503/1965

Finsk medborgare eller finskt bolag, andelslag, förening eller annan sammanslutning eller stiftelse (inmutningsberättigad) äger rätt att i enlighet med vad i denna lag stadgas på eget och annans område efterleta, inmuta och utnyttja fyndighet, som innehåller i 2 § avsedda gruvmineral.

Utländsk medborgare eller utländsk sammanslutning eller stiftelse må endast med särskilt, av statsrådet meddelat tillstånd och på de villkor statsrådet bestämmer förvärva eller utnyttja i denna lag avsedda rättigheter, som hänföra sig till fastighet. Samma vare lag ifråga om finsk sammanslutning och stiftelse, som i enlighet med vad därom är särskilt stadgat endast med särskilt tillstånd i sin ägo må förvärva fastighet i Finland.

Gruvmineral äro enligt denna lag:

Av gruvmineral må järn, aluminium, kvarts och fältspat efterletas, inmutas och utnyttjas endast om de förekomma i berggrunden.

Envar äger rätt att även på annans område utföra geologiska och geofysikaliska obobservationer och mätningar, som böra anses nödiga vid letning efter gruvmineral (letningsarbete).

Letningsarbete må dock icke utföras på markytan utan tillstånd av myndighet eller ägare eller innehavare av nyttjanderätt:

Den som i samband med letningsarbete ämnar skada eller fälla växande träd, bör därom i förväg underrätta jordägaren eller, om denne ej kan anträffas, länsmannen eller magistraten på den ort, där arbetet utföres. Till följd av letningsarbete uppkommen skada och olägenhet bör till fullo ersättas.

Den, som vill begagna sig av i denna lag avsedd rätt till fyndighet, bör söka antingen mutsedel för området eller samtidigt även utmålsläggning för fyndighetens utnyttjande.

Efter att hava erhållit mutsedel har sökanden (inmutaren) rätt (inmutningsrätt) att inom det i mutsedeln angivna området (inmutningsområdet.) utföra undersökning av gruvmineral enligt vad i 3 kap. stadgas och att utnyttja dem jämlikt 3 mom. i denna paragraf.

Ådagalägger inmutaren, att gruvmineral finnas inom inmutningsområdet så rikligt och i sådan form, att fyndigheten sannolikt kan utnyttjas, äger han rätt att i enlighet med vad i 4 kap. stadgas få område för gruvdrift (u t mål) fastställt och att sålunda förvärva i 5 kap. stadgad rätt att utnyttja de inom utmålet förefintliga gruvmineralen (gruvrätt).

Inmutningsområde må omfatta högst en kvadratkilometer. Det bör utgöra ett enhetligt område.

Gränserna för inmutningsområde räknas på djupet lodrätt.

Fyndighet må icke inmutas (inmutningshinder):

Utan hinder av vad ovan i 4―7 punkterna är stadgat, är inmutning tillåten, om vederbörande myndighet eller rättsinnehavare därtill giver sitt samtycke, samt inom tidigare utmål eller i närheten därav, om gruvdriftens återupptagande prövas viktigare än områdets utnyttjande för sitt ändamål.

Är i 1 mom. 6 punkten avsedd byggnad eller inrättning belägen inom giltigt inmutningsområde eller utmål, må inmutning likväl ske.

Inmutningsberättigad äger rätt att förbehålla sig företräde att inmuta eventuell fyndighet inom ett uppgivet område på högst 9 kvadratkilometer (förbehåll) genom att till länsmannen eller magistraten på den ort, där fyndigheten finnes, göra förbehållsanmälan. I anmälan böra förbehållarens namn, yrke och adress nämnas samt förbehållsområdets geografiska läge utredas. Områdets läge och gränser böra utmärkas på en till anmälan fogad karta så noggrant, att ovisshet om dem icke kan uppkomma. Länsmannen eller magistraten skall inom sju dagar från det anmälan inlämnats vidarebefordra densamma till handels- och industriministeriet.

Förbehåll får icke gälla område, som ligger närmare än en kilometer trån område, för vilket annan sökt inmutning, eller från annan tillhörigt inmutningsområde eller utmål eller tidigare enligt 1 mom. förbehållet område, med mindre två år förflutit från det att det föregående förbehållet upphört att gälla.

Befinnas förbehållsanmälan bristfällig, men framgå därav förbehållsområdets storlek och geografiska läge, skall förbehållaren beredas tillfälle att komplettera anmälan. Är denna därefter fortfarande till väsentliga delar bristfällig, skall den förkastas av handels- och industriministeriet. Likaså skall i strid med stadgandet i 2 mom. gjord förbehållsanmälan förkastas, till den del den gäller däri avsett område.

Förbehåll är i kraft, tills mutsedel sökes med stöd av genom förbehållet erhållen företrädesrätt, dock högst ett år från den dag då förbehållsanmälan gjorts till länsmannen eller magistraten.

I inmutningsansökan, som bör göras skriftligen hos handels- och industriministeriet, skall uppgivas:

Ansökan anses gjord, då den inkommit till handels- och industriministeriet.

Är inmutningsansökan bristfällig eller kräver ärendet eljest ytterligare utredning, må sökanden beredas tillfälle att komplettera ansökan och inom viss tid förete ytterligare utredning, vid äventyr att ansökan eljest såsom bristfällig och outredd må förkastas. Ärendet skall utan dröjsmål avgöras av handels- och industriministeriet.

