Beaktats t.o.m. FörfS 662/2020.

14.2.2003/126

Lag om statliga och kommunala borgenslån för bostadsrättshus- och hyreshusproduktion (upphävd)

Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.

Denna lag har upphävts genom L 19.12.2008/856.

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 §
Tillämpningsområde

Staten och kommunen tillsammans eller staten ensam bär på det sätt som bestäms i denna lag borgensansvar för lån som kreditinstitut, försäkringsbolag, pensionsanstalter eller kommuner (lånebeviljare) beviljat för bostadsrättshus enligt 1 § lagen om bostadsrättsbostäder (650/1990) och byggnader som används som hyreshus. De lån som omfattas av borgen benämns i denna lag borgenslån.

Enligt denna lag beviljas inte borgen för lån som har beviljats för sådana bostäder för vilka lån eller räntestöd kan beviljas enligt lagen om finansiering av landsbygdsnäringar (329/1999) eller enligt någon annan lag av medel ur gårdsbrukets utvecklingsfond.

2 §
Definitioner

I denna lag avses med

1) nybyggnad att ett eller flera bostadshus byggs och att en tomt i samband därmed eventuellt anskaffas,

2) anskaffning att en eller flera bostadslägenheter eller andra lokaliteter som skall användas för boende anskaffas ur det befintliga byggnadsbeståndet och att en tomt i samband därmed eventuellt anskaffas,

3) ombyggnad att utrustningsnivån eller den övriga kvalitativa nivån på en bostad eller ett bostadshus eller deras gårdsområde eller övriga omedelbara omgivning höjs från den ursprungliga nivån eller genom andra åtgärder än årsreparation återförs till en nivå som motsvarar nivån i fråga om en ny bostad eller till den ursprungliga nivån eller att befintliga lokaliteter ändras eller utvidgas för att huvudsakligen användas som bostäder eller därtill anslutna lokaliteter.

3 §
Fullmakt att godkänna borgenslån

Lån kan godkännas som borgenslån inom ramen för den fullmakt att godkänna lån som fastställts i statsbudgeten. För bostadsrättshus- och hyreshusproduktionen kan godkännas en gemensam fullmakt att godkänna lån eller för vardera en särskild fullmakt att godkänna lån.

Statsrådet kan fastställa de regionala grunderna och andra grunder för användning av fullmakten att godkänna lån. Fullmakten att godkänna lån kan, när de allmänna förutsättningarna föreligger, användas endast för objekt som den kommun där objektet finns har förordat.

Borgen enligt denna lag skall inriktas enligt bostadsbehovet inom olika områden och i olika kommuner.

4 §
Syftet med borgenslån för bostadsrättshus

Ett lån kan godkännas som borgenslån om det har beviljats för nybyggnad av ett bostadsrättshus (borgenslån för byggande av bostadsrättshus).

Ett lån som har beviljats för anskaffning eller ombyggnad av ett bostadsrättshus kan inte godkännas som borgenslån.

5 §
Mottagare av borgenslån för bostadsrättshus

Ett lån kan godkännas som borgenslån om det har beviljats eller överförts på en sådan låntagare som kan äga ett bostadsrättshus som avses i 1 §.

6 §
Storleken av borgenslån för bostadsrättshus

Borgenslån för byggande av bostadsrättshus uppgår till högst 85 procent av byggnadskostnaderna för objektet samt de skäliga kostnaderna för anskaffning och kommunaltekniskt iståndsättande av tomten.

Ett borgenslån kan också vara ett maximilån som fastställts för ett bostadsrättshus, en bostadslägenhet i det eller en kvadratmeter bostadsyta eller en andel av finansieringen av de kostnader som avses i 1 mom., dock inte mera än vad som föreskrivs i 1 mom.

Bestämmelser om begränsning av beloppet av borgenslån för bostadsrättshus i vissa fall ingår i 12 och 14 §.

