66./1983

Given i Helsingfors den 21 januari 1983

Ordningsbotslag

I enlighet med riksdagens beslut, tillkommet på det sätt som 67 § riksdagsordningen föreskriver, stadgas:

1 kap.

Allmänna stadganden

1 §

För en förseelse som hör under allmänt åtal och för vilken såsom strängaste straff är stadgat böter eller fängelse i högst sex månader kan, i enlighet med vad därom särskilt stadgas genom lag, såsom påföljd stadgas en till markbeloppet fast ordningsbot.

Angående ordningsbot såsom påföljd för överträdelse av stadganden och bestämmelser som utfärdats med stöd av självstyrelselagen för Åland (670/51) stadgas särskilt.

Om ordningsbotens storlek stadgas genom förordning. Ordningsboten får vara högst fyrahundra mark.

2 §

Ordningsbot får inte föreläggas, om för samma förseelse framställs i lagen om strafforder (148/70) avsett straffanspråk eller förseelsen anmäls hos allmänna åklagaren för väckande av åtal.

Ordningsbot får inte föreläggas, om den som begått förseelsen har visat likgiltighet för förbud och påbud i lag, ej heller då allmän fördel kräver att förseelsen handläggs på det sätt som avses i 1 mom.

3 §

Ordningsbot kan även föreläggas i ärende vid vars handläggning i domstol målsäganden skall beredas tillfälle att föra talan, om det är uppenbart att något skadeståndsyrkande inte kommer att framställas på grund av förseelsen.

4 §

I ordringsbotsärende tillämpas inte stadgandena om unga personer, unga förbrytare, villkorligt straff eller straffmätning. I ärendet kan inte heller förordnas om förverkande av villkorlig frihet, ej heller bötesstraff förvandlas till fängelse.

I ordningsbotsärende tillämpas inte heller vad som är stadgat om hörande av allmänt ombud, instämmande av vissa tjänstemän eller anmälan som i vissa fall skall göras till myndigheter angående väckt åtal eller ådömt straff. På ordningsbotsföreläggande för präst i evangelisk-lutherska kyrkan och på ordningsbotsärende som gäller präst tillämpas likväl vad som är särskilt stadgat om meddelanden till domkapitlet. Om förvaring av handlingar som gäller ordningsbot stadgas särskilt.

5 §

Om polismans rätt att tilldela anmärkning åt den som gjort sig skyldig till förseelse eller att avstå från att lämna meddelande därom och om allmän åklagares rätt att avstå från åtal gäller vad som därom är särskilt stadgat.

2 kap.

Föreläggande av ordningsbot

6 §

Ordningsbot föreläggs av polisman eller annan tjänsteman som utför i lag stadgad övervakning.

Ordningsboten föreläggs genom att till den som begått förseelsen utfärdas ett ordningsbotsföreläggande. Föreläggandet skall innehålla personuppgifter om den som begått förseelsen samt uppgifter om tid och plats för denna, förseelsens art och ordningsbotens belopp samt de lagrum som utgör grund för föreläggandet.

Föreläggandet skall undertecknas av den som utfärdar det.

Innan ordningsbotsföreläggande utfärdas skall den för förseelsen misstänkte höras.

Ordningsbotsföreläggande skall innehålla anvisningar om hur vederbörande skall förfara, om han vill få saken prövad av domstol. Till föreläggandet skall fogas ett inbetalningskort för betalning av förseelseboten.

7 §

Vid förundersökning i ordningsbotsärende utreds endast de omständigheter som måste utredas med tanke på föreläggandet av ordningsbot.

Om den som misstänks för en förseelse bestrider denna, utförs förundersökningen i den omfattning utfärdaren av ordningsbotsföreläggandet prövar vara behövlig.

8 §

Föreläggande av ordningsbot delges omedelbart den som begått förseelsen eller, om detta inte är möjligt, i den ordning som är stadgad för delgivning av stämning i brottmål.

9 §

Ordningsbot skall betalas inom två veckor efter det vederbörande fick del av föreläggandet.

10 §

Ordningsbot förfaller, om inte föreläggande har delgivits inom tre månader från dagen för förseelsen.

Sedan ordningsbot förfallit får straffyrkande inte framställas eller åtal väckas för samma förseelse.

11 §

Chefen för polisdistrikt övervakar utfärdandet av ordningsbotsförelägganden. Han skall undanröja ordningsbotsföreläggandet och anmäla saken till allmänna åklagaren, om ordringsbot har förelagts för en förseelse för vilken ordningsbot inte utgör en tillräcklig påföljd.

Chefen för polisdistriktet skall likaså undanröja ordningsbotsföreläggandet, då den däri avsedda handlingen inte utgör en i denna lag avsedd förseelse eller då föreläggandet eljest saknar grund.

I andra än de i 1 och 2 mom. nämnda fallen skall chefen för polisdistriktet insända ordningsbotsföreläggandena för verkställighet.

