336/1985

Given i Helsingfors den 19 april 1985

Övningsskoleförordning

På föredragning av ministern för handläggning av ärenden som hör till undervisningsministeriets verksamhetsområde stadgas med stöd av övningsskolelagen av den 31 januari 1985 (1 43/85):

1 kap.

Allmänna stadganden

1 §

En övningsskolas förvaltning sköts i enlighet med stadgandena i denna förordning.

De av en övningsskolas förvaltningsärenden om vilka inte stadgas i denna förordning sköts av respektive högskola i enlighet med vad som stadgas i förordningen om högskolan eller bestämt med stöd av den.

Vid Helsingfors universitet sköts dock de i 2 mom. nämnda förvaltningsärendena i enlighet med vad som är stadgat i förordningen om Helsingfors universitets lärarutbildningsinstitution (597/74) eller bestämt med stöd av den.

2 kap.

Direktion och skolsamarbete

2 §

Direktionen för en övningsskola har till uppgift

1) att utveckla och stöda skolans fostrande arbete;

2) att följa verksamheten vid övningsskolan samt vid behov uppgöra förslag till läromedels- och biblioteksanskaffningar;

3) att fatta beslut om arbetsplan och, efter att ha hön lärarna i respektive ämnen, om ibruktagande av godkända läroböcker och underställa lärarutbildningsenheten sitt beslut, samt att fatta beslut om skolans arbetsordning och om de uppgifter som avses i 116 § grundskoleförordningen (718/84) och 90 § gymnasieförordningen (719/84);

4) att avge utlåtande om skolans budgetförslag;

5) att upprätthålla och främja samarbetet och informationsverksamheten inom skolan, mellan skolan och hemmen samt mellan skolan och kommunens skolväsen samt att för elevernas vårdnadshavare ordna informations- och rådplägningsmöten om skolarbetet;

6) att utfärda närmare bestämmelser angående skolans lov och fridagar;

7) att efter att ha hört lärarkåren, skolans övriga personal samt elevkårer utfärda ordningsregler för skolan samt informera högskolan, skolans anställda samt eleverna och elevernas vårdnadshavare om dessa regler;

8) att ge anvisningar om ordnandet av möten för undervisningsgrupper och andra motsvarande möten samt om de uppgifter som ankommer på basgrupperna och deras elevombud;

9) att övervaka och utveckla elevernas aktiviteter i skolan samt vid behov fastställa stadgar för elevkårerna och klubbarna;

10) att bland tre kandidater som elevkårerna på högstadiet och gymnasiet var för sig har uppställt förordna en lärare till elevkårens handledare och en vikarie för honom för ett läsår i sänder;

11) att övervaka ordnandet av elevbespisningen, skolskjutsarna och den övriga elevvården;

12) att bevaka rättsskyddet för skolsamfundets medlemmar och vidta åtgärder då missförhållanden yppar sig;

13) att besluta om avstängning av elev;

14) att besluta om disciplinära bestraffningar av eleverna så som därom särskilt stadgas för grundskolan och det kommunala gymnasiet;

15) att befria elev från språkstudier och vid behov besluta om byte av tillvalsämne;

16) att befria elev från skolgång för längre tid än en månad;

17) att avge utlåtande om förordnande av rektor och prorektor för skolstadiet;

18) att avge utlåtanden och komma med förslag i ärenden som gäller skolans verksamhet; samt

19) att utföra de övriga uppgifter som enligt lag och förordning eller på grund av sakens natur ankommer på direktionen.

Om direktionen har fått kännedom om sådant förfarande eller sådan försummelse av lärare eller den som hör till annan personal vid skolan, som kan föranleda anmärkning, disciplinärt förfarande eller tjänsteåtal, skall den omedelbart skriftligen underrätta högskolan om saken.

3 §

Högskolans förvakningsämbete utser de i $ § 1 mom. övningsskolelagen (143/85) nämnda direktionsmedlemmarna och för var och en av dem en personlig suppleant.

Bland direktionens medlemmar utser högskolans förvaltningsämbete en ordförande. Direktionen väljer inom sig en vice ordförande. Till ordförande och vice ordförande får inte väljas en person som är anställd vid respektive övningsskola. Övningsskolans rektor är direktionens sekreterare.

Vid Helsingfors universitet utses de i 1 mom. nämnda direktionsmedlemmarna och suppleanterna samt direktionens ordförande av mindre konsistoriet och vid Åbo Akademi av lärarutbildningsenheten.

4 §

Innan medlemmar och suppleanter i direktionen utses skall högskolans förvaltningsämbete höra elevernas vårdnadshavare som har kallats till möte och av kommunstyrelsen i den kommun där övningsskolan är belägen in begära förslag som avses i 5 § 1 mom. övningsskolelagen.

