433/1984

Given i Helsingfors den 1 juni 1984

Semesterlag för sjömän

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 §
Tillämpningsområde

Denna lag tillämpas med nedan nämnda undantag på arbete som arbetstagare på grundval av avtal utför för arbetsgivare under dennes ledning och uppsikt mot lön eller annat vederlag ombord på finskt fartyg eller, på förordnande av arbetsgivaren, tillfälligt annanstans.

Denna lag tillämpas inte på arbete som utförs

1) av den som uppbär lön enbart i form av vinstandel;

2) av arbetsgivarens make eller barn; eller

3) på flottningsmateriel, med undantag av transportmateriel som används för flottning.

Denna lag tillämpas inte heller på arbete som skall anses enbart såsom tillfälligt kontroll-, service- och lotsningsarbete eller annat härmed jämförbart arbete eller som, utan att arbetstagaren följer med fartyget, endast utförs då fartyget är förtöjt vid kaj eller ligger på säker ankarplats, om arbetet faller under semesterlagen (272/73).

2 §
Semesterns längd

Arbetstagare har rätt att åtnjuta semester under två och en sjättedels vardag för varje full kvalifikationsmånad. Arbetstagare vars arbetsförhållande fortgått utan avbrott över ett år har rätt att i semester få två och en halv vardag för varje full kvalifikationsmånad därefter. Om totalantalet semesterdagar vid uträknande av semesterns längd inte utgör ett helt tal, skall del av dag ges som full semesterdag.

Som vardagar räknas vid tillämpningen av denna lag inte självständighetsdagen, jul- eller midsommaraftonen, påsklördagen eller första maj.

Såsom full kvalifikationsmånad anses en sådan kalendermånad under vilken arbetstagaren varit i arbete hos arbetsgivaren minst fjorton dagar.

3 §
Dagar likställda med arbetade dagar

När semestern bestäms, betraktas såsom likställda med arbetade dagar de dagar då arbetstagaren åtnjutit semester eller på lag eller avtal baserad ledighet med lön, om inte annat följer av vad som stadgas i 11 § 2 och 3 mom.

Såsom likställda med arbetade dagar betraktas också de dagar då arbetstagaren under arbetsförhållandets bestånd varit förhindrad att utföra arbete

1) på grund av att andra arbetstagare på arbetsplatsen åtnjutit semester eller sådan ledighet med lön som avses i 1 mom.;

2) på grund av reservövning eller extra tjänstgöring, om han har återkommit till arbetet så snart hindret upphört;

3) på grund av sjukdom eller olycksfall, dock inte mera än sammanlagt 75 vardagar under två på varandra följande kvaliflkationsperioder räknat från början av arbetsförhållandet; om hindret fortgår utan avbrott efter den tidsperiod de ovan avsedda två kvalifikationsperioderna bildar, betraktas såsom dagar likställda med arbetade dagar, för denna sjukdoms eller detta olycksfalls vidkommande, högst 75 vardagar;

4) på grund av läkarundersökning som föreskrivits av arbetsgivaren eller föranletts av sjukdom eller olycksfall;

5) under tiden för barnbördsledighet varom är stadgat i sjömanslagen (423/78) eller motsvarande ledighet;

6) på grund av sådant kommunalt eller annat offentligt förtroendeuppdrag eller sådant vittnesmål som vederbörande enligt lag inte haft rätt att vägra fullgöra eller avge eller hade kunnat vägra fullgöra eller avge endast av särskilt, i lag nämnt skäl;

7) på grund av förordnande som myndighet utfärdat för att hindra spridning av sjukdom;

8) på grund av resa som förutsätts av arbetet, om sådana resedagar inte annars räknas som tjänstgöringstid;

9) av annat skäl, om arbetsgivaren enligt lag har varit skyldig att trots arbetstagarens frånvaro betala honom lön för sådan tid;

10) på grund av permittering, likväl högst 30 dagar i sänder;