7 §
Syftet med borgenslån för hyreshus

Ett lån kan godkännas som borgenslån om det har beviljats för nybyggnad av ett hyreshus (borgenslån för byggande av hyreshus).

Ett lån som har beviljats för anskaffning eller ombyggnad av ett hyreshus kan inte godkännas som borgenslån.

8 §
Mottagare av borgenslån för hyreshus

Ett lån kan godkännas som borgenslån för hyreshus, om det har beviljats en låntagare som

1) är ett samfund som avses i 15 § eller 44 § 3 mom. aravalagen (1189/1993),

2) för motsvarande objekt kan få räntestöd av statens medel för sina lån,

3) kan vara ägare till egendom som avses i 1 eller 2 punkten eller äga aktier eller andelar i ett samfund som äger sådan egendom eller vara medlem i ett samfund eller en stiftelse som äger sådan egendom, eller

4) är något annat samfund eller någon annan stiftelse än vad som avses i 1–3 punkten, om samfundet eller stiftelsen förbinder sig att iaktta de användningsbegränsningar enligt 20 § som följer av borgenslånet och statens bostadsfond har ansett att samfundet eller stiftelsen kan beviljas borgenslån.

9 §
Storleken av borgenslån för hyreshus

Borgenslån för byggande av hyreshus uppgår till högst 90 procent av byggnadskostnaderna för objektet samt de skäliga kostnaderna för anskaffning och kommunaltekniskt iståndsättande av tomten.

Ett borgenslån kan också vara ett maximilån som fastställts för ett hyreshus, en bostadslägenhet i det eller en kvadratmeter bostadsyta eller en andel av finansieringen av de kostnader som avses i 1 mom., dock inte mera än vad som föreskrivs i 1 mom.

Bestämmelser om begränsning av beloppet av borgenslån för hyreshus i vissa fall ingår i 12 och 14 §.

10 §
Allmänna förutsättningar för godkännande av lån som borgenslån

De bostäder för vilka borgenslån beviljas skall vara ändamålsenliga för boende och funktionella med tanke på boendemiljön och deras byggnadskostnader skall vara skäliga. Byggandet skall basera sig på ett konkurrensförfarande, om inte statens bostadsfond av särskilda skäl beviljar undantag från detta.

En upphandlingsenhet som avses i lagen om offentlig upphandling (1505/1992) skall dessutom iaktta nämnda lag och med stöd av den utfärdade bestämmelser.

Ett lån kan godkännas som borgenslån endast om låneavtalet har konkurrensutsatts.

För att ett lån skall godkännas som borgenslån förutsätts att låntagaren bedöms ha tillräckliga förutsättningar att betala tillbaka borgenslånet.

Det ministerium till vars ansvarsområde bostadsärendena hör har rätt att utfärda förordningar och meddela anvisningar om vad som bestäms i denna paragraf.

11 §
Allmänna villkor för borgenslån

Lånevillkoren för ett lån som godkänns som borgenslån skall vara sådana att de kan betraktas som skäliga med beaktande av villkoren för lån som allmänt beviljas för motsvarande ändamål.

Enbart lån i euro kan godkännas som borgenslån. Valutalån kan inte godkännas.

Den ränta som lånebeviljaren tar ut för lånet får vara högst lika stor som den ränta som lånebeviljaren vid respektive tidpunkt allmänt tillämpar på lån som beviljas för liknande ändamål.

De övriga kostnader i anslutning till lånet som lånebeviljaren tar ut får vara högst av den art och den storlek som lånebeviljaren vid respektive tidpunkt allmänt tillämpar på motsvarande lån.

Ett borgenslån för byggande av bostadsrättshus eller hyreshus får lyftas i rater som motsvarar det skede byggnadsarbetet befinner sig i eller i en rat då byggnaden är färdig.

