246/1965

Given i Helsingfors den 7 maj 1965.

Lag om ändring av konkursstadgan.

I enlighet med riksdagens beslut upphävas 26 och 27 §§ konkursstadgan den 9 november 1868 samt ändras stadgans 25, 28, 29 och 32 §§, 33 § 1 mom. samt 48, 75 och 97 §§, av dem 29 § sådan den lyder i förordningen den 3 december 1895, 33 § 1 mom., sådant det lyder i lagen den 31 januari 1935 (62/35), och 75 § sådan den lyder i lagen den 1 juni 1922 (144/22), som följer:

25 §.

Borgenär må i konkurs bevaka fordran, i fråga om vilken gäldenärens förbindelse eller annan rättsgrund uppkommit innan gäldenären till domstolen eller dess ordförande inlämnade konkursansökan eller domstolen på ansökan av borgenär fattade beslut om avträdande av gäldenärens egendom till konkurs.

28 §.

Finner borgenär, att han vid bevakningen uppgivit helt eller till någon del grundlös fordran, skall han rätta sin bevakning, innan konkursdomen gives.

Anmälan om rättelse får göras till domstolen även av den, som för bevakning i konkurs överlåtit sin fordran på annan.

29 §.

Borgenär, som icke senast på inställelsedagen uppgiver sin fordran på sätt i 24 § stadgas, går förlustig sin rätt till betalning ur konkursmassan, med undantag för de fall, som åsyftas i 30, 32, 33 och 48 §§.

32 §.

Borgenär, som i sin besittning har lösegendom såsom pant eller eljest under panträtt, går icke förlusrtig sin rätt till denna egendom, ehuru den fordran, till säkerhet för vilken panträtten gäller, icke bevakats i konkursen.

Bestrides fordran av gäldenären eller av de övriga borgenärerna, utfår borgenären icke betalning ur panten, förrän han i rätten styrkt sin fordran på sätt om laga bevakning är stadgat.

33 §.

Den som vill begagna fordran endast till kvittning mot skuld till gäldenären är icke skyldig att i konkurs bevaka sådan genfordran. Återkräver konkursboet sagda skuld och bestrides genfordrans rättsgrund eller dess tillkomst före konkursen, skall han, för att utöva kvittningsrätten, styrka sin fordran som om den skulle ha blivit bevakad i konkursen.


48 §.

Väckes återvinningstalan så sent, att svarande, som med anledning av käromålet vill bevaka fordran i konkursen, icke kan göra detta på inställelsedagen, må han bevaka sin fordran efter nämnda dag. Om fordran fastställes till betalning och tillgångar ur boet redan utdelats till konkursborgenärerna, må han från vad han skall återbära till konkursboet avdraga, vad han skulle ha fått lyfta i utdelningsandel, om han skulle ha bevakat sin fordran på inställelsedagen.

75 §.

Sedan beslut fattats om att utfärda offentlig stämning rörande konkursbevakningen, må borgenär, som styrker att han till rätten ingivit bevakningshandlingarna i den ordning, varom i 24 § stadgas, om boets penningmedel enligt 58 § därtill förslå, före inställelsedagen lyfta betalning för fordran, för vilken betalning med förmånsrätt skall utgå till honom ur konkursboet. Borgenären skall ställa av gode männen godkänd pant eller borgen för det lyfta beloppet, om borgenärerna icke vid sammanträde samtycka till att betalningen erlägges utan säkerhet. Säkerhet kräves dock ej av arbetstagare i fråga om fordran, som grundar sig på arbetsförhållande, ej heller där staten eller dess inrättning, folkpensionsanstalten, postsparbanken, Finlands Bank, Helsingfors universitet, kommun, kommunalförbund, landskapet Åland eller evangelisk-luthersrka kyrkan, ortodoxa kyrkosamfundet eller till dem hörande församling är borgenär.

97 §.

Har gäldenären eller borgenär framställt anmärkning mot annan borgenärs fordringsanspråk, skall domstolen vid sakens avgörande pröva anmärkningen och anspråket. Fordran, mot vilken anmärkning icke blivit framställd, skall anses godkänd. Förkastas någon borgenärs fordringsanspråk i dess helhet eller till någon del, kommer detta även de borgenärer till godo, som icke framställt anmärkning mot fordringen.

Den inbördes ordning, i vilken godkända och av domstolen fastställda fordringar i enlighet med vad därom är särskilt stadgat skola utbetalas ur konkursmassan, bestämmes av domstolen, även om någon anmärkning icke framställts mot yrkad förmånsrätt.


Denna lag träder i kraft den 1 september 1965 och tillämpas i fråga om borgenärsedens avskaffande även på sådana nämnda dag anhängiga konkursmål, i vilka dom ännu icke givits av underrätt.

Helsingfors den 7 maj 1965.

Republikens President
Urho Kekkonen.

Justitieminister
J. O. Söderhjelm.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.