468/1969

Given i Helsingfors den 14 juli 1969.

Lag om pension för företagare.

I enlighet med Riksdagens beslut stadgas:

1 §.

Företagare, som är bosatt i Finland, skall försäkras för ålderdom, invaliditet och dödsfall såsom i denna lag är stadgat.

Med företagare avses person, som utför förvärvsarbete utan att härvid stå i arbetsförhållande eller i tjänste- eller annat offentligträttsligt anställningsförhållande.

Denna lag gäller likväl icke

1) företagare, som icke fyllt 18 år, ej heller verksamhet, som sedan företagaren uppnått sagda ålder icke utan avbrott fortgått minst fyra månader;

2) företagare, vars månatliga arbetsinkomst av i denna lag avsett förvärvsarbete bör uppskattas till i medeltal mindre än i 1 § 1 mom. 2 punkten lagen om pension för arbetstagare förutsatt belopp; ej heller

3) förvärvsarbete, på grund av vilket företagaren äger rätt till pension enligt annan lag eller offentlig pensionsstadga.

Uppstår oklarhet om, huruvida denna lag skall tillämpas på viss person eller på viss verksamhet, avgöres saken av pensionsskyddscentralen på pensionsanstaltens eller vederbörandes ansökan.

2 §.

Företagare är skyldig att upptaga i 1 § 1 mom. avsedd försäkring för pensionsskydd enligt denna lag i pensionsanstalt, som bedriver verksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare, eller ock i sådant försäkringsbolag eller sådan i lagen om understödskassor avsedd pensionskassa, som bedriver verksamhet enbart enligt denna lag.

3 §.

Är företagares pensionsskydd och familjepensionsskyddet för hans anhöriga på annat sätt så ordnade, att de bör anses tillräckliga, må pensionsskyddscentralen på ansökan befria honom från den i 2 § stadgade försäkringsskyldigheten.

Företagare, sam erhållit i 1 mom. avsedd befrielse, må av pensionsskyddscentralen senare på ansökan godkännas att komma i åtnjutande av pensionsskydd. Härvid anses han ånyo ha begynt sin verksamhet såsom företagare från ingången av den kalendermånad, som närmast följer efter ansökningen.

Närmare bestämmelser angående tillämpningen av denna paragraf meddelas av social- och hälsovårdsministeriet.

4 §.

Pensionen bestämmes särskilt för varje period, under vilken företagares verksamhet fortgått minst fyra månader. Har han rätt att erhålla pension på grundval av två eller flera perioder, sammanräknas pensionerna för varje period.

5 §.

Förutsättningarna för erhållande av ålders-, invalid- och familjepension samt pensionens storlek bestämmes, såframt icke annat följer av denna lag, på sätt i lagen om pension för arbetstagare är stadgat, och härvid skall beträffande i denna lag avsedd arbetsinkomst och till pension berättigande tid i motsvarande mån tillämpas vad i förenämnda lag är stadgat om lön och om till pension berättigande tjänstgöringstid. På pension enligt denna lag tillämpas likväl icke stadgandena i 5 a och 7 b §§ lagen om pension för arbetstagare. Vid fastställande av familjepenaions storlek beaktas icke i 8 § 2 mom. avsedd ändring av beloppet av förmånslåtarens pension.

Företagare äger rätt till ålderspension oberoende av, huruvida han fortsätter sin i 1 § avsedda verksamhet.

Verksamhet under den tid företagare äger rätt att erhålla invalidpension beaktas icke vid tillämpningen av denna lag, ej heller verksamhet efter uppnådd pensionsålder.

6 §.

Såsom till pension berättigande räknas den tid företagares förvärvsverksamhet efter denna lags ikraftträdande fortgått, innan företagaren uppnådde pensionsåldern, varvid likväl i tillämpliga delar vad i 6 § 1 och 3―5 mom. lagen om pension för arbetstagare är stadgat skall tillämpas.

7 §.

För bestämmande av den pensionsgrundande arbetsinkomsten fastställes såsom företagares arbetsinkomst den lön som skäligen borde betalas, om en person med motsvarande yrkesskicklighet skulle avlönas att utföra hans i denna lag avsedda arbete, eller den ersättning, som annars kan anses i genomsnitt motsvara sagda arbete. Den årliga arbetsinkomsten fastställes dock icke till högre än 50000 mark.

Då försäkringen begynner, fastställer pensionsanstalten företagarens arbetsinkomst. Undergår de omständigheter, som inverkar på arbetsinkomsten, senare väsentlig förändring, justeras arbetsinkomsten på ansökan. Pensionsanstalten må även självmant justera arbetsinkomsten. Dock må arbetsinkomsten icke ändras retroaktivt.

Den pensionsgrundande arbetsinkomsten erhålles genom division av de fastställda och i enlighet med 9 § lagen om pension för arbetstagare justerade arbetsinkomsternas sammanlagda belopp med motsvarande tid.

