87/1973

Given i Helsingfors den 2 februari 1975.

Lag om fri rättegång.

I enlighet med Riksdagens beslut stadgas:

1 §.

På de villkor som stadgas i denna lag beviljas fri rättegång åt finsk medborgare, som med hänsyn till sina inkomster och tillgångar samt sin underhållsskyldighet och övriga på sin ekonomiska ställning inverkande omständigheter icke, såsom delaktig i saken utan svårighet förmår bestrida samtliga kostnader för ärendets handläggning:

1) i tviste- och brottmål som handlägges vid allmän domstol, samt i sådant, till frivillig rättsvård hörande ärende, där sakens natur och förverkligandet av i saken delaktig persons rättsskydd det av särskilda skäl kräver,

2) i mål som handlägges vid krigsdomstol,

3) i mål som handlägges i vattendomstol och vattenöverdomstolen samt i jorddomstol,

4) i ärende som handlägges i länsrätt och högsta förvaltningsdomstolen och angår förordnande till arbetsinrättning eller vårdanstalt och

5) i ärende som angår klagan, återbrytande av laga kraft vunnen dom eller ock återställande av försutten fatalietid i ärenden som avses i 1―4 punkterna.

Utländsk medborgare och person utan medborgarskap har likadan rätt som finsk medborgare att erhålla fri rättegång.

Vad i denna lag sägs om domstol gäller i tillämpliga delar även domare, då denne behandlar i 1 mom. 1 punkten avsett ansökningsärende, samt länsrätt i de ärenden som nämns i 1 mom. 4 punkten.

2 §.

Fri rättegång beviljas icke, då det föreliggande ärendet är av ringa betydelse för vederbörande eller då yrkandet i saken grundar sig på överlåten rätt och överlåtelsen kan antagas ha ägt rum i syfte att komma i åtnjutande av fri rättegång.

3 §.

Fri rättegång kan på ansökan beviljas redan innan ärendet anhängiggjorts. Sedan ärendet blivit anhängigt, kan fri rättegång beviljas 1 varje skede av dess handläggning intill dess däri fattat avgörande vunnit laga kraft.

Fri rättegång kan, då förutsättningar därför föreligger, beviljas även retroaktivt att gälla åtgärder som redan vidtagits i ärendet.

4 §.

Fri rättegång beviljas av den domstol, där ärendet handlägges eller där det enligt gällande stadganden kan anhängiggöras. Har ärendets handläggning avslutats och har den för ändringssökande eller avgivande av svar stadgade tiden ej gått till ända, beviljas fri rättegång av den domstol som senast handlagt ärendet.

Är domstol icke samlad, skall dess ordförande eller, då ärendet hör under häradsrätt, även häradshövdingen vid behov temporärt bevilja fri rättegång intill dess domstolen begynner handlägga ärendet. Ordföranden eller häradshövdingen skall på tjänstens vägnar bringa den hos honom gjorda ansökningen om fri rättegång till domstolens avgörande. Fri rättegång, som temporärt beviljats under tid som är stadgad för ändringssökande eller avgivande av svar, är gällande intill dess rättsmedelsinstansen upptar ärendet till handläggning.

5 §.

Ansökan om fri rättegång kan göras skriftligen eller vid muntlig handläggning av ärendet även muntligen. I samband med ansökningen skall sökanden ingiva skriftlig försäkran om sina förmögenhetsförhållanden och sin underhållsskyldighet samt annan tillgänglig nödig utredning. Försäkran skall vara bestyrkt av den myndighet i sökandens hemortskommun, på vilken det ankommer att utfärda intyg över att i kommunen bosatta personer är medellösa eller mindre bemedlade. Bestyrkande fordras icke, om sökandens hemort ej utan svårighet kan utredas eller de i försäkran lämnade uppgifterna befinnes överensstämma med sanningen. Angående utredning som skall företes av utlänning bestämmes i förordning.

Sökes fri rättegång före ärendets handläggning, skall käranden eller annan, som gör ärende anhängigt, i samband med sin ansökan dessutom förete stämningsansökan eller annan handling, som utvisar ärendets art, samt motpart eventuellt erhållen stämning eller annan skrift, varav yrkandet framgår, i original eller avskrift.

