693/1976

Given i Helsingfors den 13 augusti 1976.

Lag om åtgärder för inskränkande av tobaksrökning.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap.

Allmänna stadganden.

1 §.

I denna lag stadgas om åtgärder, som syftar till att genom inskränkning av tobaksrökning förhindra uppkomsten av de faror och men för hälsan, vilka tobaksrökningen vållar eller vilkas uppkomstrisk den ökar.

Angående accis på tobak och dess bestämmande stadgas särskilt.

2 kap.

Tillämpningsområde.

2 §.

I denna lag avses:

1) med tobak njutningsmedel, som är tillverkat av eller innehåller blad, stjälkar eller stammar av tobaksväxter (nicotiana);

2) med tobakssurrogat njutningsmedel, som till användningssättet motsvarar tobak, men som icke innehåller tobak;

3) med tobaksprodukt sådan produkt, som är tillverkad av tobak eller dess surrogat och är avsedd att njutas, såsom cigarretter, cigarrer, pip-, cigarrett- och tuggtobak samt snus;

4) med rökdon vid tobaksrökning eller huvudsakligen för förberedelse därav avsett tillbehör eller redskap, såsom cigarrettpapper eller annat hölje, cigarrettrullare, munstycke, filter, pipa och piprensare i enlighet med vad social- och hälsovårdsministeriet närmare bestämmer;

5) med tobaksimitation sådan produkt, som är avsedd att njutas och som till formen har en nära likhet med tobak eller rökdon, men som icke innehåller tobak eller dess surrogat; samt

6) med tobaksrökning rökning eller annan användning av tobaksprodukt såsom njutningsämne.

3 §.

Utöver vad i denna lag stadgas skall:

1) vid omsättning av tobaksprodukter, rökdon och tobaksimitationer iakttagas vad därom särskilt stadgas;

2) på tobaksprodukt och rökdon tillämpas vad om konsumenternas skyddande mot försäljning av underhaltiga produkter och mot därav föranledd ekonomisk förlust, samt på tobaksimitationer även eljest vad om livsmedel stadgas; samt

3) beträffande förbud mot eller begränsning av tobaksrökning på grund av brandsäkerhets-, livsmedelshygieniska eller andra motsvarande skäl iakttagas vad därom särskilt stadgas.

4 §.

Denna lag tillämpas icke på tobak eller tobakssurrogat vilka betraktas såsom apoteksvaror eller såsom gifter.

3 kap.

Sammansättning och klassificering.

5 §.

Statsrådet kan utfärda bestämmelser om för hälsan farliga och menliga ämnen, som tobaksprodukt icke får innehålla och som icke får uppstå när tobaksprodukt rökes.

Beträffande andra än i 1 mom. avsedda, för hälsan farliga och menliga ämnen, som tobaksprodukt innehåller eller som uppstår vid rökning därav, bestämmes deras högsta tillåtna gränser av statsrådet.

Statsrådet kan bestämma, att även i fråga om rökdon i tillämpliga delar skall iakttagas vad om tobaksprodukt i 1 och 2 mom. är stadgat.

6 §.

Tobaksprodukt, beträffande vilken mängden av för hälsan farliga och menliga ämnen, vilka den innehåller eller vilka uppstår vid rökning därav, underskrider i 5 § 2 mom. avsedda övre gränser, kan klassificeras på grundvalen av dylika ämnen, såsom mängden av tjära och dess beståndsdelar, kolmonoxid eller nikotin, som ytterst skadlig eller skadlig.

Grunderna för ovan i 1 mom. avsedd klassificering fastställes vid behov av statsrådet.

4 kap.

Försäljning och reklam.

7 §.

Tillverkare eller importör av tobaksprodukt skall innan tobaksprodukten i näringsverksamhet säljes eller eljest överlåtes utverka intyg över förrättad granskning av duglighetsfordringarna för saluförande (granskningsintyg).

