278/1983

Given i Helsingfors den 18 mars 1983

Lag om ändring av riksdagsordningen

I enlighet med riksdagens beslut, tillkommet på det sätt 67 § riksdagsordningen stadgar,

upphävs i riksdagsordningen 20 § 2 mom.,

ändras 3 § 2 mom., 8 § 3 mom., 9 och 19 §§, 21 § 2 mom., 22 §, 25 § 1 mom., 27, 28 och 32 §§, 37 § 4 mom., 37 a § 5 mom., 39―43 §§, 45 § 1 och 2 mom., 46 § 2 mom., den svenska språkdräkten i 48 § 1 mom., 54 § 2 mom., 60, 63 och 64 §§, 73 § 1 mom., 74, 76 och 78 §§, rubriken för 7 kap. samt 84―86, 90, 91 och 93 §§,

av nämnda lagrum 3 § 2 mom. sådant det lyder i lag av den 30 juni 1955 (335/55), 8 § 3 mom. sådant det lyder i lag av den 7 juli 1970 (454/70), 37 a § 5 mom. sådant det lyder i lag av den 4 mars 1966 (117/66), 43 § sådan den lyder delvis ändrad genom lag av den 14 november 1969 (685/69) och 91 § sådan den lyder i lag av den 6 november 1970 (663/ 70), samt

fogas till 25 § nya 2 och 5 mom., varvid de nuvarande 2, 3 och 4 mom. blir 3, 4 och 6 mom., till lagen en ny 42 a §, till 55 § ett nytt 4 mom., till 57 §, sådan den lyder i lag av den 6 november 1964 (534/64), ett nytt 2 mom., varvid de nuvarande 2 och 3 mom. blir 3 och 4 mom., och till 89 § nya 2 och 3 mom., varvid det nuvarande 2 mom. blir 4 mom., som följer:

3 §

Republikens president har, om han finner det behövligt, rätt att förordna om nya val före utgången av den i 1 mom. avsedda ordinarie valperioden. De val som närmast följer på dessa val förrättas, om inte riksdagen därförinnan på nytt upplöses, under det fjärde året efter det de föregående valen förrättades, varvid den ordinarie valperioden samtidigt utgår.


8 §

Har den som valts till riksdagsman efter valförrättningen dömts till fängelse för annat än i 6 § 2 mom. avsett uppsåtligt brott, har riksdagen rätt att pröva om han alltjämt skall tillåtas vara riksdagsman. Ger brottets art eller det sätt på vilket brottet begåtts vid handen att den dömde inte är värd det förtroende och den aktning riksdagsmannauppdraget förutsätter, kan riksdagen, såvida den dömde inte själv av riksdagen anhållit öm befrielse därifrån, efter att i saken ha inhämtat utlåtande av grundlagsutskottet, genom beslut som omfattats av minst två tredjedelar av de avgivna rösterna förklara att hans riksdagsmannauppdrag har upphört. Vad här är stadgat gäller sedan hovrätten givit sitt utslag, även om detta inte vunnit laga kraft. Trots att ändring sökts skall riksdagen likväl upptaga ärendet till behandling redan på grundval av underrättens utslag, om riksdagen därom fattar beslut som understötts av minst fem sjättedelar av de avgivna rösterna.

9 §

Justitiekanslern, justitiekanslersadjointen, medlem av högsta domstolen eller högsta förvaltningsdomstolen, riksdagens justitieombudsman och riksdagens biträdande justitieombudsman kan inte vara riksdagsmän. Utnämns riksdagsman till något av nämnda ämbeten eller utses han till riksdagens justitieombudsman eller biträdande justitieombudsman, upphör hans riksdagsmannauppdrag.

19 §

Lagtima riksdag sammankommer årligen den första februari, om inte närmast föregående lagtima riksdag beslutat om annan sammanträdesdag.

Lagtima riksdag fortgår med eller utan avbrott till dess följande lagtima riksdag sammankommer. Den sista riksdagen under den ordinarie valperioden fortgår likväl till dess republikens president, sedan riksdagen beslutat avsluta sina sammanträden, förklarat riksdagens arbete avslutat för denna valperiod.

