267/1922

Given i Helsingfors, den 10 november 1922.

Religionsfrihetslag.

Med ändring av 4 punkten i Prästeståndets Privilegier den 16 oktober 1723 och med upphävande av 1 punkten i sagda Privilegier, kungörelsen den 24 januari 1781 angående några omständigheter rörande religionsfrihet, och förordningen den 11 november 1889, angående kristna religionssamfund i Finland av annan protestantisk troslära än den evangelisk-lutherska, ävensom av vad i allmän lag eller särskilda förordningar emot denna lag strider, fastställes härigenom, i enlighet med Riksdagens beslut, tillkommet i den ordning 60 § av Lantdagsordningen den 20 juli 1906 föreskriver följande religionsfrihetslag:

1 KAP.

Allmänna stadganden.

1 §.

Religion må i Finland offentligt och enskilt övas, såvitt lag eller god sed ej kränkes.

2 §.

Såsom religionssamfund anses i denna lag den evangelisk-lutherska och den grekiskkatolska kyrkan, så ock annat trossamfund, som har till ändamål offentlig religionsövning och behörigen inregistrerats, enligt vad i 2 kap. säges.

3 §.

Beträffande offentlig religionsövning, som föranstaltas av personer, vilka icke höra till något religionssamfund, gälle lagen om allmänna sammankomster, och skall å anordnare av sådan religionsövning tillämpas vad uti berörda lag är stadgat angående ordförande vid allmän sammankomst.

4 §.

Enskild religionsövning är envar berättigad att föranstalta.

Kränkes genom enskild religionsövning lag eller god sed, straffes den skyldige, ifall handlingen icke innefattar annat brott, för vilket strängare straff är stadgat, med böter högst femhundra mark.

5 §.

Den, som fyllt aderton år, är berättigad att utträda nr trossamfund eller att inträda i trossamfund, vars ordning det medgiver.

Önskar någon utträda ur evangelisk-lutherska eller grekisk-katolska kyrkan, anmäle därom personligen hos kyrkoherden i den församling han tillhör; anmälan om utträde nr annat religionssamfund bör göras hos samfundets styrelse eller, om till samfundet höra flere församlingar, hos församlingens styrelse. En månad efter det anmälan blivit gjord, skall den anmälande avses hava utträtt, och skall honom bevis däröver på anhållan meddelas.

Anmälan om den, som utträtt nr religionssamfund eller inträtt i sådant samfund, bör göras hos offentlig myndighet, såsom därom särskilt stadgas.

Ej må någon tillhöra flere än ett trossamfund.

6 §.

Den, som icke fyllt aderton år, hör till samma trossamfund som hans föräldrar. Tillhöra icke föräldrarna något trossamfund, gällde detsamma om barnet.

Höra föräldrarna till skilda trossamfund, eller tillhör endera av dem ej något, trossamfund, följer barnet i sådant avseende fadern, därest föräldrarna icke före äktenskapets ingående eller senare skriftligen överenskommit, att barnet skall följa modern. Dör den av föräldrarna, vilken barnet följer, eller varder från uppfostringsrätten skild, eller har äktenskapsskillnad mellan föräldrarna ägt rum, och har barnet ej fyllt femton år, följer barnet den av föräldrarna, som uppfostrar detsamma, såframt ej domstol, på yrkan av förmyndare, förmyndarnämnd eller frände till barnet annorlunda förordnar.

Äro föräldrarna ej i äktenskap med varandra, följer barnet moder, där ej fader äger det uppfostra.

Barn, som, innan det fyllt femton år, upptagits såsom fosterbarn, följer sina fosterföräldrar, om ej med barnets egna föräldrar eller förmyndare annorlunda överenskommits. Annat barn under femton år, som icke uppfostras i hemmet, följe sin uppfostrare, om dess föräldrar eller förmyndare därtill samtyckt, såframt ej domstol, på yrkan av förmyndarnämnd eller barnets frände, annorlunda förordnar.

Domstols utslag i ärende, som i andra och fjärde momentet nämnes, går i verkställighet, ändå att ändring i utslaget sökes, såframt icke domstolen annorlunda förordnat.

7 §.

