga myndigheter ävensom kommunens invånare och i kommunen verksamma samfund.

6 §
Utvecklande av servicen

Servicen inom missbrukarvården skall ordnas genom att den allmänna servicen inom social- och hälsovården utvecklas samt genom särskild, för missbrukarvården avsedd service.

Den allmänna servicen inom social- och hälsovården skall utvecklas så att inom ramen för denna service missbrukare av rusmedel kan vårdas i tillräcklig mån samt den som behöver hjälp och stöd efter behov kan anvisas service som är avsedd särskilt för missbrukarvården.

Servicen skall i första hand ordnas genom åtgärder inom den öppna vården så att den är lätt åtkomlig, smidig och mångsidig.

7 §
Vårdbehov

Service inom missbrukarvården skall tillhandahållas den som har problem som har samband med bruk av rusmedel samt hans familj och andra honom närstående personer. Service skall ges med hänsyn till missbrukarens, hans familjs och andra honom närstående personers behov av hjälp, stöd och vård.

8 §
Centrala principer

Servicen inom missbrukarvården skall ordnas så att det är möjligt för en klient att anlita den på eget initiativ och så att klienten ges stöd i att reda sig på egen hand. Vården skall vara av konfidentiell karaktär. I verksamheten skall i första hand beaktas missbrukarens och honom närstående personers bästa.

När service tillhandahålls skall missbrukaren vid behov även ges hjälp med att lösa sina problem i fråga om utkomst, boende och arbete.

Om tystnadsplikt gäller vad som stadgas i socialvårdslagen (710/82).

9 §
Samarbete

Inom missbrukarvården verksamma myndigheter och samfund skall samarbeta med varandra. Särskild uppmärksamhet skall ägnas det inbördes samarbetet mellan missbrukarvården å ena sidan och den övriga social- och hälsovården, nykterhetsverksamheten, bostadsmyndigheterna, arbetskraftsmyndigheterna, skolväsendet, ungdomsverksamheten och polisen å den andra.

2 kap.

Vård oberoende av missbrukarens vilja

10 §
Förutsättningar för vårdförordnande

En missbrukare kan oberoende av sin vilja förordnas till vård, om det har visat sig omöjligt att ordna vård och omsorg för honom genom sådan service som bygger på frivillighet, eller om den har visat sig otillräcklig, förutsatt att han,

1) om bruket av rusmedel inte avbryts och behövlig vård ges, till följd av sjukdom eller skada som han lider av eller genom sitt bruk av rusmedel omedelbart håller på att ådra sig, är i omedelbar livsfara eller håller på att ådra sig sådan allvarlig skada i fråga om sin hälsa som kräver brådskande vård (hälsorisk), eller

2) till följd av sitt bruk av rusmedel genom sin våldsamhet allvarligt äventyrar en familjemedlems eller annan persons hälsa, säkerhet eller psykiska utveckling (våldsamhet).

Vad som stadgas i 1 mom. 2 punkten tillämpas inte på den som är under 18 år, om inte särskild anledning därtill föreligger.

11 §
Vård på grund av hälsorisk

Ansvarig läkare vid hälsovårdscentral eller behörig överläkare vid sjukhus kan med stöd av utlåtande av annan läkare förordna att någon oberoende av sin vilja på grund av hälsorisk skall intas för vård under högst fem dygn.

Berättigad att avge läkarutlåtande är läkare vid hälsovårdscentral eller mentalvårdsbyrå eller annan läkare.

I instruktion kan föreskrivas att beslut om vårdförordnande kan fattas av annan läkare än ansvarig läkare vid hälsovårdscentral eller behörig överläkare vid sjukhus.

12 §
Kortvarig vård på grund av våldsamhet. Underställande av beslut

En socialdirektör eller en socialsekreterare kan förordna att en missbrukare oberoende av sin vilja på grund av våldsamhet skall intas för vård under högst fem dygn för avbrytande av bruket av rusmedel. Om kommunen inte har någon socialdirektör eller socialsekreterare eller om denne har förfall eller är jävig att sköta uppgiften, kan socialnämndens ordförande besluta om vårdförordnande.

