452/1950

Given i Helsingfors den 15 september 1950.

Värnpliktslag.

I enlighet med Riksdagens beslut stadgas:

1 kap.

Allmänna stadganden.

1 §.

För fäderneslandets och den lagliga samhällsordningens försvar är varje finsk man värnpliktig.

Om skyldigheten att på annat sätt deltaga i fosterlandets försvar eller att biträda detsamma gäller, vad därom är särskilt stadgat.

2 §.

Med avseende å fullgörandet av sin värnplikt tillhör värnpliktig de aktiva trupperna, reserven eller lantvärnet.

3 §.

I aktiv tjänst inträder under fredstid varje år en åldersklass, nämligen de värnpliktige, vilka under året fylla tjugo år.

Reserven utgöres av värnpliktige, som efter fullgjord aktiv tjänstgöring överförts till reserven.

Övriga värnpliktige tillhöra lantvärnet.

4 §.

Angående invånarnas i landskapet Åland värnplikt gäller, vad därom är särskilt stadgat.

2 kap.

Om tjänstetiden.

5 §.

Den allmänna tjänstetiden i aktiv trupp år tvåhundrafyrtio dagar.

Tjänstetiden för de värnpliktige, som skola utbildas till officerare eller underofficerare i reserven eller till i förordning närmare angivna tekniska uppgifter, är trehundratrettio dagar.

6 §.

Efter fullgjord aktiv tjänstgöring tillhör värnpliktig reserven till utgången av det år, under vilket han fyller fyrtiofem år. I reserven utgöra de värnpliktige en årsklass, vilka samma år blivit till densamma överförda.

Officer tillhör reserven till utgången av det år, under vilket han fyller sextio år.

7 §.

Till reserven hörande värnpliktig inkallas till repetitionsövningar, till manskapet hörande för en tid av sammanlagt fyrtio, underofficer och till tekniska uppgifter utbildad för en tid av sjuttiofem och till officer utbildad värnpliktig för en tid av etthundra dagar. Värnpliktig, som har kvar högst tio år av sin tid i reserven, kan dock inkallas till repetitionsövningar för högst hälften av ovannämnda tid.

Där särskilda omständigheter sådant påkalla, kunna till reserven hörande värnpliktige jämväl inkallas till extra tjänstgöring.

Värnpliktige i reserven kunna tillåtas utföra, förutom repetitionsövningar, frivilliga övningar vid försvarsmakten.

8 §.

De allmänna dagarna för de värnpliktiges inträde i aktiv tjänst fastställas årligen av försvarsministeriet.

Värnpliktig, som utan laga förfall underlåtit att på fastställd dag infinna sig till aktiv tjänst, skall på sätt försvarsministeriet närmare förordnar tjänstgöra högst trettio dagar utöver den tid, varunder han annars bort vara i aktiv tjänst. För värnpliktig, vilken eljest inträtt i tjänst annan dag än den utsatta, beräknas tjänstetiden från dagen för hans inträde.

Hemförlovande av manskap å krigsfartyg, som befinner sig utom finska farvatten, uppskjutes, till dess fartyget återkommit till finsk hamn. Den överskjutande tiden tillgodoräknas värnpliktig såsom övningstid i reserven.

9 §.

Värnpliktig, som icke är i aktiv tjänst och ej heller tillhör reserven, tillhör lantvärnet från ingången av det år, varunder han fyller sjutton år, till utgången av det, då han uppnår en ålder av sextio år.

I lantvärnet utgöra de värnpliktige en årsklass, vilka äro födda samma år.

10 §.

Till reserven hörande värnpliktige kunna inkallas i tjänstgöring vid partiell eller allmän mobilisering av krigsmakten.

Under tiden för allmän mobilisering kan lantvärnet eller del därav inkallas i tjänstgöring, värnpliktige, vilka fyllt femtio år, dock endast med riksdagens samtycke.

11 §.