Högskolans förvaltningsämbete ger anvisningar om hur vårdnadshavarnas möte skall meddela sina kandidater till medlemmar och suppleanter i direktionen.

Högskolans förvaltningsämbete bestämmer också vilka tjänsteinnehavare och befattningshavare samt arbetstagare i arbetsavtalsförhållande som hör till den i 5 § 2 mom. övningsskolelagen nämnda övriga personalen vid skolan.

Vid Helsingfors universitet ombesörjer rektorsämbetet och vid Åbo Akademi lärarutbildningsenheten de åtgärder som avses il―3 mom.

5 §

Om medlem eller suppleant i direktionen avgår före mandatperiodens slut, skall i hans ställe väljas en ny medlem eller suppleant för återstoden av mandatperioden.

6 §

Direktionen sammankallas av ordföranden eller vid förhinder för honom av vice ordföranden.

Direktionen skall sammankallas omedelbart, om högskolan, övningsskolans rektor eller minst en tredjedel av direktionens medlemmar kräver det.

Kallelse till direktionens möte skall sändas senast sju vardagar före mötet. De ärenden som skall behandlas skall nämnas i möteskallelsen. I tvingande fall kan direktionen genom enhälligt beslut av de närvarande medlemmarna till behandling uppta ett ärende som inte har nämnts i möteskallelsen.

7 §

Direktionen är beslutför, när mötets ordförande och minst hälften av direktionens övriga medlemmar är närvarande.

Ordförande eller annan medlem som har förhinder skall kalla sin personliga suppleant till mötet.

8 §

Vid direktionens möten har högskolans rektor eller den som han har förordnar därtill rätt att vara närvarande och att yttra sig.

9 §

Direktionen fattar sina beslut på föredragning. Ärendena föredras av övningsskolans rektor. Rektor för ett skolstadium föredrar dock de ärenden som gäller endast hans skolstadium.

Föredragningsförfarande iakttas inte vid val av vice ordförande, lärare som tjänstgör som elevkårens handledare och vikarie för honom och inte heller då utlåtande avges om förordnande av rektor och prorektor för ett skolstadium.

Över de ärenden som behandlas vid direktionens möte upprättas en föredragningslista. I föredragningslistan antecknas namnen på den som har deltagit i beslutsfattandet samt för varje ärende det beslut som fattats. Föredragningslistorna utgör mötets protokoll som undertecknas av ordföranden samt föredraganden eller sekreteraren.

När föredragningsförfarande inte iakttas, när omröstning har ägt rum i ärendet, när föredraganden har anmält avvikande åsikt eller när ordföranden anser det påkallat, uppgörs ett särskilt protokoll. Till protokollet antecknad avvikande åsikt skall undertecknas av den som har framfört åsikten, och ordföranden skall konstatera att den överensstämmer med vad som anförts.

10 §

Expeditionerna i ärenden som har behandlats vid direktionens möte undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av föredraganden eller, om föredragningsförfarande inte har iakttagits, av mötets sekreterare.

Beslut av direktionen som inte meddelas den som saken gäller för kännedom, anslås på skolans anslagstavla.

11 §

Vid direktionens möte fattas beslut i andra ärenden än valärenden med enke1 majoritet, om meningsskiljaktighet yppar sig. Om rösterna faller lika gäller så som beslut den åsikt som ordföranden har företrätt.

I disciplinära ärenden förrättas omröstning med iakttagande av samma förfarande som det som tillämpas vid kollegial domstol.

12 §

Val förrättas i direktionen som majoritetsval. Om ingen vid den första omröstningen har erhållit absolut majoritet, förrättas ny omröstning mellan de två som har erhållit det största antalet röster. Om rösterna faller lika, avgör lotten valets resultat.

13 §

Om föredragandens åsikt avviker från beslutet, har han rätt att få sin mening antecknad i protokollet.

14 §

Angående mötesarvoden och resekostnadsersättning till direktionens ordförande, medlem, sekreterare, föredragande och sakkunnig gäller vad som är bestämt om statens kommittéer.

15 §

Om övningsskolans skolsamarbete på låg- och högstadiet samt i gymnasiet gäller i tillämpliga delar vad som är stadgat om skolsamarbetet mellan grundskola och gymnasium.

3 kap.

Rektor, prorektor och lärarkår

16 §

Vid en övningsskola som omfattar två eller tre skolstadier är innehavaren av rektorstjänsten vid övningsskolan rektor för ett skolstadium, och för det andra eller för de båda andra skolstadierna förordnas en egen stadierektor.

Lärarutbildningsenheten bestämmer vilket skolstadium den till rektorstjänsten för övningsskolan utnämnde eller den som interimistiskt handhar tjänsten skall vara rektor för.