Granskningsintyg åt tillverkare eller importör utfärdas av social- och hälsovårdsministeriet förutsatt:

1) att tobaksprodukten på basen av undersökning utförd av statens tekniska forskningscentrals livsmedelslaboratorium uppfyller med stöd av 5 § 2 mom. utfärdade samt med stöd av 5 § 1 mom. och 6 § eventuellt utfärdade bestämmelser;

2) att tillverkaren eller importören överenskommit med statens tekniska forskningscentrals livsmedelslaboratorium om anordnandet av tobakens kvalitetskontroll på vederbörligt sätt;

3) att tobaksproduktens minutförsäljningsförpackning förses med varning för faror och men för hälsan, vilka tobaksrökning vållar utredning över granskning av saluföringsduglighet och i 6 § avsedd klassificering, såframt sådan tillämpas på tobaksprodukten; samt

4) att övriga på tobaksproduktens minutförsäljningsförpackning gjorda påskrifter icke ger en missvisande uppfattning om den ifrågavarande produktens faror och men för hälsan.

Angående accisuppgifter på tobaksprodukts minutförsäljningsförpackning gäller vad om dessa särskilt stadgas.

Genom förordning kan stadgas, att även vid försäljning eller annan överlåtelse av rökdon i tillämpliga delar skall iakttagas vad om tobaksprodukt ovan i denna paragraf är stadgat.

Stadgandena i denna paragraf samt i 5 och 6 §§ gäller icke tobaksprodukt eller rökdon som exporteras, icke heller försäljning eller överlåtelse av tobaksprodukt eller rökdon, vilka införts till landet med stöd av 90 § 21 punkten tullagen (271/39), eller försäljning eller överlåtelse från i 65 § nämnda lag avsett provianteringslager eller från i 65 a § avsedd skattefri butik.

8 §.

Reklam för tobak, tobaksprodukt och -imitation samt rökdon och till konsumenterna riktad annan försäljningsfrämjande verksamhet samt deras anknytning till reklam för övriga produkter eller tjänster eller övrig försäljningsfrämjande verksamhet är förbjuden.

Vad i 1 mom. stadgas skall likväl icke äga tillämpning på reklam i sådan utländsk tryckskrift, vars huvudsakliga ändamål icke är att göra reklam för tobak, tobaksprodukt eller -imitation eller rökdon.

9 §.

Anknytning av tobak, tobaksprodukt och -imitation samt rökdon till försäljning eller överlåtelse av andra produkter eller till utförande av tjänster är förbjuden.

10 §.

Tobaksprodukt eller rökdon får icke i näringsverksamhet säljas eller överlåtas till person, som uppenbarligen ännu icke fyllt sexton år.

11 §.

Tobaksprodukt får icke säljas från automatisk försäljningsapparat annorstädes än i förplägnadsrörelse, som beviljats utskänkningsrättigheter, eller vid annat försäljningsställe, där försäljningen från apparat sker under övervakning.

5 kap.

Rökningsförbud och -restriktioner.

12 §.

Tobaksrökning i inre utrymmen av allmänt kommunikationsmedel är förbjuden.

Innehavare av allmänt kommunikationsmedel kan dock tillåta rökning genom att därför reservera en del av kommunikationsmedlet.

13 §.

Tobaksrökning är förbjuden:

1) i de utrymmen av daghem, skolor och andra motsvarande lokaliteter, vilka är avsedda att användas av barn i eller under läropliktsåldern;

2) vid inomhus arrangerade offentliga tillställningar för barn eller ungdom, till vilka i 1 punkten avsedda barn äger tillträde; samt

3) i de i ämbetsverks eller i myndighets besittning varande eller därmed jämförbara övriga offentliga inrättningars mottagnings-, vänt- eller sammanträdesutrymmen, till vilka allmänheten har obehindrat tillträde.