Uppfyller inmutningsansökan i denna lag stadgade förutsättningar, skall sökanden av handels- och industriministeriet erhålla mutsedel för det i ansökan avsedda området eller för den del av området, för vilken inmutningshinder icke finnes.

Inmutning är i kraft från dagen för utfärdandet av mutsedeln.

Hava flere gjort förbehållsanmälan eller inmutningsansökan beträffande ett och samma område, äger den företräde, som först gjort anmälan eller ansökan. Hava anmälningar eller ansökningar inkommit samma dag, äger den sökande företräde, som först påträffat fyndigheten.

Inmutningsansökan må icke upptagas till avgörande, förrän med bättre företrädesrätt gjorda ansökningar, som helt eller delvis gälla samma område, blivit slutligt avgjorda.

Inmutare äger rätt att på villkor, som stadgas i detta kapitel, på inmutningsområde utföra undersökningsarbete för utrönande av fyndighets art och omfattning samt att efter behov även använda mark utanför området för vägar samt kraft-, vatten- och andra ledningar.

Undersökningsarbetet och användningen av områden skall inskränka sig till åtgärder, som äro erforderliga för uppnående av ändamålet med undersökningen, såsom torrläggning av mark, jordrymning, provbrytning, djupborrning, provanrikning och annat dylikt. Åtgärderna skola vidtagas på sådant sätt, att minsta möjliga skada eller olägenhet förorsakas.

Inom inmutningsområde brutna gruvmineral, med undantag av guld, som på statens mark utvaskats ur jordarter, och vid sådan vaskning såsom biprodukt tillvarataget annat gruvmineral, må inmutaren icke utan jordägarens samtycke tillgodogöra sig på annat sätt eller i större omfattning än nödvändigt är för undersökning av deras användbarhet och försäljningsmöjligheter genom analysering, provanrikning, provsmältning eller annat dylikt förfarande. På inmutningsområde må ej uppföras andra byggnader och anläggningar än vad utförandet av undersökningsarbetena kräver.

Inmutare äger rätt att Överföra sin inmutningsrätt på annan, som är inmutningsberättigad. Överföringen och mottagarens godkännande därav bör antecknas på mutsedeln. Överföringen skall anmälas på sätt i 54 § stadgas.

Inmutare är skyldig att på anmodan av myndighet eller inmutningsområdets ägare eller innehavare uppvisa mutsedeln.

För bestående eller tillfällig skada eller olägenhet av arbete på inmutningsområde eller utanför sådant eller av områdenas användning är inmutaren skyldig att erlägga full ersättning.

För inmutningsrätt skall inmutaren till varje till inmutningsområdet hörande jord- eller vattenområdes ägare erlägga inmutningsersättning för kalenderår eller del därav, till ett belopp per ytenhet, som bestämmes i förordning. Inmutaren bör inom ett år från det mutsedel utfärdats tillställa handels- och industriministeriet bevis över betalningen av den första inmutningsersättningen, vid äventyr, att inmutningen eljest må förklaras förverkad. För de följande åren bör inmutaren erlägga inmutningsersättning senast den 15 mars varje år vid äventyr, att handels- och industriministeriet eljest, på jordägarens anhållan och efter inmutarens hörande, kan förklara inmutningen förverkad. Inmutaren får ej på inmutningsområdet företaga i 12 § avsedda undersökningsarbeten, förrän inmutningsersättning för det ifrågavarande året erlagts.

Annan inmutare än staten, kommun eller församling åligger, om ägaren eller innehavaren av ett till inmutningsområdet hörande eller gränsande område det yrkar, innan undersökningsarbeten inledas, ställa säkerhet åt vederbörande för all den ersättning, vartill han enligt 1 mom. är förpliktad. Kunna parterna ej enas om säkerheten, skall den fastställas av överexekutor.

Har icke den, som drabbats av ovan i 1 mom. avsedd skada, inom tre år från den dag, då kungörelse om frånträdande eller förlust av inmutning offentliggjorts, framställt ersättningsanspråk till inmutaren, har han förverkat sin rätt till ersättning.

Inmutare skall för varje kalenderår eller del därav för inmutningsområdet till staten erlägga inmutningsavgift, vars storlek per ytenhet fastställes i förordning.

För staten beviljad inmutning erlägges icke inmutningsavgift. Överlåter staten sin inmutningsrätt till annan, skall inmutningsavgift erläggas från och med det kalenderår, varunder överlåtelsen ägde rum.

Inmutningsavgift erlägges senast den 15 mars följande år till handels- och industriministeriet, efter vilken dag, om betalningen försummats, inmutningsavgiften må indrivas i den ordning, som gäller för utmätning av offentliga tillgodohavanden. Har inmutningsavgift icke erlagts inom två månader från förenämnda dag, må inmutningsrätten förklaras förverkad.

Inmutare må frånträda inmutningsrätt till inmutningsområdet eller del därav genom skriftlig anmälan därom till handels- och industriministeriet. Gäller frånträdandet del av inmutningsområde, skall mutsedeln bifogas anmälan.

Inmutaren är pliktig att inom ett år från det inmutningsrätten frånträtts eller förverkats till handels- och industriministeriet inlämna detaljerad redogörelse för undersökningsarbetena på inmutningsområdet och resultaten av dem jämte behöriga kartbilagor. Ministeriet må på särskilda skäl på villkor, som bestämmas av detsamma, för viss tid bevilja lättnad i eller befrielse från skyldigheten rörande redogörelse.

