512/1971

I Finland bosatt person är berättigad att försäkra sig själv samt de medlemmar av hans familj och övriga i hans arbete anställda personer, vilka enligt denna lag icke äro underkastade obligatorisk försäkring, och härigenom tillförsäkra sig och nämnda personer rätt till de förmåner, som enligt denna lag skola beviljas vid olycksfall i arbete. Sökes sådan försäkring, bör det belopp uppgivas, som skall anses utgöra den försäkrades årliga arbetsförtjänst.

Arbetsgivare är likaså berättigad att få enligt denna lag försäkrad person försäkrad även för annat än i denna lag avsett olycksfall.

För ovan i 2 mom. avsett olycksfall är arbetsgivare berättigad att även få försäkring, i fråga om vilken angående de skadestånd, som erläggas på grund av densamma, och angående förutsättningarna för utfående av skadestånd samt angående de till skadestånd berättigade stadgas genom förordning. Rätt till skadestånd på grund av sagda försäkring föreligger icke, såframt till följd av samma olycksfall med stöd av annan lag skall utgivas skadestånd, som bestämmes enligt denna lag.

Ovan i 1―3 mom. avsedda försäkringar skola anses såsom försäkringar, som åsyftas i denna lag. Därjämte gäller i fråga om de i 2 och 3 mom. avsedda försäkringarna i tillämpliga delar vad om försäkring, som avses i 8 §, är stadgat i denna lag. För skadestånd, som skall utgivas på grund av ovan i 3 mom. avsedd försäkring, äger försäkringsanstalt likväl icke i 61 § avsedd rätt till återvinning i fråga om trafikförsäkring, ej heller skall sagda skadestånd beaktas vid bestämmandet av ersättning med stöd av trafikförsäkringslagen med anledning av samma olycksfall.