6 §.

I beslut, varigenom fri rättegång beviljas, skall nämnas från vilken tidpunkt det är gällande. Beviljas fri rättegång retroaktivt, skall i beslutet dessutom nämnas vilka redan vidtagna åtgärder friheten gäller.

Finner domstol att den som beviljats fri rättegång skäligen förmår svara för en del av de kostnader som ärendets handläggning kräver, skall i beslutet även bestämmas, vilken del av de ur statsmedel utgående ifrågavarande utgifterna och huru mycket han högst kan nödgas ersätta till staten.

7 §.

Beviljande av fri rättegång befriar från skyldighet att erlägga

1) stämpelskatt, som i ärendet skall uppbäras, samt lösen, förrättningsarvode, avgift och kostnadsersättning för myndighets eller tjänstemans åtgärd och för expedition, som den som erhållit fri rättegång är skyldig att lösa eller som han behöver för ärendets handläggning eller för bevarande av sin rätt eller för verkställighet,

2) avgifter för kungörelse i officiella tidningen,

3) ersättning för kostnader, som åsamkats staten av bevisning i länsrätt, samt

4) arvode och ersättning åt biträde, som förordnats eller godkänts med stöd av denna lag.

8 §.

Förskottsbetalningar och andra ersättningar för inställelse inför domstol åt vittne, som åberopats av part som beviljats fri rättegång, skall erläggas av statens medel. Kostnader för annan bevisning på åtgärd av sådan part ersättes ur statens medel, om bevisningen varit erforderlig för sakens Utredning.

Har den som erhållit fri rättegång, i egenskap av part i tvistemål eller målsägande i brottmål ålagts att för sakens utredning per sonligen inställa sig inför domstolen, ersättes kostnaderna för hans inställelse av statens medel.

Vid bestämmande av förskottsbetalningar och andra ersättningar åt vittne och åt den, som erhållit fri rättegång, samt beträffande erläggande av dylik ersättning och andra bevisningskostnader ävensom beträffande sökande av ändring i avgörande om ersättningens belopp skall iakttagas vad om ersättning av statens medel åt vid domstol avhört vittne är stadgat.

9 §.

Den som erhållit fri rättegång befrias från skyldighet att erlägga stämpelskatt och lösen för överexekutors utslag angående verkställighet samt enligt lag i förskott utgående kostnader för verkställighet av dom eller beslut. Alla nödvändiga verkställighetskostnader bestrides av statens medel, om de icke kan indrivas hos motparten.

Vad ovan stadgats gäller icke förnyat utsökningsförfarande till den del ett tidigare utmätningsförsök förfallit till följd av gäldenärens medellöshet.

10 §.

Förmår den som erhållit fri rättegång icke utan biträde på vederbörligt sätt bevaka sin rätt och fördel vid ärendets anhängiggörande eller handläggning, skall den domstol som beviljat fri rättegång eller, om ärendets handläggning inletts, den domstol där ärendet handlägges, förordna biträde. Vid behov skall även domstolens ordförande eller vederbörande häradshövding temporärt förordna biträde intill dess ärendet kommer före vid domstolen. Har biträde temporärt förordnats under tid, som är stadgad för ändringssökande eller för avgivande av svar, är förordnandet gällande intill dess rättsmedelsinstansen upptar ärendet; till handläggning.

11 §.

Till biträde skall förordnas advokat eller annan för uppdraget skickad person, som enligt lag får vara ombud för annan. För i brottmål häktad samt för person som ej fyllt 18 år, för vilken straff yrkas för brott, på vilket frihetsstraff kan följa, skall till biträde likväl förordnas advokat eller av särskild orsak annan person, som avlagt juris kandidatexamen eller motvarande tidigare examen. Innan förordnande meddelas skall vederbörande höras på för ändamålet lämpligt sätt.

Har den som erhållit fri rättegång själv till sitt biträde föreslagit person, som uppfyller kompetenskraven, skall denne förordnas, såframt icke nämnvärd ökning av kostnaderna därav förorsakas eller särskilda skäl annat påkallar.