Ovan i 1 mom. nämnda redogörelser för undersökningsarbete skola såsom offentliga handlingar uppbevaras i handels- och industriministeriet.

Inmutaren skall inom två år från den dag, då inmutningsrätten frånträtts eller förverkats, från inmutningsområdet bortföra byggnad, anordning och annan honom tillhörig egendom, vid äventyr att egendomen eljest utan ersättning tillfaller jordägaren.

Inmutaren skall, då inmutningsrätten frånträtts eller förverkats, ofördröjligen försätta inmutningsområdet i det skick den allmänna säkerheten kräver.

Ansökan om Utmålsläggning skall göras skriftligen hos handels- och industriministeriet (utmålsansökan). Göres icke ansökan samtidigt med inmutningsansökningen, bör den göras inom fem år från den dag, då mutsedel utfärdats, vid äventyr att inmutningsrätten eljest är förverkad. Befinner sig inmutningsområde eller del därav inom tidigare inmutningsområde eller utmål och har i mutsedeln utsatts kortare tid än fem år för inlämnande av utmålsansökan, bör ansökan inlämnas inom denna tid.

Har trots systematiska undersökningar under den i 1 mom. nämnda tiden tillräcklig klarhet icke vunnits om möjligheterna att utnyttja fyndigheten, må handels- och industriministeriet på ansökan, som gjorts innan den utsatta tiden utgått, bevilja förlängning med högst tre år. Har det varit nödvändigt att för någon tid inställa undersökningarna till följd av övermäktigt hinder eller tvist angående inmutningsrätten eller av andra särskilda skäl, må handels- och industriministeriet likaså bevilja förlängning av den utsatta tiden med högst så lång tid, som arbetet varit inställt.

Har utmålsansökan gjorts inom ovan i 1 och 2 mom. angiven tid, men slutligt utslag i saken icke meddelats före utgången av sagda tid, är inmutningen i kraft, till dess det tillämnade utmålet blivit lagt eller ansökningen blivit förkastad genom utslag, som vunnit laga kraft.

Utmål skall, såframt ej inmutningshinder annat föranleda, utgöra ett enhetligt område samt till storlek och form motsvara praktiska krav, och en del därav bör utgöra inmutningsområde. I utmål må medtagas sådana områden, som äro nödvändiga för fyndighetens utnyttjande såsom industri-, förråds-, avfalls- och bostadsområden ävensom områden för vägar, transportanläggningar, kraft- och vattenledningar samt avlopp, så ock områden i närheten av fyndigheten, där till fyllnadsjord vid gruvdriften lämplig jordart eller annat såsom tillsatsmaterial vid förädling av gruvprodukter erforderligt material finnes.

Utmål må icke fastställas större än fyndighetens art och storlek skäligen kan anses förutsätta. Gränserna för utmål räknas på djupet lodrätt.

Vid Utmålsläggning bör iakttagas, vad i 6 § om inmutningshinder är stadgat. Dock må utan hinder av stadgandena i 6 § 1 mom. 6 och 7 punkterna inmutningsområdet eller del därav anslutas till utmålet, därest hindret yppat sig först sedan mutsedel utfärdats.

Anslutes icke område, som erfordras för vägar, transportanläggningar, kraft- eller vattenledningar eller avlopp eller avfallsområde, till utmål, må sådant nödvändigt område ävensom transportled, vilken brutits på tillräckligt djup under markytan, med minsta möjliga olägenhet för utomstående anvisas utanför utmålet (hjälpområde).

Till utmålsansökan skall fogas:

Omfattar ansökan område, varom stadgas i lagen den 9 maj 1940 om vissa slag av samfälligheter och därmed jämförliga gemensamma förmåner (204/40), erfordras beträffande i gemensamt område delaktiga lägenheter och deras ägare dock endast sådan utredning som är nödig för delgivningen.

Göres inmutnings- och utmålsansökan samtidigt, gäller angående ansökan samt om dess behandling och rättsverkningar vad om inmutningsansökan och utmålsansökan är stadgat.

Alla kostnader för utmålsläggningen skola erläggas av sökanden. Dessa kostnader skola, om handels- och industriministeriet så förordnar, erläggas i förskott till ministeriet. Erläggas ej kostnaderna i enlighet med given föreskrift, må ansökan förkastas.

Är utmålsansökan bristfällig eller kräver saken eljest ytterligare utredning, må sökanden beredas tillfälle att komplettera ansökan eller förete tilläggsutredning inom viss tid, vid äventyr att ansökan eljest må förkastas.

Uppfyller utmålsansökan i denna lag stadgade förutsättningar, skall handels- och industriministeriet förordna om utmålsförrättning och, efter att hava inbegärt förslag av lantmäteristyrelsen, förordna lantmäteriingenjör till förrättningsingenjör.

Besvär över beslut, som gäller utfärdande av mutsedel, förordnande om utmålsförrättning eller förordnande av förrättningsingenjör utgöra icke hinder för förrättningen, om sökanden yrkar på dess verkställande. Förrättningen må dock icke avslutas, förrän besvären blivit slutligt avgjorda.

I utmålsförrättning böra två gode män medverka, vilka utses av förrättningsingenjören bland de för skiftesförrättningar valda gode männen i den eller de kommuner, där utmål lägges.