Pensionsskyddscentralen må meddela pensionsanstalterna allmänna föreskrifter angående tillämpningen av denna paragraf.

8 §.

Företagare, som uppnått pensionsåldern, beviljas ålderspension från ingången av den månad, som närmast följer efter ansökningen om pension.

Beviljas ålderspension från annan tidpunkt än från ingången av månaden efter det pensionsåldern uppnåtts, ändras pensionens belopp beroende på begynnelsetidpunkten med iakttagande av försäkringsmatematiska principer på sätt social- och hälsovårdsministeriet bestämmer.

9 §.

Företagare är skyldig att erlägga försäkringspremie, vilken beräknas på grundvalen av den fastställda arbetsinkomsten med tillämpning av en premieprocent, som fastställts av social- och hälsovårdsministeriet. Ministeriet fastställer årligen premieprocenten till samma tal som det procenttal, som kan uppskattas i medeltal motsvara försäkringspremien i procent av lönerna för försäkring enligt minimivillkoren i lagen om pension för arbetstagare.

Företagare svarar för de i samma företag arbetande familjemedlemmarnas i 1 mom. avsedda försäkringspremie såsom för egen gäld. Bedrives i denna lag avsedd företagarverksamhet i form av sammanslutning eller samfund, svarar även sammanslutningen eller samfundet för sina delägares på sagda verksamhet grundade försäkringspremier såsom för egen gäld.

10 §.

Av försäkringspremien enligt denna lag överföres till en premiereserv den del, som icke erfordras för skäliga förvaltningskostnader. Likaså överföres till premiereserven avkastningen av motsvarande placeringar. Från reserven avdrages pensionsanstaltens andel i pensioner och andra förmåner enligt denna lag.

Pensionsanstalterna svarar för pensioner och andra förmåner enligt denna lag i förhållande till sina i 1 mom. avsedda premiereserver. Förslår icke premiereserven härtill, erlägger staten den resterande delen.

Vid tillämpningen av denna paragraf beaktas icke i 11 § 1 mom. avsett pensionsskydd. Till de i 1 mom. ovan åsyftade pensionerna hänföres likväl förhöjningar i enlighet med 9 § lagen om pension för arbetstagare av pensioner, utgående enligt 11 § 1 mom., till den del avkastningen av motsvarande placeringar icke förslår till förhöjningarna.

Social- och hälsovårdsministeriet fastställer grunderna för beräknandet av de i 1 mom. avsedda skäliga förvaltningskostnaderna samt den i 1 och 3 mom. avsedda avkastningen av placeringar. Ministeriet meddelar även närmare föreskrifter angående tillämpningen av denna paragraf.

11 §.

Företagare är berättigad att på villkor och mot premie, som fastställes av social- och hälsovårdsministeriet, för sig och sina anhöriga anordna pensionsskydd, som är bättre än det pensionsskydd som förutsättes i denna lag.

Sådan företagare, vars arbetsinkomst är mindre än vad i 1 § 3 mom. 2 punkten förutsättes, må, om han eljest uppfyller i denna lag stadgade förutsättningar, på villkor som fastställes av social- och hälsovårdsministeriet beviljas försäkring enligt denna lag. Försäkringen må dock icke beviljas retroaktivt.

12 §.

Har företagare försummat att upptaga försäkring enligt denna lag och avhjälper han icke på anmodan försummelsen inom av pensionsskyddscentralen utsatt skälig tid, upptager pensionsskyddscentralen försäkring på företagarens vägnar. Pensionsanstalten fastställer härvid arbetsinkomsten på grundval av anskaffad utredning eller, om sådan saknas, enligt uppskattning.

Pensionsskyddscentralen må bestämma, att försäkringspremien för tiden för försummelse att upptaga försäkring skall höjas, likväl högst till dubbelt belopp.

Har företagare försummat att erlägga försäkringspremie, äger pensionsanstalten rätt att för tiden för betalningsdröjsmålet på premien uppbära en årlig ränta om högst 10 procent.

Vid försummelse som avses i 1 eller 3 mom. må arbetsinkomst icke fastställas och försäkringspremie icke uppbäras retroaktivt för längre tid än för det löpande kalenderåret och de fem närmast föregående kalenderåren. Till den del skyldighet att upptaga försäkring eller att erlägga försäkringspremie försummats för tid, som föregår nämnda tid, är rätten till pension enligt denna lag förverkad. Detsamma skall gälla, om erläggande av försäkringspremie så fördröjts att premien enligt vad ovan sagts icke mera kunnat uppbäras.

Från pension må i enlighet med vad genom förordning närmare stadgas pensionstagarens utestående försäkringspremier avdragas.

13 §.

