67/1972

Given i Helsingfors den 28 januari 1972.

Lag angående införande av folkhälsolagen.

I enlighet med Riksdagens beslut, tillkommet på sätt 67 § riksdagsordningen föreskriver, stadgas:

1 §.

Folkhälsolagen av den 28 januari 1972 (66/72) träder, med nedan stadgade undantag, i kraft den 1 april 1972.

2 §.

Före ikraftträdandet av folkhälsolagen kan nödiga åtgärder för lagens verkställighet vidtagas.

Hälsovårdscentrals verksamhet begynner omedelbart vid folkhälsolagens ikraftträdande och, såvitt den i lagens 19 § avsedda verksamhetsplanen icke till dess blivit fastställd, utför hälsovårdscentralen till dess planen blir fastställd till folkhälsoarbetet hörande funktioner i samma omfattning som före ikraftträdandet av sagda lag.

Reglementen och instruktioner, vilka fastställts eller godkänts med stöd av stadganden som upphävts genom folkhälsolagen, skall, till den del de icke står i strid med stadgandena i sagda lag, iakttagas till dess nya föreskrifter i stadgad ordning utfärdats.

3 §.

I 14 § 1 mom. 2 punkten folkhälsolagen avsedd sjukvård är intill utgången av år 1979 avgiftsfri på sätt i 21 § av samma lag är stadgat. Under den tid som föregår nämnda tidpunkt kan av patient uppbäras avgift och ersättning i enlighet med vad genom förordning stadgas.

Efter det i 1 mom. nämnda lag trätt i kraft är sådan undersökning och vård av tänder, som avses i 14 § 1 mom. 4 punkten av sagda lag, för de invånare i kommun, vilka icke fyllt 17 år, avgiftsfri på sätt i 21 § av sagda lag är stadgat.

Genom förordning stadgas, från vilken tidpunkt och i vilken ordning sådan undersökning och vård av tänder är avgiftsfri även för andra invånare i kommun än de i 2 mom. nämnda, samt om den avgift och ersättning som därförinnan skall uppbäras.

4 §.

Har kommun eller kommunalförbund lokalt sjukhus, skall dettas verksamhet avslutas och dess jordområde samt byggnader jämte lösöre överföras att användas vid hälsovårdscentralens verksamhet räknat från den 1 april 1972, såvida icke statsrådet på framställning av medicinalstyrelsen och efter att ha hört vederbörande kommun eller kommunalförbund annat besluter.

Då särskilda skäl det förutsätter, kan stadgandena i 1 mom. tillämpas även på kretssjukhus, angående vilket då gäller vad i denna lag är stadgat om lokalt sjukhus.

5 §.

Utan hinder av vad i 41 § lagen den 29 oktober 1965 om kommunala allmänna sjukhus (561/65) är stadgat, skall till staten med anledning av att i 4 § denna lag avsett lokalt sjukhus upphör med sin verksamhet icke erläggas den del av värdet av sjukhusets egendom vid sagda tidpunkt, som motsvarar den proportionella andel som beloppet av de med statsmedel finansierade kostnaderna utgör av anskaffningskostnaderna.

Användes i 1 mom. åsyftad egendom icke längre för verksamhet som avses i folkhälsolagen, skall i fråga om den egendom, som helt eller delvis finansierats med statens medel, iakttagas vad i sistnämnda lags 44 § är stadgat.

6 §.

Överlåtes i samband med att i 4 § avsett lokalt sjukhus upphör med sin verksamhet sjukhusets egendom eller andel i denna till annan kommun eller kommunalförbund, iakttages i fråga om den egendom som överlåtes stadgandena i 5 §, och statsunderstöd, som avses i folkhälsolagen, erlägges icke för de av dess anskaffning föranledda anläggningskostnaderna. Vid fastställandet av överlåtelsepriset skall den proportionella andel av egendomens värde, som finansierats med statsmedel, tagas i beaktande.