17 §

Rektorstjänsten vid övningsskolan betraktas som en lärartjänst.

18 §

Högskolans lärarutbildningsenhet förordnar för fem år i sänder en stadierektor bland de lektorer som undervisar på det skolstadium som är i fråga, sedan direktionen och lärarkåren har avgivit utlåtande i saken. Lärarutbildningsenheten kan återkalla förordnandet, om det finns skäl därtill.

Lektor som har tjänstgjort som rektor för övningsskolan eller som stadierektor minst tio år har rätt att vägra ta emot uppdrag som stadierektor.

Om uppdraget som stadierektor blir vakant innan mandatperioden är slut, förordnas en ny stadierektor för återstoden av mandatperioden.

19 §

Övningsskolan skall ha en prorektor som när övningsskolans rektor har förhinder sköter hans uppgifter.

På ett sådant skolstadium i övningsskolan där någon annan än övningsskolans rektor är stadierektor skall finnas en prorektor som sköter stadierektorns uppgifter när denne har förhinder.

Om förordnande av prorektor gäller vad som är stadgat om förordnande av stadierektor.

20 §

En övningsskolas rektor har till uppgift

1) att leda, handleda vid och övervaka skolans fostran och undervisning, elevvård samt annan verksamhet;

2) att se till att samarbete och god ordning råder i skolan samt hjälpa dem som är anställda vid skolan att upprätthålla arbetsro och ordning;

3) att med iakttagande av utbildningsprogrammens undervisningsplaner och med bistånd av stadierektorn och för uppgiften förordnade lärare utarbeta ett förslag till plan för undervisningsövningar vid övningsskolan samt att med hjälp av samma personer övervaka att den godkända planen för undervisningsövningar följs;

4) att i enlighet med lärarutbildningsenhetens anvisningar utöva tillsyn över ordnandet av de uppgifter som hör till undervisningsövningarna och forskningen vid övningsskolan;

5) att vara direktionens sekreterare och se till att direktionens beslut verkställs;

6) att, efter att ha rådgjort med lärarna, för direktionen utarbeta ett förslag till arbetsplan för skolan;

7) att följa och handleda vid de övriga lärarnas undervisning;

8) att delta i föreståndarutbildning;

9) att vid behov sammankalla lärarkåren, vara ordförande för mötet samt övervaka att mötets beslut antecknas till protokollet och verkställs;

10) att anta elever till skolan, om inte annat är stadgat;

11) att befria elev från skolgång för högst en månad;

12) att besluta om anordnande av specialundervisning enligt 41 § grundskoleförordningen;

13) att anställa timlärare vid skolan, om inte högskolan bestämmer annorlunda;

14) att, i enlighet med högskolans anvisningar och vid behov med bistånd av stadierektorn, för den tid då en anställd vid skolan eller han själv fått oförutsett förhinder, dock högst för sju dagar, ordna att åliggandena blir skötta;

15) att avge utlåtande om tjänstledighet eller befrielse från utförandet av uppgifter för längre tid än sju dagar;

16) att vid behov göra framställning till lärarutbildningsenheten om ändring av tjänstebenämning eller om uppskov med besättande av tjänst;

17) att årligen utarbeta förslag till budget för skolan, att övervaka att den följs och hur anslagen används samt att ombesörja skolans anskaffningar i enlighet med högskolans direktiv;

18) att övervaka användningen och skötseln av skolbyggnaderna, inventarierna och det övriga lösöret;

19) att lämna statistiska och andra uppgifter samt berättelser och utlåtanden som behörig myndighet föreskriver eller anhåller om;

20) att hålla kontakt med kommunens skolmyndigheter;

21) att underrätta dem som är anställda vid skolan om skrivelser och meddelanden som kommer från högskolan och andra myndigheter och som bör bringas till deras kännedom; samt

22) att utföra alla de övriga uppgifter som enligt lag och förordning eller på grund av sakens natur ankommer på honom.

De lärare som avses i 1 mom. 3 punkten och som biträder övningsskolans rektor förordnas av rektor läsårsvis, sedan han hört lärarkåren.

21 §

Stadierektor vid övningsskola har till uppgift

1) att i enlighet med vad övningsskolans rektor bestämmer handha de uppgifter som avses i 20 § 1 mom. 1, 2, 6, 7, 9, 12 och 17―21 punkten på sitt eget skolstadium;

2) att ombesörja verkställigheten av de direktionsbeslut som gäller det egna skolstadiet;

3) att delta i föreståndarutbildning;

4) att biträda rektor vid ordnandet av de uppgifter som hör till undervisningsövningar och forskning; samt

5) att handha de övriga uppgifter som enligt lag och förordning eller på grund av sakens natur åligger honom.