11) på grund av sådan förkortning av arbetsveckor som motsvarar permittering eller annat därmed jämförbart arbetstidsarrangemang, likväl högst tre månader i sänder; om sådan omställning i arbetstiderna utan avbrott fortgår efter utgången av kvalifikationsperioden, räknas en ny period om tre månader från den tidpunkt då en ny kvalifikationsperiod börjar;

12) på grund av studieledighet som avses i lagen om studieledighet (273/79), likväl högst 30 dagar för två på varanda följande kvalifikationsperioder, om arbetstagaren omedelbart efter studieledigheten återvänt till arbete som arbetsgivaren anvisat honom;

13) på grund av deltagande i teoretisk utbildning som avses i läroavtalslagen (422/67) och som förutsätts i gällande läroavtal;

14) på grund av deltagande med arbetsgivarens samtycke i utbildning som arbetet förutsätter, varvid det likväl endast kan avtalas att en tid av 30 dagar i sänder räknas som likställd med tjänstgöringstid; samt

15) på grund av att fartyg i säsongtrafik övervintrar.

4 §
Rätt till semester

Arbetstagare har rätt till semester sedan sex fulla kvalifikationsmånader gått från början av arbetsförhållandet, och därefter alltid med sex månaders intervaller (kvalifikationsperiod) från det den tidigare rätten till semester uppkom.

Om arbetstagare ges en del av semestern på det sätt som avses i 6 § i samband med sådan barnbördsledighet eller motsvarande ledighet som avses i 32 § 1 och 2 mom. sjömanslagen, börjar den nya sexmånadersperioden, med avvikelse från vad som är stadgat i 1 mom., då den sistnämnda ledigheten börjar.

5 §
Tiden för semester

Semester skall ges så snart fartygets arbetskraftssituation medger det, dock inom en månad från den tidpunkt då rätten till semester uppkom. Om arbetstagarens arbets- och fritidsperioder bestäms enligt ett på kollektivavtal baserat avlösningssystem, kan semestern dock ges vid en tidpunkt som är ändamålsenlig med tanke på avlösningssystemet, utan att semestern likväl framskjuts med mera än två månader från den tidpunkt då rätten till semester uppkom.

Den ena av semestrarna för två på varandra följande kvaliflkationsperioder skall oberoende av vad som är stadgat i 1 mom. ges mellan den 2 maj och den 30 september.

Det kan avtalas att semester på arbetstagarens begäran skall ges även under annan tid än den som är stadgad i 1 och 2 mom. Semestern kan likväl inte genom avtal framskjutas med mer än sex månader från den tidpunkt då rätten till semester uppkom.

6 §
Tiden för semester i samband med barnbördsledighet eller motsvarande ledighet

Oberoende av vad som är stadgat i 5 § kan arbetstagare ges semester eller del därav i samband med sådan barnbördsledighet eller motsvarande ledighet som avses i 32 § 1 och 2 mom. sjömanslagen. Del av semester som ges på detta sätt skall omfatta minst sex dagar.

Resten av semestern för den kvalifikationsperiod under vilken barnbördsledigheten eller motsvarande ledighet börjat kan ges i samband med semestern för följande kvalifikationsperiod.

7 §
Semesterns början och slut

Utan arbetstagarens samtycke får semester inte ges finsk arbetstagare eller i Finland bosatt arbetstagare annanstans än i finsk hamn. Annan arbetstagare skall ges semester i hamn i hemlandet eller i den hamn där arbetsavtalet ingåtts.

Om givande av semester i hamn som avses i 1 mom. förutsätter resa som pågår över tolv timmar, anses semestern börja klockan 24 dagen efter avresedagen. I annat fall anses semestern börja klockan 24 den dag då resan inleddes.

Efter semester eller del av semester har arbetstagaren rätt att i första hand återvända till det fartyg från vilket han begav sig på semester. Om annat inte avtalas, skall arbetstagaren återvända från semestern så att han i enlighet med sin normala arbetstid kan inleda arbetet på fartyget eller resan till fartyget.