Då försvarsmakten eller del därav är mobiliserad, kvarstå de värnpliktige i tjänst, så länge behovet sådant kräver. Likaså kan även annars, då synnerliga skäl sådant påkalla, hemförlovningen av i tjänst varande värnpliktige tills vidare uppskjutas och de värnpliktige kvarhållas i tjänst utöver den normala tjänstgöringstiden.

3 kap.

Om eftergift i fullgörande av värnplikten.

12 §.

Befinnes vid uppbådsbesiktningen någon vara behäftad med sådant svårt lyte, obotlig sjukdom eller andesvaghet, att han icke under några omständigheter kan användas i tjänsten, varde han helt och hållet befriad från fullgörandet av värnplikt.

13 §.

Värnpliktig, som kommen i uppbådsåldern icke uppnått erforderlig kroppslig utveckling eller som till följd av lyte, sjukdom, sjuklighet eller svaghet icke kan till tjänstgöring omedelbart inkallas, förständigas att infinna sig till ny besiktning. Förständigande om ny besiktning kan upprepas en eller flere gånger. Tiden mellan besiktningarna må icke överskrida tre år. Har ej den, som ålagts att undergå ny besiktning, senast under det år, varunder han fyller tjugofem år, godkänts till tjänstgöring eller blivit helt och hållet från fullgörandet av värnplikt befriad, skall han tills vidare befrias från aktiv tjänst under fredstid, men kan vid inträffande mobilisering inkallas till tjänstgöring, för såvitt han vid då verkställd ny besiktning befinnes vara därtill förmögen.

14 §.

Uppskov med inträde i aktiv tjänst medgivas, i den ordning, som genom förordning närmare bestämmes, under fredstid för högst tre år:

1) broder till i aktiv tjänst varande eller till sådan till tjänstgöring godkänd värnpliktig, som icke erhållit uppskov;

2) värnpliktig, som bereder sig för viss befattning eller visst yrke eller besöker skola eller bedriver studier och som, därest han ej erhölle uppskov, därav lede märkligt avbräck i sin utbildning; samt

3) värnpliktig, för vilken uppskov för ordnande av hans ekonomiska angelägenheter är synnerligen nödigt.

Uppskov, som beviljats på grund av stadgandet i 1 mom. punkt 2, kan, där synnerliga skäl föreligga, förlängas med högst tre år.

Där värnpliktig, som vid uppbåd blivit till aktiv tjänst godkänd eller som redan inträtt i aktiv tjänst, på grund av förändrade omständigheter bör anses likställd med i punkterna 2 eller 3 avsedd värnpliktig, kan honom, om han därom anhåller och synerliga skäl föreligga, beviljas uppskov för högst tre år.

I denna paragraf omförmält uppskov må icke beviljas den, som utan laga förfall uteblivit från uppbåd eller som underlåtit att å utsatt tid infinna sig till aktiv tjänst

15 §.

Befinnes värnpliktig i aktiv tjänst för längre tid oduglig till tjänst, befrias han därifrån tills vidare, till dess vid ny besiktning kan avgöras, huruvida han bör ånyo inställa sig till besiktning eller åter förständigas att inträda i aktiv tjänst eller helt och hållet befrias från värnplikt. Förständigande om ny besiktning kan upprepas en eller flere gånger. Tiden mellan besiktningarna må icke överskrida tre år. Har ej den, som ålagts att undergå ny besiktning, senast under det år, varunder han fyller tjugofem år, kunnat förständigas att återgå till aktiv tjänstgöring eller helt och hållet befrias från värnplikt, skall han befrias från aktiv tjänst under fredstid.

Har värnpliktig, som på grund av 1 mom. befriats från aktiv tjänst under fredstid, varit minst sex månader i aktiv tjänst, skall han överföras till reserven, men i annat fall till lantvärnet.

Värnpliktig, som hos sitt befäl anhåller om undersökning av sitt hälsotillstånd, må icke förvägras detta.