22 §

Med undervisningsministeriets tillstånd kan de uppgifter som ankommer på rektor eller stadierektor vid övningsskolan ordnas också på annat sätt än det som stadgas i 20 och 21 §§.

23 §

Lärarkåren vid en övningsskola utgörs av skolans rektor, lektorer och timlärare.

Lärarkåren kan dela upp sig och använda sin beslutanderätt skolstadievis då det ärende som skall behandlas gäller ett eller två skolstadier.

24 §

Utöver vad som stadgas om lärarkåren vid grundskola och kommunalt gymnasium har lärarkåren vid en övningsskola dessutom i uppgift att göra framställning till direktionen om avstängning av en elev, att behandla ärenden som ansluter sig till ordnandet av undervisningsövningar samt att välja sin representant i direktionen.

4 kap.

Arbetstid och undervisning

25 §

Angående övningsskolans terminer, arbetstider och lektioner gäller i tillämpliga delar vad som är stadgat eller bestämt om dem i fråga om grundskolan och det kommunala gymnasiet.

26 §

Övningsskolans läroplan skall överensstämma med de grunder för läroplanen som avses i 27 § grundskoleförordningen och 26 § gymnasieförordningen, om inte undervisningsministeriet bestämmer annorlunda.

Förslaget till läroplan, arbetsplanen undantagen, uppgörs av en av direktionen tillsatt kommission. Läroplanen godkänns av direktionen och fastställs av högskolan.

Vad som ovan är stadgat om utarbetande, godkännande och fastställelse av läroplan tillämpas även när läroplanen ändras.

27 §

I övningsskolans läroplan fastställs de språk som undervisas som gemensamt eller frivilligt ämne eller som tillvalsämne och målsättningen i fråga om antalet elever som studerar dessa språk samt de allmänna grunderna och förutsättningarna för anordnande av språkundervisning.

Antalet språk som undervisas kan vara större än vad som är stadgat om språk som skall undervisas i grundskola och kommunalt gymnasium.

Vid utarbetandet av den del av läroplanen som gäller språkundervisningen beaktas den av statsrådet godkända allmänna planen för språkundervisningen. Innan direktionen godkänner läroplanen skall den begära utlåtande om språkundervisningen i planen av länsstyrelsen och av den kommun där skolan är belägen.

28 §

Förslag till arbetsplan uppgörs av övningsskolans rektor och stadierektorerna i samråd med lärarna. Arbetsplanen godkänns av direktionen och fastställs av lärarutbildningsenheten. Denna kan efter att ha hört direktionen göra de ändringar i arbetsplanen som den anser nödvändiga.

29 §

Av de timmar som nämns i 10 § övningsskolelagen kan direktionen från vart och ett skolstadium överföra högst två timmar per basgrupp till att användas på de övriga skolstadierna.

30 §

I en övningsskola skall på lågstadiet reserveras två timmar per vecka och basgrupp för stödundervisning, på högstadiet minst en halv timme per vecka och basgrupp och i gymnasiet en halv timme per vecka och basgrupp.

31 §

Om på övningsskolans grundskolestadium och med början i lågstadiet två eller flera främmande språk undervisas som gemensamt ämne, eller på motsvarande sätt det andra inhemska språket och ett eller flera främmande språk, får det timantal som används för undervisning i grundskolestadiets läroämnen höjas med högst två timmar i veckan för vart och ett av ovan nämnda språk, med undantag av ett, på varje årskurs där undervisning meddelas i de språk som är i fråga.

Om i övningsskolans gymnasium som första främmande språk undervisas två eller flera språk, eller på motsvarande sätt det andra inhemska språket och ett eller flera främmande språk, får det timantal som används för undervisningen i gymnasiets läroämnen höjas med högst två timmar i veckan för vart och ett av ovan nämnda språk med undantag av ett, på varje årskurs där undervisning meddelas i de språk som är i fråga.

På ansökan av högskolan kan undervisningsministeriet för undervisningsövningar och forskning, för undervisning i frivilligt ämne som avses i 27 § 4 mom. grundskolelagcn (476/83) eller av annan särskild orsak höja det för undervisning använda timantalet med högst tre timmar i veckan per basgrupp i övningsskolan.

32 §

För anordnande av specialundervisning som avses i 41 § grundskoleförordningen får det timantal som används för undervisning i grundstadium höjas med högst fyra timmar per vecka och basgrupp.

33 §

I övningsskola, där förskoleundervisning som avses i 3 § 2 mom. övningsskolelagen meddelas i en särskild basgrupp, får för verksamheten i en i läroplanen fastställd basgrupp användas högst 25 timmar i veckan per tjänst eller extraordinarie befattning för lektor som meddelar förskoleundervisning.

Angående förskoleundervisning gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som är stadgat eller bestämt om förskoleundervisning i grundskola.