8 §
Uppdelning av semester

Semester skall fortgå utan avbrott. Den ena av semestrarna för två på varandra följande kvalifikationsperioder kan likväl ges i två eller flera delar.

En förutsättning för att semester som ges mellan den 1 oktober och den 1 maj skall kunna uppdelas på det sätt som avses i 1 mom. är att detta är nödvändigt för undvikande av avbrott i arbetet eller att arbetstagaren samtycker därtill. Semester som ges mellan den 2 maj och den 30 september kan uppdelas endast om arbetstagaren samtycker till detta.

9 §
Framskjutande av semester

Är arbetstagaren, när semestern eller del av semestern börjar, arbetsoförmögen till följd av sjukdom, barnsbörd eller olycksfall, skall semestern framskjutas, om arbetstagaren begär det. Arbetstagaren har motsvarande rätt att få semester eller del därav framskjuten om det, när semestern eller delen därav börjar, är känt att arbetstagaren under semestern kommer att få sådan sjukvård eller annan därmed jämförlig vård att han under tiden för vården är arbetsoförmögen.

Om arbetstagaren på grund av sjukdom, barnsbörd eller olycksfall blir arbetsoförmögen under semestern och arbetsoförmågan fortgår utan avbrott längre än sju dagar, skall den del av tiden för arbetsoförmågan som överskrider nämnda tid inte inräknas i semestern, såvida arbetstagaren utan obefogat dröjsmål anhåller därom. På anfordran av arbetsgivaren är arbetstagaren skyldig att förete läkarintyg eller annan tillförlitlig utredning om sin arbetsoförmåga.

Semester som framskjutits i de fall som avses i 1 och 2 mom. skall ges senast i samband med den semester som följer på den framskjutna semestern. Semester som framskjutits på grund av ett på kollektivavtal baserat avlösningssystem skall likväl om möjligt ges före den 30 september.

10 §
Hörande av arbetstagaren om tidpunkten och tiden för semestern

Innan tidpunkten för semestern bestäms, skall arbetsgivaren bereda arbetstagaren eller dennes företrädare tillfälle att framföra sin åsikt i saken.

Om tiden för semestern skall arbetsgivaren om möjligt underrätta arbetstagaren en månad, men likväl senast två veckor innan semestern eller del därav börjar, utom i de fall som avses i sista meningen av 9 § 3 mom., då underrättelse skall lämnas minst tre dagar tidigare.

11 §
Arbetsförhållandets fortbestånd

Arbetsförhållandet anses inte ha blivit avbrutet till följd av att företaget byter ägare eller innehavare, inte heller av den orsaken att arbetstagaren direkt övergår i sådant företags tjänst där hans tidigare arbetsgivare har bestämmanderätten. Den tidigare arbetsgivaren anses ha bestämmanderätten också när han har andel i vartdera företaget och han, antingen ensam eller tillsammans med någon medlem av hans familj, har bestämmanderätten i dem båda.

Önskar arbetstagaren inte efter slutet av semestern eller del av semester fortsätta sitt arbetsförhållande, kan han oberoende av den uppsägningstid som annars skall tillämpas i arbetsförhållandet få detta att upphöra genom att skriftligen underrätta arbetsgivaren härom senast en vecka före semesterns slut, om han hör till manskapet, och senast två veckor före semesterns slut, om han hör till befälet. Härvid upphör arbetsförhållandet vid semesterns slut, om annat inte avtalas.

När arbetstagaren avbryter sitt arbetsförhållande på det sätt som avses i 2 mom., anses inte de semesterdagar och i 3 § 1 mom. avsedda fridagar som omedelbart föregick utgången av arbetsförhållandet såsom dagar likställda med arbetade dagar. Vad som stadgas ovan skall inte tillämpas, om arbetstagaren i samband med semestern säger upp sitt arbetsförhållande med iakttagande av den uppsägningstid som annars skall tillämpas i det.