12 §
Säkerhet för lån och tryggande säkerhet för egendom

Ett lån som beviljats för byggande och som godkänns som borgenslån skall ha

1) en inteckningssäkerhet med bättre förmånsrätt än andra lån,

2) en inteckningssäkerhet med bästa förmånsrätt efter ett annat lån som tagits för genomförande av projektet, om det sammanlagda beloppet av borgenslånet och lånet med bättre förmånsrätt i fråga om bostadsrättshus är högst 85 procent av de kostnader enligt 6 § för vilka lån kan beviljas och i fråga om hyreshus högst 90 procent av de kostnader enligt 9 § för vilka lån kan beviljas, eller

3) någon annan tryggande säkerhet.

Ett objekt för vilket borgenslån beviljats skall vara tillräckligt försäkrat.

13 §
Statens och kommunens gemensamma borgensansvar samt borgenstid

Om inte något annat följer av 14 § svarar staten tillsammans med den kommun som förordat projektet för en lånebeviljares slutliga förluster av kapital och ränta på borgenslån för ett bostadsrättshus eller hyreshus, om förlusterna beror på gäldenärens insolvens, till den del de medel som fås av säkerheterna för lånet inte täcker de obetalda amorteringarna, räntorna och andra avgifterna på lånet. Statens och kommunens ovan avsedda gemensamma ansvar gäller

1) sådana obetalda amorteringar, räntor och andra avgifter som har förfallit till betalning under borgenstiden enligt 2 mom. och

2) dröjsmålsräntor på de rater som avses i 1 punkten tills lånebeviljaren får betalning för sina fordringar.

Borgenstiden är 30 år från lyftandet av borgenslånets första rat, om borgen inte upphör eller sägs upp före det. Om låntagaren tar ett nytt lån i stället för det lån som godkänts som borgenslån, räknas borgenstiden dock från lyftandet av det ursprungliga lånet eller dess första rat.

14 §
Begränsning av statens ansvar i vissa fall

Om en eller flera kommuner eller en samkommun som förordat att lån skall beviljas för ett projekt är borgenslåntagare eller om borgenslåntagare är ett sådant aktiebolag där den kommun, de kommuner eller den samkommun som förordat projektet har bestämmande inflytande enligt 1 kap. 5 § 1 mom. 1 punkten i bokföringslagen (1336/1997), får högst det belopp som nämns i 2 mom. godkännas som borgenslån som staten svarar för. (18.8.2006/720)

Om särskilda skäl föreligger, kan den myndighet som godkänner ett lån som borgenslån besluta att statens ansvar omfattar hela borgensansvaret enligt denna lag. Härvid kan beloppet av det lån som godkänns som borgenslån dock i fråga om ett bostadsrättshus vara högst 42,5 procent av de kostnader enligt 6 § för vilka lån kan beviljas och i fråga om ett hyreshus högst 45 procent av de kostnader enligt 9 § för vilka lån kan beviljas. Det sammanlagda beloppet av borgenslånet och ett lån med bättre förmånsrätt får då i fråga om ett bostadsrättshus inte överstiga 85 procent av de kostnader enligt 6 § för vilka lån kan beviljas och i fråga om ett hyreshus inte överstiga 90 procent av de kostnader enligt 9 § för vilka lån kan beviljas.

Om äganderätten överförs enligt 1 mom., täcker borgen enligt denna lag endast statens andel av de poster som nämns i 13 § 1 mom.

15 §
Godkännande av lån som borgenslån

Statens bostadsfond beslutar om godkännande av ett lån som borgenslån enligt denna lag.

För att ett lån skall godkännas som borgenslån förutsätts att den kommun där det objekt finns för vilket borgenslån skall beviljas har förordat att lånet godkänns som borgenslån.

Statens bostadsfond, den kommun som förordar att lånet skall godkännas som borgenslån samt lånebeviljaren skall innan lånet godkänns som borgenslån och innan lånet får lyftas kontrollera att även de förutsättningar som anges i denna lag och med stöd av den föreligger.

