710/1982

Med socialvård avses i denna lag socialservice, utkomststöd, sociala understöd och med dessa sammanhängande funktioner som är avsedda att främja och upprätthålla enskild persons, familjs och samfunds sociala trygghet och prestationsförmåga.

Stadgandena i denna lag tillämpas på socialvård till den del därom ej är annorlunda stadgat genom lag.

På verksamhet som kommun anordnar med stöd av denna lag tillämpas lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (677/82), om inte annat är stadgat genom lag.

Den allmänna planeringen, ledningen och övervakningen av socialvården ankommer på socialstyrelsen som i dessa frågor är underställd social- och hälsovårdsministeriets tillsyn.

Planeringen, ledningen och övervakningen av socialvården inom länet ankommer på länsstyrelsen som i dessa frågor är underställd socialstyrelsens tillsyn.

Om handhavandet av de på rikets förvaltningsmyndigheter enligt denna lag ankommande uppgifterna i Ålands län stadgas genom förordning.

Kommun skall ombesörja planeringen och verkställandet av socialvården i enlighet med vad som stadgas i denna lag eller eljest.

Kommun kan ombesörja anordnandet av socialvården i enlighet med vad som är stadgat i 3 § lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården.

Vad som i denna lag är stadgat om kommun och kommuns invånare skall i fråga om socialvård som ankommer på kommunalförbund på motsvarande sätt tillämpas på kommunalförbund och invånare i dess medlemskommun, såvida av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården ej annat följer. Likaså skall på kommunalförbunds förbundsstyrelse, på sektion i den och på tjänsteinnehavare som lyder under förbundsstyrelsen tillämpas vad som är stadgat om socialnämnd, sektion i den och under nämnden lydande tjänsteinnehavare, såvida kommunalförbundet inte har någon socialnämnd.

Socialnämnden ombesörjer uppgifter i anslutning till verkställigheten av socialvården i kommunen.

Det ankommer på nämnden att även företräda kommunen, bevaka dess rätt och föra talan i ärenden som angår individuell verkställighet av socialvården och för dess räkning ingå avtal och företaga andra rättshandlingar i dessa ärenden.

Sektion i socialnämnd kan ombetros att avgöra även andra än i 71 § 2 mom. kommunallagen (953/76) avsedda ärenden.

Ombesörjs två eller flera kommuners socialvård i dess helhet av kommunalförbund, skall detta tillsätta en socialnämnd som är gemensam för medlemskommunerna. Denna nämnd skall ombetros de uppgifter som även enligt andra lagar ankommer på socialnämnd.

I 1 mom. avsedd socialnämnds uppgifter kan även ombetros kommunalförbundets förbundsstyrelse eller sektion i den.

I kommun kan i stället för socialnämnd finnas en gemensam social- och hälsovårdsnämnd. Härvid tillämpas på social- och hälsovårdsnämnden för socialvårdens vidkommande vad som är stadgat om socialnämnd.

Har socialnämnd fem eller flera sektioner, kan i instruktion bestämmas att medlem i sektion är av fullmäktige för uppgiften särskilt vald extra medlem i nämnden och dennes suppleant.

Statstjänsteman till vars uppgifter hör att leda och övervaka socialvården är inte inom sitt tjänsteområde valbar till socialnämnd.

Om anordnandet av kommuns socialvård bestäms närmare i instruktion.

Kommun skall ha socialdirektör eller socialsekreterare samt tillräckligt mycket annan yrkesutbildad personal inom socialvården.

Kommun skall ha barnatillsyningsmannatjänst, som kan vara bitjänst eller kombinerad med annan tjänst i kommunen. Två eller flera kommuner kan även ha gemensam barnatillsyningsman.

Om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården stadgas genom förordning.

För socialvårdens funktioner skall kommun ha tillräckliga och ändamålsenliga lokaliteter och hjälpmedel.

Socialnämnds beslutanderätt kan i instruktion överföras på nämnden underställda tjänsteinnehavare, med undantag av beslut som gäller vård som ges någon mot hans vilja.

