438/1958

Given i Helsingfors den 31 oktober 1958.

Lag om befolkningsskydd.

I enlighet med Riksdagens beslut, tillkommet på sätt 67 § riksdagsordningen föreskriver, stadgas:

1 kap.

Allmänna stadganden.

1 §.

Syftet med befolkningsskyddet är att, enligt vad i denna lag stadgas, skydda befolkning och egendom mot ödeläggelse, förorsakad av krig och andra därmed jämförliga förhållanden, samt att begränsa skadorna och mildra verkningarna av dem.

2 §.

Under fredstid skola sådana befolkningsskyddsberedskapen främjande åtgärder vidtagas, att befolkningsskyddet vid behov ofördröjligen kan träda i verksamhet.

För beredning och verkställighet av befolkningsskyddet indelas rikets område i skyddsorter och i bevakningsområde. Statsrådet må, enligt vad genom förordning närmare stadgas, förordna, att bosättnings-, industri-, trafik- eller annat därmed jämförligt centrum skall vara skyddsort. Riket i övrigt utgör bevakningsområde.

3 §.

I det syfte, varom i 2 § 1 mom. är stadgat, skola under fredstid skyddskonstruktioner byggas, planer uppgöras för utrymning av befolkningen från skyddsorter samt för dess förläggning annorstädes, nödiga åtgärder företagas i befolkningsskyddssyfte för främjande av krigstida brandsäkerhet, släckningsberedskap och avvärjning av skogseld, röjnings- och förstahjälpsverksamhet samt ändamålsenlig reglering och säkrande av sambandscentraler och förbindelser, vid befolkningsskyddet erforderlig specialmateriel och -utrustning anskaffas, försorg dragas om utbildande av befolkningsskyddspersonal och även andra befolkningsskyddsberedskapen främjande åtgärder företagas.

4 §.

Staten drager försorg om den allmänna planeringen och organisationen av befolkningsskyddet, rådgivnings- och upplysningsarbetet, utbildningen av ledare och övrig specialpersonal för befolkningsskyddet samt övriga befolkningsskyddsåtgärder, vilka hava allmännare än lokal betydelse och vilka, enligt vad nedan är stadgat, icke åligga andra.

Kommun drager inom kommunens område försorg om för invånarna gemensamt erforderliga befolkningsskyddsåtgärder.

Sammanslutningar och enskilda äro skyldiga att sörja för skydd på arbetsplatsen för de i deras tjänst anställda personerna samt för sin egendom.

5 §.

På staten och kommunerna samt andra offentliga sammanslutningar ankommer att för sin del företaga sådana särskilda skyddsåtgärder, som äro av nöden för skyddande av deras ämbetsverk och inrättningar samt övrig verksamhet.

6 §.

Under fredstid sker förberedelse till befolkningsskyddsverksamhet på frivillig väg.

Statsrådet må likväl förordna, att ledar- och annan specialpersonal vid befolkningsskyddet bör deltaga i befolkningsskyddsutbildning högst 36 timmar om året.

7 §.

I kommun, där skyddsort finnes, och även i annan kommun, om ministeriet för inrikesärendena så förordnar, böra kommunens fullmäktige godkänna befolkningsskyddsordning, innefattande noggrannare bestämmelser om befolkningsskyddets organisation och skyddsåtgärder i kommunen. Befolkningsskyddsordningen skall underställas ministeriet för inrikesärendena för fastställelse.

8 §.

Ministeriet för inrikesärendena må ombetro frivillig organisation fullgörande av vissa befolkningsskyddsuppgifter.

2 kap.

Konstruktiva skyddsåtgärder.

9 §.

På åtgärd av ägaren skall i på skyddsort belägen byggnad av sten om minst 3 000 m3 eller med avseende å konstruktionen därmed jämförlig byggnad eller i dess omedelbara närhet i samband med byggnadsarbetet inrättas ett skyddsrum, som med avseende å storleken, enligt vad genom förordning närmare stadgas, under krigstid eller därmed jämförliga förhållanden kan beräknas förslå för de i byggnaden bosatta eller arbetande personerna samt för dem, som eljest uppehålla sig där.