16 §
Beslut om kommunens borgensansvar

Den kommun som förordar att ett lån skall godkännas som borgenslån skall fatta sitt beslut i enlighet med 13 § kommunallagen (365/1995), om inte fullmäktige inom gränserna för den borgensfullmakt som fullmäktige fastställt har delegerat beslutanderätten i fråga om ett eller flera enskilda objekt till något annat kommunalt organ, en förtroendevald eller en tjänsteinnehavare. Fullmäktige kan utöver borgensfullmakten uppställa andra villkor och förutsättningar för objekt för vilka borgenslån beviljats eller lån som förordas som borgenslån. I övrigt skall i fråga om delegering av fullmäktiges beslutanderätt i tillämpliga delar iakttas 14 § kommunallagen.

Om en kommun förordar att ett lån skall godkännas som borgenslån men inte anser sig kunna gå i gemensam borgen enligt denna lag med staten, skall den i beslutet om förordande motivera sin uppfattning om nödvändigheten av projektet och sin vägran att gå i gemensam borgen.

17 §
Borgens upphörande och fortsatt borgen

Om ett borgenslån betalas tillbaka helt och hållet upphör borgen räknat från återbetalningsdagen. Om låntagaren har betalat borgenslånet genom att för samma ändamål ta ett nytt lån hos samma eller en annan lånebeviljare förblir borgen i kraft, om statens bostadsfond efter förordande av den kommun som varit borgensansvarig för det återbetalda lånet godkänner även det nya lånet som borgenslån. Statens bostadsfond skall underrätta statskontoret om att det nya lånet godkänts som borgenslån.

Efter att en byggnad överlåtits kan borgen förbli i kraft endast om husets nya ägare är ett samfund enligt 5 eller 8 § som övertar ansvaret för borgenslånet. Statens bostadsfond beslutar om borgen kan förbli i kraft.

18 §
Uppsägning av borgen

Om låntagaren har använt borgenslånet för något annat ändamål än ett som avses i denna lag eller använt egendom för vilken borgenslån beviljats i strid med denna lag eller i samband med ansökan om godkännande av lånet som borgenslån har lämnat väsentligt oriktiga uppgifter eller hemlighållit omständigheter som väsentligt inverkar på godkännandet av lånet som borgenslån, kan statens bostadsfond säga upp borgen, om även lånebeviljaren kan anses ha handlat klandervärt. Bestämmelser om påföljder vid användning av en bostad i strid med användningsförpliktelserna finns i 21 §.

Innan borgen sägs upp skall låntagaren, lånebeviljaren och den kommun som förordat borgen samt statskontoret beredas tillfälle att bli hörda. Låntagaren, lånebeviljaren, statskontoret samt den kommun som förordat borgen skall omedelbart underrättas om att borgen sagts upp.

19 §
Lånebeviljarens skyldigheter

För att borgen enligt denna lag skall gälla krävs att lånebeviljaren sköter borgenslånet och säkerheterna för lånet i enlighet med denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den samt med iakttagande av god bank- och indrivningssed. Bestämmelser om lånebeviljarens tillsynsskyldighet och skyldighet att lämna uppgifter finns i 27 §.

Lånebeviljaren är skyldig att bevaka statens och kommunens intressen när egendom som utgör säkerhet för borgenslånet förvandlas till pengar vid exekutiv auktion eller konkursförfarande. Ackord eller andra därmed jämförbara arrangemang eller frivilligt förvandlande till pengar av egendom som är säkerhet för räntestödslånet får, om det sker på ett sätt som äventyrar återkravet av lånet, göras endast med statskontorets samtycke.

Om det totala lånebeloppet är större än borgenslånet enligt 6 § eller 9 § 1 mom., skall intäkterna av försäljningen av egendom som är säkerhet i första hand användas för att täcka borgenslånets andel av detta lån, utom när det är fråga om täckning för ett lån enligt 12 § 1 mom. 2 punkten med bättre förmånsrätt än borgenslånet. En anteckning om detta skall göras i låneavtalet.