Värnpliktig, som med stöd av 13 § eller denna paragraf blivit ålagd att undergå ny besiktning, är berättigad att anmäla sig till besiktning vid uppbådstillfälle redan tidigare än det år, varunder den nya besiktningen bestämts att äga rum. Blir han då icke godkänd till aktiv tjänst eller helt befriad, skall han åläggas att undergå ny besiktning.

16 §.

Värnpliktig, som under sin tjänstetid särskilt utmärkt sig och utbildat sig till god soldat, kan, för såvitt omständigheterna det medgiva, under fredstid beviljas permission för högst trettio dagar av den aktiva tjänstgöringstiden.

Likaså kan värnpliktig i mån av behov beviljas permission på grund av tvingande personliga skäl. Lider den värnpliktiges utbildning genom permissionen kännbart avbräck, kan hans tjänstetid förlängas med högst den tid permissionen varat.

17 §.

Genom förordning stadgas om innehavares av statens, kommuns och församlings tjänst eller befattning eller med annat offentligt uppdrag beklädd värnpliktigs befrielse från reservens repetitionsövningar och extra tjänstgöring, för såvitt dylik befrielse på grund av viktigt allmänt intresse prövas vara nödvändig; så ock om användningen av de värnpliktige, vilka med hänsyn till krigstid hänförts till av personalen vid trafik- och kommumkationsanstalter bildade trupper, vid övningar för dessa trupper i stället för vid reservens allmänna repetitionsövningar.

18 §.

Värnpliktig, som till följd av lyte eller sjukdom eller annan laglig orsak icke kan deltaga i reservens repetitionsövningar, bör beviljas uppskov från dem. Kan värnpliktig på grund av fysisk svaghet eller ådragen kroppsskada eller sjukdom vid mobilisering användas blott till sådana uppgifter, för vilka icke erfordras vid reservövningarna meddelad ytterligare utbildning, kan han befrias från deltagande i reservövningarna. Har han ådragit sig lyte eller sjukdom, som avses i 12 §, bör han helt och hållet befrias från fullgörande av värnplikt.

Uppskov med avseende å reservens repetitionsövningar kan efter prövning beviljas även värnpliktig, som är i synnerligt behov därav på grund av sina familje- eller ekonomiska angelägenheter, så ock värnpliktig, som bereder sig för viss befattning eller visst yrke eller besöker skola eller bedriver studier och som, därest han ej erhölle uppskov, därav lede märkligt avbräck i sin utbildning.

Sjökapten, skeppare samt maskinist och eldare å ångfartyg ävensom annan sjöman, som tjänstgör på fartyg utom Finland och som genom att infinna sig till repetitionsövningar skulle lida kännbara förluster, så ock annan värnpliktig, som till följd av sin befattning eller sitt yrke vistas utom Finland, kan för den tid sagda hinder består likaså beviljas uppskov från repetitionsövningarna.

Då synnerliga skäl äro, kan jämväl åt person, som i 19 § 2 mom. avses, beviljas uppskov med deltagande i reservens repetitionsövningar.

19 §.

Genom förordning kunna i statens, kommuns och församlings ävensom i trafik- och kommunikationsanstalters tjänst varande personer tillsvidare befrias från inkallande i tjänst under krigstid, för såvitt dylik befrielse med hänsyn till viktigt allmänt eller militärt intresse synes nödvändig.

Vid mobilisering kunna även utövare av vissa yrken och andra enskilda personer, vilkas inkallande i aktiv tjänst kunde äventyra försvarsmaktens utrustning eller underhåll, den allmänna hushållningen eller andra allmänna intressen, tills vidare befrias från sådan tjänst.

Gjord anhållan om befrielse må ej gälla som giltigt skäl till uteblivande.

4 kap.

Om uppbådsmyndigheterna.

20 §.