Riksdagens talman har rätt att sammankalla riksdagen för att fortsätta riksdagsarbete som har avbrutits.

21 §

Urtima riksdag kan utsättas att sammanträda tidigast den tredje dagen efter det kallelsen utfärdades. Urtima riksdag får inte fortgå längre än till och med den sista vardagen innan lagtima riksdag börjar.


22 §

De förordnanden av republikens president som avses i 20 och 21 §§ publiceras i Finlands författningssamling i den ordning som är stadgad för publicering av lagar och förordningar. Förordnande som avses i 18 § publiceras i författningssamlingen, om presidenten så beslutar.

25 §

Den dag riksdagen börjar skall riksdagsmännen klockan tolv på dagen sammankomma till plenum, som börjar med namnupprop enligt den i 23 § nämnda förteckningen. Vid detta plenum väljer riksdagen inom sig talman och två vicetalmän. Under urtima riksdag fungerar likväl talmannen och vicetalmännen under föregående lagtima riksdag såsom talman och vicetalmän.

Valet av talman och vicetalmän förrättas med slutna sedlar. Vid varje val blir den riksdagsman vald som får mer än hälften av de avgivna rösterna. I annat fall verkställs genast nytt val och, om inte heller då någon får absolut majoritet, ytterligare ett nytt val där den riksdagsman som fått de flesta rösterna blir vald. Faller rösterna lika, avgör lotten.


Talmannens och vicetalmännens mandatperiod omfattar en riksdag. Mandatperioden för talman och vicetalmän som utsetts under valperiodens sista riksdag fortgår likväl till dess nya val förrättats.


27 §

För avslutande av riksdagsarbetet sammankommer riksdagsmännen under den ordinarie valperiodens sista riksdag, efter förrättad gudstjänst, vid en tidpunkt som republikens president bestämmer, i riksdagshuset där talmannen till presidenten frambär riksdagens hälsning. Därefter förklarar presidenten riksdagens arbete avslutat för denna valperiod.

28 §

Republikens president avlåter regeringens propositioner till riksdagen.

Republikens president kan återtaga proposition när skäl till detta föreligger.

Då en proposition eller en sådan förordning eller ett sådant beslut av statsrådet eller av ett ministerium som bringats till riksdagen för granskning har inkommit och då en proposition återtagits, skall talmannen underrätta riksdagen därom.

32 §

Motion skall väckas skriftligen. I motionen skall även nämnas skälen för det förslag som ingår i motionen. Ärenden av olika art får ej intagas i samma motion.

Lagmotion kan väckas medan riksdagen är församlad.

Finansmotion och hemställningsmotion kan under lagtima riksdag väckas under en tid som börjar när riksdagen öppnas och upphör klockan 12 den fjortonde dagen under valperiodens första lagtima riksdag, men under övriga lagtima riksdagar den sjunde dagen efter riksdagens öppnande. Finansmotion kan dessutom väckas under en tid som börjar då det har meddelats att propositionen angående statsförslaget inkommit och upphör klockan 12 den sjunde dagen därefter.

Motion kan återtagas, om skäl till detta föreligger. Alla som undertecknat motionen skall även underteckna skrivelsen om återtagandet.

37 §

Handläggningen av interpellation fortsätts inte under följande riksdag.

37 a §

I ärende som nämns i denna paragraf fattar riksdagen inte beslut.

39 §

Riksdagen skall inom fem dagar efter öppnandet av valperiodens första riksdag tillsätta minst fyrtiofem elektorer samt suppleanter för dem till ett antal av minst en tredjedel av elektorernas antal för att förrätta val av utskott och organ.

Riksdagen utser elektorerna genom proportionella val, om den inte kan komma överens om dem som skall utses. Elektorernas mandatperiod är en valperiod, om inte riksdagen på förslag av talmanskonferensen beslutar att elektorerna skall tillsättas på nytt.