20 §
Användningsbegränsningar på grund av borgenslån

Bestämmelser om begränsningar som gäller användning och överlåtelse av hus för vilket borgenslån för bostadsrättshus har beviljats samt aktierna i ett bolag som äger ett bostadsrättshus eller ändring av ägarens samfundsform och om förfarande som strider mot begränsningarna finns i lagen om bostadsrättsbostäder och i lagen om bostadsrättsföreningar (1072/1994).

Om inte något annat följer av någon annan lag, skall bostadslägenheterna i ett hus för vilket borgenslån för hyreshus har beviljats användas som hyresbostäder under borgenstiden, dock i minst 10 år från lyftandet av den första låneraten, och under denna tid skall vid valet av boende företräde ges dem som hyr en lägenhet i huvudsak som egen bostad. Hyran för bostadslägenheterna bestäms i enlighet med lagen om hyra av bostadslägenhet (481/1995), om inte något annat följer av någon annan lag.

Kommunen kan av särskilda skäl bevilja tillstånd att använda en eller flera bostäder som avses i 2 mom. för något annat ändamål än i huvudsak boende, när tillståndet gäller ett litet antal bostäder. Tillstånd kan beviljas oberoende av den återstående lägenhetsytan i bostäderna i byggnaden eller byggnadskomplexet.

21 §
Användning som strider mot förpliktelserna och påföljder

För den tid en bostad används i strid med 20 § 2 och 3 mom., är en husägare som är låntagare eller som övertagit lånet skyldig att till staten betala en halv procent per kalendermånad av den del av sådana i 6 eller 9 § avsedda, med byggnadskostnadsindex justerade, kostnader för huset eller husgruppen som godkänts i samband med lånet och som hänför sig till bostaden.

Om ett hus för vilket borgenslån har beviljats har överlåtits och borgenslånet inte har överförts på mottagaren, är överlåtaren skyldig att till staten för den tid som vid överlåtelsetidpunkten återstår av minimianvändningstiden på 10 år betala en halv procent per kalendermånad av sådana i 6 eller 9 § avsedda, med byggnadskostnadsindex justerade, kostnader för huset eller husgruppen som godkänts i samband med lånet.

Om inga sådana i 6 eller 9 § avsedda kostnader särskilt har fastställts för bostadslägenheten eller huset eller husgruppen i samband med lånet, beräknas dessa enligt hur lägenheterna förhåller sig till de godkända lånekostnaderna för hela byggnaden eller byggnaderna eller enligt hur det överlåtna huset eller den överlåtna husgruppen förhåller sig till de godkända lånekostnaderna för byggnadskomplexet.

Yrkande på fastställande av ersättning kan inte längre framställas efter att 10 år har förflutit från användning eller överlåtelse som stridit mot bestämmelserna. Om det belopp som nämns i 1 eller 2 mom. inte betalas frivilligt sedan statens bostadsfond yrkat det, beslutar förvaltningsdomstolen om betalningsskyldigheten på yrkande av statens bostadsfond. Det belopp som skall betalas till staten kan sänkas, om det annars skulle bli oskäligt.

Den ersättning enligt denna paragraf som skall betalas till staten intäktsförs till statens bostadsfond.

22 §
Betalning av borgensersättning

Statskontoret betalar av statens medel till lånebeviljaren ersättning enligt 13 § som baserar sig på borgensansvaret när den slutliga förlusten har klarlagts efter det att gäldenärens och en eventuell annan borgensmans insolvens har konstaterats och den egendom som utgör säkerhet har sålts. Försäljning av säkerhet förutsätts dock inte om gäldenären får behålla den egendom som utgör säkerhet vid det saneringsförfarande som avses i lagen om företagssanering (47/1993).

Om lånebeviljaren, efter det att borgensersättning har betalts, hos låntagaren kan driva in sådana amorteringar och räntor eller andra avgifter som låntagaren inte har betalt, skall lånebeviljaren redovisa de indrivna medlen till statskontoret, som intäktsför den andel som motsvarar statens borgen till statens bostadsfond.