12 §

Den som mottagit ordningsbotsföreläggande har rätt att få ärendet handlagt av allmän underrätt. Han skall i detta syfte anmäla saken till kansliet för underrätten på den ort där förseelsen begåtts, inom en vecka efter det han fick del av föreläggandet. Den som gör anmälan skall till kansliet inge föreläggandet och uppge sin postadress.

I 1 mom. avsedd anmälan får skickas som betald postförsändelse eller med bud.

13 §

Har saken på det sätt som är stadgat i 12 § anmälts för handläggning i underrätten, skall den som gjort anmälan utan dröjsmål underrättas om tid och plats för handläggningen samt om påföljderna av hans utevaro. Har anmälan gjorts med posten eller med bud, skall nämnda uppgifter utan dröjsmål sändas till honom under den uppgivna postadressen.

Domstolen skall lämna meddelande om saken till allmänna åklagaren.

3 kap.

Handläggning i underrätt

14 §

Ordningsbotsärende handläggs i den allmänna underrätt inom vars domkrets förseelsen har begåtts. Vid handläggningen iakttages gällande stadganden om rättegången i brottmål, såvida i denna lag inte annorlunda stadgas.

Ordningsbotsärenden handläggs av en lagfaren domare i underrätten (ordningsbotsdomare) .

Underrätts sammanträde kan hållas vid annan tid och på annan plats än vad som är stadgat i fråga om allmän underrätts sammanträde.

15 §

Allmänna åklagaren skall vara närvarande då ordningsbotsärenden handläggs. För dylika ärenden kan förordnas en biträdande åklagare i den ordning som är stadgad i lagen om strafforder.

Anser åklagaren att för den handling som ligger till grund för ordningsbotsföreläggandet bör ådömas annan påföljd än ordningsbot, skall han vidtaga åtgärder för väckande av åtal.

Åklagaren skall i det fall som avses i 2 mom. underrätta ordningsbotsdomaren och den som mottagit ordningsbotsföreläggandet om sitt beslut att väcka åtal.

Ordningsbotsdomaren skall återkalla den i 13 § avsedda handläggningen och lämna meddelande om återkallelsen till den som mottagit ordningsbotsförläggandet.

16 §

Befinns ordningsbotsföreläggande vara befogat, skall den som misstänks för förseelsen ådömas en ordningsbot som överensstämmer med det ordningsbotsföreläggande som gjorts till föremål för underrättens handläggning.

Den misstänkte kan dömas till en till markbeloppet mindre ordningsbot än den som ordningsbotsföreläggandet gäller, om ordningsbotsdomaren anser att förseelsen förutsätter detta.

Ordningsbotsdomaren kan under de förutsättningar som är stadgade i 3 kap. 5 § strafflagen avstå från att ådöma straff.

Ordningsbotsföreläggandet skall undanröjas, om den handling som ligger till grund för föreläggandet inte utgör en i denna lag åsyftad förseelse eller föreläggandet eljest saknar grund.

17 §

Ordningsbotsårende som avses i 14 § får handläggas och avgöras trots att den för förseelsen misstänkte uteblir.

I underrätts utslag i ordningsbotsärende får ändring inte sökas genom ordinära rättsmedel.

4 kap.

Särskilda stadganden

18 §

Angående verkställighet av ordningsbotsföreläggande gäller vad som är stadgat om verkställighet av laga kraft vunnen dom och om indrivning av böter. Ordningsbot får likväl inte förvandlas till fängelse.

19 §

Har ordningsbot betalts fastän ordningsbotsföreläggandet har undanröjts eller ordningsbotens belopp nedsatts, skall myndigheten till vederbörande återbära den ordningsbot som betalts utan grund eller det överbetalda beloppet.

20 §

Har genom samma handling begåtts flera förseelser och kan påföljden för dem alla vara ordningsbot, föreläggs ordningsbot för den förseelse för vilken den strängaste ordningsboten är stadgad.

Ordningsbot får inte sammanläggas eller sammanräknas med fängelse- eller bötesstraff.

21 §

Om preskription av verkställigheten av ordningsbot gäller vad som är stadgat om preskription av verkställigheten av ådömda böter.

22 §

Vad som i denna lag är stadgat om polisman eller chefen för polisdistrikt har motsvarande tillämpning på annan tjänsteman som utför i lagen stadgad övervakning och på dennes förman.

Uppgifter som enligt denna lag ankommer på chefen för polisdistrikt kan i reglementet för polisdistriktet överföras på annan tjänsteman som hör till befälet inom polisdistriktet.

23 §

Närmare stadganden om verkställighet och tillämpning av denna lag utfärdas genom förordning.

24 §

Denna lag träder i kraft den 1 september 1983.

Helsingfors den 21 januari 1983

Republikens President
Mauno Koivisto

Justitieminister
Christoffer Taxell

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.