34 §

Om ett beslut som gäller bedömning eller uppflyttning av elev är uppenbart oriktigt, kan lärarutbildningsenheten ålägga läraren eller lärarna att göra en ny bedömning eller bestämma vilket vitsord eleven skall få eller om elevens uppflyttning.

35 §

Undervisningsministeriet kan bevilja övningsskolan rätt att avvika från de stadganden för grundskola och kommunalt gymnasium som gäller årskurser, läroämnen, läro- eller arbetsplaner, lektionens längd, elevernas arbetstid samt elevbedömningen.

5 kap.

Undervisningsövningar

36 §

I anslutning till en lärarutbildningsenhet skall finnas åtminstone en nämnd för undervisningsövningar. Medlemmar av en sådan nämnd är rektorerna för de övningsskolor som hör till dess verksamhetsområde samt två av lärarkåren vid varje övningsskola utsedda medlemmar, vilka väljs bland de lektorer som i huvudsak undervisar på de olika skolstadierna. Lärarutbildningsenheten utser bland sina lärare en ordförande och så många medlemmar i nämnd för undervisningsövningar, att övningsskolorna och den övriga delen av lärarutbildningsenheten har lika stor representation. De studerande som deltar i grundutbildningen av lärare väljer dessutom bland sig två medlemmar till nämnden.

Medlemmarna i nämnd för undervisningsövningar väljs för två läsår åt gången, och samtidigt utses personliga suppleanter för dem. Den som har varit medlem av nämnden två mandatperioder i följd, dock inte övningsskolans rektor, har rätt att vägra ta emot uppdraget för följande mandatperiod.

Nämnden är beslutför då ordföranden och minst hälften av de övriga medlemmarna är närvarande. Nämnden kan själv anta sekreterare och höra sakkunniga.

37 §

Nämnd för Undervisningsövningar har till uppgift

1) att godkänna planen för undervisningsövningarna;

2) att följa genomförandet av undervisningsövningsplanen, göra framställningar om utvecklande av undervisningsövningarna och avge utlåtande om hur undervisningsövningarna skall inpassas i de olika skedena av lärarnas grundutbildning;

3) att vid behov avge utlåtanden om ordnandet av undervisningsövningar vid läroanstalt som avses i 1 § 2 mom. övningsskolelagen; samt

4) att utföra andra uppgifter som ankommer på den.

38 §

Inom ramen för anslag i statsförslaget kan mötesarvoden och resekostnadsersättning betalas till ordförande, medlem och sekreterare samt sakkunnig som hörts nämnd för Undervisningsövningar samt till nämndens sekreterare ersättning för berednings- och skrivarbete, så som därom föreskrivs i fråga om statens kommittéer.

39 §

Undervisningsövningar i övningsskola och i läroanstalt som avses i 1 § 2 mom. övningsskolelagen ordnas i enlighet med lärarutbildningsenhetens anvisningar och med iakttagande av den plan för Undervisningsövningar som har godkänts av nämnd för Undervisningsövningar.

40 §

Plan för Undervisningsövningar skall vara uppgjord i enlighet med undervisningsplanerna för de utbildningsprogram som gäller för grundutbildning av lärare.

Planen för undervisningsövningar skall också gälla fortbildning för sådana i 41 § 1 mom. nämnda lärare som handleder vid undervisningsövningar.

Planen utarbetas av sekreteraren i nämnden för undervisningsövningar, sedan han fått det i 20 § 1 mom. 3 punkten nämnda förslaget samt i fråga om de läroanstalter som avses i 1 § 2 mom. övningsskolelagen med hjälp av dessa läroanstalters föreståndare och de lärare som deltar i handledningen vid undervisningsövningarna.

41 §

I handledningen vid undervisningsövningarna deltar övningsskolans rektor och lektorer samt vid behov övningsskolans timlärare, ävensom de lektorer och timlärare vid lärarutbildningsenheten på vilka handledningen vid undervisningsövningarna enligt stadganden eller bestämmelser ankommer. Vid läroanstalt som avses i 1 § 2 mom. övningsskolelagen deltar i handledningen de rektorer, lärare och timlärare vid läroanstalterna på vilka handledningen vid undervisningsövningarna enligt avtal ankommer.

Handledningen vid undervisningsövningarna omfattar dels åhörande av undervisning, dels enskild handledning och grupphandledning. I den ingår rådplägningar och seminarier samt vid behov också andra verksamhetsformer.

I handledningen vid undervisningsövningar ingår också att göra undervisningspraktikanten förtrogen med övningsklassen och dess arbete, med skolans undervisningsmaterial samt med planeringen och genomförandet av undervisningen, bedömningen av inlärningsresultaten, elevbedömning, elevvård, undervisningsförsök och andra uppgifter som ansluter sig till skolans verksamhet och förvaltning.