Utföres i färdig byggnad, som avses i 1 mom., grundlig ändring eller reparation, som sträcker sig ända till byggnadens bottenvåning, må bestämmas, att i byggnaden i samband med arbetet skall inrättas i 1 mom. avsett skyddsrum, försåvitt detta utan större svårigheter och kostnader låter sig göra.

Är det på grund av byggnadens storlek eller av annan orsak mera ändamålsenligt att med tanke på möjligheterna att söka skydd eller för ökande av den säkerhet skyddet erbjuder i stället för ett skyddsrum bygga två eller flera i motsvarande mån mindre skyddsrum, må bestämmelse härom utfärdas.

Uppförande av ett gemensamt skyddsrum för två eller flera byggnader må tillåtas, försåvitt icke möjligheterna att söka skydd och säkerheten därigenom minskas.

10 §.

På åtgärd av staten skola till skydd för den resande allmänheten och trafikpersonalen skyddsrum på skyddsorter byggas vid järnvägsstationer och flygstationer.

11 §.

På åtgärd av kommun skola till skydd för den resande allmänheten och trafikpersonalen skyddsrum på skyddsort byggas vid centralstationer för bussar och i hamnar samt för kommunens befolkningsskyddsorgan.

Kunna icke de, som bo på skyddsort eller som uppehålla sig där, samt de, som röra sig utomhus, anses bliva tillräckligt väl skyddade i enlighet med vad ovan i detta kapitel är stadgat, och kan deras säkerhet icke heller eljest tryggas, böra på åtgärd av kommunen nödiga skyddsrum för dem byggas.

Kommunens fullmäktige böra godkänna en allmän plan för tryggande av i 2 mom. nämnda skyddsrum. Planen skall underställas ministeriet för inrikesärendena för fastställelse.

12 §.

Skyddsrum skall vara så uppfört, alt det kan anses bereda dem, som uppehålla sig i detsamma, säkerhet mot byggnadsras och andra verkningar av bomber, verkan av fullträff dock undantagen.

Skyddsrum för industri- eller annan produktionsinrättning eller teknisk anläggning eller med dem jämförbar byggnad samt i 10 eller 11 § avsett skyddsrum må, då sådant på grund av skyddsrummets storlek eller eljest befinnes nödigt, bestämmas att byggas enligt en starkare konstruktion än i 1 mom. säges.

13 §.

Genom förordning må stadgas om beviljande av lättnader i skyldigheten att uppföra skyddsrum och i de fordringar, som ställas på dem.

3 kap.

Befolkningsskyddsmyndigheter.

14 §.

Befolkningsskyddets högsta ledning och tillsyn ankomma på ministeriet för inrikesärendena.

Befolkningsskyddsverksamheten i länet ledes och övervakas av länsstyrelsen.

För handhavandet av befolkningsskyddsuppgifter må vid ministeriet för inrikesärendena och länsstyrelserna inrättas nödiga tjänster och befattningar samt antagas extraordinarie befattningshavare.

15 §.

För att planera, organisera och utveckla befolkningsskyddet tillsätter statsrådet ministeriet för inrikesärendena till biträde en befolkningsskyddsdelegation, om vars sammansättning stadgas genom förordning.

16 §.

I kommun finnes för förberedande, organiserande och verkställighet av befolkningsskyddet en befolkningsskyddsnämnd, till vilken kommunens fullmäktige för fyra år åt gången utse ordförande och minst sex ledamöter. Nämnden väljer inom sig viceordförande. Av dem, som inväljas i nämnden, bör, såvitt möjligt, minst en vara förtrogen med brandväsendet och en med byggnadsbranschen.

Nämnden är beslutför, då ordföranden eller viceordföranden och minst hälften av antalet ledamöter äro närvarande.

