700/1975

Given i Helsingfors den 5 september 1975.

Lag om faderskap.

I enlighet med riksdagens beslut stadgas:

1 kap.

Allmänna stadganden.

1 §.
Lagens tillämpningsområde.

Om konstaterande och fastställande av släktskapsförhållande samt upphävande av släktskapsförhållande mellan barn och dess fader gäller vad i denna lag stadgas.

2 §.
Konstaterande av faderskap på grund av äktenskap.

Då barn är fött under äktenskap, är äkta mannen barnets fader. Har äktenskapet upplösts före barnets födelse, är äkta mannen barnets fader, då barnet är fött vid sådan tid efter äktenskapets upplösning, att det kan ha blivit avlat under äktenskapet. Har modern före barnets födelse ingått nytt äktenskap, är den senare maken dock fader till barnet.

3 §.
Fastställande av faderskap utom äktenskap.

Då barn nr fött utom äktenskap och en man önskar erkänna faderskapet, gäller angående fastställandet av faderskapet vad i 3 kap. stadgas om erkännande av faderskap.

Domstol skall fastställa, att en man är fader till barn, om det utretts, att mannen haft samlag med modern vid den tid då barnet kunnat avlas och det med beaktande av moderns samt mannens utsagor och samtliga övriga omständigheter kan anses vara styrkt, att mannen avlat barnet. Om rättegång angående fastställande av faderskap gäller vad i 4 kap. stadgas.

4 §.
Upphävande av faderskap.

Domstol kan på grund av talan fastställa, att äkta mannen eller man, som erkänt faderskapet, icke är fader till barnet. Om rättegång angående upphävande av faderskap gäller vad i 5 kap. stadgas.

2 kap.

Faderskapsutredning.

5 §.
Syftet med faderskapsutredning.

Faderskapsutredning avser inhämtande av sådana upplysningar, på grund av vilka faderskapet kan fastställas, då barnet fötts utom äktenskap.

Faderskapsutredningen skall ske såsom i detta kapitel stadgas, om barnet icke fyllt femton år. Om faderskapsutredning efter det barnet fyllt femton år stadgas i 43 §.

6 §.
Utredare av faderskap.

Faderskapsutredning ombesörjes av barnatillsyningsman. Om barnatillsyningsmannen och hans uppgifter stadgas i lagen om förvaltningen av socialvården (34/50).

Faderskapsutredning ankommer på barnatillsyningsmannen i den kommun, där modern har sitt hemvist. Är modern död eller har hon icke hemvist i Finland, ankommer den på barnatillsyningsmannen i den kommun där barnet är bosatt att utreda faderskapet.

7 §.
Överläggning om faderskapsutredning.

Innan faderskapsutredning inledes, skall barnatillsyningsmannen bereda modern tillfälle att deltaga i överläggning om faderskapsutredningen. Vid överläggningen skall barnatillsyningsmannen förklara för modern vilka verkningar faderskapets fastställande har för barnets rättsliga och ekonomiska ställning. Dessutom skall for modern förklaras de åtgärder, vilka barnatillsyningsmannen skall vidtaga för inhämtande av upplysningar rörande faderskapet.

Då överläggningen avslutas, skall barnatillsyningsmannen fråga modern, huruvida hon önskar att barnatillsyningsmannen sköter faderskapsutredningen.

Överläggning om faderskapsutredningen skall inledas ofördröjligen efter det barnatillsyningsmannen erhållit kännedom om barnets födelse av modern, av den man som önskar erkänna sitt faderskap eller av befolkningsregisterföraren.

8 §.
Verkställande av faderskapsutredning.

Sedan överläggningen avslutats, skall barnatillsyningsmannen inleda faderskapsutredningen och slutföra den utan oskäligt dröjsmål. Har överläggning icke kunnat fås till stånd, skall barnatillsyningsmannen inleda utredningen omedelbart efter det han på ovan i 7 § 3 mom. avsett sätt har erhållit kännedom om barnets födelse.

Barnatillsyningsman får icke inleda eller fortsätta faderskapsutredning mot moderns vilja, om barnets moder skriftligen har meddelat barnatillsyningsmannen, att hon motsätter sig faderskapsutredningen, och modern har vårdnaden om eller sköter barnet.