42 §

Då högskolan ordnar undervisningsövningar i läroanstalt som avses i 1 § 2 mom. övningsskolelagen, skall den vid behov ingå ett skriftligt avtal med upprätthållaren av läroanstalten.

Angående tillsyn, ledning och handledning i fråga om undervisningsövningar som avses i 1 mom. gäller i tillämpliga delar vad som stadgas om undervisningsövningar i denna förordning.

43 §

Om undervisningsövningar som ingår i fortbildning för lärare ordnas i övningsskola eller i läroanstalt som avses i 1 § 2 mom. övningsskolelagen, gäller därom i tillämpliga delar vad som i denna förordning stadgas om undervisningsövningar.

44 §

Om det med tanke på undervisningsövningarna är ändamålsenligt, kan övningarna av särskilda skäl med undervisningsministeriets tillstånd ordnas på annat sätt än som stadgas i denna förordning.

45 §

I bedömningen av en undervisningspraktikants undervisningsförmåga deltar de lärare vid lärarutbildningsenheten, övningsskolan och läroanstalt som avses i 1 § 2 mom. övningsskolelagen, vilka under det övningsskede som skall bedömas har åhört undervisningspraktikanten under minst tre lektioner.

Lärarutbildningsenhet skall tillse att i bedömningen av undervisningsförmågan hos varje undervisningspraktikant som skall bli ämneslärare deltar minst tre bedömare och hos varje undervisningspraktikant som skall bli klasslärare minst fem bedömare.

46 §

Vid bedömningen av undervisningsförmågan används vitsorden utmärkt (5), mycket god (4), god (3), mycket nöjaktig (2) och nöjaktig (1).

Undervisningsministeriet meddelar vid behov anvisningar om tillämpningen av 1 mom.

47 §

Beslut om det vitsord i undervisningsförmåga som en undervisningspraktikant skall få fattas vid en bedömningskonferens, till vilken lärarutbildningsenheten kallar i 45 § 1 mom. nämnda lärare. Lärarutbildningsenheten förordnar ordförande för konferensen. Om en lärare som deltar i bedömningen inte deltar i konferensen, skall han skriftligen före konferensen meddela ordföranden sin bedömning.

Vid bedömningskonferensen förs protokoll i vilket beslut jämte motivering skall antecknas.

En undervisningspraktikant har rätt att på begäran få en utredning över hur bedömningsgrunderna i fråga om undervisningsförmågan har tillämpats på honom. Utredning skall begäras hos lärarutbildningsenheten inom en månad från det vitsordet i undervisningsförmåga delgavs studeranden på det sätt som lärarutbildningsenheten bestämmer.

6 kap.

Undervisningsprov

48 §

Den som har vunnit behörighet som lärare vid grundskola eller kommunalt gymnasium kan vid en övningsskola som lärarutbildningsenheten bestämmer avlägga undervisningsprov på grundval av vilka hans undervisningsförmåga bedöms på nytt. Prov kan avläggas tidigast två år efter det behörighetsintyg erhölls eller föregående undervisningsprov avlades.

Lärarutbildningsenheten kan av särskilda skäl bestämma att undervisningsprov skall avläggas i den övningsskola där den som saken gäller tjänstgör som lärare.

49 §

Den lärarutbildningsenhet vid vilken undervisningsprov avläggs skall tillsätta en nämnd som har till uppgift att anordna proven och bedöma undervisningsförmågan.

Till nämnden förordnas en ordförande och minst tre andra medlemmar. Minst två av medlemmarna skall vara lärare som hör till lärarkåren vid övningsskolan och har behörighet för lektorstjänst vid övningsskola.

50 §

Nämndens ordförande skall senast två veckor i förväg meddela den som skall avlägga undervisningsprov de dagar då proven skall avläggas och senast en vecka i förväg ämnena för lektionerna.

Till de prov som avses i 1 mom. skall höra fyra till sex timmar undervisning med därtill hörande uppgifter på de skolstadier och närmast i de läroämnen som den som skall avlägga undervisningsproven har specialiserat sig på.

Minst tre av nämndens medlemmar skall åhöra minst fyra av de lektioner som hålls av den som avlägger undervisningsprov.

51 §

Vid bedömningen av undervisningsförmågan på grundval av undervisningsprov används de i 46 § nämnda vitsorden.

Om det vitsord i undervisningsförmåga som skall tilldelas den som avlägger prov fattas beslut vid nämndens möte.

Anteckning om avlagda undervisningsprov och, såvida vitsordet har höjts, även om detta skall göras i det betyg som den som avlägger prov har fått i grundutbildningsskedet och som upptar vitsord i undervisningsförmåga.

7 kap.