Tobaksrökning kan förbjudas eller begränsas även i andra än i 1 mom. avsedda inomhuslokaliteter eller delar av dessa, till vilka allmänheten har obehindrat tillträde. Angående röknings förbjudande eller dess begränsande till därför anvisade utrymmen besluter innehavare av lokalitet eller del därav.

I de utrymmen, som avses i 1 och 2 mom. och vari rökning är förbjuden, skall på åtgärd av dess innehavare synligt uppsättas upplysningsmärke, ordningsstadga eller annan motsvarande stadga eller utdrag därur, som utvisar att tobaksrökning är förbjuden.

Arrangör av offentlig tillställning som avses i 1 mom. 2 punkten och innehavare av i 3 punkten avsett offentligt utrymme kan dock tillåta tobaksrökning i en del av ifrågavarande lokalitet eller utrymme. Detta bör angivas medels synligt uppsatta vederbörliga anslag.

6 kap.

Ledning och övervakning.

14 §.

Den allmänna ledningen och övervakningen av iakttagandet av denna lag och med stöd av den utfärdade stadganden och bestämmelser ankommer på social- och hälsovårdsministeriet och den ministeriet underlydande medicinalstyrelsen.

Inom länen omhänderhas ledningen och övervakningen samt inspektionen av tobaksfabrikerna av länsstyrelsen under medicinalstyrelsens överinseende.

Lokal övervakande myndighet är hälsovårdsnämnden.

15 §.

För avgivande av utlåtanden och tagande av initiativ i principiella och vittbärande frågor rörande inskränkande av tobaksrökning kan social- och hälsovårdsministeriet och medicinalstyrelsen bistås av en delegation.

Om delegationen bestämmes närmare av statsrådet.

16 §.

Representant för ovan i 14 § avsedd myndighet är berättigad att för övervakning av iakttagandet av denna lag och med stöd av den utfärdade stadganden och bestämmelser få tillträde till plats där tobaksprodukt och rökdon tillverkas, förpackas, lagras och säljes. Nämnda myndighet och tullmyndighet har rätt att av tillverkare och importör avgiftsfritt erhålla prover för undersökning av tobak, tobakssurrogat, tobaksprodukt och rökdon.

17 §.

Hälsovårdsnämnd skall på eget initiativ eller på basen av gjorda anmälningar förrätta inspektioner av lagrings- och försäljningsplatser för tobaksprodukter samt övervaka försäljning av tobaksprodukter, reklam för tobaksprodukt och -imitation samt rökdon och annan försäljningsfrämjande verksamhet ävensom iakttagandet av rökningsförbud och -restriktioner på sitt verksamhetsområde.

Konstateras vid inspektion eller eljest missförhållanden eller verksamhet som strider mot stadganden eller bestämmelser, skall hälsovårdsnämnden giva behöriga anvisningar för undanröjande av missförhållandena eller för inställande av den mot stadgandena eller bestämmelserna stridande verksamheten samt utsätta viss tid, inom vilken så skall förfaras.

Har rättelse icke skett inom utsatt tid, skall hälsovårdsnämnden meddela detta:

1) till allmän åklagare, därest fråga är om överträdelse av stadgandena i 10 eller 11 §; samt

2) till social- och hälsovårdsministeriet, därest fråga är om verksamhet, som strider mot stadgandena i 7, 8 eller 9 §.

18 §.

Har vid försäljning eller annan överlåtelse av tobaksprodukt eller rökdon förfarits i strid mot stadgandena i 7 §, kan social- och hälsovårdsministeriet förbjuda tillverkare eller importör samt hos dessa anställd person att fortsätta eller upprepa den mot stadgandena stridande verksamheten.

Har reklam gjorts för tobaksprodukt, tobaksimitarion eller rökdon eller ock vid annan försäljningsfrämjande verksamhet förfarits i strid mot stadgandena i 8 eller 9 §, kan social- och hälsovårdsministeriet förbjuda den som rekvirerat eller utfört reklamåtgärden eller den försäljningsfrämjande åtgärden samt hos dessa anställd person att fortsätta eller upprepa den mot stadgandena stridande verksamheten.