Förrättningsingenjören och gode männen handhava sitt uppdrag såsom förrättningsmän under tjänstemannaansvar. Angående jäv för dem, invändning om jäv och avgörande av jävsinvändning samt åtgärder med anledning därav skall vad i lagen om skifte är stadgat om skiftesförrättning äga motsvarande tillämpning, likväl så, att jäv för förrättningsingenjören anmäles till handels- och industriministeriet för förordnande av annan förrättningsingenjör och att beslut av förrättningsmännen, varigenom jävsinvändning förkastats, icke särskilt må överklagas.

Äro förrättningsmännen av olika åsikt, avgöres saken genom majoritetsbeslut. Äro alla av olika mening, blir förrättningsingenjörens åsikt beslut.

Har utmålsförrättning icke avslutats inom därför utsatt tid, skall förrättningsingenjören före utgången av sagda tid göra anmälan därom till handels- och industriministeriet med angivande av skälen till dröjsmålet. Handels- och industriministeriet må förlänga terminen för förrättningens slutförande eller, då skäl därtill föreligga, förordna ny förrättningsingenjör.

Förrättningsingenjören skall senast 14 dagar före förrättningens början kungöra förrättningen på sätt om offentlig kungörelse är stadgat, samt inom samma tid med posten tillställa sökanden och envar i utmålsansökan uppgiven eller eljest känd sakägare särskild kallelse.

Jordägare skall, för att kallelse skall kunna utsändas, på förrättningsingenjörens begäran uppgiva, vilka arrendetagare eller andra innehavare av begränsad sakrätt, som beröras av förrättningen.

Berör förrättning statens mark, skall förrättningsingenjören om förrättningen underrätta den myndighet, vars förvaltning marken är underställd, eller, om förrättningen eljest berör statens intresse, länsstyrelsen för förordnande av statsombud.

Måste förrättningen tillsvidare uppskjutas och kan ej, innan sammanträdet upplöses, dag för nästa sammanträde utsättas och givas sakägarna till känna, skall underrättelse därom delgivas på sätt i 1 mom. är stadgat eller såsom sakägarna därom överenskommit. Om att förrättningen på detta sätt fortsättes skall i 3 mom. nämnd myndighet särskilt underrättas.

Uteblir sökanden utan att anmäla förfall, förfaller utmålsförrättningen, och dess verkställande blir beroende av ny ansökan av sökanden inom i 21 § föreskriven tid. Uteblir annan sakägare, utgör detta ej hinder för förrättningen.

Utmål må icke göras större eller utsträckas över andra områden än handels- och industriministeriet i sitt beslut angående utmålsförrättningen föreskrivit. Såframt förhållandena det påkalla, må likväl smärre jämkningar av utmåls gränser med sakägarnas samtycke företagas.

Befinnes väsentlig utvidgning eller ändring av utmålet nödig, skall förrättningen avbrytas i väntan på handels- och industriministeriets avgörande i saken.

Vid förrättningen skola förrättningsmännen utlägga utmål och hjälpområden eller, om lagliga förutsättningar därför saknas, förkasta ansökan.

Meddelar sökanden, att han för gruvdrift i dagen och för andra i 22 § 1 mom. nämnda ändamål kommer att använda endast en del av utmålet, skall denna del särskilt avsättas till nyttjoområde.

Vid förrättningen skall föras protokoll över allt, som förefaller, samt upprättas karta och beskrivning med anteckningar om i 33 § avsedda områden, särskilt för varje lägenhet. Områdena skola även i terrängen utmärkas på ändamålsenligt sätt.

Är rågång nödig för förrättningen, skall sådan av förrättningsmännen verkställas utan särskilt förordnande, varvid stadgandena i lagen om skifte skola lända till efterrättelse.

För rätt att utnyttja utmåls nyttjoområde samt hjälpområde skall innehavaren av utmålet erlägga ersättning.

Uppstår till följd av att mark tages i anspråk såsom utmål eller hjälpområde, olägenhet i användningen av återstoden av fastigheten eller uppkommer eljest skada eller intrång på fastigheten, skall därför erläggas ersättning. Likaså skall, om till följd av utmålsläggning eller gruvdrift annan rätt går förlorad eller lider intrång, ersättning utgå jämväl därför.

Kunna sakägarna icke enas om ovan i 36 § avsedd ersättning, skall denna fastställas av förrättningsmännen.

Vid förrättningen skall i fråga om ersättning i tillämpliga delar iakttagas, vad i lagen om expropriation av fast egendom för allmänt behov är stadgat.

Vid förrättningens slutsammanträde åligger det förrättningsingenjören att meddela sakägarna och i protokollet anteckna förrättningsmännens beslut samt huru ändring må sökas i besluten.

Protokollet från förrättningen, kartan och uppkomna handlingar skola, efter slutsammanträdet, under en tid av 14 dagar på lämplig plats vara framlagda för allmänheten inom den kommun, inom vilken utmålet eller största delen därav befinner sig, varom, liksom om sättet att söka ändring i förrättningsmännens beslut, samtidigt som protokollet, kartan och handlingarna framläggas för allmänheten skall kungöras på sätt om offentlig kungörelse är stadgat.