Utan eget samtycke kan till biträde förordnas endast advokat eller person som avlagt juris kandidatexamen eller motsvarande tidigare examen och som vid den domstol, som givit förordnandet, allmänt utför advokatuppdrag.

Då uppgiftens omfattning det förutsätter, kan flere personer förordnas till biträden.

12 §.

Biträde kan även uppträda som ombud för den som skall biträdas, såframt denne icke skall vara personligen närvarande vid ärendets handläggning.

13 §.

Biträde får, då godtagbara skäl föreligger, tillfälligt i sitt ställe sätta annan person, som uppfyller kompetenskraven för biträde.

14 §.

Förordnande av biträde kan av giltigt skäl återkallas.

15 §.

Jämlikt denna lag förordnat rättegångsbiträde, med undantag av allmänt rättsbiträde, äger rätt att av statens medel erhålla skäligt arvode för sitt arbete och för tidsspillan samt ersättning för nödiga kostnader. Då arvode bestämmes, skall såsom en på dess storlek inverkande omständighet i synnerhet beaktas det utförda arbetets kvalitet.

Har biträde tillfälligt fått sätta annan person i sitt ställe, kan arvode och ersättning för de uppdrag, som utförts av ställföreträdaren, förordnas att särskilt för sig utbetalas till honom.

Biträde får icke förbehålla sig arvode eller ersättning som avses i 1 och 2 mom., av den till vars biträde han förordnats eller godkänts. Annat avtal är ogiltigt.

16 §.

Biträde tillkommande arvode och ersättning bestämmer varje domstol för sin del då uppdraget vid domstolen upphör. Biträdet skall förete utredning om vidtagna åtgärder och erlagda kostnader, om icke detta anses onödigt. över utredningen skall motparten till den som erhållit fri rättegång höras, såframt detta kan ske utan svårighet. Fortgår uppdraget under en längre tid, kan arvodet och ersättningen förordnas att utgå halvårsvis eller av särskild orsak även för kortare tid. Förskott kan förordnas utgå till biträde för avsevärda kostnader, som åsamkats honom av uppdragets handhavande, då särskilt skäl därtill föreligger.

Åt den som retroaktivt erhållit fri rättegång förordnas på samma sätt ersättning för av honom betalda avgifter och kostnader, från vilka beviljandet av fri rättegång befriar honom eller för vilka det berättigar honom att utfå ersättning. Vid bestämmande av ersättningen skall likväl såsom avdrag beaktas de rättegångskostnader, för vilka ersättning i samma ärende tilldömts honom genom avgörande som vunnit laga kraft, till den del de avser ovan nämnda avgifter och kostnader.

Beträffande erläggande av arvode och ersättning skall iakttagas, vad om ersättning av statens medel åt vid domstol avhört vittne är stadgat.

17 §.

Fri rättegång och förordnande till rättegångsbiträde är gällande vid alla i 1 § nämnda myndigheter, där ärendet handlägges.

18 §.

Befinnes det, sedan fri rättegång blivit beviljad, att någon av förutsättningarna därför saknats eller icke längre föreligger, skall den domstol där ärendet är anhängigt, på allmänna åklagarens yrkande eller av eget initiativ förordna att sagda förmån skall upphöra.

19 §.

Domstol, som förordnat att fri rättegång skall upphöra, skall då ärendets handläggning avslutas ålägga den som erhållit fri rättegång att antingen helt eller delvis utgiva ersättning till staten för kostnader, som med stöd av denna lag i ärendet bestritts med statens medel, såframt detta icke är oskäligt.

På samma sätt kan den som erhållit fri rättegång åläggas att gottgöra staten för de ersättningar, som av statens medel förordnats att utgå till av honom åberopat vittne, då vittnets hörande varit uppenbart omotiverat.

20 §.