Även om modern har motsatt sig faderskapsutredningen skall faderskapet likväl utredas, såframt den man som anser sig vara fader till barnet har erkänt faderskapet.

Faderskapsutredning får inledas redan före barnets födelse, om kvinna som är havande utom äktenskap anhåller därom. Utredningen kan dock slutföras och mannen beredas tillfälle att erkänna barnet först efter barnets födelse.

9 §.
Inhämtande av upplysningar för faderskapsutredning.

Vid faderskapsutredning skall barnatillsyningsman för fastställande av faderskap av barnets moder samt av andra personer, som kan lämna uppgifter om omständigheter rörande faderskapet inhämta nödiga upplysningar rörande detta.

10 §.
Moderns skyldighet att lämna uppgifter för faderskapsutrednningen.

Moder som önskar att barnatillsyningsmannen sköter faderskapsutredningen är skyldig att lämna barnatillsyningsmannen sanningsenliga uppgifter om alla de omständigheter som är nödvändiga rör faderskapsutredningen. Modem skall särskilt uppgiva med vilka män hon haft samlag vid den tid då barnet kunnat avlas.

11 §.
Anskaffande av medicinska utredningar.

Barnatillsyningsmannen skall anskaffa medicinskt sakkunnigutlåtande om den tidpunkt då barnet kan ha avlats, om icke dess anskaffande med hänsyn till andra utredningar kan anses onödigt.

Barnatillsyningsmannen skall vidtaga åtgärder för verkställande av blodundersökning i fråga om barnet, modern samt den man, som kan vara fader till barnet, såframt mannen anhåller om undersökning eller barnatillsyningsmannen eljest anser undersökningen befogad.

I samband med faderskapsutredning kan blodundersökning verkställas endast med parternas medgivande. Om verkställande av blodundersökning stadgas i lagen om vissa blodundersökningar och andra undersökningar rörande ärftliga egenskaper (702/75).

12 §.
Beredande av tillfälle för mannen att erkänna faderskapet.

Barnatillsyningsmannen skall bereda mannen tillfälle att erkänna faderskapet, om barnatillsyningsmannen finner mannens faderskap vara styrkt.

13 §.
Nedläggande av faderskapsutredning.

Socialnämnden kan på framställning av barnatillsyningsmannen besluta, att faderskapsutredning skall läggas ned, om det är uppenbart, att tillräckliga uppgifter för fastställande av faderskapet icke kan erhållas.

Barnatillsyningsmannen skall göra i 1 mom. avsedd framställning, när han kunnat konstatera, att det uppenbart är resultatlöst att fortsätta utredningen. Socialnämnden kan utan hinder av tidigare beslut bestämma, att faderskapsutredning skall fortsättas, om förhållandena har förändrats så, att tillräckliga uppgifter för fastställande av faderskapet uppenbarligen kan erhållas.

14 §.
Protokoll över faderskapsutredning.

Barnatillsyningsmannen skall föra protokoll över faderskapsutredningen. I protokollet skall antecknas alla de uppgifter som är av betydelse vid fastställandet av faderskap. I protokollet skall vid behov även antecknas uppgifter om sådana omständigheter, som är av betydelse i fråga om fastställandet av underhållsbidrag.

3 kap.

Erkännande av faderskap.

15 §.
Utsaga om erkännande.

Man som önskar erkänna sitt faderskap skall personligen hos barnatillsyningsmannen, mantalsskrivaren eller notarius publicus anmäla, att han är fader till barnet. Angående notarius publicus vid Finlands utrikesrepresentation är stadgat i lagen om utrikesrepresentationen (651/63). Man som vid ingående av äktenskap önskar erkänna att han är fader till sin trolovades barn kan även till vigselförrättaren avgiva utsaga om erkännande.

Före erkännandet skall den som mottager erkännandet för mannen klargöra dess innebörd samt dess rättsverkningar.

Faderskap kan icke erkännas före barnets födelse, ej heller efter dess död.

16 §.
Av barnet lämnat godkännande.

Är barnet myndigt, skall det självt godkänna erkännandet. Omyndigt barn skall godkänna erkännandet, om barnet enligt 12 kap. 1 § 2 mom. rättegångsbalken äger rätt att föra talan i mål angående sin person.