Socialdirektör och socialsekreterare har rätt att i enlighet med de av socialnämnden fastställda grunderna och socialnämndens allmänna anvisningar på nämndens vägnar i brådskande fall besluta om lämnande av socialvård och därtill anslutna andra åtgärder, anhängiggöra fråga om ersättning och övriga ansökningar, avge utlåtanden, göra framställningar och söka ändring i beslut samt att själv eller genom ombud föra nämndens talan.

Vad som i 2 mom. är stadgat om socialdirektör och socialsekreterare tillämpas på socialnämndens ordförande, om kommunen inte har en sådan tjänsteinnehavare eller denne är förhindrad eller jävig att sköta uppgiften.

Såsom till socialvården hörande skyldigheter av sådant innehåll och sådan omfattning, som i varje enskilt fall stadgas och som i den i lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården avsedda realiseringsplanen bestäms, skall kommun ombesörja:

Utöver vad som är stadgat i 1 mom. är kommun skyldig att även i övrigt inom sitt område verka för utvecklande av de sociala förhållandena och avhjälpande av sociala missförhållanden.

Med kommuns invånare avses i denna lag person som har i lagen om befolkoingsböcker (141/69) avsedd hemort i kommunen.

Har någon inte i 1 mom. avsedd hemort, betraktas han som invånare i den kommun där han vistas.

I brådskande fall diet då omständigheterna det eljest förutsätter skall kommun ombesörja anordnande av anstaltsvird och annan socialservice även för annan person som vistas i kommunen än kommunens invånare.

Beräknas behovet av anstaltsvård vara över fjorton dygn, skall socialnämnden ofördröjligen göra skriftlig anmälan om anstaltsvården till socialnämnden i den kommun på vilken det enligt 13 § skulle ha ankommit att ordna vård.

Har i ovan i 15 § avsedda fall annan än kommuns invånare erhållit anstaltsvård och beräknas behovet av värden bli långvarigt, kan länsrätten bemyndiga socialnämnden att förpassa vederbörande till den kommun vars invånare han är.

På begäran av person som åtnjuter anstaltsvård skall socialnämnden likväl alltid vidtaga i 1 mom. avsedda åtgärder för att överflytta honom till den kommun vars invånare han är.

Ansökan om ovan i 1 mom. avsedd överflyttning skall göras hos länsrätten i det län inom vars verksamhetsområde den kommun som lämnat anstaltsvården är belägen.

Överflyttning får likväl Inte påbjudas om det med tanke på en ändamålsenlig, vård eller eljest vore oskäligt att vidtaga sådan åtgärd mot vederbörande.

Kommun skall på nedan stadgat sätt ombesörja anordnandet av följande former av socialservice:

Kommun skall även ombesörja anordnandet av service i anslutning till barn- och ungdomsvården, barndagvården, specialomsorgerna om utvecklingsstörda och invalidvården, vidtagandet av åtgärder i samband med adoptionsrådgivningen och utredandet och fastställandet av faderskap samt tryggandet av underhållsbidrag ävensom anordnandet av service i anslutning till vården av missbrukare av berusningsmedel och annan socialservice, i enlighet med vad som om dessa serviceformer dessutom är särskilt stadgat.

Kommun kan utöver i 1 och 2 mom. stadgad socialservice anordna även annan erforderlig socialservice.

Med socialarbete avses sådan ledning, rådgivning och utredning av sociala problem som handhas av yrkesutbildad personal inom socialvården samt andra stödåtgärder som upprätthåller och främjat individens och familjens trygghet och förmåga att komma tillrätta samt samfunds funktionsduglighet,

Med rådgivning i uppfostrans- och och familjefrågor avses tillhandahållande av sakkunnighjälp i uppfostrings- och familjeangelägenheter samt social, psykologisk och medicinsk forskning och vård som främjar barnets positiva utveckling.

Med hemservice avses fullgörande av eller bistånd vid fullgörandet av uppgifter eller funktioner som hör till boende, personlig skötsel och omvårdnad, värd och uppfostran av barn samt till annan normal och invand livsföring.

Hemservice tillhandahålls dem som på grund av nedsatt prestationsförmåga, familjeförhållanden, ansträngning, sjukdom, barnsbörd eller invaliditet eller av annan motsvarande orsak är i behov av hjälp för att klara de i 20 § avsedda uppgifterna och funktionerna.