Forskning

52 §

Vid försök och andra arrangemang i anslutning till forskning som anordnas i övningsskola biträds forskarna av de lärare vid övningsskolan som undervisar i de grupper eller ämnen i vilka forskning bedrivs.

Vid en övningsskola kan för forskning finnas särskilda undervisningsgrupper.

53 §

Om anordnande av forskning vid läroanstalt som avses i 1 § 2 mom. övningsskolelagen skall högskolan vid behov ingå skriftligt avtal med upprätthållaren av läroanstalten.

Av det i 1 mom. nämnda avtalet skall framgå vilket syfte och innehåll forskningen har, i vilka undervisningsgrupper och i vilka ämnen forskning anordnas eller på vilket sätt forskningen i övrigt sker samt vilka av lärarna vid läroanstalten som deltar i den.

8 kap.

Elever

54 §

Angående elev vid övningsskola, upprätthållande av arbetsro i skolan och disciplinstraff för elev gäller i tillämpliga delar vad som är stadgat därom i fråga om elev i grundskola och kommunalt gymnasium, om inte annat stadgas i denna förordning.

55 §

Om en elev skall överföras till specialklass, skall övningsskolans rektor, efter att ha fått nödvändiga utredningar i ärendet, göra framställning i saken hos skolnämnden i den kommun där eleven har sin hemort.

9 kap.

Lärare och annan personal

56 §

För lektorstjänst och extraordinarie lektorsbefattning vid övningsskola krävs

1) högre högskoleexamen;

2) behörighet för motsvarande lärartjänst vid grundskola eller kommunalt gymnasium;

3) studier i pedagogik som omfattar minst 35 studieveckor, till vilka inte räknas undervisningsövningar, eller vitsordet cum laude approbatur i pedagogik, i pedagogik och didaktik eller i pedagogisk ämbetsexamen;

4) i undervisningsförmåga minst vitsordet mycket god, vilket inte får vara mer än tio år gammalt; samt

5) minst två års undervisningserfarenhet i de till tjänsten hörande ämnena i grundskola, gymnasium eller övningsskola.

I stället för den behörighet som avses i 1 mom. 2 punkten krävs av lektor som tjänstgör som ämneslärare behörighet för äldre lektorstjänst vid kommunalt gymnasium.

Av lektor som tjänstgör som studiehandledare fordras inte i 1 mom. 4 punkten nämnt vitsord, om vid utbildningen hans lämplighet för uppgiften som studiehandledare har bedömts med minst vitsordet mycket god.

Av sökande som är innehavare av tjänst eller extraordinarie befattning som rektor eller lektor vid övningsskolan krävs inte nytt vitsord i undervisningsförmåga, ävensom det har gått mer än tio år sedan vitsordet gavs.

57 §

För rektorstjänst vid övningsskola krävs behörighet som lektor vid övningsskola samt förtrogenhet med skolförvaltning. För tjänsten fordras dock inte nytt vitsord i undervisningsförmåga, även om mer än tio år har gått sedan vitsordet gavs.

58 §

Av vikarie eller interimistisk handhavare av lektorstjänst vid övningsskola samt av timlärare fordras samma behörighet som av innehavare av motsvarande lektorstjänst. Från detta krav kan undantag dock göras, om det inte finns någon sökande som uppfyller behörighetsvillkoren och på särskilda skäl även annars.

59 §

Om besättande av rektorstjänst, lektorstjänst eller extraordinarie lektorsbefattning vid övningsskola gäller vad som stadgas om besättande av lektorstjänst vid högskolan.

Om besättande av tjänster, befattningar och extraordinarie befattningar vid övningsskola gäller i andra avseenden än som ovan sägs vad som är stadgat om besättande av tjänster och befattningar vid högskolor.

60 §

Den som söker en lektorstjänst eller extraordinarie lektorsbefattning kan av lärarutbildningsenheten på begäran som framställs under ansökningstiden beviljas en tilläggsfrist om högst en månad, juni, juli och augusti inte medräknade, för ådagaläggande av den undervisningsförmåga som avses i 56 § 1 mom. 4 punkten.

Om en av sökandena har beviljats ovan nämnd tilläggsfrist, får alla sökande räkna sig den till godo.

61 §

Angående de uppgifter som ankommer på lektor och timlärare vid övningsskola gäller, utöver vad som stadgas i denna förordning, i tillämpliga delar vad som är stadgat om lärares uppgifter i grundskola och kommunalt gymnasium.

Lärarutbildningsenheten kan ålägga den som är lektor eller timlärare i huvudsyssla vid övningsskolan att delta i valet av de studerande som skall antas till lärarutbildning.

10 kap.

Kommunens andelar

62 §

Skolstyrelsen fastställer årligen den ersättning som kommunen är skyldig att betala till staten för de elever som går i övningsskolan.