Förbudet skall förstärkas med vite, såframt ej detta av särskild orsak bör anses vara onödigt. Till förbudets förstärkning kan vid behov föreläggas nytt vite, större än det första. Nytt vite kan föreläggas även om handläggning av ärende för dömande till tidigare förelagt vite är anhängig vid domstol.

Ifall det med hänsyn till försäljnings- eller annan överlåtelse- eller reklamåtgärds eller försäljningsfrämjande åtgärds beskaffenhet eller betydelse är påkallat, kan i 1 och 2 mom. avsedda fall före ärendets slutliga behandling temporärt förbud utfärdas och till dess förstärkning föreläggas vite. Temporärt förbud, som kan återkallas av den som förordnat därom, träder genast i kraft.

19 §.

Social- och hälsovårdsministeriet kan återkalla granskningsintyg:

1) ifall i tobaksprodukt eller rökdon ingående eller vid rökning uppstående ämne, vilket vid tidpunkten för intygets utfärdande varit tillåtet, förbjudes såsom förorsakande fara eller men för hälsan eller ifall den tillåtna maximigränsen för detsamma sänkes;

2) ifall tobaksproduktens eventuella klassificering måste ändras; eller

3) ifall tillverkare eller importör eller hos dessa anställd person trots förbud och vite fortsätter eller upprepar mot stadganden stridande verksamhet.

I ärende som rör återkallande av granskningsintyg skall bestämmas en efter omständigheterna skälig tid, inom vilken försäljning eller annan överlåtelse av produkten skall upphöra.

Av särskild orsak kan granskningsintyg före ärendets slutliga avgörande temporärt återkallas. Temporär återkallelse, som kan annulleras av den som förordnat därom, träder genast i kraft.

20 §.

Social- och hälsovårdsministeriet kan, när om förbud eller återkallelse förordnas, förplikta tillverkare eller importör, för vars räkning försäljnings- eller reklam verksamhet eller försäljningsfrämjande åtgärd utförts, att inom viss tid på lämpligt sätt vidtaga en rättelseåtgärd, såvitt detta till följd av de uppenbarliga men som uppkommer genom den försäljnings-, reklam- eller försäljningsfrämjande åtgärden bör anses vara påkallat.

Sker icke rättelse av försäljnings- och reklam- eller försäljningsfrämjande åtgärd på behörigt sätt inom utsatt tid, kan rättelsen utföras av social- och hälsovårdsministeriet på vederbörande tillverkares eller importörs bekostnad.

21 §.

Det vite, som förelagts såsom förstärkning av ovan i 18 § avsett förbud, utdömes av allmän domstol. Vitet kan utdömas varje gång förbudet överträdes.

Yrkan om utdömande av vite framställes av social- och hälsovårdsministeriet.

7 kap.

Forskning, uppföljning och upplysning.

22 §.

Medicinalstyrelsen åligger att omhänderha uppföljning och undersökning av verkningarna av i denna lag stadgade åtgärder och ändringar i tobaksprodukternas minutförsäljningspriser samt att leda och koordinera erforderligt forsknings- och utvecklingsarbete för minskning av de faror och men för hälsan, vilka tobaksrökningen vallar.

23 §.

Medicinalstyrelsen skall:

1) draga försorg om riksomfattande informationsverksamhet för inskränkande av tobaksrökning;

2) tillställa andra statliga myndigheter och kommuner program för hälsofostran samt annat material angående de faror och men för hälsan, vilka tobaksrökningen vållar; samt

3) utfärda främst till personer som verkar bland barn och ungdom, hälsovårdens fackpersonal, offentliga personer, arbetsgivare och redaktörer vid massmedier riktade föreskrifter rörande förfaringssätt, vilka rekommenderas för undvikande och minskande av tobaksrökning.