Med boendeservice avses anordnande av service- och stödboende.

Boendeservice tillhandahålls person som av särskild orsak behöver hjälp eller stöd vid ordnandet av bostad eller boendeförhållanden.

Med anstaltsvård avses anordnande av vård, uppehälle och rehabiliterande verksamhet i sådan verksamhetsenhet inom socialvården som lämnar fortlöpande vård.

Med familjevård avses anordnande av fortlöpande vård och uppehälle i privathem.

Anstaltsvård och familjevård ges person som är i behov av hjälp, vård eller annan omvårdnad som inte kan anordnas eller som det inte är ändamålsenligt att anordna i hans eget hem genom utnyttjande av annan socialservice.

För kommun skall inrättas, anskaffas eller eljest reserveras ett sådant antal service- och stödbostäder samt anstaltsplatser som motsvarar det lokala behovet.

Kommun kan dessutom för socialnämndens bruk vid behov anskaffa eller reservera även andra bostäder för ordnande av boendeförhållandena för person som avses i 23 §.

Av kommun anordnad, i 17 § 1 mom. 1 och 2 punkterna avsedd socialservice är avgiftsfri. För annan socialservice kan uppbäras avgift i enlighet med vad som närmare stadgas genom förordning.

Avgift som uppbärs för socialservice kan förordnas att erläggas enligt vederbörandes betalningsförmåga.

Avgift som fastställts för socialservice kan lämnas oindriven eller nedsättas, om skäl därtill föreligger med beaktande av vederbörandes försörjningsplikt och utkomstmöjligheter eller synpunkter på vården.

Har för någon anordnats i 24 § avsedd anstaltsvård eller i 25 § avsedd familjevård, kan socialnämnden uppbära och lyfta honom tillkommande pensioner, livräntor, underhållsbidrag, bidrag eller andra fortlöpande eller i ett för allt inflytande inkomster, ersättningar eller tillgodohavanden för den tid anstaltsvården eller familjevården varar. Socialnämnden kan uppbära och lyfta sådana inkomster, ersättningar och tillgodohavanden utan hinder av vad som är stadgat i annan lag samt använda dem för ersättande av den för vården eller skötseln fastställda avgiften, likväl med le tande av vad som annorstädes möjligen är stadgat om användningen av sådana medel.

Har socialnämnd minst två veckor före betalningsdagen meddelat den som betalar i 1 mom. avsedda inkomster, ersättningar eller tillgodohavanden att dessa inte får betalas till vederbörande själv, kan beloppet med laglig verkan betalas endast till socialnämnden.

Berättigad till utkomststöd är den som ar i behov av stöd och inte kan få sin utkomst genom förvärvsarbete eller verksamhet som företagare, genom andra inkomster eller tillgångar eller genom omvårdnad från sådan persons sida som är försörjningspliktig gentemot honom eller på annat sätt.

Med försörjningsplikt avses i denna lag skyldighet att draga försorg om sitt eget uppehälle och sin egen vård samt i den omfattning som är stadgad i äktenskapslagen (234/29), i lagen om underhåll för barn (704/75) och i annan lag även om sin makes samt eget och makens minderåriga barns och adoptivbarns uppehälle och vård.

Kommun kan enligt grunder som den fastställer bevilja förebyggande utkomststöd .

Statsrådet fastställer de allmänna grunder enligt vilka det i 30 § avsedda utkomststödet bestäms.

Hos mottagare av utkomststöd eller hos gentemot denne försörjningspliktig får utkomststödet inte återindrivas, om ej nedan annat stadgas.

Då socialnämnden fattar beslut om att bevilja utkomststöd, kan den samtidigt bestämma att utkomststödet eller någon del därav skall återindrivas:

Har beviljandet av stöd grundat sig på vilseledande uppgifter som understödstagaren eller gentemot denne försörjningspliktig uppsåtligen lämnat, kan kommun, till de delar beviljandet av stöd grundat sig på dessa uppgifter, återindriva stödet hos den som lämnat uppgifterna.

Har flera blivit delaktiga av utkomststöd, anses detta fördela sig mellan dem enligt huvudtalet, såvida inte annat framgår av omständigheterna.