Den, som fyllt femton år, följer icke utan sitt samtycke fader eller moder, fosterföräldrar eller uppfostrare, då dessa utträda ur eller inträda i trossamfund. Sådant samtycke skall avgivas vid utträde nr evangelisk-lutherska eller grekisk-katolska kyrkan till församlingens kyrkoherde, vid utträde ur annat religionssamfund till samfundets eller dess församlings styrelse samt i övriga fall till offentlig myndighet såsom därom särskilt stadgas.

Den, som fyllt femton år, vare berättigad att ensam utträda ur eller inträda i trossamfund, om föräldrarna eller den av dem, som uppfostrar barnet, eller förmyndaren därtill samtycker.

8 §.

Meddelas religionsundervisning i av staten eller kommunen upprätthållen eller understödd folkskola, elementarläroverk eller annan undervisningsanstalt enligt något trossamfunds lära, skall elev, som tillhör annat trossamfund eller icke tillhör något trossamfund, på yrkande av målsman befrias från sådan religionsundervisning.

9 §.

Den, som icke tillhör något trossamfund eller av sitt samfunds troslära är hindrad att gå ed, avgive försäkran på heder och samvete.

Om sådan, försäkran gälle vad i lag om ed är stadgat.

10 §.

Begravningsplats, som icke är avsedd att tillhöra evangelisk-luthersk eller grekiskkatolsk församling, samt enskilt gravställe ävensom likbränningsanstalt må med vederbörligt tillstånd inrättas.

Den, som vid sin död ej tillhör evangelisk-lutherska kyrkan, må om för honom ej finnes annat gravställe, jordas å evangeliskluthersk församlings begravningsplats. Avgift för sådan gravplats skall erläggas enligt vederbörligen fastställd taxa.

Ej må vid sådan begravning företagas något, som är ägnat att väcka förargelse i församlingen. Anstötlig inskrift eller bild låte kyrkorådet från grav avlägsna. Var, som sålunda väcker förargelse eller anstöt, straffes med böter ej över femhundra mark.

Om på evangelisk-luthersk församlings område är bosatt ett avsevärt antal församlingen icke tillhörande personer, kan statsrådet på anhållan av församlingen ålägga dem att inrätta särskild begravningsplats.

11 §.

Munk- eller nunneorden eller nytt kloster må ej inrättas och ma icke till medlemmar eller noviser i förut i landet befintligt kloster upptagas andra än finska medborgare.

12 §.

Person, som icke är medlem av evangelisk-lutherska eller grekisk-katolska kyrkan, vare icke skyldig att genom utgörande av fastighetsskatt eller i annan form deltaga i avlönande av dess prästerskap och kyrkobetjäning eller i byggande och underhåll av prästgårdar, kyrkor, klockstaplar och begravningsplatser eller i utskylder för andra av dess ändamål. Fritaget från utskylder för evangelisk-lutherska och grekisk-katolska kyrkans ändamål vare ock annat religionssamfund och dess församling.

2 KAP.

Om religionssamfunds stiftande och rättsliga ställning.

13 §.

Vilja i Finland bosatta personer bilda religionssamfund, upprätte de sådan samfundsordning, som i 14 § säges, samt anmäle skriftligen hos statsrådet om samfundets bildande.

Anmälan skall vara undertecknad av minst tjugu personer, vilka alla jämväl skola hava undertecknat samfundsordningen och förklara sig inträda i samfundet och vilkas boningsort och yrke eller syssla skola vara angivna. Anmälan skall åtföljas såväl av redogörelse för samfundets trosbekännelse och formen för dess offentliga religionsövning som ock av den antagna samfundsordningen. I anmälningen skall tillika uppgivas, av vilka personer samfundets styrelse utgöres samt, i händelse samfundet avser att omfatta flere församlingar, redan bildad församlings namn och hemort ävensom medlemmarna i dess styrelse.

14 §.

