62/1985

Given i Helsingfors den 18 januari 1985

Lag om ändring av lagen om räntestödslån för anskaffande av hyresbostäder

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen den 19 december 1980 om räntestödslån för anskaffande av hyresbostäder (867/80) lagens rubrik, 1―7 §§, 8 § 2 mom., 9 § 1 mom. samt 10 och 12 §§,

av dessa lagens rubrik sådan den lyder i lag av den 20 augusti 1982 (640/82) och 3 § sådan den lyder delvis ändrad genom sistnämnda lag, som följer:

Lag

om räntestöd för hyresbostadslån

1 §

Av offentlig tillsyn underkastade kreditanstalters eller av kommuners medel kan för finansiering av anskaffande, byggande eller grundreparation av hyresbostad beviljas lån, för vilka staten betalar räntegottgörelse till långivaren. Dessa lån benämns i denna lag räntestödslån.

Denna lag gäller inte anskaffande, byggande eller grundreparation av hyresbostad i samband med gårdsbruk, fiske, renskötsel eller annan sådan ekonomisk verksamhet som bedrivs vid sidan av jord- eller skogsbruk.

2 §

Räntestödslån kan beviljas

1) kommun eller kommunalförbund;

2) av statsrådet med stöd av 6 § 1 mom. 1 punkten lagen om bostadsproduktion utsett samfund som hyr ut bostäder på sociala grunder;

3) samfund som bedriver försäkringsverksamhet;

4) aktiebolag som är i ovan i 1―3 punkten nämnt samfunds faktiska ägo; samt

5) samfund som upprätthåller bostäder för särskilda befolkningsgrupper.

Räntestödslån för grundreparation av hyresbostad kan beviljas även annat än i 1 mom. nämnt samfund som hyr ut bostäder.

3 §

En förutsättning för att räntestödslån skall kunna godkännas är att hyresbostaden uppfyller kraven på en skälig boendestandard eller genom grundreparationsåtgärder kan sättas i dylikt skick och att hyresbostaden, med beaktande av eventuella grundreparationsåtgärder, är skälig i fråga om anskaffnings-, byggnads- eller grundreparationskostnaderna.

För att räntestödslån skall kunna godkännas förutsätts det dessutom att det med beaktande av de befolkningsgrupper vars bostadsbehov hyresbostäderna är avsedda att tillgodose bör anses vara socialt ändamålsenligt att räntestödslån beviljas.

4 §

Räntestödslånet utgör högst 90 procent av de godkända anskaffnings-, byggnads- eller grundreparationskostnaderna för hyresbostaden.

5 §

Den ränta som långivaren uppbär för räntestödslån får vara högst lika stor som den ränta som vid respektive tidpunkt allmänt tillämpas på lån som beviljas för liknande ändamål.

Miljöministeriet beslutar, efter att ha inhämtat Finlands Banks utlåtande i saken, hur stor ränta som högst får uppbäras för räntestödslån.

6 §

I samband med statsförslaget fastställs den ränta som skall uppbäras för de räntestödslån som beviljats eller kommer att beviljas samt maximibeloppet av de räntestödslån som årligen godkänns. Om då endast fastställts den minimi- eller maximiränta som skall uppbäras hos låntagaren, bestämmer miljöministeriet den ränta som skall uppbäras hos låntagaren.

7 §

Miljöministeriet beslutar om de allmänna villkoren för räntestödslån.

8 §

Statskontoret utbetalar räntegottgörelsen till långivaren.

9 §

Då bostadsstyrelsen godkänner lån såsom räntestödslån beslutar den, med beaktande av räntans maximibelopp enligt 5 § 2 mom., hur stor ränta långivaren får uppbära för lånet.


10 §

Bostad för vars anskaffning, byggande eller grundreparation räntestödslån har beviljats skall användas som hyresbostad i minst 15 år räknat från utbetalningen av räntegottgörelsens första rat.

12 §

Har den som erhållit räntestödslån använt lånemedel för annat än i denna lag avsett ändamål eller har han använt bostaden i strid med stadgandena i 10 § eller har han, då han ansökte om godkännande av lånet såsom räntestödslån, lämnat väsentligt oriktiga uppgifter eller hemlighållit omständigheter som väsentligt inverkar på godkännandet av lånet, kan bostadsstyrelsen inställa betalningen av räntegottgörelsen. I ovan nämnda fall och då bostaden eller äganderätten till aktier som berättigar till besittning av den överlåts mot vederlag till någon annan innan den i 10 § stadgade tiden löpt ut, kan bostadsstyrelsen förplikta låntagaren att helt eller delvis till staten återbetala den räntegottgörelse som staten utbetalt för lånet.

På den räntegottgörelse som förordnats bli återbetald skall låntagaren, räknat från betalningsdagen för respektive rat av räntegottgörelsen, betala en årlig ränta som med fyra procent överskrider Finlands Banks grundränta, dock minst tio procent av det räntegottgörelsebelopp som skall återbetalas. På det belopp och på den ränta som skall återbäras skall betalas en årlig dröjsmålsränta om 16 procent, räknat från förfallodagen.


Denna lag träder i kraft den 1 mars 1985. På räntestödslån som godkänts innan denna lag träder i kraft tillämpas dock alltjämt stadgandena i 10 § 2 mom. och 12 § lagen om räntestöd för anskaffande av hyresbostäder, sådana de lyder då denna lag träder i kraft.

Regeringens proposition 200/84
Andra lagutsk. bet. 8/84
Stora utsk. bet. 155/84

Helsingfors den 18 januari 1985

Republikens President
Mauno Koivisto

Miljöminister
Matti Ahde

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.