Sedan protokollet och handlingarna varit framlagda för allmänheten under därför stadgad tid, skola de ofördröjligen av förrättningsingenjören översändas till handels- och industriministeriet. Då utmålsförrättningen till de delar, som icke gälla ersättningen, vunnit laga kraft, skall handels- och industriministeriet göra anteckning därom i gruvregistret och meddela anmälan för förrättningens införande i jordregistret eller tomtboken. Såsom bevis över gruvrätten och över dess införande i gruvregistret skall ministeriet till gruvrättsinnehavaren utfärda utmålssedel.

Önskas, sedan utmål lagts, utvidgning, minskning eller delning av utmål eller dess hjälpområde eller eljest ändring av dess gränser, bör ansökan därom göras hos handels- och industriministeriet, och gälle därvid i tillämpliga delar vad om utmålsläggning är stadgat.

Samma vare lag, om vid utmålsläggningen anvisats nyttjoområde och ett större område senare befinnes nödigt för gruvdriften eller för andra i 22 § 1 mom. nämnda ändamål eller om det visar sig nödvändigt att få tillgång till ett hjälpområde.

Då utmålssedel utfärdats, äger gruvrätts-innehavaren rätt att bearbeta och tillgodogöra sig alla gruvmineral inom utmålet (gruvdrift). Rätten inbegriper även avfall, som blivit kvar från tidigare gruvbrytning inom utmålet.

Förutom gruvmineral må gruvrättsinnehavaren tillgodogöra sig jämväl övriga ämnen från utmålets berg- och jordgrund, i den mån det är erforderligt för gruvdriftens eller det därtill anslutna förädlingsarbetets ändamålsenliga bedrivande eller sådana ämnen erhållas såsom biprodukter och avfall vid brytningen eller förädlingen av gruvmineralen. Yppar sig olika åsikt därom, vad som bör anses såsom biprodukt och avfall, avgöres frågan av handels- och industriministeriet, sedan gruvnämnden blivit hörd.

Sker brytning på hjälpområde i enlighet med syftet med hjälpområdet äger gruvrättsinnehavaren icke rätt att tillgodogöra sig de därvid erhållna ämnena.

Gruvrättsinnehavaren har nyttjanderätt till nyttjoområdet eller, om sådant icke lagts, till hela utmålet, dock icke för annat ändamål än för gruvdrift och förädling av gruvmineral eller för sådan verksamhet, som bör anses främja gruvdriften. Inom utmålet utanför nyttjoområde har gruvrättsinnehavaren, utöver vad i 40 § är stadgat, rättigheter, motsvarande de inmutare tillkommande rättigheter, som avses i 12 § 1 och 2 mom.

Jordägare, som ärnar bygga utanför nyttjoområdet inom utmålet, skall därtill erhålla gruvrättsinnehavarens samtycke.

Angående överföring av gruvrätt skall vad i 13 § är stadgat om inmutningsrätt äga motsvarande tillämpning. Om överföring av gruvrätt skall anteckning göras på utmålssedelns originalexemplar.

På yrkande av ägare eller innehavare av jord skall gruvrättsinnehavare uppsätta och underhålla behörigt stängsel kring nyttjoområdet eller kring hjälpområde, som nyttjas endast av gruvrättsinnehavaren.

För gruvrätten skall dess innehavare, om han icke själv äger utmålsområdet och därtill hörande hjälpområde, från ingången av kalenderåret efter det, då utmålssedeln utfärdades, till jordägaren erlägga årlig utmålsavgift, vars storlek per ytenhet bestämmes i förordning. Utmålsavgift skall för varje kalenderår betalas senast den 15 mars följande år.

Gruvrättsinnehavare skall i ersättning för do gruvmineral han tillgodogjort sig, såframt ej annat är avtalat, för varje kalenderår till jordägaren för inom utmålet brutna och till markytan uppfordrade gruvmineral erlägga en skälig brytningsavgift, vid vars fastställande gruvmineralens värde, användningsmöjligheter, marknadsföring och övriga på gruvmineralens ekonomiska värde inverkande grunder böra beaktas. Brytningsavgiften fastställes av handels- och industriministeriet efter det ministeriet hört gruvnämnden.

Äro jordägarna flere, skall dem tillkommande andel i brytningsavgiften delas mellen dem i förhållande till envars andel i utmålets område.

Vållar gruvdrift skada eller olägenhet, som vid utmålsläggningen icke beaktats, må därför sökas ersättning genom särskild talan i underrätten på orten. Talan skall anhängiggöras inom tre år från det skada eller olägenhet kunde konstateras, vid äventyr att rätten till ersättning eljest är förverkad.

Gruvrättsinnehavare bör sörja för, att den framtida användningen av gruvan och brytningsarbetet icke äventyras eller försvåras och att uppenbart slöseri icke förekommer vid tillgodogörandet av gruvmineral.

Frånträder gruvrättsinnehavare sin rätt, skall han därom göra skriftlig anmälan hos handels- och industriministeriet. Gruvrätten anses förfallen från och med den dag, då anmälan inkom till ministeriet.

Gruvrättsinnehavare skall årligen före den 1 maj till handels- och industriministeriet meddela, huruvida gruvdrift bedrivits inom utmålet under det föregående kalenderåret.

Anmälningen skall, om gruvdrift bedrivits inom utmålet, åtföljas av utredning om driftens omfattning och art och om dess resultat samt av kartor, vilka utvisa huru gruvdriften och undersökningarna framskridit. Handels- och industriministeriet må på synnerliga skäl på villkor som det bestämmer medgiva lättnad i eller befrielse från skyldighet att insända kartor.