Samfundsordningen för religionssamfund skall innehålla:

1) samfundets namn ävensom uppgift om den kommun i Finland, vilken bör anses såsom samfundets hemort;

2) bestämmelser om medlemmars intagande i samfundet och deras uteslutande därur;

3) bestämmelser om rätt att föranstalta sammankomst för offentlig religionsövning;

4) där beslutanderätt i samfundets angelägenheter skall utövas av möte, bestämmelser om sådant möte och dess sammankallande, beslutanderättens omfång, villkoren för rösträtten samt om protokollet och dess justering;

5) beetämmelser därom, huruvida samfundets styrelse skall bestå av en person såsom föreståndare, eller av flere personer, ävensom om styrelsens tillsättande och entledigande samt dess befogenhet och tiden för dess uppdrag;

6) bestämmelser därom, huruvida avgifter böra av medlemmarna gäldas till samfundet, samt om avgifternas belopp eller huru detta bestämmes;

7) bestämmelser om förvaltningen av samfundets egendom och om granskning av förvaltningen;

8) bestämmelser om sättet för ändring av samfundsordningen samt om samfundets upplösning; ävensom

9) bestämmelser därom, huru i händelse av samfundets upplösning med dess egendom skall förfaras.

Avser samfundet att omfatta flere församlingar, skall samfundsordningen tillika angiva, huru församling bildas, församlings förhållande till samfundet, på vad sätt församling skiljer sig eller varder skild från samfundet eller upplöses och huruvida församling eller församlings medlemmar gälda avgifter till samfundet, så ock innehålla enahanda bestämmelser om församling som i 4, 5, 6, 7 och 9 punkterna om samfund är sagt.

15 §.

Medlem i religionssamfunds styrelse må vara endast välfrejdad person, som icke står under förmynderskap.

Flertalet styrelsemedlemmar skall vara finska medborgare; likväl kan statsrådet godkänna även annorlunda sammansatt styrelse, om samfundets flertal består av personer, som icke äro finska medborgare.

Vad nu sagts om samfunds styrelse, äger tillämpning jämväl i fråga om församlings styrelse.

16 §.

Är anmält religionssamfunds samfundsordning utarbetad enligt bestämmelserna i denna lag och äro samfundets trosbekännelse och formen för dess religionsövning icke stridande emot lag eller god sed och fyller samfundets samt därtill hörande församlings styrelse de i denna lags 15 § föreskrivna villkor, låter statsrådet inskriva samfundet jämte dess anmälda församlingar i ett register över religionssamfunden, och meddelas häröver bevis.

Sedan samfund inregistrerats, vare det med i 26 § föreskrivna inskränkningar berättigat att förvärva egendom, ingå förbindelser samt kära och svara, och äger samfundet i övrigt den rätt, som i denna lag stadgas.

Samma rätt äger till samfund hörande församling.

17 §.

Statsrådet vare berättigat att, då sådant anses nödigt, genom av detsamma därtill utsedd person låta verkställa inspektion av religionssamfund.

18 §.

Vidtager religionssamfund sådan ändring i sin trosbekännelse eller formen för sin religionsövning, att dessa därefter icke motsvara den redogörelse, som till statsrådet inlämnats, skall ändringen hos statsrådet anmälas av samfundets styrelse.

Ändring av samfundsordning skall jämväl anmälas och träder i kraft så snart anmälan därom inregistrerats.

19 §.

Då medlemskap i samfundsstyrelse blir ledigt, skall ny medlem inom två månader utses och härom hos statsrådet anmälas.

20 §.

Då ny församling bildas, skall samfundets styrelse anmäla den till inregistrering med angivande av dess namn, hemort och styrelse.

Upplöses församling eller skiljer sig församling från samfundet eller varder därifrån skild, skall samfundets styrelse likaledes därom inom två månader anmäla.

Församling, som skilt sig eller blivit skild, upphör och avföres från registret, såframt ej inom två månader, efter det anmälan om dess skiljande gjorts, behörigen anmälts, att av församlingen bildats nytt samfund eller att annat samfund upptagit den såsom sin församling.

21 §.

Religionssamfunds till inregistrering godkända anmälningar skola offentliggöras på sätt av statsrådet bestämmes.

22 §.

Religionssamfunds styrelse är pliktig att enligt lag och samfundsordningen omsorgsfullt handhava samfundets angelägenheter samt företräder samfundet gentemot tredje man och inför myndighet.

I samfundsordning må bestämmas, om och i vad mån en eller flere av styrelsens medlemmar, utan de övrigas medverkan, eller andra för vissa uppgifter befullmäktigade personer äga handla för samfundet.