I 1 mom. avsett stöd anses lämnat då understödstagaren blivit delaktig därav.

Förutsättning för återindrivning av utkomststöd är att den ersättningsskyldige, när beslut i saken fattas eller senare, har rätt att erhålla sådana inkomster eller sådan förmögenhet varur ersättningen kan indrivas utan att den ersättningsskyldiges utkomst eller utkomsten för person, om vilken han drar eller är pliktig att draga försorg, äventyras.

Under den ersättningsskyldiges livstid kan hans bostad, erforderligt bostadslösöre och nödvändiga arbetsredskap inte säljas i exekutiv väg eller eljest användas för återindrivning av utkomststödet.

Utkomststöd kan inte ens efter den ersättningsskyldiges död uttagas ur ovan i 2 mom. avsedd egendom, om indrivning skulle äventyra sådan persons utkomst om vilken han har dragit eller hade varit pliktig att draga försorg.

Ansökan om återindrivning av utkomststöd kall göras hos länsrätten inom tre år från det understödstagaren blivit delaktig av stödet.

Ansökan skall åtföljas av erforderlig utredning om orsakerna till att utkomststöd lämnats samt om den ersättningsskyldige och hans förutsättningar att betala ersättning.

Har vid beviljande av stöd bestämts att stödet skall indrivas ur den ersättningsskyldiges tillgångar först efter hans död, skall ansökan om indrivning av stöd anhängiggöras inom ett år efter den ersättningsskyldiges död.

Har utkomststöd beviljats antingen helt eller delvis i förskott mot emotsedda pensioner, livräntor, underhållsbidrag, understöd och andra fortlöpande eller i ett för allt inflytande inkomster, ersättningar eller tillgodohavanden, kan socialnämnden, utan hinder av vad som är stadgat i annan lag, uppbära och lyfta vederbörande tillkommande, ovan avsedda inkomster, ersättningar eller tillgodohavanden för den tid stöd lämnats i förskott och använda dem för återindrivning av det i förskott betalda stödet. Socialnämnden skall omedelbart till understödstagaren betala de medel som återstår efter indrivningen av utkomststödet ur nämnda tillgångar.

Har socialnämnden minst två veckor före betalningsdagen meddelat den som betalar i 1 mom. avsedda inkomster, ersättningar eller tillgodohavanden att dessa inte får utges till understödstagaren själv, kan beloppet med laglig verkan betalas endast till socialnämnden.

Socialvård skall i första hand lämnas i form av verksamhet som möjliggör självständigt boende och som för vederbörande skapar ekonomiska och andra förutsättningar att på egen hand klara de dagliga funktionerna.

Vid lämnande av socialvård skall individens och familjens problem beaktas så att åtgärderna för att lösa dem sammanjämkas.

Vid lämnande av socialvård skall särskild uppmärksamhet ägnas klientens egna önskemål och möjligheter att deltaga i planeringen av den vård som gäller honom. Klienten skall betjänas och service för honom anordnas även med beaktande av hans modersmål.

Socialvårdsklient och dennes förmyndare skall ge tjänsteinnehavare och socialnämnd sådana upplysningar som är nödvändiga för lämnande av socialvård.

Innan upplysningar ges har klienten och dennes förmyndare rätt att få kännedom om varför upplysningarna behövs, för vilket ändamål de används samt till vilken myndighets eller vilka tjänsteinnehavares kännedom de bringas eller kan bringas.

Klient har rätt att få uppgift om sådan handung som tjänsteinnehavare inom socialvården och socialnämnd förfogar över samt att få kännedom om annat material som har betydelse i hans ärende.

Vad som i 3 mom. är stadgat om rätten för socialvårdsklient att få uppgift om handling och material rörande honom gäller även förmyndare, då befogat skäl därtill föreligger.

Är någon i uppenbart behov av socialvård och förutsätter bevakandet av hans intresse på grund av allvarlig risk för hans hälsa, utveckling eller trygghet ovillkorligen det och kan behovet av socialvård eljest inte utredas, har socialarbetare rätt att på förordnande av socialdirektör eller socialsekreterare för utredning av vårdbehovet vinna tillträde till sådan persons bostad eller annan plats där han vistas.