Har med stöd av 6 § 2 mom. förordnats, att den som erhållit fri rättegång skall ersätta staten för en del av de med statens medel bestridda kostnader som ärendets handläggning krävt, skall domstolen då ärendets handläggning avslutas fastställa beloppet av den ersättning som han skall erlägga till staten. Skulle ersättningsskyldighet enligt det vid beviljandet av fri rättegång fastställda beloppet med hänsyn till hans ekonomiska förhållanden bli oskälig, kan ersättningen i enlighet härmed nedsättas.

21 §.

Förloras saken av motparten till den som erhållit fri rättegång skall han åläggas att ersätta staten för de kostnader, som med stöd av denna lag förordnats att utgå av statens medel, enligt de grunder som är stadgade om ersättande av rättegångskostnader i förhållandet mellan parter. Från utdömande av ersättning kan avstås eller dess belopp nedsättas, om ersättningsskyldigheten med hänsyn till vederbörandes ekonomiska förhållanden skulle vara oskälig.

Har allmänt rättsbiträde uppträtt såsom rättegångsbiträde för den som erhållit fri rättegång, skall enligt grunderna i 1 mom. bestämd ersättning, såvitt denna angår uppskattat arvode för rättegångsbiträde och rättshjälpsbyråns utgifter, i ärende, förordnas att utgå till vederbörande kommun. I detta syfte skall det allmänna rättsbiträdet förete i 16 § 1 mom. avsedd utredning.

22 §.

Följer av stadgandena i denna lag att tjänsteman icke erhåller lösen, förrättningsarvode, avgift eller kostnadsersättning, som han eljest hade varit berättigad att uppbära, skall det uteblivna beloppet ersättas honom av statens medel.

23 §.

I beslut, vari före avgörandet av huvudsaken

1) avslagits anhållan om fri rättegång eller förordnande av biträde,

2) förordnats att den som beviljats fri rättegång skall ersätta staten för en del av de kostnader, som enligt denna lag utgår av statens medel,

3) förordnats att fri rättegång skall upphöra,

4) återkallats förordnande för biträde utan att annat biträde samtidigt förordnats, samt

5) förordnats om. arvode och ersättning åt biträde, får ändring särskilt sökas. Vid ändringssökande skall iakttagas vad om besvär över vederbörande domstols utslag är stadgat.

Anmäles missnöje omedelbart mot i 1 mom. avsett beslut, som avkunnats vid muntlig handläggning, skall handläggningen av huvudsaken uppskjutas, då skäl därtill anses föreligga, tills besvären blivit avgjorda och avgörandet vunnit laga kraft.

Rättsmedelsinstansen skall handlägga här avsett besvärsärende i brådskande ordning.

24 §.

Den som icke nöjes åt avgörande, som med stöd av denna lag fattats i samband med avgörande av huvudsaken, får söka ändring inom den tid och i den ordning som gäller i fråga om sökande av ändring i huvudsaken.

25 §.

Allmän åklagare har rätt att söka ändring i ovan nämnda avgöranden, som , fattats med stöd av denna lag, även då han icke uppträtt såsom åklagare eller eljest bevakat allmän fördel i ärendet.

26 §.

I beslut, medelst vilket fri rättegång i enlighet med ansökan beviljats utan ersättningsskyldighet eller rättegångsbiträde förordnats eller medelst vilket anhållan om temporärt beviljande av fri rättegång eller temporärt förordnande av biträde avslagits, får ändring icke sökas. I utslag, som avses i 23 § 1 mom. och i 24 § och som givits av domstol i andra instans, får ändring ej heller sökas.

27 §.

Expedition, som erfordras vid sökande av ändring i avgörande som fattats med stöd av denna lag, skall givas utan avgift även om ändringssökanden icke beviljats fri rättegång.

Förkastar eller avvisar rättsmedelsinstansen ändringsansökningen, skall den ålägga ändringssökanden att ersätta staten för de avgifter, från vilkas erläggande han med stöd av 1 mom. befriats.

28 §.

Närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

29 §.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1973, och genom densamma upphäves lagen den 6 maj 1955 om fri rättegång (212/55).

Helsingfors den 2 februari 1973.

Republikens President
Urho Kekkonen

Justitieminister
Matti Louekoski

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.