Kan överenskommelse om överlåtelsepriset icke nås, rastställespriset av en kommission, till vilken den överlåtande och den emottagande parten vardera utser en medlem, varefter dessa medlemmar utser ordförande. Kan överenskommelse om ordföranden ej nås eller kan kommunerna icke enas om sin representant, utses denne av länsstyrelsen.

I kommissionens beslut får ändring sökas genom besvär hos länsstyrelsen inom trettio dagar efter delfåendet.

7 §.

Utan hinder av vad i 4 § är stadgat, kan statsrådet berättiga kommun eller kommunalförbund att i sin ägo behålla lokalt sjukhus under högst tio år, räknat från ikraftträdandet av folkhälsolagen, på villkor, att sjukhuset uthyres till kommunalförbund, i vilket vederbörande kommun är medlem och som upprätthåller hälsovårdscentral, eller i vilket kommuner, som hör till kommunalförbundet för det lokala sjukhuset, är medlemskommuner. Vid bestämmandet av hyran skall den proportionella andel av egendomens värde som finansierats med statsmedel tagas i beaktande. Under hyrestiden iakttages vad i 5 § 1 mom. är stadgat.

8 §.

Har byggande, utvidgning eller grundreparation av eller ock sådan grundanskaffning till lokalt sjukhus, som med stöd av lagen om kommunala allmänna sjukhus godkänts till intagning i den allmänna planen för erläggande av statsunderstöd, ej fullbordats vid den i denna lags 4 § avsedda tidpunkten för verksamhetens upphörande, erlägges statsunderstödet, av godtagbara orsaker föranledda tilläggskostnader medräknade, i enlighet med stadgandena i förstnämnda lag.

9 §.

Utöver vad i 4 § är stadgat användes för den i folkhälsolagen avsedda verksamheten byggnader, lokaliteter och lösöre, som före sagda lags ikraftträdande varit i motsvarande bruk, i 9 och 13 §§ lagen om kommunala rådgivningsbyråer för mödra- och barnavård (224/44) avsedd inredning och utrustning medräknade, om icke av verksamhetsplanen för folkhälsoarbetet annat föranledes.

Beträffande ovan i 1 mom. avsedd egendom gäller vad i 6 § är stadgat.

10 §.

Såsom hälsovårdscentrals lokaliteter får, utan att i 40 § folkhälsolagen avsett godkännande utverkas, användas lokaliteter, vilka före sagda lags ikraftträdande använts för motsvarande ändamål. För antalet vårdplatser i hälsovårdscentral skall dock medicinalstyrelsens fastställelse införskaffas.

11 §.

I samband med inrättandet av hälsovårdscentral indrages de läkar- och tandläkartjänster samt tjänster för utövare av sjukvårdsyrke ävensom övriga tjänster hos kommun eller kommunalförbund, vilkas innehavare är verksamma på folkhälsoarbetets område, och ordinarie tjänsteinnehavare och tillfällig tjänsteinnehavare, som står i tjänsteförhållande av varaktig natur, överföres från tjänst som indrages till motsvarande tjänst i kommunens hälsovårdscentral, likväl så, att kommunal hälsosyster och kommunal barnmorska överföres till hälsovårdartjänst, som inrättas. Likaledes Överföres sådan arbetstagare i arbetsavtalsförhållande av varaktig natur, som är verksam inom folkhälsoarbetet, till anställning i motsvarande arbetsavtalsförhållande i kommunens hälsovårdscentrals tjänst.

Vad i 1 mom. är stadgat iakttages även då överföring sker till anställning hos kommunalförbund.