40 §

Vid valperiodens första riksdag skall inom sju dagar från dess öppnande tillsättas ett grundlagsutskott, ett lagutskott, ett utrikesutskott, ett statsutskott och ett bankutskott samt de övriga permanenta utskott om vilka stadgas i arbetsordningen för riksdagen.

Grundlagsutskottet, lagutskottet och utrikesutskottet har minst sjutton medlemmar, statsutskottet minst tjugoen samt bankutskottet och annat permanent utskott minst elva medlemmar. Permanent utskott skall dessutom ha suppleanter till ett antal av minst en fjärdedel av medlemmarnas antal.

Riksdagen kan tillsätta ett tillfälligt utskott för att bereda ett särskilt ärende. Till ett tillfälligt utskott skall väljas minst elva medlemmar samt suppleanter till ett antal av minst en fjärdedel av medlemmarnas antal.

Finner utskott det vara nödvändigt att utöka medlemmarnas eller suppleanternas antal, skall det göra framställning i saken till riksdagen.

41 §

Val av medlemmar och suppleanter i permanent och tillfälligt utskott förrättas av riksdagen, om den är enig om valen. Såvida riksdagen inte kan komma överens om dem som skall väljas, förrättas valen av elektorerna.

Om elektorerna inte är ense om valet av medlemmar och suppleanter i utskott, skall valet förrättas med iakttagande av proportionellt valsätt.

Mandatperioden för medlemmar i permanent utskott är en valperiod, om inte riksdagen på förslag av talmanskonferensen beslutar att utskottet skall tillsättas på nytt.

Mandatperioden för medlemmarna i tillfälligt utskott varar tills utskottet slutfört sitt uppdrag. Även ett dylikt utskott kan tillsättas på nytt under mandatperioden.

42 §

Stora utskottet skall under valperiodens första riksdag tillsättas inom sju dagar från riksdagens öppnande. Utskottet har minst fyrtiofem medlemmar och därutöver suppleanter till ett antal av minst en tredjedel av medlemmarnas antal. I fråga om valet av medlemmar i stora utskottet och om deras mandatperiod gäller vad som är stadgat om valet av elektorer och om deras mandatperiod.

42 a §

Lagtima riksdag skall inom sju dagar från dess öppnande inom sig välja fem justeringsmän och en suppleant för var och en av dem. Om inte riksdagen kan komma överens om dem som skall väljas, skall valet förrättas med iakttagande av proportionellt valsätt.

Vid urtima riksdag fungerar de vid närmast föregående riksdag valda justeringsmännen och deras suppleanter såsom justeringsmän och suppleanter.

43 §

Utan hinder av att riksdagens sammanträden avbrutits eller riksdagens arbete förklarats avslutat eller riksdagen upplösts sammankommer utrikesutskottet på begäran av regeringen eller om minst en tredjedel av utskottets medlemmar skriftligen anhåller därom hos ordföranden.

Statsutskottet kan fortsätta sin verksamhet under avbrott i riksdagens sammanträden då riksdagen så beslutar.

45 §

Elektorerna och justeringsmännen väljer bland sig och utskotten mom sig en ordförande och en vice ordförande för sin mandatperiod.

Kallelse till det första sammanträdet utfärdas av den till åren äldsta medlemmen bland elektorerna, bland justeringsmännen och i respektive utskott. Han för ordet vid sammanträdet till dess ordförande valts.


46 §

Utskottet skall även granska sådana förslag om stiftande av arbetsordning för riksdagen, valstadga för riksdagen och instruktion för riksdagens justitieombudsman som remitterats till utskottet.


48 §

Utrikesutskottet skall bereda frågor som angår de statsfördrag eller i statsfördrag ingående bestämmelser som enligt regeringsformen skall godkännas av riksdagen samt de övriga utrikesärenden för vilkas avgörande fordras riksdagens samtycke ävensom övriga frågor rörande utrikesangelägenheterna som hänskjutits till utskottets handläggning.