12 §
Verkan av värnpliktstid på tiden för arbetsförhållandets fortbestånd

I de fall som avses i 2 § 1 mom. och i 19 § 1 mom. inräknas inte i tiden för arbetsförhållandets fortbestånd den tid då arbetet varit avbrutet med anledning av att arbetstagaren såsom värnpliktig har fullgjort tjänstgöring i aktiv trupp.

13 §

Semesterlön

Till arbetstagaren skall för semestertiden betalas en lön som fås genom att hans medeldagslön multipliceras med antalet semesterdagar och andra till semestern anslutna fridagar.

Medeldagslönen beräknas genom att arbetstagarens månadslön eller, om månadslönen inte är bestämd, den genomsnittliga månadsfönjänsten under kvaliflkationsperioden divideras med trettio samt det sålunda erhållna resultatet multipliceras med koefficienten 1,18.

Då den till grund för semesterlönen liggande månadslönen eller den genomsnittliga månadsfönjänsten fastställs, räknas såsom hörande till lönen, med undantag för sådan lön som betalas för övertidsarbete eller som bör anses ha betalts för dylikt arbete, i förhållande till kvaliflkationsperiodens längd, alla fasta tillägg och de förhöjningar som enligt arbetets art under denna period betalts för minst en månad.

14 §
Naturaförmåner under semester

Till lön hörande naturaförmåner skall under semestern utges oavkortade.

Om arbetstagaren inte utnyttjar naturaförmånerna under semestern, är han berättigad att för dem få ersättning i pengar, också för söndagar, kyrkliga högtidsdagar, självständighetsdagen, jul- och midsommaraftonen, påsklördagen och första maj. Om större ersättning i pengar inte har avtalats för naturaförmånerna, beräknas den enligt grunder som statsrådet fastställer.

15 §
Utbetalning av semesterlön

Semesterlön skall betalas innan semestern eller del därav börjar.

Då arbetsgivaren betalar ut semesterlönen, är han skyldig att lämna arbetstagaren en utredning som utvisar semesterlönens storlek och grunderna för beräkningen av den.

16 §
Resor för semester

Till semester berättigad arbetstagare har rätt till fri resa, jämte fritt uppehälle, till den ort i vars hamn semestern enligt 7 § 1 mom. skall ges samt till returresa till fartyget efter semesterns slut.

Arbetstagaren har likväl inte rätt till fria resor enligt 1 mom., om han tidigare under samma kvaliflkationsperiod har åtnjutit motsvarande förmån, ej heller för en sådan kvaliflkationsperiod under vilken han har utnyttjat sin i 54 § 3 mom. sjömanslagen stadgade rätt till fria resor, om semestern eller del därav på ovan i 6 § stadgat sätt getts i samband med sådan barnbördsledighet eller motsvarande ledighet som avses i 32 § 1 och 2 mom. sjömanslagen.

Om det beräknas att fartyget inom en månad från det rätten till semester uppkommit anländer till en sådan hamn från vilken resa för semester kan anordnas till avsevärt lägre kostnader än om resan skulle inledas omedelbart när rätten till semester uppkommit, och arbetstagaren inte önskar framskjuta sin avresa så att den sker från nämnda hamn, skall han själv betala skillnaden mellan de ovan avsedda kostnaderna.

17 §
Kostnaderna för fria resor och hur resorna skall ordnas

Kostnaderna för de fria resor som avses i 16 § betalas till hälften av staten och till hälften av arbetsgivaren. Om arbetsgivaren även betalar kostnaderna för resorna mellan den ort som avses i 16 § 1 mom. och arbetstagarens hemort, betalas hälften av dessa kostnader för arbetsgivaren av staten, såvida fartyget var i en utländsk hamn när resan för semester började.

De resor som avses i 16 § ordnas av arbetsgivaren.

18 §
Semesterersättning när arbetsförhållandet upphör

När arbetsförhållandet upphör, är arbetstagare som under dess fortbestånd varit i arbete minst fjorton dagar berättigad att i stället för semester få en semesterersättning som motsvarar den i 13 och 14 §§ stadgade semesterlönen.

