813/1972

Given i Helsingfors den 15 december 1972.

Förordning om bestridande av bevisningskostnader med statens medel.

På föredragning av justitieministern stadgas med stöd av 19 § lagen den 15 september 1972 om bestridande av bevisningskostnader med statens medel (666/72):

Ersättningsbeloppen.
1 §.

Av statens medel får till vittne, till målsägande och dennes lagliga ställföreträdare samt till deras ledsagare, vilka inställt sig vid domstol, bestämmas att utgå i ersättning för kostnader för resa och för uppehälle samt för ekonomisk förlust i denna förordning stadgade belopp.

2 §.

Vid bestämmandet av ersättning anses resa ha börjat, då ersättningsberättigad avrest från vistelseorten, och avslutats, då han har anlänt eller, efter det han blivit hörd, utan dröjsmål skulle ha kunnat anlända till sin vistelseort.

3 §.

Har ersättningsberättigad på tjänstens vägnar eller av annan orsak erhållit fri resa, får han icke ersättning för resekostnaderna. Om han erlagt endast en del av resekostnaderna, skall enbart denna del ersättas honom.

4 §.

I ersättning för resekostnader bestämmes att utgå ett belopp, som motsvarar kostnaderna för en plats i lägsta klass med nyttjande av den kortaste vägen och det billigaste resesättet. Är det nödvändigt att under tågresa använda sovvagnsplats eller avgiftsbelagd sittplats och under båtresa hyttplats, skall avgiften härför även ersättas.

Resekostnader, som föranletts av nyttjande av annan väg än den kortaste och annat resesätt än det billigaste, ersattes, om totalsumman av dessa samt av de ersättningar som skall utgå för kostnader för uppehälle och för ekonomisk förlust blir fördelaktigare för staten. Såsom ersättning för resekostnader kan härvid dock erläggas högst det belopp som skulle erläggas åt tjänsteman i statens tjänst för motsvarande tjänsteresa enligt andra reseklassen.

5 §.

I ersättning för kostnader för uppehälle utgår dagtraktamente räknat från resans början för varje dygn, som helt eller delvis åtgått för resan (resedygn), och logiersättning för varje befogad inkvartering under resan annorstädes än i transportmedlet.

6 §.

Dagtraktamentets belopp per resedygn är, om resan under detta varar

högst 6 timmar, 20 mark,

över 6 och högst 12 timmar, 30 mark och

över 12 och högst 24 timmar, 40 mark.

7 §.

I logiersättning erlägges det belopp, som den ersättningsberättigade på ett trovärdigt sätt påvisar att han betalat eller kommer att betala för inkvartering under resan. Maximibeloppet för logiersättning utgör likväl 50 mark per resedygn. Ingår i logikostnaderna måltider eller andra förmåner, utgår ersättningen minskad med ett belopp som motsvarar dessa förmåner.

8 §.

Såsom ekonomisk förlust ersattes förlust av förvärvs- eller annan inkomst, befogad betalning av lön till vikarie eller till hem- eller barnskötare eller annan materiell förlust, som förorsakats den ersättningsberättigade på grund av inställelsen vid domstol. Maximibeloppet för ersättning för ekonomisk förlust är likväl 80 mark per dygn.

Utbetalning av ersättningar vid domstol.
9 §.

Av domstol bestämd ersättning för bevisningskostnader erlägges på åtgärd av domstolen till ersättningstagaren med Postbankens brukscheck eller genom postgiro. Ersättningen kan betalas även i penningar, om domstolen anvisats medel för ersättningarnas erläggande.

10 §.

Till vid domstolen närvarande ersättningstagare skall betalning erläggas omedelbart efter det beslutet angående ersättning har avkunnats. Med mottagarens samtycke får ersättningen erläggas till honom även senare genom postgiro.

Till frånvarande ersättningstagare skall domstolen sända ersättningen genom postgiro, om mottagaren har uppgivit konto eller adress, till vilken betalningen kan sändas. I annat fall skall mottagaren i domstolens kansli anhålla om betalning av ersättningen.

Har rättsmedelsinstans höjt ersättningens belopp, iakttages angående betalningen stadgandena i 2 mom. Har ersättningsbeloppet sänkts, antecknas det överbetalade beloppet i saköresländgen. Den betalningsskyldige skall beredas tillfälle att i förskott erlägga det belopp, som enligt beslutet skall betalas, såsom angående verkställighet av staten tilldömda ersättningar är stadgat.

Förskott.
11 §.

Begäran om förskott för resekostnader och kostnader för uppehälle för resa till domstol kan framställas muntligen eller skriftligen.

12 §.

Beslut angående förskott utskrives på blankett enligt fastställt formulär. I beslutet skall nämnas den tjänsteman som fattat detsamma, nödiga uppgifter om den som begärt förskott, vederbörande domstol, varifrån och vart resan företages, tidpunkten för resan och den sannolika tiden som åtgår till den, resesättet, beloppet av det beviljade förskottet, skilt för resekostnadernas och kostnadernas för uppehälle del samt det sätt på vilket förskottet erlägges.

13 §.

Exemplar av beslutet skall tillställas den domstol, vid vilken förskottstagaren skall inställa sig, samt den som begärt förskott, medan ett exemplar behålles av den som beviljat förskottet.

14 §.

Förskott erlägges med Postbankens brukscheck, som utskrives på åtgärd av den tjänsteman, som fattat beslut om förskottet, eller genom postgiro.

15 §.

I samband med erläggandet av förskott skall förskottstagaren upplysas om skyldigheten att återbetala beloppet eller del därav till staten i det fall, att mottagaren icke fullgör den uppgift, för vilken förskottet beviljats. Åt honom skall även givas instruktioner för den händelse, att uppgiften på grund av laga förfall eller av annan orsak icke blir fullgjord eller att fullgörandet avbrytes.

Kompletterande stadganden.
16 §.

Kallelse till inställelse vid domstol utskrives på blankett enligt fastställt formulär. I kallelsen skall nämnas nödiga personuppgifter om den kallade, den domstol vid vilken den kallade skall inställa sig, när och var domstolens sammanträde hålles, påföljderna av frånvaro, det ärende i vilket förhöret sker, rätten att erhålla förskott för resekostnader och kostnader för uppehälle, hos vem och på vilket sätt begäran om förskott göres, den myndighet på vars begäran eller förordnande kallelsen sker, platsen och tiden för delgivandet av kallelsen samt delgivaren.

17 §.

Domstol och tjänsteman som beslutat om förskott skall i enlighet med föreskrifter som därom skilt utfärdas föra förteckningar över av dem utskrivna brukscheckar samt giro- och utbetalningskort. Förteckningarna sändes till länsstyrelsen minst två gånger i månaden.

18 §.

Förskott som domstol bestämt att skall återindrivas antecknas i saköreslängden. Den betalningsskyldige skall beredas tillfälle att i förskott erlägga det belopp som skall betalas i enlighet med vad om verkställigheten av staten tilldömda ersättningar är stadgat.

19 §.

Justitieministeriet fastställer formulär för de vid tillämpningen av denna förordning nödiga blanketterna och förteckningarna samt utfärdar vid behov närmare föreskrifter angående verkställigheten av förordningen.

20 §.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1973.

Helsingfors den 15 december 1972.

Republikens President
Urho Kekkonen

Justitieminister
Matti Louekoski

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.