Har gruvrättsinnehavare ej inom tio år från utmålsläggningen begynt bedriva gruvdrift eller annan sådan av fyndighetens art förutsatt drift, som visar, att han allvarligen strävar till egentlig gruvdrift inom utmålet, skall handels- och industriministeriet, efter att hava hört gruvrättsinnehavaren, förordna om att gruvdrift skall inledas inom två år, vid äventyr att gruvrätten eljest må förklaras förverkad. Då allmänt intresse det kräver och på grund av behov av gruvmineralreserver eller på andra synnerliga skäl må dock på begäran tiden för driftens inledande förlängas med högst fem år i sänder.

Samma vare lag, om drift, som avses i 1 mom., inletts inom stadgad tid, men därefter inställts för längre tid än fem år.

Frånträder gruvrättsinnehavare sin rätt eller förklaras den förverkad, återgår utmål och hjälpområde utan ersättning till jordägaren. Gruvans produkter och ovan jord befintliga byggnader och anläggningar må gruvrättsinnehavaren dock under en tid av två år därefter kvarhålla på platsen. Bortföras de icke inom denna tid, tillfalla de utan ersättning jordägaren.

I gruvan befintliga, för dess säkerhet och bestånd byggda anordningar samt stegar och trappor ävensom inom utmålet uppförda lavar av betong och andra sådana fasta anordningar, som ändamålsenligt kunna användas endast vid gruvdrift, skola kvarlämnas, om icke handels- och industriministeriet ger tillstånd till deras bortförande. De tillfalla utan ersättning den, som sedermera förvärvar rätt att nyttja gruvan.

Efter gruvdriftens upphörande bör gruvrättsinnehavaren hålla gruvan i sådant skick, att i 49 § nämnd gruvkarta kan upprättas, ända tills kartan inlämnats till handels- och industriministeriet.

Gruvrättsinnehavaren skall, sedan han frånträtt utmålet eller förverkat gruvrätten, ofördröjligen försätta området i det skick, som den allmänna säkerheten kräver.

Över inmutningar och utmål föres gruvregister av handels- och industriministeriet.

Envar äger rätt att mot stadgad avgift utfå utdrag ur registret.

I gruvregistret skall anteckning göras om:

Har inmutnings- eller gruvrätt överförts på annan eller genom arv eller annat därmed jämförligt fång övergått till annan, eller pantsatts, skall den, till vilken rätten övergått, inom 60 dagar göra anmälan därom till handels- och industriministeriet för anteckning i gruvregistret. Anmälan om övergången må göras även av den, som överfört rättigheten.

Anmälan om övergång skall göras skriftligen, och därtill skola fogas mut- eller utmålssedeln jämte anteckningar om övergången i original eller officiellt styrkt avskrift samt godtagbar utredning om att den, till vilken gruvrätten övergår, är inmutningsberättigad.

Är anmälan om rättighetens övergång bristfällig och har den icke kompletterats inom tid, som förelagts av ministeriet, skall registeranmälan avslås.

Övergången träder i kraft den dag då anmälan, som lett till registrering, inkom till handels- och industriministeriet. Gentemot tredje man i god tro gäller övergång likväl först från den dag, då den antecknas i gruvresistret.

Handels- och industriministeriet bör ofördröjligen på sätt om offentlig kungörelse är stadgat i vederbörande kommun kungöra i gruvregistret införd anteckning, som berör

Till kungörelsen skall fogas besvärsundervisning ifråga om det beslut av handels- och industriministeriet, som ligger till grund för anteckningen.

Dagen för kungörelsens offentliggörande bör antecknas i gruvregistret.

Säkerheten vid arbete, som i gruva, dagbrott eller på plats för grävningsarbete, utföres för blottläggande eller tillvaratagande av gruvmineral, så ock vid arbete för uppfordring till markytan av vid sådant arbete erhållna produkter skall ordnas med iakttagande av stadgandena i denna lag och arbetsskyddslagen.

Idkare av gruvdrift bör vid tillämpningen av de i 56 § nämnda arbetsskyddsstadgandena särskilt tillse, att maskiner, inventarier, sanitära och andra anordningar och ibrukvarande gångar och gruvrum kontinuerligt hållas i behörigt skick och att bestämmelserna angående deras konstruktion, kvalitet och användning samt angående sprängämnen ävensom övriga föreskrifter för tryggande av liv och egendom iakttagas så, att arbetarnas och övriga personers trygghet eller egendom icke äventyras.

Kvinna må ej i gruva hållas i sådant arbete, som utföres under markytan.

Ovan i 1 mom. stadgat förbud gäller ej kvinna, som är arbetsledare i gruva utan att utföra kroppsarbete eller som arbetar där för studier eller yrkesutbildning, ej heller kvinna, som handhar sanitär eller social syssla i gruva eller som tillfälligt uppehåller sig där för utförande av annat än kroppsarbete.

På handels- och industriministeriet ankommer att övervaka, att denna lag och med stöd därav utfärdade stadganden och föreskrifter iakttagas och att i sådant syfte föranstalta inspektioner.

För förberedande behandling av gruvfrågor av principiell natur och betydande räckvidd samt av andra i denna lag nämnda ärenden biträdes ministeriet av en gruvnämnd. Angående nämndens sammansättning och verksamhet stadgas genom förordning.