I semesterersättning skall för varje full kvalifikationsmånad betalas lön för två och en sjättedels dag. Har arbetsförhållandet fortgått utan avbrott över ett år, skall i semesterersättning betalas lön för två och en halv dag.

19 §
Beräkning och utgivande av semesterersättning i vissa fall

Om arbetstagaren under de kalendermånader då arbetsförhållandet började och upphörde har varit i arbete sammanlagt minst fjorton dagar, och inte för denna tid fått semester eller ersättning för semester, räknas denna tid vid bestämmandet av semesterersättningen som en månad. Har arbetstagaren under nämnda månader varit i arbete sammanlagt minst fyrtiofyra dagar, räknas denna tid som två månader.

Om en del av semestern ges innan rätten till semester uppkommit, skall antalet i semestern ingående vardagar avdragas från det antal dagar på grundval av vilka semesterersättningen uträknas.

Sådan rätt till semesterersättning som avses i 18 § och denna paragraf har också arbetstagare vilken såsom värnpliktig börjar tjänstgöra i aktiv trupp, fastän hans arbetsförhållande inte har upphört.

20 §
Betjäningsavgifter

Skall vederlag för arbete enligt avtal eller enligt vad som kan anses förutsatt helt eller delvis betalas i form av betjäningsavgifter från allmänheten, är arbetsgivaren skyldig att till arbetstagaren betala i 13 och 14 §§ stadgad semesterlön eller semesterersättning som avses i 18 och 19 §§, också på grundval av den förtjänst som erhållits i form av betjäningsavgifter, med iakttagande i tillämpliga delar av vad som är stadgat i nämnda paragrafer.

21 §
Arbete under semester

Arbetsgivaren får inte hålla arbetstagaren i arbete under dennes semester, inte heller får arbetstagaren under semestern mot vederlag utföra till hans yrke hörande arbete.

22 §
Tid för väckande av talan

Arbetstagarens rätt till semesterlön eller semesterersättning har förfallit, om inte talan har väckts inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket semestern borde ha getts eller semesterersättningen betalts.

23 §
Stadgandenas tvingande natur

Avtal, genom vilket förmåner som enligt denna lag tillkommer arbetstagare inskränks i strid med stadgandena i denna lag, är ogiltigt.

24 §
Undantag från lagens stadganden

Arbetsgivar- och arbetstagarföreningar med hela landet som verksamhetsområde har rätt att genom kollektivavtal komma överens om tiden för semester och uppdelning av semester samt om uträknande och betalning av semesterlön och semesterersättning även på annat sätt än vad som är stadgat ovan i denna lag.

De i 1 mom. avsedda bestämmelserna i kollektivavtal får arbetsgivare som är bunden av avtalet tillämpa också på arbetstagare som inte är bundna av kollektivavtal, men i vilkas arbetsförhållanden bestämmelserna i kollektivavtalen annars iakttas. Dylika bestämmelser i kollektivavtal får iakttas sedan avtalet upphört att gälla ända till dess nytt avtal har trätt i kraft, i de arbetsförhållanden där bestämmelserna skulle få tillämpas, om kollektivavtalet alltjämt vore i kraft.

Vad som är stadgat i 1 och 2 mom. tillämpas på motsvarande sätt på kollektivavtal som ingåtts mellan statlig myndighet eller kommunala avtalsdelegationen eller, med stöd av dess bemyndigande, av kommun eller kommunalförbund eller evangelisk-lutherska kyrkans avtalsdelegation eller, med stöd av dess bemyndigande, av nämnda kyrka, församling, församlingsförbund eller annan sammanslutning av församlingar och vederbörande förening samt på funktionärskollektivavtal som ingåtts mellan avtalsdelegationen för privata statsunderstödda institutioner eller, med stöd av dess bemyndigande, av privat samfund eller anstalt som får statsbidrag och vederbörande förening.

25 §
Rätt till längre semester

Har arbetstagare enligt avtal rätt till längre semester än vad som stadgas i denna lag, skall stadgandena i denna lag om semester och semesterlön på motsvarande sätt tillämpas också på semester som är längre än den lagstadgade, om inte annat framgår av avtalet.