23 §.

Religionssamfunds styrelse åligger att föra förteckning över samfundets medlemmar samt deras barn, såvitt dessa icke höra till annat religionssamfund. Dessutom ankommer å densamma att föra de förteckningar statsrådet bestämmer samt avlämna på dem grundade uppgifter. På anfordran skall utdrag ur förteckningen utan avgift meddelas åt offentlig myndighet.

Höra till samfund flere församlingar, ankommer närmast å varje församlings styrelse att föra förteckningarna och avlämna uppgifterna.

24 §.

Den, som är skyldig att föra enligt denna lag påbjuden förteckning eller göra föreskriven anmälan, njute i utövningen av sysslan det skydd och vare underkastad det ansvar, som om tjänsteman är stadgat.

25 §.

Religionssamfunds medlemmar ansvara icke personligen för samfundets förbindelser.

26 §.

Religionssamfund må icke utan statsrådets begivande anskaffa eller besitta annan fastighet i landet än jordområde, erforderligt för kyrka, prästgård, skola, välgörenhetsanstalt och begravningsplats.

27 §.

Den, som utträtt ur religionssamfund, vare skyldig att gälda före hans utträde till betalning förfallen avgift till samfundet, så ock därefter avgift, som han åtagit sig att å viss tid erlägga, då denna förfaller till betalning, dock icke under längre tid än tio år från det utfästelsen avgavs.

Efter medlems död ansvarar hans bo endast för avgift, som före hans död var förfallen till betalning.

28 §.

Finner religionssamfunds styrelse eller dess ledamot eller medlem av samfundet, att vid samfundsmöte fattat beslut icke tillkommit i behörig ordning eller eljest är stridande emot lag eller samfundsordningen, klandre det genom stämning, som bör tillställas samfundet inom två månader efter beslutets fattande. Denna rätt till klander äger likväl icke den, som till beslutet bidragit.

Då klandertalan blivit väckt, förordne domstolen, om skäl därtill förekommer, innan saken slutligen avgöres, att det överklagade beslutet ej må sättas i verkställighet.

Besluter samfunds styrelse väcka klandertalan, bör samfundet ofördröjligen sammankallas för val av fullmäktig att å samfundets vägnar svara.

29 §.

Sammankallar styrelsen icke möte i enlighet med vad samfundsordningen föreskriver, äge landshövdingen bemyndiga medlem, som sådant äskar, att själv sammankalla samfundet.

30 §.

Har samfund handlat i strid med lag eller god sed eller emot sitt i samfundsordningen angivna ändamål, kan domstol på yrkan av allmän åklagare eller samfundsmedlem förklara samfundet upplöst eller, om överträdelsen varit mindre, tilldela samfundets styrelse varning, och gälle beträffande det, som vid samfunds upplösning eller dess upphörande av annan orsak iakttagas bör, vad om föreningar är stadgat.

31 §.

Vad ovan i 19, 22, 25, 26, 27, 28 och 29 §§ stadgas om religionssamfund, skall i tillämpliga delar gälla Jämväl till sådant samfund hörande församling, vilken blivit behörigen inregistrerad.

3 KAP.

Särskilda stadganden.

32 §.

Protestantiskt religionssamfund, som bildats på grund av förordningen den 11 november 1889, åligger att, såvitt dess samfundsordning icke överensstämmer med vad i denna lag stadgas, däri införa erforderliga ändringar, och skall samfundet inom tre år efter lagens trädande i kraft anmäla sig till inregistrering.

Intill dess sådant religionssamfund inregistrerats, gälle därom förenämnda förordning, såvitt den icke står i strid med 1 kapitlet av denna lag.

33 §.

Angående lysning och vigsel inom annat religionssamfund än evangelisk-lutherska och grekisk-katolska kyrkorna gälle, till dess ny lag i ämnet tillkommit, vad därom av statsrådet förordnas.

34 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1923.

Det alla, som vederbör, till efterrättelse länder.

Helsingfors, den 10 november 1922.

Republikens President
K. J. Ståhlberg.

Undervisningsminister
Yrjö Loimaranta.

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.