17 §.
Hörande av förmyndare och av barnets moder.

Då omyndig har erkänt faderskap, skall hans förmyndare beredas tillfälle att bli hörd med anledning av erkännandet. Förmyndares hörande är dock icke nödvändigt, om den omyndige enligt 12 kap. 1 § 2 mom. rättegångsbalken äger rätt att ensam föra talan i mål angående sin person.

Är barnet omyndigt, skall barnets moder samt för barnet förordnad förmyndare beredas tillfälle att bli hörd med anledning av erkännandet.

18 §.
Förfarandet vid hörande och godkännande.

Barnatillsyningsman, som i enlighet med 6 § 2 mom, skall verkställa utredandet av faderskap, skall sörja rör att förmyndaren och barnets moder beredes tillfälle att bli hörda med anledning av erkännandet. Om barnet självt skall godkänna erkännandet, skall barnatillsyningsmannen bereda barnet tillfälle att giva sitt godkännande.

Hörandet av förmyndaren och barnets moder kan verkställas och av barnet givet godkännande mottagas även av den som i enlighet med 15 § 1 mom. kan mottaga utsaga om erkännande.

Angående förfarandet vid hörande och vid mottagande av godkännande gäller i övrigt vad i 15 § är stadgat om erkännande.

19 §.
Formen för erkännande och för dess godkännande.

Över erkännande och över godkännande därav skall uppgöras handling, som skall dateras och vederbörligen undertecknas. Handlingen undertecknas av den man som erkänt faderskapet samt av den som mottagit erkännandet. Om barnet skall godkänna erkännandet, skall även barnet och den som mottagit godkännandet underteckna handlingen.

20 §.
Erkännandets bringande i kraft.

Då en man erkänt sitt faderskap, skall den barnatillsyningsman, på vilken faderskapsutredningen enligt 6 § 2 mom. ankommer, ofördröjligen sända handlingarna angående erkännandet och det protokoll som uppgjorts om faderskapsutredningen för godkännande till häradshövdingen eller rådstuvurättens ordförande inom barnatillsyningsmannens verksamhetsområde.

Domaren skall godkänna erkännandet,

1) om erkännandet skett på sätt som stadgas i 15―19 §§, och

2) om orsak icke föreligger att antaga, att den man som erkänt faderskapet icke är fader till barnet.

Faderskapet är fastställt genom erkännande, då mannen på ovan i 15 § 1 mom. stadgat sätt erkänt faderskapet och domaren godkänt erkännandet.

21 §.
Rättande av bristfälligheter.

Har erkännande icke skett på ovan i 15―19 §§ stadgat sätt eller är utredningarna angående faderskapet bristfälliga, skall domaren vid behov uppmana barnatillsyningsmannen att sköta om att felen eller bristfälligheterna rättas, att det över faderskapsutredningen uppgjorda protokollet kompletteras eller att tilläggsutredningar anskaffas.

4 kap.

Rättegång om fastställande av faderskap.

22 §.
Talerätt.

Barnet äger rätt att föra talan om fastställande av faderskap.

Mannen har rätt att föra talan om fastställande av faderskap, om domaren icke godkänt erkännandet av ovan i 20 § 2 mom. 2 punkten nämnd orsak. Talan skall väckas inom ett år från den dag, då mannen fick del av domarens utslag.

23 §.
Upphörande av talerätt på grund av dödsfall.

Rättegång om fastställande av faderskap kan icke anhängiggöras, ej heller anhängig rättegång fortsättas, om barnet avlidit.

24 §.
Förande av barnets talan.

Vid rättegång om fastställande av faderskap föres minderårigt barns talan av ovan i 6 § 2 mom. avsedd barnatillsyningsman. Barnets moder äger rätt att företräda barnet, även om hon ännu icke uppnått myndig ålder, såframt hon sköter barnet. Angående förande av talan gäller i övrigt vad i 12 kap. rättegångsbalken samt i 25 § denna lag stadgas.

Minderårig, som enligt 12 kap. 1 § 2 mom. rättegångsbalken äger rätt att själv föra talan i mål angående sin person, samt envar, som enligt 1 mom. äger rätt att företräda barnet, skall beredas tillfälle att bli hörda.