Då tillträde till bostad eller vistelseplats förhindras, skall socialmyndighet begära i 56 § 3 mom. avsedd handräckning av polismyndighet.

Har kommun i ovan i 15 § avsedda fall lämnat annan än egen invånare anstaltsvård, har kommunen rätt att för kostnaderna för anstaltsvård under minst 14 dygn, på ansökan få ersättning av den kommun som det enligt 13 § skulle ha ålegat att anordna anstaltsvård.

Ansökan om ersättning som avses i 1 mom. skall anhängiggöras hos länsrätten inom sex månader från det anstalts vården börjat. Anhängiggörs inte ansökan inom nämnda tid, förlorar kommunen sin rätt att få ersättning för den anstaltsvård som den givit innan ansökan anhängiggjordes och som vederbörande kommun inte skriftligen samtyckt till att ersätta.

I 1 mom. avsedda ersättningsärenden avgörs av länsrätten i det län inom vars verksamhetsområde den kommun som lämnat anstaltsvården är belägen.

Av annan än staten eller kommunen anordnad service inom socialvården står under tillsyn av länsstyrelsen samt kommunens socialnämnd.

Övervakningsmyndighet är berättigad att erhålla för utförande av övervakningen erforderliga uppgifter om verksamheten och att vinna tillträde till den verksamhetsenhet som använts vid anordnandet av servicen.

Framgår i anordnandet av service bristfälligheter eller missförhållanden, skall övervakningsmyndigheten ge anvisningar och förordnanden om avhjälpande av bristfälligheterna eller avlägsnande av missförhållandena och samtidigt utsätta en tid inom vilken de erforderliga åtgärderna skall vidtagas.

Om i 2 mom. avsedda åtgärder inte vidtagits inom föreskriven tid, kan länsstyrelsen förordna att servicen skall inställas helt eller delvis.

I beslut som tjänsteinnehavare som är underställd socialnämnden fattat får ändring inte sökas genom besvär.

Den som är missnöjd med ovan i 1 mom. avsett beslut har rätt att på sätt som närmare stadgas genom förordning få beslutet upptaget till behandling i socialnämnden, om han fordrar detta inom 14 dagar efter det han fick del av beslutet. Till beslutet skall fogas anvisningar om hur det kan bringas till behandling i nämnden.

I 1 mom. avsett beslut kan delges vederbörande i tjänstebrev per post. Delgivningen anses härvid, om annat ej visas, ha ägt rum den sjunde dagen efter det beslutet, försett med adress som uppgivits av vederbörande, har inlämnats till posten för befordran. I övrigt skall iakttagas vad som är stadgat i lagen om delgivning i förvaltningsärenden (232/66).

I socialnämnds beslut får ändring sökas genom besvär hos länsrätten inom 30 dagar efter delfåendet. Besvären kan inom denna tid även inlämnas till nämnden, som jämte eget utlåtande sänder dem till länsrätten.

I socialnämnds beslut i ärende rörande hemservice får, frånsett beslut som gäller avgift vilken fastställts för service, ändring likväl inte sökas genom besvär.

Vad som är stadgat i 1 mom. tillämpas ej heller i övrigt i de fall då om sökande av ändring är annat stadgat eller då det förbjudits, ej heller då beslut enligt kommunallagen (953/76) kan överföras till behandling i kommunstyrelse.

Socialnämnds beslut kan trots att ändring sökts verkställas, om det är sådant att det skall verkställas utan dröjsmål eller om ikraftträdandet till följd av anordnandet av socialvården inte kan uppskjutas och socialnämnden har förordnat att beslutet skall verkställas omgående.

När besvär anförts, kan besvärsmyndigheten förbjuda verkställigheten av beslutet eller förordna att verkställigheten skall avbrytas.

Ändring i statlig myndighets beslut i ärende som rör socialvård skall sökas i den ordning som är stadgad i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/50).

I länsrättens utslag eller beslut som gäller betalande av utkomststöd, utkomststödets belopp, lämnande av socialservice eller beloppet av avgift som fastställts för socialservice får ändring inte sökas genom besvär.