De fastställda arbetsinkomsterna samt det i 7 § 1 mom. stadgade markbeloppet justeras att motsvara förändringarna i den allmänna lönenivån i landet på sätt i 9 § lagen om pension för arbetstagare stadgas.

14 §.

I pensionsskyddscentralens i 1 § 4 mom. och 3 § samt i pensionsanstalts i 7 § 2 mom. avsedda beslut må ändring och undanröjande av beslutet sökas på sätt i lagen om pension för arbetstagare stadgas.

15 §.

Till den pensionsnämnd, som avses i 20 § lagen om pension för arbetstagare, förordnar social- och hälsovårdsministeriet på förslag av de mest representativa företagarorganisationerna för högst tre år i sänder åtminstone två ledamöter.

För handläggning av ärenden, på vilka denna lag äger tillämpning, finnes i försäkringsdomstolen såsom i lagen om denna domstol avsedda lekmannaledamöter åtminstone två företagarledamöter samt nödigt antal suppleanter för dem. Angående dessa gäller i tillämpliga delar vad i 21 b § lagen om pension för arbetstagare är stadgat om lekmannaledamöter och om förordnande av sådana.

16 §.

I pensionsskyddscentralen finnes en av företrädare för de mest representativa företagarorganisationerna i olika branscher samt av företrädare för pensionsskyddscentralen och pensionsanstalterna sammansatt delegation, som har till uppgift att hos pensionsskyddscentralen göra framställningar och avgiva utlåtanden i ärenden angående företagares pensionsskydd och dess utvecklande. Närmare stadganden om delegationen utfärdas genom förordning.

17 §.

Såframt ej annat följer av denna lag, skall ytterligare i tillämpliga delar gälla vad i 3 § 1, 3 och 4 mom., 4 § 6 mom., 8―10 §§, 11 § 1 mom., 12 § 1 mom. 5 punkten och 4 mom., 13 och 14 §§ samt 16―21 a §§ och 22 § lagen om pension för arbetstagare är stadgat.

Vid tillämpningen av stadgandena i 8 § 1 och 5 mom. lagen om pension för arbetstagare skall pension enligt denna lag likställas med pension enligt lagen om pension för arbetstagare och pensionsgrundande arbetsinkomst enligt denna lag beaktas vid valet av den i nämnda stadganden förutsatta högsta pensionsgrundande lönen.

Vid tillämpningen av stadgandena i 17 och 18 §§ lagen om pension för arbetstagare likställes företagare med i sagda lag avsedd arbetsgivare.

Skattemyndighet är skyldig att åt pensionsskyddscentralen och åt pensionsanstalt lämna de uppgifter, som är nödiga vid verkställigheten av denna lag. För dessa uppgifter är pensionsskyddscentralen och pensionsanstalten skyldiga att erlägga skäligt arvode, såframt fråga icke är om uppgift, som inverkar på avgörandet i ett föreliggande ärende.

18 §.

Närmare stadganden om verkställigheten och tillämpningen av denna lag utfärdas genom förordning.

19 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1970.

Denna lag gäller icke företagare, som före lagens ikraftträdande fyllt 65 år.

Rätt till invalidpension föreligger icke på grund av sådan invaliditet, som begynt före lagens ikraftträdande.

Försäkring skall upptagas inom ett år från lagens ikraftträdande, om försäkringsskyldighet inträtt under nämnda år. Uppstår rätt att erhålla pension under denna tid och sökes pensionen innan försäkring upptagits, bestämmer pensionsskyddscentralen på vilken pensionsanstalt det ankommer att avgöra ansökningen och handha övriga på pensionsanstalt ankommande uppgifter som hänför sig till pensionen. Pensionsanstalten innehåller härvid av pensionen vad i försäkringspremie hade bort erläggas.

Utan hinder av vad i 5 § 1 mom. är stadgat utgör beloppet av ålders- och invalidpension för företagare, som är född före den 1 januari 1927, om såsom till pension berättigande skall beaktas tiden från lagens ikraftträdande till dess företagaren fyller 65 år, 22 procent av den pensionsgrundande arbetsinkomsten upp till ett årligt inkomstbelopp om 20000 mark samt av den överstigande delen av arbetsinkomsten 1/12 procent för varje till pension berättigande full månad. På sagda gränsbelopp tillämpas stadgandena i 13 § denna lag. Skall såsom till pension berättigande icke beaktas hela tiden från lagens ikraftträdande till uppnåendet av 65 års ålder, utgör pensionens belopp en proportionellt lika stor del av ovan avsedda belopp som antalet till pension berättigande månader utgör av det i hela nämnda tid ingående antalet fulla månader. Vad i detta moment är stadgat gäller även den som beviljats i 11 § 2 mom. avsedd frivillig försäkring.

Helsingfors den 14 juli 1969.

Republikens President
Urho Kekkonen

Minister
J. E. Partanen

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.