135/1976

Given i Helsingfors den 13 februari 1976.

Lag om villkorligt straff.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 §.

För ett eller flera brott ådömt fängelsestraff i högst två år eller bötesstraff kan förklaras villkorligt (villkorligt straff) såsom i denna lag stadgas.

Fängelsestraff kan förklaras villkorligt, om icke upprätthållandet av allmän laglydnad kräver, att straffet ådömes ovillkorligt. Bötesstraff förklaras villkorligt endast om särskilda skäl därtill föreligger.

Om villkorligt fängelsestraff ensamt för sig måste anses vara en otillräcklig påföljd för brottet, kan lagbrytaren jämte det villkorliga fängelsestraffet dömas till ovillkorligt bötesstraff, även då för brottet icke stadgats böter.

2 §.

Har den tilltalade under de tre år som närmast föregått brottet blivit dömd till fängelse för längre tid än ett år, skall det nya straffet icke förklaras villkorligt, såframt ej särskilda skäl därtill föreligger.

3 §.

Straffet är villkorligt under viss, av domstolen utsatt tid (prövotid), vars längd är minst ett och högst tre år. Prövotiden börjar löpa från det dom, lydande på villkorligt straff, har avkunnats eller givits. I domen skall dagen för prövotidens utgång bestämmas.

4 §.

Begår den som dömts till villkorligt straff under prövotiden nytt brott, för vilket han dömes till fängelsestraff, och har åtal för detta brott väckts senast inom ett år efter prövotidens utgång, kan domstolen förordna att det villkorliga straffet skall verkställas. Dömes för det nya brottet till ovillkorligt fängelsestraff utöver ett år, skall det tidigare villkorliga straffet förordnas att verkställas.

5 §.

Åtalas den som dömts till villkorligt straff före prövotidens utgång för annat, före domen begånget brott, och dömes han därför till straff, skall straffen sammanläggas enligt strafflagen, och samtidigt skall förordnas, huruvida det sammanlagda straffet skall vara villkorligt.

6 §.

Har villkorligt straff icke enligt 4 § förordnats att verkställas, är straffet förfallet.

7 §.

Den som dömes till villkorligt straff skall, då domen avkunnas eller gives, underrättas om de grunder på vilka det villkorliga straffet kan förordnas att verkställas.

8 §.

Har villkorligt straff förordnats att verkställas, skall i 8 kap. 9 § strafflagen nämnda tider räknas från den dag då laga kraft vunnen dom rörande verkställigheten har givits.

9 §.

Närmare stadganden om tillämpning och verkställighet av denna lag utfärdas genom förordning.

10 §.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1976. Genom densamma upphäves lagen den 20 juni 1918 angående villkorlig straffdom.

Straff som före lagens ikraftträdande har ådömts villkorligt kan förordnas att verkställas, om förutsättningarna för verkställighet föreligger enligt stadgandena såväl i 4 § av denna lag som i tidigare lag.

Vad i 2 § stadgas om fängelsestraff skall iakttagas även i fråga om tidigare ådömt tukthusstraff.

Helsingfors den 13 februari 1976.

Vid förfall för Republikens President, Statsminister
Martti Miettunen

Tf. justitieminister
Sakari T. Lehto

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.