Om statskontoret så beslutar kan ersättning för förlusterna lämnas obetald eller beloppet av ersättningen sänkas, om denna lag eller de bestämmelser som utfärdats med stöd av den eller god bank- och indrivningssed inte har iakttagits vid beviljandet eller skötseln av borgenslånet eller vid skötseln av säkerheterna för lånet och borgensmännens fördel har kränkts genom detta förfarande. Innan statskontoret fattar ett beslut enligt detta moment skall det höra den kommun som är borgensansvarig.

23 §
Kommunens borgensansvar

Om staten inte bär hela ansvaret för borgenslånet, svarar den kommun som är borgensansvarig för 50 procent av ersättningen enligt 13 §. När statskontoret har betalat hela ersättningen enligt 13 § till lånebeviljaren, skall statskontoret utan dröjsmål hos den kommun som är borgensansvarig driva in dess andel, om den inte har kunnat betalas med kommunens andel av borgensavgifterna enligt 26 § 3 mom. och om något annat inte följer av 4 mom. På kommunens andel uppbärs från och med yrkandet på att kommunens borgensandel skall betalas till staten dröjsmålsränta enligt den räntefot som anges i 4 § 1 mom. räntelagen (633/1982).

Om flera kommuner har förordat beviljandet av borgen, ansvarar kommunerna solidariskt gentemot staten för kommunens andel enligt 1 mom., om inte kommunerna och statens bostadsfond har kommit överens om någon annan fördelning av borgensansvaret mellan kommunerna.

När särskilda skäl föreligger, kan statskontoret bestämma att hos kommunen inte indrivs dess borgensansvar till den del som kommunens andel av borgensavgifterna inte kan användas för att betala ersättning enligt borgensansvaret. Statens borgensansvar får dock inte heller då bli större än vad det enligt 14 § 2 mom. skulle ha varit, om staten ensam hade varit borgensansvarig för detta lån och inga amorteringar eller räntor hade betalts på lånet.

24 §
Regressrätt

Statskontoret har, om inte något annat följer av 25 § eller någon annan lag, rätt att hos låntagaren indriva ersättning som betalts till lånebeviljaren på grundval av borgen enligt denna lag samt på denna regressfordran dröjsmålsränta enligt den räntefot som anges i 4 § 1 mom. räntelagen från och med det att ersättningen betalades. En anteckning om detta skall göras i låneavtalet.

Innan ett beslut enligt 1 mom. fattas skall statskontoret höra den kommun som är borgensansvarig. Av de medel som fåtts av låntagaren på grundval av regressrätten skall till den kommun som är borgensansvarig redovisas den andel som motsvarar kommunens borgensansvar.

25 §
Avstående från regressanspråk

Ersättning som betalts till lånebeviljaren på grundval av borgen enligt denna lag kan på ansökan och om statens bostadsfond så beslutar lämnas oindriven hos låntagaren, om den anses oskälig med beaktande av låntagarens övriga ansvar och de orsaker som lett till att borgensansvaret realiserats.

Innan beslut om avstående från regressanspråk fattas skall lånebeviljaren och den kommun som förordat borgen samt statskontoret beredas tillfälle att bli hörda. Ett beslut om avstående från regressanspråk skall omedelbart meddelas den kommun som förordat borgen och statskontoret.

26 §
Borgensavgifter

För borgen enligt denna lag uppbärs hos låntagaren genom lånebeviljarens förmedling till staten och den kommun som beviljat borgen i borgensavgift minst 1,25 procent av det beviljade borgenslånets kapital i samband med att lånet eller dess första rat lyfts, om inte något annat följer av 2 mom.

Borgensavgiftens storlek kan bestämmas genom förordning av statsrådet. Då borgensavgiften fastställs beaktas beloppet av den betalningsskyldighet som borgen eventuellt medför för staten och kommuner, arten och omfattningen av den verksamhet och ekonomi som är föremål för risker, riskperiodens längd och andra omständigheter som inverkar på den risk som skall täckas samt konkurrensfaktorerna.