Av handels- och industriministeriet förordnad inspektör må på basen av inspektion bestämma, att i gruva böra bygas anordningar eller utföras arbeten i syfte, varom stadgas i 47 §, 51 § 4 mom. eller 56―58 §§, och för deras utförande förelägga viss tid. Likaså må han förbjuda sådant arbete eller användning av sådan anordning, som befinnes medföra risk för liv eller egendom.

Termin och förbud, som avses 1 mom., böra av den som utför inspektion antecknas i inpektionsprotokoll, som jämte besvärsundervisning ofördröjligen skall tillställas vederbörande. Förbud skall trots besvär omedelbart lända till efterrättelse, såframt ej handels- och industriministeriet annorlunda förordnar.

Handels- och industriministeriet må även i annat än i 60 § avsett fall utsätta viss tid, inom vilken någon i denna lag angiven förpliktelse gruvrättsinnehavare, men försummar denne dess uppfyllande inom tid, som utsatts antingen på åtgärd av ministeriet eller jämlikt 60 § genom gruvinspektörs beslut, som vunnit laga kraft, må ministeriet förordna om stängning av gruvan eller del därav, tills föreskriften åtlytts.

Av handels- och industriministeriet meddelad föreskrift bör oaktat besvär omedelbart iakttagas.

Överskrider gruvrättsinnehavare sin i 40 eller 41 § angivna rätt, straffes han jämlikt strafflagen såsom den, som i besittning av annans mark överskridit sin rätt.

Med böter straffes, därest icke strängare straff är annorstädes stadgat:

Är i 62 § avsedd överträdelse begången under förmildrande omständigheter, må handels- och industriministeriet enligt prövning låta åtgärd för den skyldiges befordrande till åtal förfalla, allmänna åklagaren lämna åtalet därhän och rätten avstå från att för sådan överträdelse döma till straff.

Har endast enskild rätt blivit kränkt genom ovan nämnd överträdelse, må allmänna åklagaren icke väcka åtal, såframt icke målsäganden anmält den för väckande av åtal.

Försummar innehavare av inmutnings- eller gruvrätt att inom utsatt tid erlägga jordägaren med stöd av 15, 36, 37, 44 och 45 §§ tillkommande ersättningar eller avgifter, må handels- och industriministeriet på jordägarens anmälan efter att hava hört innehavaren av inmutnings- eller gruvrätten förklara inmutnings- eller gruvrätten förverkad.

Förvärvar utländsk medborgare eller utländsk sammanslutning eller stiftelse eller i 1 § 2 mom. avsedd finsk sammanslutning eller stiftelse i strid med i sagda moment stadgat förbud eller med kringgående av detta förbud, genom anlitande av annan såsom mellanhand, i denna lag avsedd rätt, som hänför sig till fastighet, eller begagnar sig av sådan rätt, skall rätten på yrkande av allmän åklagare döma inmutningen, gruvan eller rättigheten förverkad, och skall därav erhållen nytta enligt rättens prövning förklaras till staten förbruten.

Har i 1 mom. nämnt yrkande framställts eller stämning, som avser sådant, uttagits, skall överexekutor på ansökan av allmän åklagare förbjuda arbete på inmutningsområdet eller inom utmålet, till dess domstol annorlunda förordnar eller saken blivit avgjord genom laga kraft vunnen dom.

Har gruvrätt enligt denna paragraf dömts förbruten, lände i tillämpliga delar till efterrättelse, vad i 51 § är stadgat.

Den, som är missnöjd med beslut, vilket vid utmålsförrättning meddelats angående ersättning, äger rätt att däri söka ändring i ägodelningsrätten. Besvärsskriften skall i två exemplar senast den fyrtiofemte dagen från den dag, då i 38 § 2 mom. avsedd kungörelse offentliggjorts, före tjänstetidens slut inlämnas eller på besvärandens ansvar per post eller genom bud tillsändas vederbörande lantmäterikontor. Till besvären skall fogas utdrag ur protokollet från utmålsförrättningen, utvisande när ovan nämnda kungörelse offentliggjorts. Lantmäterikontoret bör efter besvärstidens utgång sända besvärsskriften till ordföranden i ägodelningsrätten.

Angående behandlingen i ägodelningsrätten och ändringssökande i ägpdelningsrättens utslag är i tillämpliga delar gällande, vad i lagen om skifte är stadgat om rättegång rörande lantmäteriförrättning.

Av inspektör med stöd av 60 § meddelat beslut må överklagas hos handels- och industriministeriet.

Av förrättningsmännen meddelat annat än i 66 § nämnt beslut, må likaså överklagas hos handels- och industriministeriet. Besvärsskriften behöver då icke åtföljas av det överklagade beslutet.

Handels- och industriministeriets beslut, som grundar sig på denna lag eller med stöd därav utfärdade stadganden, må överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen inom 45 dagar från delfåendet. Besvärsskriften skall i tvenne exemplar tillställas antingen handels- och industriministeriet eller högsta förvaltningsdomstolen. Hava besvärshandlingarna inlämnats till handels- och industriministeriet, skall ministeriet till högsta förvaltningsdomstolen insända det ena exemplaret av besvärsskriften jämte eget utlåtande och de till grund för det överklagade beslutet liggande handlingarna.