Uppbåden verkställas militärdistriktsvis. För verkställande av besiktning utses nödigt antal samlingsställen inom varje militärdistrikt. Vid behov åligger det vederbörande kommun att på anhållan av staben för militärdistriktet mot skälig gottgörelse anskaffa lämplig lokal för besiktningens verkställande.

21 §.

I varje militärdistrikt ankommer handläggningen av värnpliktsärendena på staben för militärdistriktet.

Uppbåden inom militärdistrikt verkställas av en uppbådsnämnd, bestående av chefen för militärdistriktet eller annan därtill förordnad officer såsom ordförande och sekreteraren för uppbådsärendena i militärdistriktet samt en representant för varje kommun, som uppbådsförrättningen omfattar, såsom ledamöter. Sistnämnda ledamot, som har rösträtt endast i ärenden rörande värnpliktige från hans egen kommun, utses av kommunens styrelse. Dessutom utses av sagda myndighet en suppleant, som vid förfall för den valda ledamoten träder i dennes ställe.

22 §.

Närmare bestämmelser angående uppbådsmyndigheterna och deras åligganden utfärdas genom förordning.

5 kap.

Om verkställande av uppbåd och beordrande till tjänstgöring.

23 §.

De värnpliktige kallas till besiktning årligen på av försvarsministeriet fastställda tider mellan den 1 september och den 1 november.

Underkastade uppbåd äro:

1) alla manliga medborgare, vilka under uppbådsåret fyllt eller fylla nitton år;

2) de, som vid detta års uppbåd böra ånyo besiktigas; samt

3) alla de, vilka uteblivit från tidigare uppbåd, såframt de icke i enlighet med vad genom förordning stadgas ännu blivit särskilt besiktigade och icke hava fyllt eller under det året fylla trettio år.

24 §.

På utsatt tid bör varje uppbådad personligen infinna sig på samlingsstället, såvida han ej har laga förfall och på grund därav för sig ställt ombud. Förfall skall vid uppbådstillfället behörigen styrkas; är det almänt känt, skall det gälla, ändå att det ej särskilt styrkes.

Ombud får även ställa den,

1) som genom läkarintyg styrker sig i anseende till hälsotillstånd och kroppsbyggnad vara till tjänst duglig;

2) som genom läkarintyg styrker, att han på grund av svårt lyte eller obotlig sjukdom eller andesvaghet icke under några omständigheter kan användas i någon som hälst tjänst för landets försvar; samt den

3) som är bosatt eller för utförande av sitt arbete vistas i utlandet och genom av Finlands beskickning eller finskt konsulat godkänt läkarintyg, vilket jämväl genom beskickningens eller konsulatets förmedling kan insändas till staben för militärdistriktet, styrker sin duglighet till vapentjänst eller att bestämmelserna i 12 eller 13 § äro på honom tillämpliga.

Där staben för militärdistriktet finner det nödigt, vare likväl ovan i 2 mom. punkt 2 nämnd, uppbåd underkastad värnpliktig skyldig att infinna sig till av staben för militärdistriktet föreskriven efterbesiktning. Är sådant lyte, sjukdom eller andesvaghet, som avses i sagda punkt, allmänt bekant, kan den uppbådade befrias från värnpliktens fullgörande, ändå att ombud ej företräder honom eller läkarintyg företetts.

25 §.

Besiktning av värnpliktige förrättas enligt av staben för militärdistriktet uppgjord uppbådslängd, för vilken vederbörande registermyndighet, liksom ock övriga myndigheter, böra i god tid lämna erforderliga uppgifter, i enlighet med vad därom genom förordning stadgas.

Vid besiktningen biträdes uppbådsnämnden av därtill förordnad läkare eller vid behov av två läkare. Av läkare avgivet utlåtande över besiktningen är icke för uppbådsnämnden bindande.

26 §.

Vid besiktningstillfället skall för envar besiktigad i längden antecknas besiktningens resultat och dess grunder samt åt den besiktigade utgivas intyg om vad beträffande honom beslutits.

27 §.