Kommunens fullmäktige godkänna reglemente för befolkningsskyddsnämnden, vilket bör underställas länsstyrelsen för fastställelse.

17 §.

I befolkningsskyddsnämndens beslut må ändring sökas genom besvär hos länsstyrelsen inom trettio dagar efter delfåendet.

Vad i 1 mom. är stadgat, gäller icke beslut, som jämlikt 95 § kommunallagen (642/48) må underställas kommuns styrelse.

18 §.

Befolkningsskyddsnämnden biträdes i kommunen av en befolkningsskyddschef eller -instruktör. Valet av denne skall underställas länsstyrelsen för fastställelse.

19 §.

Kommun, där skyddsort icke finnes, är ej skyldig att tillsätta befolkningsskyddsnämnd och att inrätta befolkningsskyddschefs- eller -instruktörstjänst, försåvitt icke ministeriet för inrikesärendena annorlunda förordnar. Finnes icke befolkningsskyddsnämnd i kommunen, drager kommunens styrelse eller annan av kommunens fullmäktige förordnad nämnd försorg om de på befolkningsskyddsnämnden ankommande åliggandena. På kommunens styrelse och nämnden tillämpas härvid, vad i 16 § 2 mom. och 17 § 1 mom. är stadgat.

20 §.

Myndigheter, till vilkas verksamhetsområde höra med befolkningsskyddet sammanhängande uppgifter, böra vid utförandet av dem beakta befolkningsskyddssynpunkter och i sådant syfte stå i nödig kontakt med befolkningsskyddsmyndigheterna.

4 kap.

Kostnader för befolkningsskyddet.

21 §.

Kostnaderna för befolkningsskyddsåtgärderna bestridas, försåvitt icke nedan annorlunda är stadgat, av den, på vilken åtgärden eller uppgiften ankommer eller vilken det åligger att draga försorg därom.

22 §.

De kostnader, som jämlikt 11 § 1 mom. föranledas av byggandet av skyddsrum vid centralstationer för bussar och i hamnar, ersättas kommun ur statens medel, enligt vad genom förordning närmare stadgas.

23 §.

Skall skyddsrum uppföras för byggnad, för vars byggnads- eller underhållskostnader, enligt vad därom är stadgat eller förordnat, statsbidrag eller -lån beviljas, utgives sådant enligt samma grunder även beträffande kostnaderna för skyddsrummet.

24 §.

Kommun beviljas ur statens medel långfristiga lån mot låg ränta för bestridande av kostnaderna för byggande av skyddsrum, dock icke för i 22 § nämnt skyddsrum, ej heller utöver i 23 § avsett lån, samt för anskaffning av vid befolkningsskyddet erforderlig specialmateriel eller -utrustning.

Lånevillkoren fastställas av statsrådet.

25 §.

Bliva kostnaderna för konstruktiva eller andra befolkningsskyddsåtgärder särskilt betungande för kommun eller annan sammanslutning eller enskild, ersättes en skälig del av dem ur statens medel.

26 §.

Skattskyldig äger rätt att vid statens inkomst- och förmögenhetsbeskattning avdraga tjugo procent av sina godtagbara kostnader för byggande av befolkningsskydd från sin skattepliktiga inkomst för det skatteår, då kostnaderna uppkommit, och för ett vart av de fyra följande skatteåren.

27 §.

Anförtros befolkningsskyddsuppgifter jämlikt 8 § åt frivillig organisation, må de av dem föranledda kostnaderna helt eller delvis bestridas eller ersättas ur statens medel.

5 kap.

Särskilda stadganden.

28 §.

I statliga eller kommunala ämbetsverk eller inrättningar hör befolkningsskyddsåliggande till vid dem anställd innehavares av tjänst eller befattning tjänsteplikt.

29 §.

För olycksfall i befolkningsskyddstjänst eller för i sådan tjänst ådragen yrkessjukdom skall ersättning av statens medel utgå enligt vad om olycksfallsförsäkring av arbetstagare är stadgat.