25 §.
Begränsningar av talan som tillkommer minderårigt barns företrädare.

Talan om fastställande av faderskap kan icke föras på barnets vägnar, om barnet motsätter sig rättegång, och barnet äger rätt att själv föra sin talan vid rättegång.

Talan om fastställande av faderskap kan icke föras på barns vägnar som är yngre än femton år mot moderns vilja, om modern, som har vårdnaden om eller sköter barnet, motsätter sig rättegången.

26 §.
Instämmande såsom svarande.

Barnatillsyningsmannen skall väcka talan om fastställande av faderskap mot den man vilken på grund av faderskapsutredningen med skäl kan antagas vara fader till barnet. Skall talan föras mot flera män, skall de instämmas såsom svarande i samma rättegång.

Önskar den man, som på ovan i 15 § stadgat sätt har anmält att han är fader till barnet, på grund av 22 § 2 mom. väcka talan om fastställande av faderskapet, skall talan väckas mot barnet och mot varje i 1 mom. avsedd man.

Domstol skall ålägga käranden att instämma alla de män såsom svarande, vilka på grund av omständigheter som framkommit vid rättegången med skäl kan antagas komma i fråga såsom fader till barnet.

Har man, vilken borde instämmas såsom svarande avlidit, skall hans rättsinnehavare instämmas såsom svarande i rättegången.

Stämning kan icke delgivas genom att den kungöres i officiella tidningen, om ej häradshövdingen eller ordföranden i rådstuvurätten på ansökan ger tillstånd därtill. Tillstånd kan givas, om det utredes, att mannen genom att hålla sig gömd uppenbarligen söker undvika rättegång om fastställande av faderskap, eller om bevisning om faderskapet har införskaffats i sådan omfattning, att inledande av rättegång mot mannen bör anses vara till barnets fördel.

27 §.
Delgivning av protokoll över faderskapsutredning.

Barnatillsyningsmannen skall, då han anhåller om stämning i ett ärende angående fastställande av faderskap, till domaren ingiva protokoll över faderskapsutredning.

Har någon annan än barnatillsyningsmannen anhållit om stämning, skall domaren ålägga barnatillsyningsmannen att före bestämd dag inlämna i 1 mom. nämnt protokoll till domstolens kansli. Samtidigt skall domaren meddela, när målet kommer att upptagas till behandling vid domstolen. Om faderskapsutredning ännu ej verkställts, skall barnatillsyningsmannen ofördröjligen draga försorg om att sådan utredning verkställes i enlighet med vad som stadgas i 2 kap. och i 43 §.

Då domaren utfärdar stämning i ett ärende angående fastställande av faderskap, skall han samtidigt anteckna på stämningen, att den man som instämts som svarande äger rätt att taga del av protokollet över faderskapsutredningen i domstolens kansli samt att på begäran rå avskrift därav.

28 §.
Laga domstol.

Talan om fastställande av faderskap föres vid den domstol till vars domkrets den kommun hör, vars barnatillsyningsman skött faderskapsutredningen. Talan kan även föras vid domstolen på den ort, där modern, barnet eller barnets förmyndare har sitt hemvist eller där samlaget ägt rum.

Domstolen kan överföra målet till behandling vid annan i 1 mom. nämnd domstol, om detta för utredandet av saken eller eljest av särskild orsak bör anses ändamålsenligt.

Är mål om fastställande av faderskap anhängigt vid ovan i 1 eller 2 mom. nämnd domstol, får frågan om faderskapet icke prövas vid annan domstol.

29 §.
Återkallande av talan och uteslutande av faderskap.

Föres talan om fastställande av faderskap mot flera män, kan käranden återkalla talan mot någon av dem, om denne icke motsätter sig återkallandet av talan och domstolen, efter att ha hört de övriga svarandena, samtycker härtill.

Föres talan om fastställande av faderskap mot flera män, kan domstolen innan frågan om faderskap slutligt avgöres förkasta talan för en eller flera svarandes vidkommande, om det med stöd av blodundersökning kan anses bevisat, att vederbörande svarande icke kan vara barnets fader.

I domstolens i 1 och 2 mom. avsedda beslut får ändring icke sökas.