Om inte annat överenskommits, kan den del som överskrider den lagstadgade semestern likväl ges utom den tidsperiod som avses i 5 § 2 mom., men senast i samband med semestern för följande kvalifikationsperiod.

Har inte annat avtalats har arbetstagaren, om arbetsgivaren säger upp arbetsavtalet, rätt att få en semesterersättning som motsvarar längre semester än den som är stadgad i denna lag, varvid semesterersättningen uträknas med iakttagande i tillämpliga delar av vad som i denna lag är stadgat om semesterersättning.

26 §
Undantagslov för utländsk arbetsgivare

Har finskt fartyg eller del därav upplåtits till utlänning, kan social- och hälsovårdsministeriet på ansökan av fartygets ägare antingen helt eller delvis befria den utländska arbetsgivaren från att iaktta stadgandena i denna lag.

Undantagslov som avses i 1 mom. kan beviljas endast om vägande skäl föreligger. Innan undantagslovet beviljas skall vederbörande finska arbersgivar- och arbestagarorganisationer beredas tillfälle att avge utlåtande och även annars såvitt möjligt säkerställas att undantagslovet inte medför väsentliga förändringar i arbetstagarnas i denna lag stadgade ställning.

27 §
Villkor för undantagslov

Undantagslov som avses i 26 § kan beviljas endast för viss tid, och därtill kan anslutas de villkor som anses nödvändiga.

Arbetsgivare eller fartygs befälhavare som fått undantagslov skall utan dröjsmål meddela social- och hälsovårdsministeriet förändringar i de förhållanden som ligger till grund för undantagslovet. I undantagslovet föreskrivna villkor kan ändras, om förändringar i förhållandena har inträffat. Såvida förändringarna anses äventyra arbetstagarnas ovan avsedda ställning, kan undantagslovet återkallas.

Undantagslovet kan också återkallas, om villkoren inte iakttas.

28 §
Tillämpning av lagen ombord på utländskt fartyg

Statsrådet kan bestämma att stadgandena i denna lag också skall iakttas ombord på utländskt fartyg i arbetsförhållandena mellan finsk arbetsgivare och finska arbetstagare.

29 §
Framläggningsskyldighet

Arbetsgivaren skall ombord på fartyget eller vid inrikesfart, som avses i 2 § 3 mom. sjömanslagen, på annat lämpligt ställe hålla denna lag samt med stöd av den utfärdade stadganden och bestämmelser framlagda till påseende för arbetstagarna.

30 §
Bokföringsskyldighet

Arbetsgivaren skall ha sådan bokföring över arbetstagarnas semestrar samt till dem betalda semesterlöner och semesterersättningar av vilken framgår arbetsförhållandenas begynnelseridpunkter, avbrott i arbetet, arbetsförhållanedenas slut, tidpunkterna för semestrarna, lönernas och ersättningarnas storlek samt de grunder enligt vilka semesterns längd ävensom lönernas och ersättningarnas storlek bestämts. Arbetarskyddsstyrelsen kan bestämma att de uppgifter som avses i detta moment skall införas på en blankett för vilken styrelsen fastställt formulär.

På begäran skall arbetsgivaren för tillsynsmyndigheterna förete de handlingar av vilka de i 1 mom. nämnda omständigheterna framgår. Arbetstagare eller företrädare för honom har rätt att få del av anteckningarna om arbetstagarens semester. Arbetsgivaren skall på begäran lämna skriftlig utredning om anteckningarna.

Arbetsgivaren skall förvara bokföringen minst fyra år efter det den avslutades och, om talan väcks om däri nämnd semester eller ersättning, till dess tvisten avgjorts genom laga kraft vunnen dom.