24 §.

Den lokala upplysningsverksamheten för inskränkning av rökningen utövas av hälsovårdsnämnden samt av nykterhetsnämnden.

Hälsovårdsnämnden och nykterhetsnämnden bör sörja för att i 23 § avsett material i erforderlig mängd finns tillgängligt för merdborgarorganisationerna och läroanstalterna inom deras verksamhetsområde samt även för övriga, som är i behov av dylikt material.

8 kap.

Kostnader.

25 §.

Tillverkare eller importör svarar för de kostnader, som för granskning av saluföringsduglighet erforderliga undersökningar och kvalitetskontrollen föranleder.

26 §.

För handläggning av ansökan, som avser erhållande av granskningsintyg, samt för inspektioner, som förrättas av statsmyndigheterna, uppbäres till staten avgifter, vilka bestämmes genom förordning. Vid bestämmandet av avgifternas storlek skall iakttagas vad i lagen om grunderna för avgifter till staten (980/73) är stadgat.

27 §.

I statsförslaget skall årligen upptagas ett anslag som motsvarar minst en halv procent av tobaksaccisens uppskattade årliga avkastning.

Det ovan i 1 mom. avsedda anslaget användes för arbetet för bekämpning av tobaksrökning samt för i 7 kap. avsedd forskning, uppföljning och upplysning i enlighet med en av social- och hälsovårdsministeriet årligen fastställd dispositionsplan.

9 kap.

Erhållande av uppgifter och tystnadsplikten.

28 §.

Tillverkare, importör och försäljare av tobaksprodukt och -imitation samt rökdon skall vid anfordran kostnadsfritt till ovan i 14 § avsedda myndigheter lämna sådana uppgifter och utredningar, som är nödiga för utförandet av ovan i 22 och 23 §§ stadgade åligganden, samt för utredande av försäljnings och annan överlåtelses laglighet.

Lämnas i 1 mom. åsyftade uppgifter och utredningar icke inom utsatt tid, kan social- och hälsovårdsministeriet förplikta vederbörande att vid vite lämna uppgifterna och utredningarna.

Vitet utdömes av allmän domstol på yrkande av social- och hälsovårdsministeriet.

29 §.

Ovan i 28 § avsedda uppgifter och utredningar kan bringas till den i 15 § nämnda delegationens kännedom.

30 §.

Personer, som deltager i den lednings- och övervakningsverksamhet varom i denna lag stadgas, samt medlemmar, suppleanter och sekreterare i den delegation som avses i 15 § far icke för utomstående yppa eller till enskild fördel använda vad de vid fullgörandet av åligganden i enlighet med denna lag erfarit om näringsidkares affärs- och yrkeshemligheter.

10 kap.

Påföljder.

31 §.

Den som i strid mot 7 § överlåter tobaksprodukt eller rökdon till försäljning utan granskningsintyg eller i strid mot 8 § gör reklam för tobak, tobaksprodukt eller rökdon eller anknyter reklam för dessa till reklam för andra produkter eller i strid med 9 § anknyter dem till försäljning av andra produkter eller till annan överlåtelse eller utförande av tjänster eller ock vidtager andra försäljningsfrämjande åtgärder, skall för brott vid marknadsföring av tobak dömas till böter eller, såframt omständigheterna är synnerligen försvårande, till fängelse i högst ett år.

Den som på annat än i 1 mom. omtalat sätt bryter mot stadganden eller bestämmelser angående granskningsintyg, skall för förseelse mot stadgandena och bestämmelserna angående granskningsintyg för tobak dömas till böter.

Den som i näringsverksamhet säljer eller eljest överlåter tobak eller rökdon till person, vilken uppenbarligen ännu icke fyllt sexton år, eller som bryter mot stadgandena i 11 § angående försäljning av tobaksprodukt, skall för förseelse vid försäljning av tobak dömas till böter.