Kommunal hälsosyster och kommunal barnmorska, som vid folkhälsolagens ikraftträdande är införd i register som medicinalstyrelsen för över utbildade hälsosystrar och utövare av sjukvårdsyrke, är under tio års tid kompetent för hälsovårdares uppgifter och även därefter berättigad att kvarstå i de hälsovårdaruppgifter som hon omhänderhar då tio år förflutit från nämnda lags ikraftträdande. Efter att ha genomgått särskild fortsättningskurs, varmed jämställes deltagande i kompletterande utbildning, avsedd i 41 § folkhälsolagen, eller efter att vid prov som av medicinalstyrelsen anordnats för ändamålet ha ådagalagt att hon är kompetent sjukvårdare, äger hälsosyster och barnmorska kompetens även för andra hälsovårdaruppgifter.

Kommunal hälsosyster och kommunal barnmorska, som vid folkhälsolagens ikraftträdande är i tjänst och som på sätt som förutsattes i lagen den 28 juni 1963 angående ändring av lagen om kommunala hälsosystrar (352/63) eller i den samma dag givna lagen angående ändring av lagen om kommunala barnmorskor (350/63), bibehållit sin rätt till löne- och naturaförmåner, semester och sjukledighet samt pension, som tillkom henne enligt tidigare gällande stadganden, är fortfarande berättigad till sagda förmåner, om hon inom sex månader från folkhälsolagens ikraftträdande bevisligen meddelar kommunens styrelse att hon så önskar.

Den som blivit överförd på sätt som avses i 1 eller 2 mom. har rätt att erhålla till tjänste- eller arbetsavtalsförhållandet anslutna förmåner så, att de icke är väsentligt ofördelaktigare än de motsvarande förmåner, vilka tillkom honom enligt det tidigare tjänste- eller arbetsavtalsförhållandet.

Genom förordning stadgas, enligt vilken för innehavare av statens tjänst eller befattning gällande avlöningsklass hälsovårdares avlöning skall utgå för att anses vara godtagbar såsom avlöning, som utgör grund för statsunderstöd.

Angående avlöningen för läkare och tandläkare vid hälsovårdscentral stadgas särskilt.

12 §.

Sådan enligt 11 § överförd tjänsteinnehavare, vars rätt till pension bestämts enligt samma stadganden som i fråga om personer i tjänsteförhållande till staten, tillkommer, medan han är i kommuns eller kommunalförbunds tjänst, rätt till pensionsskydd av kommunala pensionsanstalten i enlighet med de grunder, vilka angående hans pensionsskydd var gällande vid tidpunkten för folkhälsolagens ikraftträdande, om han inom ett år från sagda lags ikraftträdande skriftligen meddelar kommunens styrelse eller förbundsstyrelsen att han så önskar. Den som icke gjort sådan anmälan har rätt att för pension på grund av tjänsteförhållandet till kommunen eller kommunalförbundet utöver tiden i kommunens eller kommunalförbundets tjänst enligt samma grunder tillgodoräkna sig även den tid som vid folkhälsolagens ikraftträdande enligt för honom gällande stadganden skulle ha tillgodoräknats honom såsom till pension berättigande tjänstgöringstid för den pension han erhåller på grund av den indragna tjänsten. Med ovan avsedd tjänstgöring jämställes härvid sådan annan tjänstgöring, som finansministeriet enligt prövning godkänt såsom tjänstgöring som får tillgodoräknas för statspension.

Kommunala pensionsanstalten erhåller av statens medel ersättning för den del av pension, som erlagts till ovan i 1 mom. avsedd person, eller av familjepension efter honom, som motsvarar den proportion, i vilken den tjänstgöringstid, som enligt 1 mom. skall tillgodoräknas för pension, står till hela den tjänstgöringstid som berättigar till pension, likväl icke till den del, i fråga om vilken statsunderstöd enligt därom gällande stadganden icke utgått för utgifterna för den pensionsgrundande avlöningen. Ersättningen kan, om så överenskommes, uppskattas och erläggas på en gång.

Vad i 1 och 2 mom. är stadgat, tillämpas även på sådan stads- och kommunalläkare, för vars avlöning kommunen erhållit statsunderstöd.