31 §
Brott mot stadgandena i denna lag

Arbetsgivare, som inte ger arbetstagare semester på det sätt som stadgas i denna lag eller som i strid med lagens stadganden håller arbetstagare i arbete under den tid som han har bestämt till semester för denne, skall för brott mot stadgandena i semesterlagen för sjömän dömas till böter. Samtidigt skall arbetsgivaren, om arbetstagaren kräver det, åläggas att till denne, utöver lönen för arbetet, för innestående semester betala enligt 13 och 14 §§ uträknade löneförmåner till dubbelt belopp. Arbetstagaren har likväl inte rätt till dylik ersättning, om han har hållits i arbete på eget förslag.

Om arbetsgivaren underlåter att på det sätt som är stadgat i denna lag betala semesterlön eller semesterersättning, skall han dömas så som i 1 mom. är stadgat. Arbetsgivaren skall likväl inte dömas till straff, om försummelsen inte varit uppsåtlig eller orsakats av grov vårdslöshet, ej heller om försummelsen berott på bristande betalningsförmåga.

32 §
Oriktig semesterbokföring. Straffansvaret för företrädare för arbetsgivare

Arbetsgivare, som för att undgå skyldigheten att ge arbetstagare honom enligt denna lag tillkommande förmåner, hållit den i 30 § 1 mom. avsedda bokföringen oriktigt eller gjort ändringar i eller förstört eller undangömt bokföringen eller gjort den oläslig, skall för oriktig sjömanssemesterbokföring dömas till böter eller till fängelse i högst sex månader, om det inte är stadgat strängare straff för gärningen i annan lag.

Gör sig företrädare för arbetsgivare skyldig till en i 31 § eller en i denna paragraf straffbar gärning som inte samtidigt också kan tillräknas arbetsgivaren, skall endast företrädaren straffas.

33 §
Rätt att väcka åtal

Allmän åklagare får inte väcka åtal för underlåtenhet att betala semesterlöner eller semesterersättningar som avses i 31 § 2 mom., om inte målsäganden har anmält gärningen till åtal.

34 §
Tillsyn

Tillsynen över efterlevnaden av denna lag utövas av arbetarskyddsmyndigheterna.

35 §
Laga domstol

I mål som skall avgöras enligt denna lag bestäms den första domstolen på det sätt som är stadgat i 260 och 261 §§ sjölagen eller i 1 § lagen om handhavandet av sjörättsmål, sjöförklaringar och vissa andra i sjölagen avsedda ärenden samt fartygsregisterärenden i landskapet Åland (894/80). I övrigt skall vid rättegång iakttas vad som är stadgat i rättegångsbalken.

36 §
Mönstring

Om av- eller påmönstring skall förrättas med anledning av att arbetstagare beger sig på eller återvänder från semester, skall mönstringarna verkställas utan avgift.

37 §
Fullmakt att utfärda förordning

Närmare stadganden om verkställigheten av denna lag utfärdas vid behov genom förordning.

38 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1984.

Genom denna lag upphävs lagen den 23 maj 1975 om sjömäns semester (353/75) jämte senare ändringar.

39 §
Övergångsstadganden

På arbetsavtal som ingåtts före denna lags ikraftträdande tillämpas, om inte annat avtalas, den lag som gäller då denna lag träder i kraft. Har avtalet ingåtts att gälla tills vidare, skall den tidigare lagen likväl inte tillämpas längre än om arbetsgivaren hade uppsagt det den dag då denna lag träder i kraft, dock så att semesterns begynnelsetidpunkt genom avtal mellan de i 24 § avsedda arbetsmarknadsparterna kan framskjutas under en behövlig övergångsperiod. Om avtalet, medan denna lag är i kraft, skulle upphöra att gälla på grund av uppsägning eller till följd av att avtalad tid löpt ut eller av annat skäl, men arbetet fortgår på det sätt som avses i 42 § sjömanslagen, skall denna lag därefter tillämpas på avtalsförhållandet.

Regeringens proposition 180/83
Socialutsk. bet. 2/84
Stora utsk. bet. 10/84

Helsingfors den 1 juni 1984

Republikens President
Mauno Koivisto

Social- och hälsovårdsminister
Eeva Kuuskoski-Vikatmaa

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.