De vid uppbådet godkända värnpliktige förständigas att inträda i tjänst under det kalenderår, som följer på uppbådet, på de för inträde i aktiv tjänst fastställda allmänna dagarna, och envar värnpliktig bör i god tid genom de lokala kontrollmyndigheternas förmedling tillställas meddelande i saken. Värnpliktig, som på grund av laga förfall underlåtit att på fastställd tid infinna sig, eller värnpliktig, som erhållit uppskov, skall inträda i tjänst nästföljande för inträde i tjänst bestämda allmänna dag efter det hindret upphört eller uppskovstiden tilländagått, därest han icke förständigats att infinna sig i tjänst omedelbart efter det sagda hinder upphört.

Värnpliktig, som dömts förlustig medborgerligt förtroende eller att icke vara vittnesgill, inträder, därest han icke beordrats till arbete, som gagnar försvaret, i tjänst efter det tiden för nämnda påföljd utgått.

Värnpliktig, som icke inträtt i tjänst innan han fyllt trettio år, må icke därefter förpliktas därtill.

28 §.

Sedan de, som skola inträda i aktiv tjänst, ankommit till den truppavdelning, till vilken de blivit bestämda, skall chefen för truppavdelningen av dem taga föreskriven krigsmannaed. Den, som av samvetsskäl ej kan begå eden, avgive motsvarande högtidliga försäkran.

29 §.

Den, som är anhållen eller förvaras i rannsakningshäkte eller undergår frihetsstraff, besiktigas och inkallas i tjänst omedelbart, efter det sagda hinder upphört.

30 §.

Till aktiv tjänst godkänd värnpliiktig, som före sitt inträde i tjänst ådragit sig sådant lyte eller sådan sjukdom, som i 12 eller 13 § omförmälts, skall hos staben för militärdistriktet anhålla om befrielse tills vidare från inträde i tjänst. Har ansökningen bifallits, skall värnpliktig infinna sig till nästföljande uppbåd eller av staben för militärdistriktet utsatt särskild besiktning. Blir han då icke ålagd att inträda i tjänst eller från värnpliktens fullgörande helt befriad, förfares med honom såsom i 15 § stadgas.

Gjord anhållan om befrielse må ej gälla såsom skäl till uteblivande från tjänsten.

6 kap.

Om frivilliga och personer, som skola utbildas till officerare eller underofficerare eller erhålla teknisk utbildning.

31 §.

Önskar värnpliktig, som fyllt sjutton år, såsom frivillig inträda i aktiv tjänst, inlämne ansökan därom till staben för vederbörande militärdistrikt senast före den 1 augusti det år, då han fyller nitton år, och bilägge ansökningen:

1) intyg över ålder och frejd, bevis om förmyndares samtycke till hans inträde i tjänst ävensom meddelande därom, vid vilken truppavdelning han önskar tjänstgöra; samt

2) av läkare utfärdat intyg, att sökanden i avseende å kroppsbyggnad och hälsotillstånd motsvarar de fordringar, som äro fastställda för godkännande till tjänst.

32 §.

Såsom villkor för antagande av frivillig gäller, att antalet frivilliga icke överstiger därför fastställd gräns och att, då sökanden önskat inträda i tjänst vid viss truppavdelning, han är lämplig för tjänstgöring i densamma.

Frivillig anses i alla avseenden likställd med dem, vilka inträtt i aktiv tjänst på grund av uppbåd.

33 §.

Värnpliktig, som i tjänsten ådagalagt böjelse och lämplighet för officersåligganden och som prövas innehava erforderliga kunskaper, kan beordras till genomgående av kurs för utbildning till officer i reserven.

Värnpliktig, som har förutsättningar för underbefälsåligganden, kan beordras till genomgående av kurs för utbildning till underofficer i reserven.

Värnpliktig, som befinnes lämplig att handhava tekniska uppgifter, kan beordras att genomgå kurs för utbildning till sådana uppgifter.