Statens och de borgensansvariga kommunernas andel av de medel som fås i form av borgensavgifter fördelas mellan staten och kommunerna enligt deras borgensansvar för respektive borgenslån. Borgensavgifterna betalas till statskontoret som intäktsför statens andel av dem till statens bostadsfond.

Om kommunen inte längre är borgensansvarig enligt denna lag, kan den yrka att statskontoret betalar den andel av medlen enligt 3 mom. som tillkommer kommunen.

27 §
Tillsyn och skyldighet att lämna uppgifter

Statens bostadsfond, statskontoret, den kommun som är borgensansvarig eller den kommun som förordat lånet och lånebeviljaren skall övervaka att lånemedlen används i överensstämmelse med denna lag.

Lånebeviljaren skall underrätta statens bostadsfond, statskontoret och den kommun som är borgensansvarig, i enlighet med de anvisningar dessa meddelat, om lån, lånevillkoren och eventuella ändringar i dem, återbetalning av borgenslån samt låntagarens dröjsmål med betalningen och indrivningsåtgärder som detta orsakar.

Lånebeviljaren samt låntagaren är skyldiga att lämna statens bostadsfond, statskontoret samt den kommun som är borgensansvarig eller som har förordat lånet de uppgifter som dessa anser sig behöva för tillsynen över borgen enligt denna lag.

Statens bostadsfond övervakar lånebeviljarens verksamhet vid användningen av borgen enligt denna lag.

28 §
Ändringssökande

En sökande som är missnöjd med ett beslut som statens bostadsfond, statskontoret eller en kommun eller en tjänsteinnehavare som lyder under kommunstyrelsen eller en nämnd har fattat i ett ärende som avses i denna lag eller i bestämmelser som utfärdats med stöd av den, får söka rättelse i beslutet inom 14 dagar från delfåendet. Rättelseyrkandet skall framställas till den myndighet som fattat beslutet, och i fråga om beslut som fattats av en tjänsteinnehavare som lyder under kommunstyrelsen eller en nämnd, till kommunstyrelsen eller nämnden. Till ett beslut i vilket rättelse får sökas skall fogas anvisning om rättelseyrkande. Rättelseyrkandet skall behandlas utan dröjsmål.

I ett beslut som har fattats med anledning av ett rättelseyrkande får ändring inte sökas genom besvär, om beslutet gäller ett beslut som statens bostadsfond fattat med stöd av 14 eller 15 § eller ett beslut som kommunen fattat med stöd av 16 §. I andra beslut som getts med anledning av ett rättelseyrkande får ändring sökas genom besvär enligt förvaltningsprocesslagen (586/1996).

29 §
Närmare bestämmelser

Utöver vad som bestäms i 10 § 5 mom. och 26 § 2 mom., utfärdas vid behov genom förordning av statsrådet närmare bestämmelser om verkställigheten av denna lag när det gäller förfarandet vid ansökan om lån och godkännande av objekt samt avtal om arrendering av mark, tillsyn och skyldighet att lämna uppgifter.

Statens bostadsfond kan meddela anvisningar om förfarandet för godkännande av borgenslån.

30 §
Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2003.

Ett lån i finska mark eller ett lån i någon av Europeiska ekonomiska och monetära unionens medlemsländers valuta som beviljats före den 1 januari 2002 kan utan hinder av 11 § godkännas som borgenslån.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 228/2002, MiUB 18/2002, RSv 195/2002

Ikraftträdelsestadganden:

18.8.2006/720:

Denna lag träder i kraft den 1 september 2006.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

RP 47/2006, MiUB 4/2006, RSv 65/2006

Finlex ® är en offentlig och gratis internettjänst för rättsligt material som ägs av justitieministeriet.
Innehållet i Finlex produceras och upprätthålls av Edita Publishing Ab. Varken justitieministeriet eller Edita svarar för eventuella fel i innehållet i databaserna, för den omedelbara eller medelbara skada som orsakas av att felaktig information används eller för avbrott i användningen av eller andra störningar i Internet.