Beslut fattas på framställning av en under socialnämnden lydande socialarbetare eller, om framställning inte kan göras, sedan en socialarbetare samtyckt till beslutet om vårdåtgärder. Samtycke kan ges av en socialarbetare vid kommunalförbund som handhar socialvårdsuppgifter eller av en socialarbetare vid en verksamhetsenhet som för kommunen producerar sådan service som avses i 3 § 1 mom. 3 punkten lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården.

Beslut varigenom någon oberoende av sin vilja har förordnats till vård skall omedelbart underställas länsrätten för fastställelse.

Utan hinder av vad som stadgas i 12 § 1 mom. socialvårdslagen kan i instruktion föreskrivas att beslutet om vårdförordnande kan fattas av annan socialnämnden underställd ledande tjänsteinnehavare än socialdirektör eller socialsekreterare.

13 §
Vård på grund av våldsamhet

Länsrätten kan på framställning av socialnämnden besluta att en person på grund av våldsamhet skall förordnas till vård oberoende av sin vilja under högst 30 dygn, då den i 12 § angivna vårdtiden har visat sig vara otillräcklig.

14 §
Hörande av part och utredning av vårdbehov

Innan beslut som avses i detta kapitel fattas skall part beredas tillfälle att bli hörd på det sätt som stadgas i 15 § lagen om förvaltningsförfarande (598/82).

Innan beslut fattas på grund av en persons våldsamhet skall erforderlig utredning inhämtas beträffande de omständigheter som utgör grund för beslutet samt i mån av möjlighet beträffande hans levnadsförhållanden och tidigare rehabiliteringsåtgärder. Innan någon förordnas till vård enligt 13 § skall dessutom läkarutlåtande över hans hälsotillstånd inhämtas.

15 §
Verkställande av beslut

Beslut om vård som avses i detta kapitel skall verkställas omedelbart trots att underställning skett eller ändring sökts.

Har i 11 eller 12 § nämnt beslut om vård under en tid av högst fem dygn ej kunnat verkställas inom ett dygn, och på motsvarande sätt i 13 § nämnt beslut om vård under en tid av högst 30 dygn ej kunnat verkställas inom fem dygn från det beslutet fattades, skall beslutet förfalla.

16 §
Ordnande av vård

En klient skall beredas möjlighet att delta i planeringen av vården, valet av åtgärder och vårdsamfundets verksamhet.

När en klient är intagen för vård som avses i detta kapitel, skall hänsyn även tas till behovet av vård och stöd för barn som han har vårdnaden om.

Socialnämnden skall ge i 8 § nämnt stöd samt annat behövligt stöd även efter det att den vård som avses i detta kapitel har upphört.

17 §
Avslutande av vård

Vård som lämnas oberoende av missbrukarens vilja skall avslutas så snart i 10―13 §§ angivet vårdbehov ej längre föreligger.

Om avslutande av vård som avses i detta kapitel beslutar i verksamhetsenhet inom socialvården föreståndaren för verksamhetsenheten efter att ha hört respektive vårdgrupp. Kan vårdgruppen inte sammankallas i tillräckligt god tid, skall föreståndaren för verksamhetsenheten besluta om avslutande av vården utan att ha hört vårdgruppen.

Beslut om avslutande av vård i verksamhetsenhet inom hälsovården fattas på det sätt som därom stadgas eller bestäms särskilt.

18 §
Godkännande av verksamhetsenheter

De verksamhetsenheter där vård kan ges godkänns inom socialvården av socialstyrelsen och inom hälsovården av medicinalstyrelsen.

3 kap.

Sökande av ändring

19 §
Sökande av ändring

Om sökande av ändring i beslut som avses i denna lag gäller vad som stadgas i 7 kap. socialvårdslagen, om inte nedan stadgas annorlunda.

20 §
Sökande av ändring hos länsrätten

I beslut, som gäller förordnande av någon till vård oberoende av hans vilja i enlighet med 11 eller 12 §, får ändring sökas genom besvär hos länsrätten inom 14 dagar från delfåendet.

I beslut som med stöd av 12 § 3 mom. skall underställas länsrätten för fastställelse får ändring inte sökas genom besvär,

21 §
Sökande av ändring hos högsta förvaltningsdomstolen

I länsrättens utslag i besvärs- eller underställningsärende varigenom någon förordnats till vård oberoende av sin vilja får ändring sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen på det sätt som stadgas i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50).