30 §.

Har i denna lag eller i stöd av densamma utfärdade stadganden eller bestämmelser föreskriven skyldighet att utföra visst åliggande eller arbete ej fullgjorts, äger länsstyrelsen befogenhet att förelägga viss tid för dess fullgörande. Förständigande skall skriftligt och bevisligen tillställas vederbörande. Åtlydes det icke, skall länsstyrelsen förplikta den tredskande därtill vid vite eller förordna, att åliggandet skall utföras på den försumligas bekostnad.

Utföres något arbete för försumligs räkning, skall den erforderliga kostnaden förskjutas av statens medel, och må den utan dom eller utslag i utmätningsväg uttagas hos vederbörande.

31 §.

Den, som bryter mot denna lag eller i stöd av densamma meddelade stadganden eller bestämmelser, straffes, där ej strängare straff därför annorstädes är stadgat, med böter eller, där omständigheterna äro synnerligen försvårande, med fängelse i högst sex månader.

32 §.

Har landet eller del därav för rikets försvar förklarats i krigstillstånd eller hotas landet av krigsfara eller är det eljest nödvändigt att ofördröjligen bringa befolkningsskyddet i effektiverad verksamhet eller införa skärpt beredskap, må statsrådet förordna:

1) att envar finsk medborgare, som fyllt 16 men icke 65 år, är skyldig att utföra befolkningsskyddsuppgifter, vilka han med beaktande av kroppskrafter och hälsotillstånd är förmögen att fullgöra;

2) att befolkningen eller del därav skall från skyddsort eller från visst område flyttas annorstädes;

3) att rätten att vistas på en bestämd ort eller att avlägsna sig därifrån är förbjuden eller begränsad;

4) att för tryggande av befolkning och egendom skola utöver vad ovan i denna lag är stadgat erforderliga skyddskonstruktioner och -anläggningar byggas och anordnas: och

5) att för befolkningsskyddet må tagas i bruk byggnader och rumsutrymmen, transport-, släcknings-, röjnings-, förstahjälps-, underrättelse- och andra medel ävensom för inkvartering, bespisning och annan vård av förflyttad befolkning nödig egendom och härför nödiga förnödenheter: samt förordna

6) angående andra åtgärder, vilka äro av nöden för skyddande av befolkning och egendom, och angående ersättningar, som på grund av åtgärderna måhända skola erläggas åt vederbörande; så ock

7) angående befolkningsskyddsmyndigheternas och övriga myndigheters skyldigheter och uppgifter samt om befäls- och subordinationsförhållandena vid verkställigheten av befolkningsskyddet.

Angående kostnaderna för ovan i 1 mom. nämnda åtgärder må statsrådet, med avvikelse från vad i 4 kap. är stadgat, förordna, att de helt eller delvis skola erläggas ur statens medel.

Hava i stöd av stadgandena i denna paragraf bestämmelser offentliggjorts, för vilkas utfärdande riksdagens medverkan enligt regeringsformen erfordras, skola de ofördröjligen delgivas riksdagens talman, som skall bringa dem till riksdagens kännedom omedelbart eller, därest riksdagen icke är samlad, så snart den sammanträtt. Om riksdagen så besluter, skola bestämmelserna upphävas.

33 §.

Närmare stadganden om tillämpningen och verkställigheten av denna lag utfärdas genom förordning.

34 §.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1959, och genom densamma upphävas lagen den 30 oktober 1939 om befolkningsskydd (374/39) och lagen om de befolkningsskyddsåtgärder, som ankomma å enskilda, och kostnaderna för desamma (375/39) samt lagen den 5 april 1940 innefattande vissa stadganden om den militära ledningen underställt befolkningsskydd (127/40), så ock i stöd av dem utfärdade förordningar och andra bestämmelser.

Helsingfors den 31 oktober 1958.

Republikens President
Urho Kekkonen.

Minister för inrikesärendena
Atte Pakkanen.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.