143/1985

Given i Helsingfors den 31 januari 1985

Övningsskolelag

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap.

Övningsskolans uppgifter och uppbyggnad

1 §

Undervisningsövningar och forskning anordnas vid statlig övningsskola som hör till en högskolas lärarutbildningsenhet. Övningsskolan ger eleverna kunskaper och färdigheter som motsvarar grundskolans och kommunalt gymnasiums lärokurs.

Högskolan kan med samtycke av den som upprätthåller läroanstalten anordna undervisningsövningar och forskning också vid annan läroanstalt än övningsskola.

2 §

Angående målsättningen för fostran och undervisning gäller för övningsskola vad som härom är stadgat för grundskola och kommunalt gymnasium.

3 §

Övningsskolan består av skolstadier som motsvarar grundskolans låg- och högstadium samt gymnasiet, nedan lågstadium och högstadium samt gymnasium. Låg- och högstadiet bildar tillsammans grundskolestadiet. Av särskilt skäl kan skolan också organiseras så att den består av endast lågstadium eller grundskolestadium eller av högstadium och gymnasium.

I övningsskola kan, med undervisningsministeriets tillstånd och på grunder som statsrådet bestämmer, under högst ett läsår ordnas förskoleundervisning för barn som ännu inte är läropliktiga. Härvid kan, enligt vad statsrådet bestämmer, avvikelse ske från stadgandena i denna lag och i den förordning som utfärdas med stöd av lagen.

2 kap.

Övningsskolans förvaltning

4 §

Den allmänna ledningen av och tillsynen över övningsskola ankommer på högskolan.

Administrativa ärenden som gäller övningsskola och ankommer på högskolan sköts i enlighet med vad som genom förordning är stadgat om vederbörande högskolas förvaltning.

5 §

Övningsskola skall ha en direktion. Till denna väljer högskolan för fyra år i sänder minst fem och högst sju medlemmar, i första hand bland elevernas vårdnadshavare. En av dessa medlemmar väljs bland dem som föreslås av kommunstyrelsen i den kommun där övningsskolan är belägen.

Dessutom hör till direktionen en medlem från varje skolstadium, som skolans lärarkår för samma tid har valt inom sig, samt en medlem som skolans övriga personal inom sig har utsett för samma tid.

Till direktionen för en skola som omfattar gymnasium skall eleverna för ett läsår i sänder bland sig utse två medlemmar som skall ha fyllt femton år. Till direktionen för en skola som omfattar ett högstadium hör en medlem som eleverna bland sig har utsett för ett läsår i sänder och som vid direktionens sammanträden har yttranderätt men inte rösträtt. Om en skola inte har något gymnasium, hör till direktionen likväl två medlemmar som valts av eleverna på högstadiet.

6 §

För var och en av direktionens medlemmar väljs en personlig suppleant.

Om direktionens uppgifter och om det sätt på vilket medlemmarna i den väljs stadgas genom förordning.

7 §

Beträffande lärarkåren, elevkåren, rektor och biträdande rektor vid övningsskola gäller i tillämpliga delar vad som om dem är stadgat i fråga om grundskola och kommunalt gymnasium, om inte annat stadgas i denna lag eller genom förordning.

3 kap.

Övningsskolans arbetstid och undervisning

8 §

Beträffande läsår och antalet arbetsdagar vid övningsskola gäller vad som härom är stadgat för grundskola och kommunalt gymnasium, såvida inte undervisningsministeriet bestämmer annorlunda.

9 §

Undervisning och annan verksamhet på övningsskolans grundskolestadium ordnas i enlighet med stadgandena om grundskolan, och undervisning och annan verksamhet i gymnasiet enligt stadgandena om kommunalt gymnasium, om inte annat stadgas i denna lag eller genom förordning.

I övningsskola får det högsta antal elever som stadgats i fråga om en basgrupp i grundskola och kommunalt gymnasium minskas med en fjärdedel. Om antalet elever inte blir ett helt tal, utjämnas resultatet till närmaste hela tal och då två hela tal är lika nära, till det minsta av dem.

10 §

På lågstadiet i övningsskola får för undervisningen i de läroämnen som fastställts i läroplanen användas 31,5 timmar per vecka för varje lektorstjänst eller extraordinarie lektorsbefattning vars innehavare är klasslärare på det nämnda skolstadiet.

På högstadiet i övningsskola får för undervisningen i de läroämnen som fastställts i läroplanen i varje årsklass på det nämnda skolstadiet användas 45,5 timmar per vecka och för varje elev 1,6 timmar per vecka.

I övningsskolans gymnasium får under läsårets arbetsdagar för undervisning i de läroämnen som fastställts i läroplanen, i varje årsklass användas 39 timmar per vecka samt för varje elev 1,1 timmar per vecka.