Order om utbildning till officer, underofficer eller för tekniska uppgifter bör meddelas värnpliktig senast tre månader innan hans tjänstetid enligt 5 § annars skulle utgå.

7 kap.

Om tjänstgöringsskyldighetens fullgörande i vissa fall.

34 §.

Om användande i arbetstjänst av sådana värnpliktige, som av samvetsskäl hindras att fullgöra krigstjänst, gäller vad därom särskilt är stadgat.

35 §.

Värnpliktig, som är åtalad för brott, vilket kan hava till påföljd förlust av medborgerligt förtroende eller förklarande för icke vittnesgill, eller som dömts till sagda straffpåföljd, må icke under den tid han är åtalad eller straffpåföljden fortfar användas i aktiv tjänst eller deltaga i reservens övningar. I stället härför kan han beordras till arbete, som direkt eller indirekt gagnar landets försvar.

Då försvarsmakten är mobiliserad eller under krig eller vid krigshot kan dock, för så vitt skäl därtill anses föreligga, i 1 mom. avsedd värnpliktig beordras till aktiv tjänst eller till reservens övningar.

36 §.

Vill värnpliktig icke fullgöra honom såsom värnpliktig åliggande skyldigheter, kan han beordras till tjänstgöring skilt från övriga trupper och hållas i tjänst högst nittio dagar utöver den tid han annars borde hava tjänstgjort i aktiv trupp. Under denna tid eller under den tid han borde deltaga i reservens repetitionsövningar eller i extra tjänstgöring, så ock efter mobilisering, kan han användas i arbete, som direkt eller indirekt gagnar landets försvar.

8 kap.

Om besvär i ärenden rörande värnplikten.

37 §.

I stabens för militärdistriktet eller uppbådsnämndens åtgärd får ändring sökas genom skriftliga till centralnämnden för uppbådsärenden ställda besvär, vilka av besväranden själv eller hans befullmäktigade ombud böra inlämnas till staben för militärdistriktet eller, för att utan dröjsmål tillställas staben för militärdistriktet, till närmaste länsman, magistrat eller vederbörande befälhavare inom trettio dagar från den dag, då besväranden erhöll del av beslutet. Angå besvären vid uppbådstillfället fattat beslut, räknas tiden för anförande av besvär från den dag, då uppbådet slutförts i den kommun, till vilken besväranden hör.

Staben för militärdistriktet åligger att inom åtta dagar efter det besvären inkommit, insända desamma jämte till dem hörande handlingar samt eget utlåtande och protokoll i ärendet till centralnämnden för uppbådsärenden.

Beslut, som angår värnpliktigs duglighet till tjänst, må ej överklagas.

Beslut angående inkallande i aktiv tjänst går i verkställighet oberoende av anförda besvär.

38 §.

Hos centralnämnden för uppbådsärendeu anförda besvär böra skyndsamt till handläggning och avgörande företagas, och skall utslag, som däröver meddelas, utan tidsutdräkt genom stabens för militärdistriktet försorg tillställas besväranden. Centralnämndens beslut är slutligt.

9 kap.

Straffbestämmelser.

39 §.

Den som, efter det han fyllt sjutton år och innan han fullgjort sin värnplikt i aktiv trupp eller blivit därifrån befriad, olovligen begiver sig ur landet, straffes med minst femtio och högst tvåhundra dagsböter eller med fängelse från och med tre månader till och med ett år; vare ock i aktiv tjänst inkallad, om han befinnes därtill duglig och ej fyllt trettio år.

40 §.

Värnpliktig, som utan laga förfall uraktlåter att infinna sig till uppbåd och icke heller, där sådant enligt 24 § är tillåtet, ställt ombud för sig eller låtit genom beskickning eller konsulat insända intyg om sin duglighet eller oduglighet till krigstjänst, straffes med minst fem och högst hundra dagsböter eller fängelse i högst ett år. Lag samma vare om den, vilken avlägsnar sig från förrättningsplatsen, innan han erhållit det i 26 § omförmälda intyget, eller icke å utsatt tid infinner sig till särskild besiktning.