30 §.
Anskaffning av bevis.

Domstolen skall självmant förordna om anskaffande av all den utredning som den finner erforderlig för sakens avgörande. Domstolen kan i detta syfte även ålägga barnatillsyningsmannen att komplettera protokollet över faderskapsutredningen.

Parter eller företrädare för dem får icke höras under sanningsförsäkran.

31 §.
Laga kraft hos dom angående faderskap.

Underrätts dom, genom vilket faderskap har fastställts, vinner till den del det gäller faderskapet laga kraft den dag då den för anmälan av vad stadgade tiden har utgått, såframt vad icke har anmälts mot utslaget i fråga om fastställandet av faderskapet.

Då käranden eller svaranden anmäler vad mot underrätts utslag, genom vilket faderskap har fastställts, skall den part som anmält vad tillfrågas om huruvida ändring i utslaget sökes även till den del det gäller faderskapet.

32 §.
Ersättande av rättegångskostnaderna.

I mål om fastställande av faderskap svarar parterna själva för de kostnader som åsamkas dem av rättegången.

Part kan dock åläggas att ersätta motpartens rättegångskostnader, om synnerligen vägande skäl härtill föreligger och ersättandet av kostnaderna kan anses skäligt med hänsyn till parternas ekonomiska förhållanden.

Vad i 2 mom. är stadgat om part skall på motsvarande sätt tillämpas i fråga om företrädare för part samt person, som vid rättegången varit parts rättegångsbiträde.

33 §.
Handläggning av ändringssökande.

Söker käranden eller svaranden ändring i dom angående faderskap, skall rättmedelsinstansen handlägga frågan om faderskap i hela dess omfattning beträffande samtliga parter.

Om det finns skäl att antaga, att man som icke är part kan komma i fråga såsom fader till barnet, skall honom beredas tillfälle att bli hörd i saken. Bör prövning av frågan om mannens faderskap med beaktande av 26 § 3 mom, anses motiverad, skall rättsmedelsinstansen återförvisa målet i dess helhet till underrätten och samtidigt förordna, att mannen skall instämmas såsom svarande.

Avvisas eller förkastas ändringsansökan eller ansökning om fullföljdstillstånd icke omedelbart eller återförvisas målet icke till underrätten eller förordnas icke om anställande av muntligt förhör i hovrätten, skall rättsmedelsinstansen av motparten samt alla de personer, som varit svarande i underrätten eller hovrätten och för vilkas del talan icke med domstolens samtycke återkallats eller med stöd av 29 § förkastats, avfordra bemötande i tjänsteväg. Rättsmedelsinstansen skall samtidigt meddela, att frågan om faderskapet prövas i domstolen i hela dess omfattning beträffande samtliga parter.

I 3 mom. avsett bemötande skall likväl icke avfordras svarande, om detta bör anses uppenbart obefogat. Rättsmedelsinstansen kan avstå från att avfordra bemötande eller från att bereda vederbörande tillfälle att bli hörd, om meddelande om saken icke kan delgivas vederbörande.

5 kap.

Upphävande av faderskap.

34 §.
Grunderna för upphävande av faderskap.

Domstol skall på grund av talan fastställa, att äkta mannen icke är fader till barn som avses i 2 §, om det utretts, att modern vid den tid då barnet kunnat avlas haft samlag med annan än sin man och det med beaktande av samtliga omständigheter bör anses vara styrkt, att barnet då har avlats, eller om det på grund av barnets ärftliga egenskaper eller annan särskild omständighet eljest kan anses styrkt, att mannen ej är barnets fader.

Är barnet avlat före äktenskapet eller medan makarna på grund av söndring levat åtskilda, skall domstolen fastställa, att äkta mannen icke är barnets fader, såvida det ej göres sannolikt, att makarna haft samlag med varandra under den tid då barnet kunnat avlas.

35 §.
Talerätt.

Talan om upphävande av faderskap kan väckas av äkta mannen, av modern eller av barnet.

Äkta mannen och modern skall anhängiggöra talan inom fem år från barnets födelse.

Har äkta mannen eller modern haft laga förfall eller anför någon av dem annat synnerligen vägande skäl till att talan icke väckts tidigare, kan vederbörande anhängiggöra talan även efter utgången av den i 2 mom. stadgade fristen.