54 §

Talmanskonferensen skall framställa förslag om hur riksdagens arbete skall ordnas. Talmanskonferensen skall även vid behov för riksdagen framställa förslag om stiftande av lag om grunderna för utgiftsstaten för riksdagens kansli, av arbetsordning för riksdagen, av valstadga för riksdagen och av reglementen för riksdagens tjänstemän.

55 §

Om talmannen och vicetalmännen är förhindrade att sköta talmansuppdraget, leds ordet vid plenum av den till åren äldsta närvarande medlemmen av talmanskonferensen. Härvid behandlas vid plenum anmälningsärenden och meddelas tidpunkten för följande plenum, men fattas inte beslut i andra ärenden, om inte annat påkallas av synnerligen vägande skäl.

57 §

Vid behandlingen av statsförslaget, redogörelser, meddelanden och upplysningar från statsrådet samt interpellationer kan riksdagsmännen likväl med avvikelse från stadgandet i 1 mom. ges ordet i den ordning som därom är stadgad i arbetsordningen för riksdagen. Även härvid gäller vad som i 59 och 60 §§ är stadgat om hur ordet skall ges.


60 §

Ordförande i utskott eller föredragande som utskott utsett med stöd av 45 § har rätt att för föredragning av ett betänkande få ordet före andra riksdagsmän.

63 §

Innan ärendena slutligt behandlas vid plenum skall utskotten bereda

1) regeringens propositioner;

2) lagmotioner;

3) finansmotioner och hemställningsmotioner, om de inte omedelbart förkastas;

4) sådana förordningar och sådana beslut av statsrådet och ministerier som sänts till riksdagen för granskning; samt

5) berättelser.

64 §

Om inte i 63 § nämnt ärende vid föredragning för remittering till utskott enhälligt remitteras, är det bordlagt till något av riksdagens närmast följande plena. Då kan ärendet inte längre bordläggas. Likväl kan ärende som gäller en finansmotion eller en hemställningsmotion bordläggas, om riksdagen så beslutar.

73 §

Lagförslag som lämnats vilande eller som godkänts att vila eller lag som av republikens president inte blivit stadfäst skall upptagas till behandling vid första efter val sammanträdande lagtima riksdag samt, efter det vederbörande utskott i ärendet avgivit utlåtande, i oförändrad form antagas eller förkastas.


74 §

Den omständigheten, att lagförslag lämnats vilande eller att det godkänts att vila eller att av riksdagen antagen lag inte stadfästs, utgör ej hinder för en ny proposition eller motion i den sak som lagförslaget eller lagen angår. Har riksdagen med anledning av sådan proposition eller motion antagit en ny lag i ärendet, anses det vilande lagförslaget eller den icke stadfästa lagen ha förfallit.

76 §

Om riksdagen inte i oförändrad form har godkänt statsutskottets betänkande som gäller förslag till statsförslag eller tillägg till statsförslaget, återremitteras ärendet till statsutskottet. Utskottet skall i sitt betänkande avge utlåtande om riksdagens beslut.

Har statsutskottet omfattat riksdagens beslut, blir detta riksdagens slutliga beslut i ärendet. Om utskottet föreslagit ändringar, beslutar riksdagen att antingen godkänna dem eller att hålla fast vid sitt tidigare beslut.

78 §

När diskussionen förklarats avslutad redogör talmannen för de föreslag som framställts. Om sådan anmärkning görs mot redogörelsen som talmannen finner vara riktig, skall han rätta redogörelsen. Om anmärkningen enligt talmannens mening inte föranleder ändring av redogörelsen, fattar riksdagen beslut om detta.

Efter redogörelsen framställer talmannen förslag om den ordning i vilken omröstning skall verkställas om de framställda förslagen. Om det krävs att förslaget till omröstningsordning skall andras, men kravet enligt talmannens mening inte är motiverat, beslutar riksdagen angående omröstningsordningen.