41 §.

Förfar någon bedrägligt i avsikt att undgå värnplikten eller för att vid dess fullgörande komma i åtnjutande av eftergift, straffes med fängelse från och med två månader till och med två år. Straff samma vare för den, som för att undgå värnpliktens fullgörande själv eller med annans tillhjälp lemlästar sig, tillfogar sig sår eller på annat sätt skadar sin hälsa. Har han blivit oduglig till tjänst, vare straffet tukthus ej under ett år.

42 §.

Befinnes i 40 och 41 §§ avsedd värnpliktig duglig till krigstjänst, skall han, därest ej omständigheterna äro synnerligen förmildrande, tjänstgöra sextio dagar utöver den tid han eljest borde hava varit i aktiv tjänst.

10 kap.

Särskilda stadganden.

43 §.

För verkställande av värnpliktig ådömt bötesstraff såsom förvandlingsstraff må hans tjänstgöring i aktiv trupp eller vid reservens övningar icke avbrytas.

44 §.

Har värnpliktigs tjänstgöring i aktiv trupp eller vid reservens repetitionsövningar på grund av verkställighet av honom ådömt tukthus- eller fängelsestraff avbrutits, må icke den tid, som den värnpliktige på grund därav varit borta från tjänsten, såsom tjänstetid räknas. Såsom tjänstetid må ej heller räknas den tid, under vilken värnpliktig varit anhållen eller häktad såsom misstänkt eller åtalad för brott, ifall han därför dömts till straff, ej heller den tid, under vilken han olovligen varit borta från tjänsten.

Har värnpliktigs tjänstgöring i aktiv trupp avbrutits på grund av verkställighet av arreststraff, får den tid han till följd härav varit borta från tjänsten icke räknas honom till godo såsom tjänstgöringstid, förutom när bortavaron icke sammanlagt överstigit fjorton dagar.

45 §.

Utlänning, som antagits till finsk medborgare, är i avseende å värnplikt likställd med infödd finsk medborgare. Även om han redan överskridit den allmänna uppbådsåldern, skall han dock infinna sig till uppbåd eller till av staben för militärdistriktet förordnad besiktning, därest han ej redan uppnått eller det året uppnår en ålder av trettio år.

Person, som icke åtnjuter medborgarrätt i någon stat, men är stadigvarande bosatt i Finland, kan av länsstyrelsen förklaras värnpliktig, och är han därefter underkastad uppbåd på sätt i 1 mom. stadgas.

På grund av reciprocitet kan till finsk medborgare antagen utländsk medborgare, som i sitt förra hemland under fredstid fullgjort sin tjänstgöringsplikt, befrias från tjänstgöring i aktiv trupp under fredstid. Likaså kan värnpliktig finsk man, som jämväl har medborgarrätt i främmande land och som icke är fast bosatt i Finland, helt eller delvis befrias från värnplikt.

46 §.

Invånare i landskapet Åland, som varit befriad från allmän värnplikt och därifrån flyttat för att stadigvarande bosätta sig annorstädes i Finland, är därefter underkastad stadgandena i denna lag, och vare han skyldig att infinna sig till uppbåd, därest han icke redan uppnått eller under uppbådsåret uppnår trettio års ålder och icke därförinnan fullgjort för invånare på Åland särskilt stadgad tjänstgöringsskyldighet.

Angående verkställande av uppbåd med de invånare i landskapet Åland, vilka icke äro befriade från allmän värnplikt, kunna genom förordning utfärdas från stadgandena i denna lag avvikande bestämmelser.

47 §.

Värnpliktige kunna i mån av behov användas i sådana landets försvar främjande uppgifter, vilka icke egentligen ankomma på försvarsmakten.

48 §.