Äkta mannen äger icke rätt att väcka talan, om han, sedan han fått veta, att annan haft samlag med modern under den tid då barnet kunnat avlas, efter barnets födelse skriftligen förklarat att barnet är hans.

36 §.
Äkta mannens rättsinnehavares talerätt.

Har äkta mannen avlidit utan att ha gått förlustig sin rätt att väcka talan, äger efterlevande makan samt envar som jämte barnet eller efter barnet är mannens närmaste arvinge rätt att väcka talan inom ett år från mannens död eller, om mannen skulle ha haft längre tid till sitt förfogande, inom denna tid. Om mannen icke varaktigt sammanbott med barnet, har makan eller arvinge likväl icke gått förlustig sin talan förrän ett år förflutit från den tidpunkt, då anspråk som grundar sig på att mannen är fader till barnet framställts mot dem.

37 §.
Upphörande av talerätt på grund av dödsfall.

Rättegång om upphävande av faderskap kan icke anhängiggöras, om barnet har avlidit, och icke heller då såväl äkta mannen som modern har avlidit.

38 §.
Parterna.

Talan skall väckas mot envar som jämte käranden enligt 35 § 1 mom. och 36 § äger rätt att väcka talan.

39 §.
Hörande av utomstående.

Om det på grund av omständigheter som framkommit vid rättegång om upphävande av faderskap föreligger skäl att antaga, att viss man, som icke är part, är fader till barnet, skall domstolen bereda honom tillfälle att bli hörd, om kallelse kan delgivas honom.

40 §.
Laga domstol.

Talan om upphävande av faderskap skall handläggas vid domstolen på den ort, där barnet har sitt hemvist. Saknar barnet hemvist i Finland, skall talan handläggas vid domstolen på den ort, där äkta mannen eller modern har hemvist.

41 §.
Rättegångsförfarandet.

Angående rättegång om upphävande av faderskap gäller i övrigt i tillämpliga delar vad i 26 § 5 mom. och 30 § är stadgat.

42 §.
Upphävande av erkänt faderskap.

Mannen och modern skall anhängiggöra talan om upphävande av erkänt faderskap inom fem år efter det faderskapet har fastställts genom erkännande.

Angående talan om upphävande av erkänt faderskap är i tillämpliga delar gällande vad i 34 § 1 mom., 35 § 1, 3 och 4 mom. och 36―41 §§ är stadgat.

6 kap.

Särskilda stadganden.

43 §.
Faderskapsutredning efter det barnet fyllt femton år.

Har en man i den ordning som stadgas i 15 § erkänt faderskap och barnet fyllt femton ar, skall barnatillsyningsmannen sköta faderskapsutredningen på sätt som i 6 § 2 mom., 8 § 1 mom. samt 9, 11, 13 och 14 §§ är stadgat.

Innan faderskapsutredningen inledes, skall barnatillsyningsmannen bereda barnet tillfälle att deltaga i överläggning angående faderskapsutredningen med iakttagande i tillämpliga delar av vad i 7 § är stadgat.

Faderskapsutredning verkställes icke, om barnet, som i enlighet med 16 § skall godkänna erkännandet, har meddelat att det motsätter sig fastställandet av faderskapet.

44 §.
Avgivande av osann utsaga vid faderskapsutredning.

Om modern vid faderskapsutredning uppsåtligen har avgivit osann utsaga till barnatillsyningsmannen eller i fall som avses i 10 § utan laga skäl förtigit något som henne veterligen hade tjänat till upplysning i saken och utsagan eller förtigandet har bidragit till att faderskapet har fastställts oriktigt, skall hon för avgivande av osann utsaga vid faderskapsutredning dömas till böter eller till fängelse i högst ett år.

45 §.
Begränsningar i ändringssökandet.

I domares utslag i ärende som angår godkännande av erkännande får ändring icke sökas.

46 §.
Domstolshandläggningens brådskande natur.

Mål om fastställande eller upphävande av faderskap skall i samtliga rättsinstanser handläggas i brådskande ordning.

Helsingfors den 5 september 1975.

Republikens President
Urho Kekkonen

Tf. justitieminister
Erkki Huurtamo

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.