11 §

En del av de timmar som avses i 10 § skall användas för elevhandledning i klassform, stödundervisning och annan undervisning, och en del kan få användas på något annat skolstadium, på det sätt som stadgas genom förordning.

De timantal om vilka är stadgat i 10 § får, i enlighet med vad som genom förordning stadgas, höjas för anordnande av undervisningsövningar och forskning, på grund av antalet språk som det undervisas i och lärokursens omfattning. specialundervisning eller i 3 § 2 mom. nämnd förskoleundervisning eller av annat särskilt skäl.

12 §

Fullgörande av lärokursen på en övningsskolas grundskolestadium medför samma behörighet för tjänst eller befattning eller för intagning i läroanstalt som fullgörande av grundskolans lärokurs. Fullgörande av lärokursen i gymnasiet medför på motsvarande sätt samma behörighet som fullgörande av lärokursen i kommunalt gymnasium.

4 kap.

Elever och elevvård i övningsskola

13 §

Den kommun i vilken övningsskola finns skall anvisa ett särskilt område, från vilket ett behövligt antal elever kan intas i övningsskolan för att där fullgöra sin läroplikt. Av särskilt skäl kan statsrådet utsträcka denna skyldighet till att gälla även grannkommun. Innan frågan avgörs skall kommunen bereda högskolan tillfälle att bli hörd. Om kommunen fattar sitt beslut i strid med högskolans åsikt, skall beslutet underställas skolstyrelsen.

Om skolstyrelsen inte fastställer det underställda beslutet, skall den sända ärendet till kommunen för ny behandling. Om skolstyrelsen inte fastställer kommunens nya beslut, skall den bestämma det område som här avses.

Beträffande intagning av elever i övningsskola gäller i tillämpliga delar vad som är stadgat om intagning av elever i grundskola och kommunalt gymnasium. Beslut om intagning av elever i övningsskola fattas likväl av rektor.

14 §

Elev i övningsskola skall sköta sina uppgifter samvetsgrant, uppträda korrekt, följa skolans ordningsregler och hantera skolans egendom med omsorg.

Elev som inte låter rätta sig genom andra disciplinära åtgärder i skolan kan av skolans direktion på framställning av lärarkåren avstängas för en viss tid, minst en och högst tre månader åt gången, och elev i gymnasiet också för alltid. För elev på grundskolestadiet som har avstängts skall högskolan i samarbete med den kommun där skolan finns ordna grundskoleundervisning.

15 §

Undervisningen i övningsskola är avgiftsfri för eleven.

Elever på grundskolestadiet ges samma elevvård som elever i grundskola. Likaså ordnas för elever i gymnasiet samma studiesociala förmåner som för elever i gymnasium i den kommun där övningsskolan finns.

5 kap.

Lärare och annan personal vid övningsskola

16 §

Vid övningsskola kan finnas en rektorstjänst och tjänster som övningsskolelektor. Vid övningsskola kan också inom ramen för statsförslaget finnas extraordinarie befattningshavare, tillfälliga funktionärer, timlärare och personal i arbetsavtalsförhållande.

17 §

Är inte annat stadgat, bestämt eller avtalat, gäller om villkoren i anställningsförhållandet för den som är anställd vid övningsskola i tillämpliga delar vad som är stadgat, bestämt eller avtalat om villkoren i anställningsförhållandet för den som står i annat motsvarande anställningsförhållande till staten.

Om rätt och skyldighet för innehavare av rektors- eller lektorstjänst eller befattning eller extraordinarie befattning vid övningsskola att med åtnjutande av tjänstledighet och med de till tjänsten hörande löneförmånerna bedriva fortsatta studier har stadgats i lagen om lärarutbildning.

Har den som är anställd vid övningsskola till uppgift att övervaka elevernas måltider och själv ta del i dem., är måltiderna avgiftsfria för honom.

6 kap.

Särskilda stadganden

18 §

Den kommun där en elev, som går i övningsskola, enligt lagen om befolkningsböcker (141/ 69) har sin hemort vid en termins början är skyldig att för eleven betala ersättning till staten. Ersättningen skall motsvara kommunens andel av de i 4 § 2 mom. lagen om statsandelar och -understöd samt lån åt kommunala grundskolor, gymnasier och allmänna bibliotek nämnda driftskostnaderna per elev i grundskolan och de i 5 § 2 mom. i samma lag nämnda driftskostnaderna per gymnasieelev i vederbörande kommun. Hälften av dessa utgifter betraktas som terminsandel av utgifterna under kalenderåret.