Besvärsskriften jämte bilagor kan även tillställas länsrätten för vidarebefordran till högsta förvaltningsdomstolen.

22 §
Avbrytande av verkställighet

Då underställning har skett eller ändring har sökts, kan underställnings- eller besvärsmyndigheten förbjuda verkställighet av beslutet eller förordna att den skall avbrytas.

23 §
Brådskande handläggning

I denna lag nämnda ärenden som gäller underställning av beslut eller sökande av ändring i beslut om vård av någon oberoende av hans vilja skall handläggas i brådskande ordning.

4 kap.

Särskilda stadganden

24 §
Vårdgrupper

I sådan verksamhetsenhet inom socialvården som lämnar i 2 kap. nämnd vård finns en vårdgrupp för planering och genomförande av vården. Om vårdgruppens sammansättning och uppgifter stadgas genom förordning.

25 §
Klientgrupper

I verksamhetsenhet som lämnar i 2 kap. nämnd vård kan finnas en klientgrupp. Om klientgruppens uppgifter och sammansättning stadgas genom förordning.

26 §
Isolering

Den som förordnats till vård oberoende av sin vilja kan isoleras i en verksamhetsenhet, om han är till fara för sig själv eller andra eller om isolering annars är synnerligen motiverad med hänsyn till vården av honom. Isoleringen får inte utan nytt beslut fortgå i en följd längre tid än 24 timmar, och den skall ske under ständig tillsyn av verksamhetsenhetens personal. Isoleringen får inte utan särskilda, i förordning nämnda skäl fortsättas omedelbart. Ej heller i detta fall får isoleringstiden överskrida 48 timmar.

Om isolering i verksamhetsenhet inom socialvården beslutar föreståndaren för verksamhetsenheten. Beslut om isolering i verksamhetsenhet inom hälsovården fattas på det sätt som därom stadgas eller bestäms särskilt.

27 §
Tvångsåtgärder och begränsningar

Har den som är intagen för sådan vård som avses i 2 kap. i sin besittning rusmedel eller tillbehör som är förknippade med bruket av sådana eller medel eller föremål som äventyrar säkerheten, skall dessa omhändertas av verksamhetsenheten.

Finns det grundad anledning att misstänka att någon i sin besittning har i 1 mom. nämnda ämnen, medel eller föremål, kan han underkastas kroppsvisitation. Finns det grundad anledning att misstänka att till någon adresserad post eller annan försändelse innehåller dylika ämnen, medel eller föremål eller annat som äventyrar säkerheten, kan innehållet i posten eller försändelsen granskas i hans närvaro och utan att brev läses.

Beslut om åtgärder enligt 1 och 2 mom. fattas i verksamhetsenhet inom socialvården av dess föreståndare. I verksamhetsenhet inom hälsovården fattas beslut om åtgärder på det sätt som därom stadgas eller bestäms särskilt.

28 §
Bemyndigande att utfärda förordning

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

5 kap.

Ikraftträdelsestadganden

29 §
Lagens ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

Genom denna lag upphävs lagen den 10 februari 1961 om vården av dem, som missbruka berusningsmedel (96/61) och lagen den 17 januari 1936 om lösdrivare (57/36), jämte senare ändringar.

Genom denna lag upphävs 14 § 2 mom. lagen om länsrätterna (1021/74).

Då i annan lag föreskrivs att de stadganden skall följas som ingår i de lagar som enligt 2 mom. upphävs, skall vad som stadgas i denna lag följas.

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter kan vidtas innan lagen träder i kraft.

30 §
Övergångsstadganden

Uppsikt eller övervakning varom bestämts med stöd av de lagar som nämns i 29 § 2 mom. upphör när denna lag träder i kraft.

Sådan vård och anstaltsvård mot någons vilja som baserar sig på de lagar som nämns i 29 § 2 mom. skall avslutas inom 30 dygn från denna lags ikraftträdande.

De ärenden enligt ovan i 29 § 2 mom. nämnda lagar som gäller intagning i vårdanstalt eller för anstaltsvård och som är anhängiga vid domstol när denna lag träder i kraft skall förfalla.

Regeringens proposition 246/84
Ekonomiutsk. bet. 12/85
Stora utsk. bet. 159/85

Helsingfors den 17 januari 1986

Republikens President
Mauno Koivisto

Minister
Matti Puhakka

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.