I handels- och industriministeriet och i högsta förvaltningsdomstolen må i ärende, som gäller tillämpningen av denna lag, anställas muntligt förhör samt vittnen höras på ed och sakägare under sanningsförsäkran. I högsta förvaltningsdomstolen ombesörjes detta av en av rätten förordnad ledamot som ordförande och föredraganden i målet.

Vad i denna lag är stadgat om jordägare och dennes rätt, skall med avseende på sådant territorialvatten och annat område, som icke har annan ägare, äga motsvarande tillämpning på staten.

Har ägare av jord eller byggnad till annan överlåtit rätt att inmuta fyndighet på område, där sådan ej utan ägarens samtycke må inmutas, och har inteckning till säkerhet för sådan rätt beviljats, skall vad i 6 § är stadgat beträffande den, som äger jord eller byggnad, äga motsvarande tillämpning på den, till vilken rättigheten övergått.

Inom gränszon bör vid utförande av i denna lag förutsatt arbete iakttagas, vad särskilt är stadgat och mellan Finland och främmande stat överenskommet.

Inom naturskyddsområde och fästningsområde skall likaså vad särskilt är stadgat lända till efterrättelse.

Närmare bestämmelser angående verkställigheten och tillämpningen av denna lag utfärdas genom förordning.

På rättsförhållanden, som uppkommit före denna lags ikraftträdande, tillämpas stadgandena i gruvlagen av den 24 mars 1943 (273/43) och i lagen om sagda lags tillämpning på tidigare gällande inmutningar (274/43), såframt icke nedan annorlunda stadgas.

Förbehållsanmälan, inmutningsansökan eller utmålsansökan, som gjorts medan tidigare lag var i kraft, men som icke avgjorts av handels- och industriministeriet före denna lags ikraftträdande, skall handläggas och avgöras enligt denna lag. Utmålsförrättning, varom förordnats av ministeriet med stöd av tidigare lag, skall dock äga rum enligt tidigare lag.

Äro förbehåll och mutsedel, som beviljats med stöd av tidigare lag, gällande vid denna lags ikraftträdande, skola inmutnings- och utmålsansökan göras inom tid, som föreskrives i tidigare lag.

Har jordägare före denna lags ikraftträdande anmält, att han deltager i gruvdriften, skall till efterrättelse lända vad i 38, 55, 56 och 58―69 §§ i tidigare gruvlag ä:' stadgat.

Skola besvär över beslut, som är givet med stöd av tidigare lag, avgöras efter denna lags ikraftträdande, handläggas besvären i den ordning denna lag föreskriver med iakttagande i övrigt av tidigare lag.

Jordägare äger rätt att framom sådan inmutare, som på hans mark verkställt inmutning, som skall behandlas enligt denna lag, erhålla utmålsläggning, om han inom två år från denna lags ikraftträdande inlämnar utmålsansökan och däri ådagalägger, att genom gruvdrift inom det område, som ansökningen avser, såsom i företagsekonomiskt avseende viktigaste produkt erhålles sådant gruvmineral, som icke kunnat inmutas enligt tidigare lag.

Har jordägare före denna lags ikraftträdande genom skriftlig överenskommelse till annan överlåtit rätt till brytning av gruvmineral inom visst område för en tid av minst fem år, vilken tid fortgår, då lagen träder i kraft, tillkommer i 1 mom. avsedd rätt under samma förutsättningar innehavaren av brytningsrätten i stället för jordägaren. Innehavare av brytningsrätt bör dock göra utmålsansökan, medan den i avtalet fastställda brytningsrätten är i kraft. Samma vare lag då före den nya lagens ikraftträdande avtal ingåtts rörande rätt att utföra undersökningsarbete, med stöd av vilket avtal rättsinnehavaren efter denna lags ikraftträdande erhåller motsvarande brytningsrätt.

Göres utmålsansökan i enlighet med 2 mom., skall överenskommen ersättning erläggas till jordägaren även efter den överenskomna tidens utgång till dess att ansökan eller därpå grundad inmutnings- eller gruvrätt förfaller eller till dess, på yrkan av jordägaren, i stället för avtalsenlig ersättning erläggas avgifter i enlighet med 44 och 45 §§ i denna lag.

Med anledning av utmålsansökan, som skall handläggas i den ordning denna lag stadgar, må om utmålsförrättning icke förordnas, förrän två år förflutit från lagens ikraftträdande, såframt icke jordägaren eller i 76 § avsedd innehavare av brytningsrätt lämnat tillstånd därtill.

Berör utmålsansökan, som gjorts av jordägare eller innehavare av brytningsrätt i den ordning i 76 § är stadgat, område, för vilket annan erhållit eller sökt mutsedel, må icke förordnas om utmålsförrättning, förrän även inmutaren inlämnat utmålsansökan eller frånträtt eller förverkat sin inmutningsrätt. Utan hinder härav skall handels- och industriministeriet dock förordna om förrättning, om det är uppenbart, att rätten att erhålla utmål enligt 76 § tillkommer jordägaren eller innehavare av brytningsrätt.

Vad i 49, 50, 51 och 56―61 §§, 62 § 2 mom. 5―8 och 10 punkterna samt 63 § 1 och 2 mom. ävensom 66―68 och 72 §§ är stadgat gäller i tillämpliga delar utmål, som är lagt enligt tidigare lag.

Enligt tidigare lag lagt utmål må på ansökan av gruvrättsinnehavaren underställas denna lag.