I länsrättens utslag eller beslut, som gäller oenighet mellan kommuner om skyldighet att lämna anstaltsvård eller ersättande av kostnaderna för anstaltsvård, får ändring sökas genom besvär, om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

Besvärstillstånd skall sökas hos högsta förvaltningsdomstolen. Tillstånd kan beviljas endast om det med avseende på lagens tillämpning i andra liknande fall eller med hänsyn till en enhetlig rättstillämpning är av vikt att ärendet bringas till högsta förvaltningsdomstolen för prövning.

Vid anförande av besvär hos högsta förvaltningsdomstolen över länsrätts utslag eller beslut kan besvärsskriften jämte bilagor tillställas även länsrätten för vidarebefordran till högsta förvaltningsdomstolen.

Angående i 49 § avsett besvärstillstånd gäller vad som är stadgat i lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden. Vid sökande av tillstånd för anförande av besvär över länsrätts utslag eller beslut får tillståndsansökan tillställas även länsrätten.

Skall i mål, som gäller socialvård, på annat sätt än i besvärsväg sökas avgörande i sådan tvist mellan parter som angår offentligrättslig ersättnings- och betalningsskyldighet eller försörjningsplikt eller härrör från annat offentligrättsligt rättsförhållande, avgörs sådant tvistemål, om inte i lag eller förordning annat forum föreskrivs, av den länsrätt inom vars område kommun eller, då sökanden är annan än kommun, sökandens hemort är belägen.

Kommun och läroanstalt eller högskola som ansvarar för utbildningen av socialvårdspersonal kan överenskomma om utnyttjande av socialvårdens verksamhetsenheter för anordnande av socialvårdsutbildning. Kommun har rätt att för direkta kostnader som föranleds av anordnandet av ovan avsedd utbildning, till fullt belopp erhålla ersättning av högskola eller annan myndighet eller annat samfund som ansvarar för utbildningen. Vid fastställandet av ersättning beaktas även den direkta nytta som utbildningen medför för kommunen.

Är det med beaktande av socialvårdsutbildningen eller med tanke på ett ändamålsenligt verkställande av socialvården nödvändigt och har i 1 mom. avsedd överenskommelse inte nåtts, kan statsrådet förordna att socialvårdens verksamhetsenheter i kommunen skall anlitas för ordnande av utbildning samt fatta beslut om att kommunen skall ersättas för därav föranledda kostnader.

Anser socialstyrelsen det vara erforderligt är kommun skyldig att förordna, att socialnämnd underställd yrkesutbildad personal skall deltaga i kompletterande utbildning som gäller dess verksamhetsområde och har godkänts av socialstyrelsen, likväl minst en gång på fem år.

Socialnämnden skall vid behov samarbeta med kommunens andra myndigheter, socialnämnderna och hälsovårdsnämnderna i grannkommunerna samt med sådana i kommunen verksamma samfund vilkas verksamhet sammanhänger med kommunens socialvårdsuppgifter.

Socialnämnden skall även söka främja det inbördes samarbetet mellan samfunden inom socialvården i kommunen samt i detta syfte göra erforderliga framställningar och taga nödvändiga initiativ.

Socialnämnd skall till länsstyrelsen lämna uppgifter om kommunens socialvård.

Statlig och kommunal myndighet samt annat offentligrättsligt samfund, folkpensionsanstalten, pensionsskyddscentralen, pensionsstiftelse och annan pensionsanstalt, försäkringsanstalt samt samfund eller institution som bedriver vårdverksamhet eller sjukvårdsverksamhet är skyldiga att på begäran avgiftsfritt lämna socialvårdsmyndigheterna för utförandet av deras uppgifter erforderliga upplysningar och utredningar.

Barnatillsyningsman är berättigad att taga del av medicinska undersökningar som erfordras för faderskapsutredning utan hinder av vad som är stadgat om tystnadsplikt för läkare och sjukvårdspersonal.

Socialvårdsmyndighet är berättigad att av andra myndigheter erhålla handräckning som krävs vid verkställandet av socialvården.

