641/1966

Given i Helsingfors den 16 december 1966.

Förordning angående ändring av förordningen om pension för arbetstagare.

På föredragning av socialministern ändras 8 §, 11 §, 12 § 1 mom., 13 § och 14 § förordningen den 23 februari 1962 om pension för arbetstagare (183/62), av dessa lagrum 12 § 1 mom. sådant det lyder i förordningen den 30 december 1965 (709/65), som följer:

8 §.

Rätten till framtida pension på grund av arbetsförhållande, vid vars upphörande arbetstagaren, eller anhörig till honom icke äro omedelbart berättigade att erhålla pension, tryggas genom ett mot denna förmån svarande fribrev.

På grund av fribrev, som motsvarar det i lagen om pension för arbetstagare avsedda minimipensionsskyddet, äger arbetstagare rätt att erhålla ålderspension, då han fyllt 65 år, och invalidpension enligt 4 § 3 och 4 mom. nämnda lag, dock icke medan han uppbär pension, som beviljats med tillämpning av 6 § 3 mom. lagen om pension för arbetstagare eller 7 § 1 mom. lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden. Inträder arbetstagare, som erhållit fribrev, på nytt i arbetsförhållande, som är underställt lagen om pension för arbetstagare eller lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden, och kommer han på grund därav, utan att ånyo erhålla fribrev, i åtnjutande av pension vid annan ålder eller på andra villkor eller erhåller han pension på grund av honom beviljad frivillig fortsatt försäkring, omvandlas fribrevet att motsvara dessa villkor.

Ägde arbetstagare vid sin död rätt till pension på grund av i 2 mom. avsett fribrev, är efter honom förmånstagare, som nämns i

4 a § lagen om pension för arbetstagare, berättigad att erhålla familjepension på grund av samma fribrev.

I fråga om de i 11 § lagen om pension för arbetstagare stadgade tilläggsförmånerna lände i tillämpliga delar till efterrättelse, vad i 1 och 2 mom. är stadgat.

Fribrevets villkor och de för dess beräknande erforderliga grunderna fastställas på framställning av pensionsskyddscentralen av socialministeriet gemensamt för alla pensionsanstalter.

11 §.

Pensionsansökan skall göras skriftligt på blankett, som fastställts av pensionsskyddscentralen.

Till ansökningen skall fogas av pensionsanstalten föreskriven utredning. Vid ansökan om invalidpension eller till barn för tiden efter det barnet fyllt 18 år utgående familjepension skall pensionsanstalten även tillställas läkarutlåtande om sökandens hälsotillstånd, utskrivet på blankett, som fastställts av pensionsskyddscentralen. Pensionsanstalten må dock godkänna även annat läkarutlåtande eller motsvarande utredning och jämväl, om sökanden vårdas på sjukhus eller sanatorium eller om annat särskilt skäl därtill föreligger, på egen bekostnad införskaffa läkarutlåtande. Förständigar pensionsanstalten sökande att för utredande av invaliditet låta undersöka sig hos av pensionsanstalten namngiven läkare eller på sjukhus, som pensionsanstalten anvisar, skall pensionsanstalten ersätta kostnaderna för undersökningen, till vilka även hänföras skäliga resekostnader och skäligt resedagtraktamente för enligt förständigandet till annan ort företagen resa.

12 §.

Pensionsansökan avgöres av den pensionsanstalt, där för arbetstagaren på grund av hans senaste, lagen om pension för arbetstagare underställda arbetsförhållande anordnats pensionsskydd, som uppfyller i sagda lag stadgade minimivillkor, eller, därest fråga är om begravningsbidrag eller om annan sådan förmån, som icke förutsättes i minimivillkoren, den pensionsanstalt, där för arbetstagaren senast anordnats pensionsskydd, som omfattar förmån av sagda slag. Ifall likväl till arbetstagaren vid hans död från annan pensionsanstalt utbetalades ålders- eller invalidpension enligt lagen om pension för arbetstagare, avgör denna pensionsanstalt ansökan om familjepension efter honom. I förordningen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden stadgas i vilket fall pensionsansökan avgöres av arbetspensionskassa. Pensionsanstalten avgör pensionsansökningen även till den del fråga är om i annan pensionsanstalt enligt lagen om pension för arbetstagare eller lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden anordnat pensionsskydd samt drager försorg om utbetalningen av hela pensionen och om övriga på pensionsanstalt ankommande uppgifter, som hänföra sig till pensionen. Angående gottgörelse för den del av pensionen, som skall bekostas av andra pensionsanstalter, stadgas i 16 §.


13 §.

Pension utbetalas månatligen. Understiger beloppet av pension eller del av pension, som utbetalas särskilt för sig, 50 mark i månaden, må den dock erläggas kvartalsvis.

14 §.

Understiger beloppet av ålders- eller familjepension eller sådan invalidpension, vars storlek icke bestämts med tillämpning av 6 § 3 mom. lagen om pension för arbetstagare, 20 mark i månaden, äger pensionsanstalten rätt att med pensionstagarens samtycke erlägga pensionen i ett för allt, varvid beloppet beräknas enligt av socialministeriet fastställda grunder. Den, som erhållit dylik betalning i ett för allt, är därefter icke i anledning av samma pensionsfall berättigad till pension på grund av de arbetsförhållanden, på grund av vilka pension, som motsvarar det utbetalade beloppet, skulle hava erlagts. Har för bestämd tid beviljad invalidpension utbetalats i ett för allt, må pensionstagaren likväl beviljas pension för den tid hans arbetsoförmåga fortfar efter den bestämda tidens utgång.


Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1967.

Helsingfors den 16 december 1966.

Republikens President
Urho Kekkonen.

Socialminister
Matti Koivunen.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.