Om elevens hemkommun inte upprätthåller gymnasium, beräknas kommunens ersättning till staten enligt de i 1 mom. nämnda driftskostnaderna för det gymnasium som upprätthålls av den kommun i vilken övningsskolan finns.

19 §

Den kommun i vilken övningsskola finns är skyldig att av anläggningskostnaderna för den byggnad som behövs för övningsskolans grundskolestadium till staten betala den del som inte skulle täckas av sådan statsandel och sådant amorteringslån, som i varje enskilt fall beviljas enligt 2 § 1 mom. lagen om statsandelar och -understöd samt lån åt kommunala grundskolor, gymnasier och allmänna bibliotek, om det vore fråga om kommunens egen grundskolebyggnad.

Som anläggningskostnader beaktas de kostnader som avses i 2 § 3 mom. i den i 1 mom. nämnda lagen, med undantag av kostnaderna för att första gången inreda rummen samt utrusta dem med läromedel och annat lösöre. Om kostnaderna för att uppföra byggnaden eller motsvarande kostnader överstiger det normalpris för grundskolebyggnader som bestäms enligt grunder som statsrådet årligen fastställer, beräknas kommunens andel på detta normalpris.

Om staten varaktigt avstår från att använda i 1 mom. nämnd byggnad för övningsskolans behov, är kommunen berättigad att återfå en så stor proportionell del av byggnadens värde som motsvarar den andel kommunen har betalt. Vad som är stadgat ovan gäller dock inte de byggnader som sedan användningen som övningsskola har upphön begagnas för ändamål som kan jämföras med användningssyftena enligt 18 § i den i 1 mom. nämnda lagen.

20 §

Skolstyrelsen skall följa den fostran och undervisning som ges vid övningsskola, så som därom stadgas genom förordning.

Övningsskolan är skyldig att till länsstyrelsen, kommunens skolnämnd och skoldirektören lämna begärda uppgifter om skolans verksamhet samt att behandla av dem gjorda förslag som gäller skolan.

21 §

De som är anställda hos staten eller kommunen samt medlemmarna av övningsskolas förvaltningsorgan får inte för utomstående röja vad de har fått veta i sina i denna lag fastställda uppgifter, om saken på grund av sin natur skall hållas hemlig.

22 §

I beslut av övningsskolas direktion varigenom elev har avstängts får ändring sökas genom besvär hos skolstyrelsen.

I annat än i 1 mom. nämnt beslut av övningsskolas direktion, som har fattats enligt denna lag och den med stöd därav utfärdade förordningen, samt i beslut av övningsskolas tjänsteman får ändring sökas genom besvär hos vederbörande högskolas lärarutbildningsenhet. Besvärstiden är fjorton dagar.

23 §

Får elevs vårdnadshavare söka ändring i beslut av övningsskolans direktion eller i annan myndighets beslut som gäller eleven, har också elev på högstadium och i gymnasium rätt att söka ändring.

24 §

Närmare stadganden om verkställigheten denna lag utfärdas genom förordning.

7 kap.

Ikraftträdande

25 §

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 1985. Lagens 15, 18 och 19 §§ träder likväl i kraft den 1 januari 1986.

De i 15 § angivna studiesciala förmånerna för elever i övningsskolas gymnasium ordnas och ges regionvis samtidigt som de, såsom till statsandel berättigande förmåner, ordnas för och ges gymnasieeleverna i den kommun där övningsskolan finns. Lagens 18 § tillämpas på kostnader som har uppkommit efter det att lagen trätt i kraft.

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter kan vidtas innan lagen träder i kraft.

26 §

Meddelas på högstadium i övningsskola undervisning i lärokurser av olika omfattning i enlighet med 5 § 3 mom. lagen om grunderna för skolsystemet (467/68), skall undervisning i dessa under läsåret 1985―86 fortfarande meddelas i den åttonde och nionde årskursen och under läsåret 1986―87 i den nionde årskursen. Har en elev inlett sina studier enligt en sådan ovan avsedd lärokurs som inte motsvaras av någon lärokurs enligt grundskolelagen (476/83), skall hans undervisning ordnas i enlighet med den lärokurs som han påbörjat. Skolstyrelsen beslutar vid behov om vilka lärokurser som bör anses vara motsvarande lärokurser enligt denna paragraf.

Vid undervisningen i lärokurser av olika omfattning enligt 1 mom. bildas undervisningsgrupper inom respektive årskurser med iakttagande av lagen om grunderna för skolsystemet och med stöd av den utfärdade stadganden och bestämmelser.

Regeringens propositioner 167/84
Kulturutsk. bet. 17/84
Stora utsk. bet, 181/84

Helsingfors den 31 januari 1985

Vid förfall för Republikens President


Kalevi Sorsa Statsminister


Gustav Björkstrand Minister

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.