Personer i statens och kommuns tjänst, andra personer som utför statliga och kommunala uppdrag eller arbetar i statens eller kommuns verksamhetsenhet, kommuns förtroendevalda samt personer vilka anlitas som sakkunniga vid organiserandet av socialvården får inte utan vederbörande persons eller, om han inte har förutsättningar att bedöma betydelsen av samtycket, dennes förmyndares eller annan vårdnadshavares medgivande yppa enskild eller familjs hemlighet, som de på grund av sin ställning eller sitt uppdrag har fått kännedom om.

Denna tystnadsplikt gäller även person som de tar i verksamhet vid annat offentligrättsligt samfund eller annan socialvårdsanstalt som upprätthålls av enskild serviceproducent eller vid annan verksamhetsenhet eller i eljest anordnad motsvarande verksamhet inom socialvården.

Vad som är stadgat i 1 mom. hindrar ej att något yppas för den som på tjänstens vägnar har rätt att få kännedom om saken.

Den som bryter mot ovan i 57 § stadgad tystnadsplikt skall, om inte strängare straff är stadgat annorstädes i lag, för brott mot den i socialvårdslagen avsedda tystnadsplikten dömas till böter eller till fängelse i högst sex månader.

Vägrar någon i de fall som avses i 56 § att lämna i sagda paragraf avsedda upplysningar, skall han för brott mot den i socialvårdslagen stadgade skyldigheten att lämna uppgifter dömas till det straff som är stadgat i 1 mom.

Allmän åklagare får inte väcka åtal för ovan i 1 mom. avsedd handling, om inte målsäganden anmält denna till åtal, ej heller för ovan i 2 mom. avsedd handling, om inte socialvårdsmyndighet anmält den till åtal.

För handlingar som socialnämnd eller denna underställd tjänsteinnehavare utfärdat till någon i ärenden som gäller hans socialvård får lösen eller avgift inte uppbäras.

Närmare stadganden om verkställighet och tillämpning av denna lag utfärdas genom förordning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.

Genom den upphävs

lagen den 20 januari 1950 om förvaltningen av socialvården (34/50),

lagen den 2 juli 1971 om rådgivningsbyråer för uppfostringsfrågor (568/71),

i lagen den 6 maj 1966 om kommunal hemvårdshjälp (270/66) 1, 2, 3 och 5 kap., med undantag av lagens 21 § samt

lagen den 17 februari 1956 om socialhjälp (116/56), med undantag av lagens 5 §, samtliga jämte i dem senare företagna ändringar.

Har i annan lag föreskrivits om iakttagande av författningar eller stadganden som upphävs enligt 61 §, iakttages vad som är stadgat i socialvårdslagen.

Är ärende som grundar sig på de författningar som anges i 61 § anhängigt eller utgår tiden för anhängiggörande eller sökande av ändring först efter denna lags ikraftträdande, tillämpas de stadganden som gällde då denna lag trädde i kraft.

På samma sätt iakttages stadgandena rörande indrivning i lagen om socialhjälp och lagen om fattigvården vid indrivningen av understöd som betalts med stöd av dessa lagar.

Reglemente och instruktion som fastställts och godkänts med stöd av de i 61 § angivna författningarna skall, till de delar dessa inte strider mot stadgandena i denna lag, iakttagas till dess nya instruktioner godkänts. Kommunens socialvård skall med avvikelse från 61 § senast från ingången av år 1985 ordnas på det i 2 kap. stadgade sättet.

Har socialnämnd beviljat någon sådan förmån av fortlöpande karaktär som grundar sig på de författningar som anges i 61 §, skall socialnämnden på tjänstens vägnar utan ansökan ändra denna till förmån som beviljas med stöd av denna lag, så att vederbörandes ställning inte försvagas på grund av lagändringen.

Länsstyrelsen kan av särskilt skäl för högst fem år i sänder bevilja kommun befrielse från skyldigheten att inrätta de i 10 § avsedda socialdirektörs- och socialsekreterartjänsterna.

Utan hinder av vad som med stöd av 10 § är stadgat om behörighetsvillkor för tjänster är person som då denna lag träder i kraft innehar tjänst fortfarande behörig för socialnämnden underställd motsvarande tjänst.

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter kan vidtagas innan lagen träder i kraft.