Allmän åklagare får väcka åtal för brott som avses i denna paragraf endast på anmälan av myndighet, som nämnes i 17 och 18 §§.

32 §.

Den som trots påminnelse av innehavare av allmänt kommunikationsmedel eller vederbörande inomhuslokalitet eller del därav eller representant för dessa fortsätter att röka i utrymmen, där detta enligt 12 och 13 §§ är förbjudet, skall för rökningsförseelse dömas till böter.

Person, som gjort sig skyldig till i 1 mom. avsedd gärning, får på åtgärd av den som tillhör trafikpersonalen eller av innehavare av inomhuslokalitet eller del därav eller dennes representant avlägsnas ur kommunikationsmedlet eller annan ovannämnd lokalitet, såframt rökaren icke omedelbart upphör att röka och hans avlägsnande med beaktande av omständigheterna icke är uppenbart oskäligt. Polisman är skyldig att vid anfordran giva handräckning vid avlägsnandet.

Allmän åklagare får väcka åtal för gärning som avses i 1 mom. endast på anmälan av innehavare av allmänt kommunikationsmedel eller vederbörande inomhuslokalitet eller del därav.

33 §.

Den som bryter mot stadgandet i 30 § skall för brott mot tystnadsplikt dömas till böter eller till fängelse i högst ett år, såframt strängare straff för gärningen icke stadgats annorstädes i lag.

Allmän åklagare får icke väcka åtal för i 1 mom. avsedd gärning, såframt målsäganden icke anmält gärningen till åtal eller synnerligen viktigt allmänt intresse kräver väckande av åtal.

34 §.

Den ekonomiska fördel, vilken till följd av brott som avses i 31 § tillfallit brottets förövare eller den för vilken eller till vars förmån han varit verksam, skall dömas förverkad till staten. Kan fördelen icke exakt beräknas, skall den med beaktande av verksamhetens art och omfattning uppskattas. Gods eller dess värde, beträffande vilket i 31 § avsedda stadganden överträtts, skall helt eller delvis dömas förverkat till staten, såframt icke detta med beaktande av att förseelsen är ringa bör anses vara oskäligt.

11 kap.

Ändringssökande.

35 §.

I denna lag avsedda beslut av förvaltningsmyndighet kan verkställas oavsett besvär. Besvärsmyndigheterna äger likväl rätt att förbjuda eller avbryta beslutets verkställighet högst till dess ändringsansökningen genom laga kraft vunnet utslag avgjorts.

I denna lag avsedda ärenden angående utfärdande av förbud kan upptagas till ny behandling, såframt det på synnerliga skäl finnes motiverad anledning härtill.

12 kap.

Särskilda stadganden.

36 §.

Närmare stadganden om verkställighet och tillämpning av denna lag samt om frågor rörande tobaks, dess surrogats, tobaksprodukts och rökdons ursprung, art, framställningssätt, sammansättning, kvalitet och övriga på hälsan inverkande omständigheter utfärdas genom förordning.

37 §.

Åligganden, som enligt denna lag ankommer på social- och hälsovårdsministeriet, kan genom förordning överföras på medicinalstyrelsen eller på länsstyrelserna, vilka vid ärendenas behandling bör följa social- och hälsovårdsministeriets föreskrifter. Angående medicinalstyrelsen och länsstyrelserna gäller därvid vad om social- och hälsovårdsministeriet stadgats beträffande de överförda ärendena.

38 §.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1977. Tobaksprodukt och rökdon, som före lagens ikraftträdande finns i minutförsäljning, får dock utan hinder av stadgandena i 5, 6, 7, 8 och 9 §§ fortfarande marknadsföras eller eljest överlåtas under ett års tid efter lagens ikraftträdande.

Före lagens ikraftträdande kan för dess verkställighet förutsatta åtgärder vidtagas.

Helsingfors den 13 augusti 1976.

Republikens President
Urho Kekkonen

Social- och hälsovårdsminister
Irma Toivanen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.