Till tjänst inkallads tjänste- eller arbetsförhållande må arbetsgivare icke på grund av tjänsten avbryta, förutom i fall, vilka i förordning närmare bestämmas.

Åt till aktiv tjänst inkallad värnpliktigs anhöriga givas understöd ur statsmedel i enlighet med vad därom är särskilt stadgat. Åt till reservens repetitionsövningar, extra tjänstgöring eller tjänstgöring under krigstid inkallad värnpliktig eller dennes anhöriga erlägges avlöning, såsom därom är särskilt stadgat.

Arbetsgivare, som bryter mot stadgandena i 1 mom., straffes med böter och vare skyldig att ersätta den värnpliktige skadan. Avtal, som avser att inskränka eller upphäva värnpliktig enligt 1 mom. tillkommande rättigheter, vare ogiltigt.

49 §.

Genom förordning stadgas, vilka tjänsters eller befattningars vid försvarsväsendet eller till detsamma anknutna övriga inrättningar handhavande skall anses likvärdigt med tjänstgöring i aktiv tjänst, så ock huru de, som avgått från dylika tjänster eller befattningar, skola överföras till reserven och där kvarstå.

50 §.

Utan behörigt tillstånd må icke person, som är i aktiv tjänst, utöva näring eller yrke eller åtaga sig kommunalt eller annat offentligt uppdrag.

51 §.

Resekostnaderna åt de av kommuns styrelse utsedda i 21 § 2 mom. omförmälda personerna ävensom övriga kostnader för uppbåds verkställande bestridas av statsverket.

52 §.

Närmare bestämmelser, vilka erfordras för denna lags tillämpning, så ock bestämmelser om kontroll över till reserven eller lantvärnet hörande värnpliktige och om straff för åsidosättande av kontrollbestämmelserna ävensom om besiktning av värnpliktige vid mobilisering utfärdas genom förordning.

I administrativ väg bestämmes jämväl om försvarsmaktens sammansättning och fördelning på olika vapenslag, dess utrustning och underhåll samt förläggning, med beaktande av att truppavdelningarna, såvida militära synpunkter sådant tillåta, förläggas till orter, vilkas befolkning har samma språk som de värnpliktiges i truppavdelningen modersmål, eller i vilka befolkningen är tvåspråkig.

Om de värnpliktiges undervisningsspråk och militärens kommandospråk, så ock om värnpliktigs förordnande till truppavdelning på grund av hans modersmål, är stadgat i regeringsformen.

53 §.

Genom denna lag upphäves värnpliktslagen den 30 juni 1932 (219/32) jämte i densamma senare gjorda ändringar samt lagen den 12 mars 1948 om tillämpning av värnpliktslagen i och för verkställighet av de militära klausulerna i fredsfördraget (212/48).


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1951.

Denna lags stadganden om tjänstetidens längd i aktiv tjänst samt om inkallelse av till reserven hörande värnpliktige till repetitionsövningar eller extra tjänstgöring eller såsom frivilliga till övningar skola tillämpas högst i den omfattning bestämmelserna i det i Paris den 10 februari 1947 underskrivna samt medelst lagen den 18 april samma år (690/47) och förordningen den 16 därpå följande september (691/47) i kraft trädda fredsfördraget det medgiva.

I denna lag stadgade repetitionsövningar må icke anordnas, såframt icke särskilda orsaker sådant kräva, tidigare än från och med år 1953, och kunna de årsklasser av reserven, vilka därintills skulle hava varit i turen för repetitionsövningar, befrias från skyldigheten att deltaga i repetitionsövningar eller kan tiden för deras repetitionsövningar förkortas, i enlighet med vad därom i förordning närmare stadgas.

Stadgandena om repetitionsövningar och om den tid värnpliktig tillhör reserven tillämpas även på de värnpliktige, vilka tidigare överförts till reserven.

Helsingfors den 15 september 1950.

Republikens President
J. K. Paasikivi.

Försvarsminister
Kustaa Tiitu.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.