63 §

Normalpriset och kommunens andel enligt 19 § övningsskolelagen bestäms av skolstyrelsen.

Av den i 1 mom. nämnda andelen skall kommunen i förskott till staten betala 25 procent, då byggnads- eller grundförbättringsarbetet är påbörjat, och 50 procent då byggnaden är under vattentak eller ungefär tre fjärdedelar av grundförbättringsarbetet är utfört. Den återstående delen av kommunens andel skall betalas då arbetet har genomgått slutsyn.

11 kap.

Sökande av ändring

64 §

Om sökande av ändring i sådana beslut av skolstyrelsen som avses i 62 och 63 §§ gäller vad som är stadgat i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50).

Beslut som har givits med stöd av 62 eller 63 § skall iakttas trots att besvär anförts. Om kommunens andel till följd av besvären ändras, beaktas detta då följande kommunala andel uppbärs.

65 §

I direktionens beslut kan ändring sökas genom skriftliga besvär hos lärarutbildningsenheten inom 14 dagar från det att beslutet anslogs på skolans anslagstavla eller, om beslutet skall delges den som saken gäller, denne fick del av beslutet. Om sökande av ändring gäller vad som är stadgat i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden.

Besvär får inte anföras över beslut som gäller

1) arbetsplan;

2) arbetsordning;

3) ibruktagande av en ny lärobok; eller

4) skriftlig varning som tilldelas elev.

66 §

I beslut av lärarkåren, elevkåren, övningsskolans rektor, stadierektor, lektor och timlärare får ändring inte sökas genom besvär, om inte annat stadgas i 2 mom.

I beslut av övningsskolans rektor, genom vilket han avslagit ansökan som avses i 20 § 1 mom. 11 punkten, i 38 § 4 mom. grundskoleförordningen eller i 34 § gymnasieförordningen, samt i beslut av övningsskolans rektor eller stadierektor i ärende som avses i 20 § 1 mom. 12 punkten kan ändring sökas genom skriftliga besvär hos lärarutbildningsenheten inom 14 dagar från det att vederbörande fick del av beslutet.

67 §

I beslut varigenom skolstyrelsen eller lärarutbildningsenheten har avgjort ett besvärsärende får ändring inte sökas genom besvär.

I beslut varigenom skolstyrelsen har avgjort ärende som avses i 13 § 1 eller 2 mom. övningsskolelagen får ändring inte sökas genom besvär.

68 §

Trots att besvär anförts kan annat beslut än sådant som gäller disciplinär bestraffning av elev verkställas, om inte sökande av ändring på grund av verkställigheten blir onyttigt.

12 kap.

Särskilda stadganden

69 §

Övningsskola skall ha ett fast samarbete med skolförvaltningen i den kommun där skolan är belägen, med länsstyrelsens skolavdelning och med skolstyrelsen.

70 §

Sin skyldighet enligt 20 § övningsskolelagen att följa den fostran och undervisning som ges vid övningsskola fullgör skolstyrelsen minst vart femte år bland annat genom att anordna rådplägningar med övningsskolans lärare och företrädare för högskolan.

Det vid rådplägningarna förda protokollet och det material som bifogas till det uppgörs i fyra exemplar, av vilka ett tillställs undervisningsministeriet, ett lärarutbildningsenheten och ett övningsskolans rektor medan ett blir hos skolstyrelsen.

13 kap.

Ikraftträdelsestadganden

71 §

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1985.

Genom denna förordning upphävs förordningen den 15 juni 1973 om övningsskolor (502/73) jämte senare ändringar.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter kan vidtas innan förordningen träder i kraft.

72 §

Den som vid denna förordnings ikraftträdande är innehavare av rektors- eller lektorstjänst eller extraordinarie lektorsbefattning vid övningsskola är fortfarande behörig för rektorstjänst respektive lektorstjänst och extraordinarie lektorsbefattning utan hinder av vad som stadgas i 56 och 57 §§.

73 §

Utan hinder av vad som stadgas i 26 och 27 §§ meddelas språkundervisning enligt de stadganden och bestämmelser som gäller när denna förordning träder i kraft, till dess läroplanen har fastställts.

Frågor som ingår i läroplanen och gäller livsåskådningskunskap samt den religionsundervisning som avses i 28 § 2 och 3 mom. grundskolelagen och 19 § 2 och 3 mom. gymnasielagen (477/83) avgörs, innan läroplanen har fastställts, av lärarutbildningsenheten.

74 §

Direktionens elevmedlemmar för läsåret 1985―86 samt deras personliga suppleanter väljs vid möten som innan denna förordning träder i kraft skall hållas av eleverna i högstadiet och gymnasiet.

Helsingfors den 19 april 1985

Republikens President
Mauno Koivisto

Minister
Gustav Björkstrand

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.