Sedan omröstningsordningen blivit godkänd framställer talmannen ett sådant omröstningsförslag att svaret j a eller nej uttrycker riksdagens beslut. Om flera förslag till beslut föreligger, ställs ett såsom motförslag mot ett annat tills omröstning sålunda skett om alla förslag.

Annan diskussion om ärenden som avses i denna paragraf är inte tillåten. Det är inte heller tillåtet att rösta om huruvida röstning skall ske.

7 kap.

Åtgärder med anledning av riksdagens beslut. Riksdagsbeslutet

84 §

Lag som riksdagen antagit skall sändas till republikens president för att av honom stadfästas och utfärdas såsom lag. Stadfäster presidenten inte lagen, skall detta meddelas riksdagen inom fyra månader från det lagförslaget sändes till presidenten. Är riksdagen då inte församlad, skall meddelandet ges då riksdagen sammankommit.

85 §

Meddelande om riksdagens beslut beträffande en regeringsproposition sker genom riksdagens svar. Annat beslut och meddelande av riksdagen bringas till vederbörandes kännedom genom riksdagens skrivelser.

Riksdagens svar och sådana skrivelser som skall bringas till regeringens kännedom skall sändas till statsrådet för att föredragas för republikens president.

För varje riksdag utarbetas ett riksdagsbeslut som skall innehålla en förteckning över de beslut som fattats under riksdagen. I riksdagsbeslutet för valperiodens sista riksdag och för urtima riksdag intages även en förteckning över de regeringspropositioner, förordningar, beslut av statsrådet och ministerier samt berättelser som inte har hunnit bli slutbehandlade.

Om de ärenden som förfallit och som intagits i den i 3 mom. avsedda förteckningen skall riksdagen genom en skrivelse underrätta regeringen eller, såvida berättelsen avgivits av annan myndighet än regeringen, denna myndighet.

86 §

Riksdagens svar och skrivelser samt riksdagsbeslutet uppsätts av riksdagens kansli under uppsikt av justeringsmännen.

Innan riksdagens svar och skrivelser avsänds skall justeringsmännen godkänna dem. Riksdagen godkänner likväl den skrivelse som innehåller meddelande om val av talman och vicetalmän.

Riksdagens svar och skrivelser samt riksdagsbeslutet undertecknas av talmannen och vicetalmännen.

89 §

Mandatperioden för de riksdagsmän som invalts i kanslikommissionen är en valperiod.

Kanslikommissionen kan vid behov sammanträda under avbrott i riksdagen eller sedan riksdagsarbetet förklarats avslutat eller riksdagen upplösts.


90 §

Riksdagen godkänner för sig en arbetsordning och en valstadga samt reglementen för riksdagens tjänstemän.

Närmare stadganden om antalet elektorer och suppleanter för dem, om antalet medlemmar och suppleanter i utskotten och lönedelegationen samt om riksdagsarbetet utfärdas i arbetsordningen för riksdagen.

91 §

Protokollen över riksdagens plena och de i arbetsordningen för riksdagen nämnda riksdagshandlingarna utges i tryckt form.

93 §

Infaller bestämd dag eller den sista dagen av bestämd tid, om vilken stadgas i denna lag, på helgdag, självständighetsdagen, första maj, julaftonen, midsommaraftonen eller helgfri lördag, anses den följande vardagen vara den bestämda dagen eller den sista dagen av den bestämda tiden.

I denna lag stadgad tid för åtgärd som skall vidtagas vid riksdag löper inte under den tid då riksdagen inte är församlad. Då avbrott sker medan riksdagen är församlad, börjar den tid som återstår av dylik bestämd tid löpa den dag då riksdagen åter sammanträder.


Denna lag träder i kraft den dag då den riksdag sammanträder som valts vid de första riksdagsmannavalen efter det lagen blivit stadfäst.

Regeringens proposition 194/82
Grundlagsutsk. bet. 51/82
Stora utsk. bet. 290/82

Helsingfors den 18 mars 1983

Republikens President
Mauno Koivisto

Justitieminister
Christoffer Taxell

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.