Såframt tjänsteinnehavare eller arbetstagare, som överförts till kommuns eller kommunalförbunds tjänst, med stöd av 16 § 1 mom. lagen om pension för kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare (202/64) eller annat stadgande eller annan bestämmelse äger rätt till pension enligt kommunens eller kommunalförbundets pensionsstadga, bibehåller han denna rätt till pension även under tjänstgöringen hos den kommun eller det kommunalförbund, dit han blivit överförd. Sistnämnda kommun eller kommunalförbund har rätt att erhålla statsunderstöd i enlighet med vad som för ifrågavarande persons pensionskostnader borde ha erlagts i statsunderstöd till den kommun eller det kommunalförbund, från vars tjänst han blivit överförd.

13 §.

Till tjänsteinnehavare, som överförts till tjänstgöring hos kommun eller kommunalförbund, erlägges ej, medan han tjänstgör där eller är pensionerad därifrån, pension som möjligen tillkommer honom från hans tidigare tjänst på grund av att denna indragits, till den del hans avlöning i den nya tjänsten eller pensionen på grund av denna uppgår till minst samma belopp.

Tjänsteinnehavare, som utan giltig orsak vägrar att övergå till tjänstgöring hos kommun eller kommunalförbund, är icke berättigad till pension, som möjligen tillkommer honom från hans tidigare tjänst på grund av att denna indragits, ej heller till lön på indragningsstat.

14 §.

Har tjänsteinnehavare eller arbetstagare, som blivit överförd i enlighet med 11 §, icke erhållit vederbörlig semester under det år, vid vars utgång överföringen sker, har han rätt att i tjänstgöringen hos kommunen eller kommunalförbundet erhålla semester åtminstone enligt samma grunder som före överföringen.

Semesterlönen eller semesterersättningen utgår härvid till honom i enlighet med den avlöning som tillkommer honom i tjänst hos den kommun eller det kommunalförbund till vars tjänst han blivit överförd. Ifrågavarande kommun eller kommunalförbund har för de härav föranledda utgifterna rätt till ersättning av den kommun eller det kommunalförbund, från vars tjänst han blivit överförd, likväl endast till den del det statsunderstöd, som erlägges åt förstnämnda kommun eller kommunalförbund för utgifter föranledda av semesterlöner och semesterersättningar, icke täcker dem.

15 §.

Tjänsteinnehavare eller arbetstagare, som överförts till kommuns eller kommunalförbunds tjänst, skall även under de följande tjänstgöringsåren där givas minst lika lång semester som han skulle ha åtnjutit enligt de för kommunens tjänsteinnehavare eller arbetstagare gällande grunder, vilka var i kraft före överföringen. Av utgifterna för den semesterlön eller semesterersättning, som utgår det första kalenderåret efter överföringen, ersattes av den kommuns eller det kommunalförbunds medel, från vars tjänst vederbörande blivit överförd, en så stor del som motsvarar den tid, under vilken han av den till semester berättigande tjänstgöringstiden varit i sistnämnda kommuns eller kommunalförbunds tjänst, likväl icke till den del som avses i 14 § 2 mom.

16 §.

I fråga om de funktioner, för vilka kommun före folkhälsolagens ikraftträdande icke erhållit förskott på statsunderstödet, gives sådant under hälsovårdscentrals första verksamhetsår till ett belopp av en femtedel av det förskott, som beviljas enligt 38 § nämnda lag, och under det följande året till ett belopp av två femtedelar och så vidare årligen förhöjt med en femtedel till dess förskottet är sådant som avses i 38 §.

17 §.

Då hälsovårdscentral inleder sin verksamhet överföres till dess arkiv vederbörande kommunal- eller stadsläkares, rådgivningsbyråers för mödra- och barnavård samt lokala sjukhus patientkort och sjukberättelser ävensom motsvarande arkiv rörande befolkningens hälsotillstånd.

Helsingfors den 28 januari 1972.

Republikens President
Urho Kekkonen

Social- och hälsovårdsminister
Alli Lahtinen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.